5
dec
Seneste opdatering: 5/12-04 kl. 1252
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Exilens “MING” – en naturlig debattĂžr i en avis – bare ikke i svenske.

“Ett nytt socialt landskap har vuxit fram i Sverige.

FEL! Ett nytt socialt landskap har skapats i Sverige av dagens svenska politiker.

“Utanförskapet, som 1990 var ett relativt begrĂ€nsat storstadsfenomen, finns i dag runt om i Sverige.”

Dagens svenska politiker har varit och Àr oerhört angelÀgna att hela Sverige skall ha samma sociala utseende. Dagens svenska politiker har lyckats vÀl med att pÄföra hela landet de problem som tidigare var storstadsfenomen. Folkpartiet har starkt eldat pÄ utvecklingen.

“Drivkraften bakom denna process Ă€r det sysselsĂ€ttningssammanbrott som har intrĂ€ffat mellan den föregĂ„ende och den senaste konjunkturcykeln.”

Höhö. Drivkraften till “sysselsĂ€ttningssammanbrottet” Ă€r ett inflöde i Sverige av lĂ„gutbildade och analfabeter, vilka inte Ă€r anstĂ€llningsbara pĂ„ en svensk arbetsmarknad SAMTIDIGT som jobben för lĂ„gutbildade lĂ€mnar Sverige för lĂ„glönelĂ€nderna.DĂ€refter redovisar Leijonborg & Rojas sysselsĂ€ttningsstatistik för en del olika omrĂ„den.

“Antalet omrĂ„den med extremt lĂ„g sysselsĂ€ttning (under 50 procent) tiodubblades och likasĂ„ de med mycket lĂ„g sysselsĂ€ttning (under 60 procent). Om man tittar pĂ„ alla omrĂ„den med lĂ„g sysselsĂ€ttning (det vill sĂ€ga under 70 procent) handlar det om en Ă„ttadubbling. 1990 fanns det bara nio omrĂ„den med en sysselsĂ€ttning under 50 procent. Siffran för 2002 var 91. Antalet omrĂ„den under 60 procent vĂ€xte frĂ„n 24 till 252 under samma period och omrĂ„den under 70 procent frĂ„n 93 till 746.”

De politiskt korrekta Ă€r inte medvetna om denna situation, eftersom svenska media inte beskriver denna utveckling. DĂ€rför brĂ€ker de politiskt korrekta i Sverige: “de flesta invandrare i Sverige har ett arbete”.De politiskt korrekta ser naturligtvis inte dem, som inte befinner sig pĂ„ arbetsmarknaden. De vet dĂ€rför inte vilken skrĂ€mmande stor mĂ€ngd mĂ€nniskor, som det rör sig om.Omfattningen av hur mĂ„nga invandrare som inte arbetar Ă€r osynligt, eftersom svenska media inte beskriver detta.

“År 1990 fanns det ganska mĂ„nga lĂ€n (Halland, JĂ€mtland, Dalarna, Kalmar, Gotland, Örebro och VĂ€stmanland) dĂ€r samtliga bostadsomrĂ„den hade en sysselsĂ€ttningsnivĂ„ över 70 procent. Denna situation förekom inte i nĂ„got lĂ€n 2002.”

Dagens svenska politiker har sÄledes lyckats vÀl med sin strÀvan att utbreda problemet.

“DĂ€rför behövs en radikal förĂ€ndring, ett perspektivskifte som öppnar vĂ€gen för en inkluderande utvecklingspolitik baserad pĂ„ egenmakt i stĂ€llet för omhĂ€ndertagande, pĂ„ arbete i stĂ€llet för bidrag. Det behövs en ny förmĂ„ga att vĂ„ga stĂ€lla krav pĂ„ att alla mĂ€nniskor ska göra sĂ„ mycket de förmĂ„r – att stĂ€lla krav Ă€r att bry sig. För utanförskapet kan inte brytas utifrĂ„n. Det Ă€r bara inifrĂ„n, nĂ€r de berörda sjĂ€lva tar saken i egna hĂ€nder, som nĂ„gonting positivt kan hĂ€nda. Och utan arbete finns det ingen vĂ€g ut ur utanförskapet. Det Ă€r den liberala vĂ€gen ut ur utanförskapet. Den grundar sig pĂ„ en konsekvent arbets- och egenansvarslinje. Den stĂ€ller krav och öppnar möjligheter.”

