mod sĂŠdvane – en gammel nyhed, men jeg synes den fortjener at bevares. Bertel Haarder er som alle ved en meget skrivende mand. Under de forskellige skĂŠrmydsler med de svenske, moralske overdommere, har han naturligvis reageret, men oplevet det som sĂ„ mange andre har: Man kan ikke tage til genmĂŠle i svenske aviser.Haarder heller ikke. Muligvis har han heller ikke fĂ„et nogen reaktion – den sĂŠdvanlige taktik overfor ukorrekte meninger, som har det formĂ„l at fĂ„ skribenten til at blive trĂŠt af at skrive.
Juristen , prof. emer. Jakob W.F. Sundberg (en af 50 ernes systemkritikere – af Socialdemokrater dĂžbt “Sverigehatarna”) beskriver taktikken overorfor “ubekvemme meninger” i en lille bog han kalder Tystnadsspiralen. Sundberg er professor i International og Offentlig Ret, og blev i 2003 Ăresmedlem af US Academy of Arts and Sciences – en ĂŠre som kun tildeles ganske fĂ„. Hvis det blev omtalt i svenske aviser, er det ikke set af mig eller andre. Kort sagt – en ubekvem person, en “icke person”.
(hans instituts hjemmeside her – gid dog en dansk avis ville interviewe den gamle herre)
Der er forskellig taktikker afhÊngigt af hvilke skribenter redaktionerne stÄr overfor. Er man en standsperson (politiker, professor, medie- kÀndis) gÊlder sÊrligt raffinerede taktikker. Er man bare en almindelig borger, er udfrysningen primitiv : Total tavshed -.
Hvilken behandling Bertel Haarder har fĂ„et af store svenske aviser, det ved han kun selv.Jeg har en velskrivende ven, som pĂ„ et lĂŠserindlĂŠg til DN fik spĂžrgsmĂ„let : “I hvilken egenskab skriver du” ? . UnderforstĂ„et: Hvilken fortielsestaktik skal vi bruge pĂ„ dig.Dette indlĂŠg er altsĂ„ lidt af en sentation. Tak, Expressen.
(den har aldrig vĂŠret online – en anden lille grund):
Debattsidan 24 januari 2004
Bertel Haarder, dansk minister:
VĂ€lkomna till verkligheten, svenskar
I Malmö har man nu stött pÄ samma problem som i Danmark. En stor del av den vuxna befolkningen stÄr utanför arbetsmarknaden och alltför mÄnga barn gÄr miste om utbildning och nödvÀndiga sprÄkkunskaper. I Danmark arbetar vi hÄrt för att invandrarungdomar ska ges chansen till fria livsval och utbildning.
Det Àr glÀdjande att Malmös socialdemokrater nu anammar vÄra idéer, skriver Danmarks integrationsminister Bertel Haarder.Malmös socialdemokratiska kommunalrÄd Ilmar Reepalu har hamnat i samma fÀlla som sin kollega, Köpenhamns socialdemokratiske borgmÀstare.
Ă ena sidan tampas Ilmar Reepalu med en kraftig integrationsproblematik, Ă„ andra sidan vill hans partikamrater i regeringen inte hjĂ€lpa till.KommunalrĂ„det har att förhĂ„lla sig till att en vĂ€xande del av stadens invĂ„nare lever i ett “parallellsamhĂ€lle” dĂ€r integrationen i bĂ€sta fall stĂ„r stilla men förmodligen gĂ„r bakĂ„t; en stor del av de vuxna stĂ„r utanför arbetsmarknaden, kontakten med det svenska samhĂ€llet begrĂ€nsar sig till socialkontoret, barnen har svĂ„rt att lĂ€ra sig det svenska sprĂ„ket och fĂ„r dĂ€rför svĂ„rt att skaffa sig en utbildning som kan ge ett framtida arbete.
