22
mar
Seneste opdatering: 13/12-12 kl. 1734
1 kommentar - Tryk for at kommentere!

Tre You Tube afsnit om blandt andet The International Free Press Society,Nekschot, Wilders, Politiken, imam Pedersen. Hollandske Wannano.tv. Halvvejs spilder  intervieweren desvÊrre tid pÄ en ÞrkeslÞs diskussion om financiel stÞtte til Wilders retssag. Se ogsÄ: Khader Invites Wilders to Danish conference. 

Det er ikke kun hvad man siger, men ogsÄ hvem der siger det

Man skal altid tage ad notam nĂ„r det som vi uanstĂŠndige med et rystende menneskesyn siger bliver sagt af en der godt ‘mĂ„’ sige det. SĂ„ kan man lige tage en slapper og glemme stigmatiseringen for en stund. Faktisk kunne vi sikkert sammensĂŠtte en hel blog udelukkende baseret pĂ„ udsagn fra folk som Hirsi Ali, Wafa Sultan, Nonie Darwish, Walid Phares etc etc. Man kunne endda kalde den ‘Kosher Counterjihad’ for at narre fjenden yderligere (LFPC).

[…] Mehmet YĂŒksekkaya, som selv er kurder fra Tyrkiet:

»Det er et problem, at vi har tusinder af mennesker, som nok er i job, men som efter fyraften lever i sociale og kulturelle parallelsamfund uden nĂŠrmere tilknytning til det danske samfund i Ăžvrigt. Det er ogsĂ„ bekymrende, at religionen spiller en stĂžrre rolle. Der er nĂŠppe flere, som er blevet religiĂžse i de senere Ă„r, men de religiĂžse udtryk, herunder kvindeundertrykkende holdninger, er blevet stĂŠrkere i de senere Ă„r, og sĂ„ er vi altsĂ„ ikke kommet ret langt med integrationen. Tag tĂžrklĂŠdet som eksempel. Enhver kan se, at antallet af kvinder med tĂžrklĂŠde pĂ„ gader og i boligomrĂ„der er steget i forhold til for ti Ă„r siden. I mange tilfĂŠlde er forklaringen, at der er kommet et skĂŠrpet socialt pres pĂ„ kvinderne for at fĂ„ dem til at tage det pĂ„. Et andet eksempel pĂ„ fĂžlgerne af den stĂŠrke religiĂžsitet er, at du i dag kan opleve mange unge, som er fĂždt og opvokset her, og som er veluddannede og taler flydende dansk, men som alligevel er sĂŠrdeles kritiske, endog hadefulde over for ytringsfrihed, frisind og demokratiske idealer. Selv blandt unge pĂ„ universiteterne, som har succes med deres liv, mĂžder du mange, som har behov for at markere: ‘Jeg er ikke som jer, og jeg Ăžnsker ikke at indgĂ„ i jeres fĂŠllesskab.’ Det er urovĂŠkkende.« Immigration: Modpolen til Generation X [Weekendavisen 20.3.2009, ikke online]

»Konflikt«

Et meget godt navn til et radioprogram, der prĂžver at finde ud af hvad der egentlig foregĂ„r i svenske forstĂŠder….”problemomrĂ„der”. Der var 136 i 2004 og 156 af  i 2006:

LyxvĂ„ld eller frustration över förfall, fattiga förutsĂ€ttningar och försummade förorter – vad ligger egentligen bakom upploppen i RosengĂ„rd och Tensta? I december blossade brĂ„k upp i RosengĂ„rd efter att en kĂ€llarlokal som anvĂ€ndes som moskĂ© stĂ€ngdes. RosengĂ„rds-kravallerna fick snart efterföljare i Tensta med ungdomar som kastade sten, och hemmagjorda brandbomber mot polis och brandkĂ„r. Är det frĂ„ga om en radikalisering eller uttrĂ„kade ungdomar som leker kurragömma med polisen?  BAKOM KRAVALLERNA, min.  57:00

“De hĂžjreekstreme”

Om tyska och svenska högerextremister. Journalisten Christoph Andersson har följt National-demokraterna i SödertĂ€lje och deras tyska motsvarighet NPD i delstaten Mecklenburg. FRÅN GATAN IN I PARLAMENTEN, min 57:00

“Vi har sandheden og fremtiden pĂ„ vores side. Tilsidst vil jeg sige til vores sĂ„kaldte statsminister og det forrĂŠdderpak, der ĂždelĂŠgger vort land. Hold nu ! Tag dette som en advarsel. SignalĂ©r at vi skal overtage dette land, at Sverige skal blive vort.”

