fra centrum set mod Sverige. 18 grader, hÞj sol. Foto © Snaphanen
 Et sidste puf ud over kanten…….
til Enhedslisten ? Jeg synes nu det giver god mening at Enhl. fÄr sÄ mange fundamentalister som overhovedet muligt. Det var bla. dem der ikke kunne fÄ nok af dem til landet, og stadig ikke kan, sÄ hvad piver de for?
 Habib Ali Al-Jifry, som underviste Enhedslistens folketingskandidat Asmaa Abdol-Hamid pÄ Dar ul Mustafa i Yemen, betegnes som en islamist af islamekspert. Og byen, som korankurset foregik i, er fyldt med koranskoler og religiÞse institutioner, der ofte er prÊget af en fundamentalistisk udlÊgning af islam.
Islamistisk prĂŠdikant
Post. doc. Tina Magaard, Center for MultireligiÞse Studier, Aarhus Universitet, betegner Habib Ali Al-Jifry, der underviste Asmaa Abdol-Hamid og de Þvrige deltagere pÄ Dar ul Mustafa i Tarim, som en islamistisk prÊdikant.
»Set i forhold til de andre saudiarabiske prÊdikanter har han en blÞdere profil, men set i en dansk kontekst er han islamist,« siger hun.
Tina Magaard er ikke overrasket over, at Asmaa Abdol-Hamid har deltaget i et korankursus i Tarim og modtaget undervisning af Habib Ali Al-Jifry.
I november 2006 var Tina Magaard selv blandt tilhÞrerne, da Asmaa Abdol-Hamid holdt foredrag pÄ LÞgumkloster Refugium, der fortrinsvis benyttes af medlemmer af Indre Mission.
»Mange af tilhÞrerne var meget begejstrede for hende, da Asmaa Abdol-Hamid sagde, at religion er udgangspunkt for alt, hvad hun foretager sig og lagde vÊgt pÄ, at religiÞse tekster godt kan vÊre udgangspunkt for politiske beslutninger,« siger Tina Magaard.
»SĂ„ hvis Enhedslisten gerne vil op over spĂŠrregrĂŠnsen til Folketinget igen, kunne partiet mĂ„ske prĂžve at sende Asmaa Abdol-Hamid ud og hverve stemmer blandt Indre Missions medlemmer,« siger hun.Asmaa Abdol-Hamid: Jeg er ingen nikkedukke og Ikke Koran-skole, men âislam-skoleâ (der underviser i Koranen og Hadith)
Imponerende kvikt af SF
med kun syv Är forsinkelse at finde ud af at antallet betyder noget. I gennemsnit har SF vÊret parallelforskudt 25 Är i tid, men nu har de jo frisk formand, der har tralvt med at komme til taburetterne, hvis det skal blive i denne inkarnation.
Sverigedemokraterna 3. stĂžrste parti blandt mĂŠnd
en utrolig kÞnsforskel :  Sverigedemokraterna gÄr hem hos mÀn
Helsingborg Dagblads selvforstÄelse
for at afstive den mÄ de gribe tilbage til en 15 dage gammel artikel i Politiken, foruden selvfÞlgelig at lÊgge afstand  til deres lokalhelt Vilks. HD.SE er nogle rigtige fedtspillere:
Nu hörs andra tongÄngar
NĂ€r Muhammedkrisen rasade som vĂ€rst i Danmark förra Ă„ret fanns den pĂ„ alla danskars lĂ€ppar. Diskussionerna gick höga pĂ„ arbetsplatser, i skolor, vid middagsborden, i tidningar, tv och radio. Media frĂ„n hela vĂ€rlden kom till Köpenhamn. Nationen var skakad. Den svenska motsvarigheten med sitt ursprung i Lars Vilks teckningar av Muhammed som rondellhund har inte lett till samma uppstĂ„endelse hĂ€r i landet. TvĂ€rtom. Det har visserligen förekommit demonstrationer, och rapporterats i medierna om det som skett, men de flesta mĂ€rker inte sĂ„ mycket mera. Varför Ă€r det sĂ„ stor skillnad pĂ„ reaktionerna i Danmark och Sverige?KRĂNIKAN. Den danske statsvetaren Hans Mouritzen gör en analys i tidningen Politiken. Han menar att skillnaden beror pĂ„ att invandringspolitiken inte Ă€r ett sĂ„ hett Ă€mne i Sverige som det varit i Danmark. Toleransen Ă€r större i Sverige, menar han, och fortsĂ€tter:
“I Sverige Ă€r alla svenskar, oavsett om man Ă€r född i Sverige eller nyligen har kommit till landet. Det Ă€r viktigare för svenskarna, vilket jobb man har, Ă€n om man Ă€r i född i Sverige och har levt dĂ€r genom flera generationer. Invandringspolitiken kom pĂ„ Ă„ttonde plats över listan pĂ„ viktiga frĂ„gor under valrörelsen förra Ă„ret. I Danmark har det varit den viktigaste frĂ„gan i de senaste valrörelserna.”