Folkpartiet gör hĂ€r ett felaktigt antagande, nĂ€mligen att majoriteten av de berörda klarar av att “ta saken i egna hĂ€nder” och lösa sina sysselsĂ€ttningsproblem.Men detta stĂ€mmer inte.



En alltför stor andel av dem som flyttat till Sverige klarar inte av att bli egenförsörjande pÄ en modern arbetsmarknad. Alltför mÄnga klarar dÀrtill inte av att fostra de egna barnen till att bli egenförsörjande pÄ en modern arbetsmarknad.



Vidare torde Folkpartiet förmodligen anse att USA Ă€r en förebild vad betrĂ€ffar “arbets- och egenansvarslinje”. Det finns stĂ€der i USA, huvudsakligen befolkade av svarta, dĂ€r i stort sett hela stadens befolkning inte arbetar.Det uppstĂ„r inte automatiskt tillrĂ€ckligt mĂ„nga jobb med en “arbets- och egenansvarslinje”. I synnerhet uppstĂ„r det inte jobb för dem som inte klarar av de krav som en modern arbetsmarknad stĂ€ller.



Dagens svenska politiker har sannolikt skapat en permanent underklass i Sverige.



“omrĂ„den dĂ€r utanförskapet har blivit det sammanfogande kittet i en kollektiv identitet som grundar sig pĂ„ en stark kĂ€nsla av att vara utstötta och inte tillhöra gemenskapen i övrigt.”



Det kallas för mÄngkultur. NÄgot som Folkpartiet varmt föresprÄkar.



Identiteten för minoritetsgrupper i en s.k. mĂ„ngkultur Ă€r starkt knuten till att sjĂ€lv ta avstĂ„nd frĂ„n, tom. förakta majoritetskulturen. Det handlar alltsĂ„ inte frĂ€mst om nĂ„gon “utstötning” utan om ett sjĂ€lvvalt utanförskap.Svarta barn i Storbritannien sĂ€ger till sina lĂ€rare att de kan inte sköta skolarbetet ty dĂ„ skulle de bli hĂ„nade av sina svarta kamrater. Att plugga vore att “acting white” (bete sig som vit). Om man dĂ€rtill, som i Sverige, stĂ€dse hĂ„nar och smutskastar majoritetskulturen, tom. förnekar att svenskar över huvud taget har nĂ„gon kultur – hur skulle man dĂ„ kunna förvĂ€nta sig att de flesta invandrade barn vill bli som de djupt klandervĂ€rda, smĂ€dade, smutskastade och föraktade “svennejĂ€vlarna” och “svennehororna”?

“Det Ă€r denna misslyckandets kontinuitet som nu mĂ„ste brytas innan dess följder blir Ă€nnu allvarligare.”

“MĂ„ste” brytas? Leijonborg & Rojas förestĂ€ller sig att man kan genomföra och gĂ„ iland med allt vad man vill.

“Sverige befinner sig farligt nĂ€ra den punkt dĂ„ de etniska och sociala konflikterna kan urarta pĂ„ det sĂ€tt vi sett i andra europeiska lĂ€nder, nu senast Holland.”

Vi Ă€r inte “farligt nĂ€ra denna punkt”. Vi har för lĂ€nge sedan passerat den punkten och Folkpartiet har energiskt eldat pĂ„ för att driva det dĂ€rhĂ€n. Tag bort bidragen (till dem som Ă€r arbetsföra), sĂ„ fĂ„r vi utan tvekan se hur “etniska och sociala konflikter urartar”.SjĂ€lv föresprĂ„kar jag, att det Ă€r den vĂ€g man mĂ„ste gĂ„. Men Folkpartiet föresprĂ„kar att man vĂ€ljer denna vĂ€g utan den ringaste förestĂ€llning om, vilka problem som vĂ€ntar. NĂ€r hela bostadsomrĂ„den sticks i brand, dĂ„ kommer Folkpartiet, Leijonborg och Rojas att fĂ„ skrĂ€mselhicka.


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?


Comments are closed.