Gunnar Sandelin: När jag fick statligt yrkesförbud

Jo mindre demokrati og retsstat man har, desto mere priser magthaverne deres demokrati og retssikkerhed. Det er forbundne kar. Det er mange år siden, jeg har betragtet Sverige som et demokrati, og jvf. posten nedenfor og den stadige magtoverførsel til det totalitære Bryssel, er jeg også i færd med at revidere mit syn på den danske retsstat. Når magtens interesser er stærke nok, kan alle love bøjes til gummi. Jeg har også læst juristen Carl Madsen, selvom jeg aldrig har været kommunist.

Men Sverige er naturligvis langt, langt værre. Når jeg ser dem moralisere over fjerne diktaturer som i øjeblikket Hviderusland, er det overdådig komik i mine ører. Ligesom når den værste hærværksmand af alle, Frederik Reinfeldt, bliver ansvarlig for “at gøre Uppsala til en tryg by igen” ved hjælp af “attraktive, offentlige pladser”. Det lyder af 1 april hele året, men det er virkelighed.

Här är min berättelse om vad som hände, då jag i praktiken fick yrkesförbud inom den statliga sfären och miste mina frilansuppdrag på kuppen. Därmed uppstod ett inkomstbortfall för de sista fem-sex yrkesverksamma åren och tillika en klart försämrad pension. Om man bara ser till de materiella konsekvenserna, även om sådana beräkningar är vanskliga, räknar jag med att ha förlorat runt en och en halv miljon kronor. I antologin Priset (Debattförlaget, 2017) finns tolv dissidenters vittnesbörd om liknande öden.

I slutet av 2006 slutade jag, efter tolv år som presschef på barnrättsorganisationen Bris (Barnens rätt i samhället), och övergick till renodlad journalistisk frilansverksamhet. Det rullade på bra i början, till dess att jag våren 2008 skrev en kritisk debattartikel i Dagens Nyheter om att journalistkåren konsekvent mörklägger sanningen om invandringens negativa effekter för samhället. Jag har närmare berättat om detta tidigare i en krönika här på sajten, där också debattartikeln finns med i sin helhet.

Såvitt jag kunnat utröna var min debattartikel den första större av sådant slag i svensk press på över tio år. Detta sedan Kajsa Ekholm-Friedman, professor i socialantropologi, på samma forum i maj 1997 skrev att hon talade för organisationen ”Folkviljan mot massinvandring” därför att ”invandringen leder till sönderfall”, ”mångkulturalism alltid inneburit grava problem” och att ”hela Västeuropa är på fallrepet och bryts upp av tentakler utifrån”. Inom den akademiska världen höjdes röster för att hon skulle fråntas såväl sin tjänst som titel, vilket till slut ändå inte blev fallet. – Se det hele GUNNAR SANDELIN: När jag fick statligt yrkesförbud