Rektor Lars Birgersson pĂ„ RosengĂ„rdsskolan i Malmö (med 950 elever, varav fyra (4) Ă€r etniska svenskar, varnar regeringen för integrationsproblematiken.Till Expressen sĂ€ger han: “pĂ„ nĂ„got sĂ€tt mĂ„ste vi Ă€ndra flyktingpolitiken. Vi kan inte lĂ„ta mĂ€nniskor komma hit om vi inte kan erbjuda dem ett meningsfullt liv.”KommunalrĂ„det ber nu om ett tillfĂ€lligt stopp för inflyttning av arbetslösa invandrare och flyktingar till Malmö. Hans förslag Ă€r att staten ska frysa den sĂ„ kallade introduktionsersĂ€ttningen och bidrag för eget boende (EBO) för invandrare som vĂ€ljer att bosĂ€tta sig i Malmö.
Enligt Svenska Dagbladet avvisar integrationsminister Mona Sahlin kraven frÄn sin partikamrat. Hon vill att flyktingar och invandrare ska fÄ bidrag oavsett var de bosÀtter sig i landet.Den danska regeringen har just pÄbörjat ett projekt för att komma till rÀtta med de integrationsproblem som vÀxer i storstÀdernas ytterkantsomrÄden. Bland annat övervÀger vi att införa en grÀns pÄ max 50 procents arbetslöshet i varje bostadsomrÄde. Om andelen arbetslösa Àr 50 procent eller mer kan hyresvÀrdar och kommuner sÀga nej till fler arbetslösa nÀr lÀgenheter hyrs ut.
Mohammed Aslam Ă€r talesman för de boende i MjĂžlnerparken, ett av Köpenhamns “ghetton” som bebos av nĂ€rmare 90 procent invandrare och flyktingar, varav 80 procent stĂ„r utanför arbetsmarknaden. Han har liksom Malmös kommunalrĂ„d bett om möjlighet att sĂ€ga nej till ytterligare socialklienter. Han sĂ€ger i Berlingske Tidende den 18 januari:”Förra Ă„ret flyttade 46 familjer frivilligt frĂ„n MjĂžlnerparken. Vi kunde alltsĂ„ ha fĂ„tt in 46 resursstarka familjer – om vi inte hade varit tvungna att hĂ„lla oss till den kommunala bostadskön. Ge oss fyra Ă„r utan krav pĂ„ turordning i den kommunala bostadskön sĂ„ löser vi problemen.”Den danska regeringen fĂ€ster stor vikt vid att lyssna pĂ„ de lokala företrĂ€darnas budskap. Det Ă€r de som bor i verkligheten och bĂ€st vet vad som ska göras. PĂ„ samma sĂ€tt lyssnar vi pĂ„ de invandrarungdomar som vill slippa Ă€ktenskap arrangerade av deras förĂ€ldrar.Det danska förortsprojektet, som begrĂ€nsar antalet socialbidragstagare per bostadsomrĂ„de, ska sĂ€kerstĂ€lla att majoriteten av dessa omrĂ„dens invĂ„nare har en naturligt kontakt med samhĂ€llet och arbetsmarknaden. VĂ„r nya integrationslagstiftning motiverar kommunerna att snabbt sĂ€tta nyanlĂ€nda invandrare i arbete och danskundervisning. Den s k 24-Ă„rsregeln och anknytningskravet betyder dessutom att unga invandrare nu fĂ„r möjlighet att utbilda sig och sjĂ€lva vĂ€lja livspartner. Genom utbildning blir de flexibla pĂ„ arbets- och bostadsmarknaderna. För det Ă€r ju ingen hemlighet bland dem som kĂ€nner till integrationsproblematiken att folk med jobb flyr “ghettona” sĂ„ fort de kan.Malmös kommunalrĂ„d gör nu samma sak som hans partikamrater i Köpenhamns ytterkantsomrĂ„den.
Om den tidigare danska regeringen lyssnat pĂ„ sina partikamrater i tid hade mycket sett annorlunda ut i dag. Det Ă€r viktigt att integrationsdebatten inte handlar om kvotering, diskriminering och politisk korrekthet – utan fokuserar pĂ„ invandrares och deras barns möjligheter att bli aktiva samhĂ€llsmedborgare
Bertel Haarder.