Uha, uha, det er svenske Nationaldemokrater, der ogsĂ„ taler og “syg og degenereret kunst” og om at ” kosher er usvensk ,synagoger  skal rives ned og jĂžder sendes hjem.” At forestille sig disse politiske analfabeter og plastik-nazister, der nu sidder i enkelte kommuner, med indflydelse om tyve Ă„r, det vover man knapt. DĂ©t er hvad der er vokset frem i skyggen af Riksdagens enestĂ„ende demokratiske svigt og negligence. Deres forhenvĂŠrende leder, Hennix, taler  henfĂžrt om Pia KjĂŠrsgaard pĂ„ sin blog, men man er  Gudskelov ikke ansvarlig for hvem, der bliver forelsket i Ă©n. Hvis jeg var svenske medier og politikere, ville jeg skynde mig at omfavne og klynge mig til Sverigedemokraterne, men det har man mĂ„ttet vente forgĂŠves pĂ„. At bundte dem begge sammen som “hĂžjreekstreme”, kan vĂŠre vejen til en ukontrollabel fremtid, der kan vĂŠre sat mere pĂ„ skinner, end vi aner idag. I de to programmer her, er skĂŠbnetunge krĂŠfter pĂ„ spil. De vil blive forlĂžst, men hvordan ?

Er jĂžder i sikkerhed i MalmĂž?

MalmĂžs politikere tager fat i “demokratiets krise” i byen og besvarer ved hĂžring spĂžrgsmĂ„lende 1.Vad Ă€r acceptabelt i demokratins och Ă„siktsfrihetens namn pĂ„ Malmös gator? 2. Hur minskar vi polariseringen i Malmö? 3.Hur vĂ€nder vi utvecklingen av antisemitism?  Eller hvad gĂžr de?  “MalmĂž, not with a bang, but a lie.” KrigsrĂ„bet fra MalmĂžs gader et par uger tidligere, ‘Khaybar, Khaybar, ya yahoud, jaish Muhammad saufa ya‘ud’ , blev nĂŠvnt  ét (1) sted i svensk presse.

LOLA PIASECKA  og hendes datter ANNA PIASECKA, retssociolog ved LU, skriver om et mÞde med politikerne:

JAG MISSTOG MIG… Jag gick till hearingen med alldeles för stor förvĂ€ntan om att nĂ„gonting positivt Ă€ntligen ska ske, att den negativa trenden i Malmö vĂ€nder. Min dotter – inrotad akademiker och skeptiker – varnade mig för alltför stor entusiasm.

VĂ„ra “egna” pojkar

PĂ„ vĂ€gen in ser vi som alltid vĂ„ra ”egna” pojkar som sĂ€kerhetsvakter trevligt leende mot oss med ett igenkĂ€nnande. Jag börjar lita pĂ„ dessa pojkar som pĂ„ israeliska soldater i Israel. SĂ„ fort jag Ă€r i nĂ€rheten av dem, kĂ€nner jag mig sĂ€krare och varm inombords.Uppe i Spegelsalen Ă€r det nĂ€stan tomt. Jag blir förvĂ„nad. Att missa ett sĂ„dant tillfĂ€lle att fĂ„ Malmös politiker att förklara vad de egentligen stĂ„r för och hur de kunde tillĂ„ta att Malmö förvandlades till en krigszon? Min dotter kommenterar: ”Klockan Ă€r 15.00, de flesta jobbar, det Ă€r kristider.”

Vi sĂ€tter oss och jag tittar pĂ„ ”trion”, utfrĂ„garna: Fredrik Sieradzki, Caroline Bilander och Jonas Fredenholm. Det Ă€r bara Caroline Bilander som Ă€r lite nervös och förvĂ€ntansfull. Jag vĂ€nder mig om för att se ifall nĂ„gon mer har kommit och blir helt överraskad. NĂ€stan hela salen har fyllts pĂ„ bara nĂ„gra minuter! Ansiktena Ă€r förvĂ€ntansfulla hos sĂ„ vĂ€l unga som Ă€ldre.