Hans Mouritzen anser att det hÀnger samman med att Sverige hade en stor invandring redan efter andra vÀrldskriget och att det var redan dÄ som landet slog in pÄ vÀgen mot ett mÄngkulturellt samhÀlle.Och nog prÀglas Sverige idag av mÄngkultur, men lÄngt ifrÄn alla skulle hÀvda att vi lyckats vÀl med integrationen. Delar av storstÀdernas invandrartÀta förorter Àr exempel pÄ mindre lyckade inslag. Liksom diskrimineringen pÄ arbetsmarknad pÄ grund av utlÀndsklingande namn.
ĂndĂ„ finns det fog för Mouritzens iakttagelser. Det har förts en generösare invandringspolitik i Sverige. Dessutom har tonen och debattnivĂ„n onekligen varit annorlunda i Sverige jĂ€mfört med i Danmark. Tack och lov för det.
Visserligen Ă€r det danska sprĂ„ket ibland Ă„tskilligt mustigare i sina uttryck jĂ€mfört med svenskan. Och jargongen pĂ„ arbetsplatser kan vara bra mycket mer rĂ„ Ă€n vad vi Ă€r vana vid, det har mĂ„nga svenskar som arbetar i Danmark fĂ„tt erfara. Det Ă€r raka rör, inga omskrivningar. Det kan tyckas bĂ„de hjĂ€rtligt, men ocksĂ„ taktlöst, men sĂ„ Ă€r det.Stundtals har politiker pĂ„ andra sidan av Sundet irriterat sig pĂ„ sina svenska kollegor. Inte minst Dansk folkepartis ledare Pia KjĂŠrsgaard har titt som tĂ€tt framfört kritik och nĂ€stan hĂ„nat svenskarna för att vara alltför politiskt korrekta. Hon har anklagat svenska politiker för att inte vĂ„ga “sĂ€ga som det Ă€r”, som om hon hade patent pĂ„ sanningen. Helt nyligen anklagade hon dessutom Fredrik Reinfeldt för att vara feg som inte varit mer tydlig i sitt stöd för den dödshotade Lars Vilks.
Men den danska Muhammedkrisen visade tydligt pÄ avigsidorna med denna konfrontationspolitik förd i en hÀtsk anda och med höga tongÄngar. Den var ett tydligt bevis pÄ hur det kan gÄ om man misslyckas föra en dialog mellan olika grupper i ett land. NÀr Pia KjÊrsgaard hÀvdar att Sverige borde ta lÀrdom av Danmark Àr det i sjÀlva verket tvÀrtom.
Kanske innebar den danska Muhammedkrisen en förÀndring i debattklimatet. Man kan ana ett annat tonlÀge i Danmark. Muhammedkrisen skakade om och stÀmde till eftertanke. Danska medier följer nu noggrant den nu pÄgÄende hÀndelseutvecklingen i Sverige. Det sker i form av saklig nyhetsrapportering.
Och precis som han lovade redan förra Äret sÄ har den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen inte lagt sig i det som nu sker i Sverige. Ett löfte han gav nÀr Göran Persson kommenterade det som hÀnde i Danmark förra Äret. Persson sa dÄ att han sjÀlv inte skulle ha underskattat situationen syftande pÄ Rasmussens nej till ambassadörernas begÀran om ett möte.Pia KjÊrsgaard framstÄr som rÀtt ensam nÀr hon försöker sig pÄ att hetsa upp debatten och kritiserar Reinfeldt. Det Àr ingen som hÀnger pÄ, vilket kan tyda pÄ att Dansk folkeparti hÄller pÄ att förlora en viss del av sitt inflytande över dansk politik.
Det nybildade mittenpartiet Ny Alliance har Àndrat den politiska kartan, och tydligt sagt att ett av deras mÄl Àr att fÄ bort Dansk folkeparti frÄn maktens grytor. Om det gÄr bra för Ny Alliance i nÀsta val till folketinget finns hÀr en ny samarbetspartner för Anders Fogh Rasmussen och hans liberala Venstre samt regeringskollegan De Konservative.
Ăven socialliberala Radikale Venstre, som helt nyligen utgjorde ett troget stöd Ă„t socialdemokraterna, vill bryta blockpolitiken och har öppnat sig för nya regeringskonstellationer.DĂ€rmed kan det frĂ€mlingsfientliga Dansk folkeparti marginaliseras i nĂ€sta val. Hur det kommer att gĂ„ för Pia KjĂŠrsgaard och hennes partikamrater kan ju ocksĂ„ fĂ„ betydelse för sverigedemokraternas framtid.  HD.SE
