om sjukskrivningerna och masse sjukpensioneringen:
av Olle Wickbom
Tänk, o hädiska tanke, om det är människors känsla av hopplöshet och meningslöshet med tillvaron i ett genomsocialiserat samhälle, som framkallar ohälsan! Känslan av att man inte kan och får påverka sin tillvaro på det sätt man skulle vilja! Känslan av att det inte spelar någon roll hur mycket man anstränger sig eller om man inte anstränger sig alls! Det blir i alla fall ungefär lika mycket eller litet över, egentligen bara lite fickpengar.
———
Tänk om människor har börjat genomskåda propagandan om att arbetslösheten är 4–5 %, när den i själva verket är 20–25 %! Tänk om det är vetskapen om, att sjukvården inte finns när man behöver den, trots att man redan har betalat för att få den, som bidrar till den ohälsa den egentligen skulle undanröja! Och tänk om rädslan att bli gammal och orkeslös och utlämnad åt förmyndarnas godtycke bidrar till att göra oss gamla och orkeslösa i förtid!
——–
Tänk om människor tröttnat på att traska patrull med alla andra i en förment jämlikhetsiver för att uppfylla en socialdemokratisk vision om ett på papperet konstruerat idealsamhälle, ett race genom dagis, Unga Örnar, flumskolan, SSU, facket, PRO och ”äldrevården” för att slutligen bäras ut av Fonus. Tänk om det är så att vi i gemen, för att finna tillvaron meningsfull och inte behöva sjukskriva oss, behöver något som kittlar, stimulerar och utmanar vår kapacitet och kreativitet, utan anklagelser från de styrande om egoism.
http://www.smedjan.com/etta.asp?sida=display&nr=1278