Autonoma anarkister

Redan nĂ€r första representanten av SPI, Jan Steimer, börjar svara pĂ„ frĂ„gor eller rĂ€ttare sagt ta stĂ€llning till problemformuleringen som ”trion” har sammanstĂ€llt, börjar jag inse att utfrĂ„gningen Ă€r felaktigt  upplagd. Vi fĂ„r inte nĂ„gra konkreta svar eller deklarationer. Vi kommer inte att prata om antisemitismen i Malmö som det var tĂ€nkt.

Ett fundamentalt misstag i hela ”diskussionen” eller problemformuleringen Ă€r att varje diskussion mynnar ut i att det Ă€r nĂ„gra fĂ„ ”autonoma anarkister” som skapar oro och problem mellan etniska grupper i Malmö.

I detta fall Judar och Palestinier.

Undantagsvis Ă€r Ă€ven dessa ”autonoma anarkister” kallade kriminella ungdomar. Anledningen till att jag tycker att detta Ă€r ett problem Ă€r att vi hamnar vĂ€ldigt lĂ„ngt ifrĂ„n problematiken och den vĂ€xande antisemitismen i Malmö med dessa definitioner. Kriminella ungdomar har alltid funnits, finns och kommer alltid att finnas. Detta Ă€r en del av en samhĂ€llsorganism och en avvikelse vi kan pĂ„trĂ€ffa i alla storstĂ€der, i Malmö, New York, Paris och likasĂ„ Tel Aviv.

Problemet demokratins förÀndringsprocess

Problematiken gĂ€llande hur vi ska fĂ„ vĂ„ra svenska och invandrade ungdomar att avstĂ„ frĂ„n kriminalitet Ă€r viktig, men jag anser inte att den ska fĂ„ central fokus i en debatt kring vĂ€xande antisemitism i samhĂ€llet. Ungdomsgrupperna Ă€r nĂ€mligen inget annat Ă€n en konsekvens av ett annat problem, de uttrycker nĂ„gonting som ligger djupt under ytan. Dessa ”smĂ„ grupper” av ”autonoma anarkister ” uttrycker underliggande politiska frustrationer, och vi löser inga problem genom att prata om hur vi ska stoppa de ”autonoma anarkisterna”, utan vad vi gör Ă„t de politiska frustrationerna.

Det verkliga problemet i Malmö Àr att vÄr demokrati har genomgÄtt en fundamental förÀndringsprocess. Den har reformerats frÄn att ha varit en demokrati dÀr vi tar avstÄnd frÄn intolerans, all form av intolerans, till ett samhÀlle som accepterar allt mer utlopp för aggressioner i demokratins namn.  Sverige har gjort en Àra av att vara ett land dÀr vi har ett öppet samhÀlle dÀr alla kan kÀnna trygghet. Homosexuella, religiösa grupper, olika etniska grupper och alla oliktÀnkande. VÄr demokrati har alltsÄ betytt att vi inte tolererar intolerans.

Demokratin tolererar intolerans

Vad vi idag ser Ă€r att demokratin har mynnat ut i att vi tolererar intolerans. Det lustiga Ă€r att vi gör det genom att anvĂ€nda samma argumentation om frihet.  SĂ„ frĂ„gan svenska politiker borde stĂ€lla sig Ă€r ”Vad Ă€r frihet och demokrati?” – Inte att tolerera intolerans eller att tolerera intolerans nĂ€r den kommer frĂ„n etniska grupper som vi ska tolerera? Kanske Ă€n vĂ€sentligare, hur förstĂ„r vi skillnaden?

Detta Àr ett dilemma, men trots att det lÄter som semantik sÄ Àr det en verklig kris och en mycket orovÀckande vÀndning av vÄr instÀllning till ett samhÀlle byggt pÄ tolerans.

TyvÀrr har politikerna sina attityder och attityder Àr ingen lösning pÄ detta problem.  Position Àr ofta flat och förvirrande. Detta Àr lite vÄrt eget fel, eftersom vi inte krÀver sÄ mycket av vÄra politiker, vilket Àr förvÄnansvÀrt. Politiker Àr individer som har valt att utföra ett uppdrag, men kommer vÀldigt lÀtt undan nÀr de inte lyckas.

Vi medborgare ”anstĂ€ller” vĂ„ra politiker, men krĂ€ver nĂ€stan ingenting av dem samt lĂ„ter dem komma undan med praktiskt taget vilka ursĂ€kter som helst för att inte ha utfört sitt Ă„lĂ€ggande.  Om vi hyr in en elektriker, matematiker eller samhĂ€llsvetare och ger dessa ett problem att lösa skulle vi aldrig acceptera ett svar som ”Detta Ă€r en mycket problematisk frĂ„ga och det gĂ„r inte att nĂ„ en lösning snabbt”. Vilka andra yrkesutövare har möjlighet att uttala en sĂ„dan ursĂ€kt förutom vĂ„ra valda politiker?

Vid den senaste dramatiken kring Davis Cup-matchen hĂ€vdar Ilmar Reepalu vid förfrĂ„gan att han ”förstĂ„r palestiniernas frustration” rörande Davis Cup-matchen. SjĂ€lvklart, det gör jag ocksĂ„.  Överallt i vĂ€rlden dĂ€r det rĂ„der konflikter finns det frustration pĂ„ bĂ„da sidor. Det tror jag alla mĂ€nniskor förstĂ„r, inte bara Reepalu. Men som politiker kan han inte enbart yttra ett sĂ„dan uttalande utan att förklara att han har förstĂ„else, men inte accepterar intolerans i vĂ„rt Malmö.

Politiker hindrar Ă„siktsfrihet

En kommentar med ordalydelsen ”Jag förstĂ„r” Ă€r en direkt legitimering till ökade politiska frustrationer mellan etniska grupper. Genom ett sĂ„dant uttalande gör han det som tyvĂ€rr mĂ„nga politiker har gjort den senaste tiden, nĂ€mligen bidrar till skapandet av en norm kring en politisk korrekthet som bygger pĂ„ att visa aversion mot Israel och dessutom mot alla judar samt mot Israelsympatisörer. Det Ă€r idag inte politiskt korrekt att ha en Ă„sikt som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt har en positiv instĂ€llning till Israel och dess folk. Men ocksĂ„ dessa Ă„sikter borde  vĂ€l vara tillĂ„tna i ett demokratiskt Malmö, eller?

Politiker som Reepalu uppmanar Malmös befolkning att ha en viss politisk Äsikt, och detta Àr nÄgot av det mest odemokratiska fenomen man kan trÀffa pÄ i ett modernt samhÀlle.

Diskussioner och debatter borde dĂ€rför resultera i hur vi nu vĂ€nder den hĂ€r trenden. Hur Ă€ndrar vi riktning ifrĂ„n att tolerera intolerans utan att rubba vĂ„r demokrati? Politiker mĂ„ste sĂ€tta sig och fundera pĂ„ hur man – i stĂ€llet för att skapa vĂ€rderingar i samhĂ€llet om vad som Ă€r politiskt korrekt gĂ€llande en konflikt – skapar normer kring att möta alla Ă„sikter och vĂ€rderingar i en grundhĂ„llning dĂ€r inga Ă„sikter Ă€r mindervĂ€rdiga eller förbjudna.

Detta Àr det Ànda sÀttet att lösa den vÀxande polariseringen bland Malmös invÄnare och stoppa en process som kan mynna ut i en mycket obehaglig konflikt.

Medias ansvar för intoleransen

I den hĂ€r processen har ocksĂ„ media en mycket viktig roll. Begreppet ”autonoma anarkister” Ă€r ett nytt begrepp anvĂ€nt i media de senaste tvĂ„ veckorna i Malmö. Man kan bli lite fundersam och kritiskt undrande varje gĂ„ng media inför ett nytt begrepp.

Det mÄste nÀmligen ha nÄgot syfte i sammanhanget, annars har vi gott om definitioner och begrepp vi kan anvÀnda för de handlingar som har gjorts gentemot judar de senaste veckorna i Malmö.

UtifrÄn ett rÀttsligt perspektiv Àr ungdomar som manar till vÄldsamt upplopp skyldiga till brott som innebÀr att en grupp mÀnniskor stör den allmÀnna ordningen och anvÀnder vÄld mot nÄgon person eller egendom (16 kap. 2 § Brottsbalken, SFS 1962:700). De Àr alltsÄ rÀttsligt definierade som vandaler samt kriminella och bedriver en illegal aktivitet.

Beteckningen ”autonoma anarkister” har en mycket positiv bibetydelse. En autonom individ innehar sjĂ€lvbestĂ€mmanderĂ€tt och oberoende.  Att vara anarkist innebĂ€r att ha en politisk inriktning med syfte att avskaffa statsmakten och auktoriteter. Definitionen ”autonoma anarkister” skiljer sig alltsĂ„ vĂ€ldigt grovt frĂ„n den rĂ€ttsliga definitionen av de handlingar som dessa individer utfört.

Mediernas senaste definition avdramatiserar dessa personer och dĂ€rmed Ă€ven deras handlingar. Att vara ”autonom anarkist” förefaller inte sĂ„ allvarligt och till och med lockande i vissa sammanhang. DĂ€remot fĂ„r ”kriminell” eller ”vĂ„ldsam” helt andra sociala konsekvenser. Genom att anvĂ€nda dessa avdramatiserade definitioner och positiva symboler stödjer Ă€ven media den senaste politiska normen och vĂ€rderingen gĂ€llande vad som Ă€r politiskt korrekt gentemot Israel och judar.

Demokratins devalvering

BĂ„de media och ledande politiker har ett stort ansvar för att vara försiktiga med denna typ av subtila legitimeringar av intolerans. En individ som för nĂ„gra Ă„r sedan hade varit betecknad som huligan eller vandal Ă€r idag en ”autonom anarkist”, eftersom man vĂ€ljer att inta en politisk försiktighet gentemot andra etniska grupper och deras politiska Ă„sikter.

Demokrati ska Ätnjutas av alla och inte av vissa som anvÀnder den som en sköld för att bedriva vÄld och intolerans samt upplopp. Resultatet Àr en eskalering av vÄldet och produkten en förflyttning av vad som Àr tillÄtet i en demokrati.

SUMMERING: Hela hearingen var exemplariskt politiskt korrekt, hÄllen enligt alla demokratiska principer och med anvÀndande av demokratiska verktyg. Inga upplopp, inga pulserande kÀnslor, inga sÄrade uttryck och ÀndÄ har samtliga partiers politiska representation enats om att vÄld inte accepteras nu och inte heller i framtiden pÄ Malmös gator utan att beröra huvudfrÄgan:

Vad var det som utlöste upploppen, aggressionen och de egentliga orsakerna bakom polariseringen och frustrationen, och huruvida det kommer att hÀnda igen beroende pÄ utvecklingen i Mellanöstern.

Malmö den 18 mars 2009

Anna och Lola Piasecka via MXP blog

HEARING MALMÖ 2009-03-17

HEARING OM SAMHÄLLSKLIMATET I MALMÖ tisdagen den 17 mars kl 15 – 17

Plats: Hipps Spegelsal, Kalendegatan 12

Representanter för samtliga politiska partier i Malmö kommunfullmÀktige svarar pÄ följande frÄgor:
1.Vad Àr acceptabelt i demokratins och Äsiktsfrihetens namn pÄ Malmös gator?
2.Hur minskar vi polariseringen i Malmö?
3.Hur vÀnder vi utvecklingen av antisemitism?

0 0 votes
Article Rating


DonĂ©r engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

Subscribe
Notify of
guest

1 Comment
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Vivian
Vivian
15 years ago

Svenska politiker og media har, med sin ensidige kritik og manipulerande (lĂžgnagtige) rapportering fra Israel/PalĂŠstina-konflikten, hetzet store deler af befolkningen til jĂždehad.
Som Koranen har de med sin politiska korrekthets-religion opdelt Ă„sikter og mennesker i halal/haram eller rettroende og vantro.
Araberna kan derfor med stĂžrste selvtillid demonstrere sit religiĂžst nedarvede jĂždehad og straffrit opfordre til folkemord.
De behĂžver ikke frygte loven om Hatespeach. Den omfatter ikke dem, ikke andet end som beskyttelse for kritik og sanktioner.

1
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x