25
aug
Seneste opdatering: 26/8-12 kl. 0344
2 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Filippa von Platen

Solen sken när den sjätte kippapromenaden genomfördes förra lördagen i Malmö. Beväpnad med glatt humör och en davidsstjärna på ryggväskan anslöt jag mig till övriga medvandrare. En kippapromenad är en ny företeelse I Sverige och betyder helt enkelt en tur på stan med synliga judiska symboler. Säg inte annat än att mångkultur berikar vårt språk med neologismer! Tidigare promenader har lockat trettiotalet deltagare, lördagens promenad lockade till min glädje mer än tio gånger fler, kanske pga. att själva demokratiministern Birgitta Ohlsson med fler politiker var med oss. Vi har aldrig blivit angripna men så har promenaderna varit korta och hållit sig inom absoluta centrum. (Det värsta jag sett under de fyra promenader jag varit med om var en slöjbärande kvinna som när hon fick syn på oss såg ut som hon plötsligt blev kraftigt illamående. Reflexmässigt for armarna upp beskyddande runt sina barn och hon föste dem snabbt förbi.) Den här gången när 400 personer promenerade Södra Förstadsgatan upp mot Möllevångstorget märkte jag inte av någon sådan reaktion från de många araber vi mötte. Däremot verkade en del synbart besvärade. Det kändes tryggt men tråkigt med de poliser som gick med oss.

Möllevångstorget är stort och är det mångkulturella Malmös centrum. Runt om ligger resebyråer med destination Mellanöstern; affärer som säljer baklavakonfekt trängs med butiker med halalslaktat kött och restauranger med alla specialiteter. Här finns frisörsalonger med neddragna persienner mot gatan som utan att väcka Diskrimineringsombudsmannens vrede lugnt kan fortsätta med att bojkotta män. (Hit går kvinnor som inte vill visa sitt hår ens under tiden det blir klippt.) Här är det heller inte ovanligt att du finner någon folder om ramadan eller Al-Aqsa Spannmåls Kommitté på din cykel om du ställt den i närheten för t.ex. torghandel. På lördagar är handeln särskilt intensiv. Majoriteten av försäljarna och kanske även dess kunder kommer från Mellanöstern och vill man förbättra sin arabiska är det ett utmärkt ställe att bege sig för att trängas med beslöjade kvinnor, matkassar och barnvagnar.

Vi kippavandrare upptog snart en fjärdedel av torget. Runt om kring oss fortsatte torghandeln och hade ett flygfoto tagits hade man kunnat notera att det inte fanns en enda slöjklädd kvinna där vi stod medan de var väl så representerade på torgets övriga tre fjärdedelar. Jag nämner detta pga. det faktum Dagens Nyheter nämnde att olika trosinriktningar fanns representerade. Det stämmer: det var betydligt fler icke-judar än judar med i tåget och flera med diskreta kors i halsen. Kanske några muslimer och hinduer gick med också, vad vet jag? Men med tanke på att islam är toleransens religion och hur väl judar alltid behandlats i muslimska länder blev jag förvånad över att det bland Malmös stora slöjbärande befolkning inte fanns en enda som gick med oss – och att ingen av dem heller var nyfiken nog att vilja lyssna på de vackra talen om tolerans och vikten av att få klä sig som man vill. Men kommunalrådet Ilmar Reepalu var ju inte heller med trots att han lovat. Han arbetar hårt för stadens bästa och har därför haft förhinder vid varje promenad.

Kärleken till vår fantastiska mångkulturella stad var ett genomgående tema när talarna avlöste varandra: ”Det spelar ingen roll varifrån man kommer och vilken religion man har. Det viktigaste är vart vi är på väg. Och på väg är vi alla malmöbor – judar, kristna, muslimer, buddister, ateister – TILLSAMMANS!” (Halleluja! tänkte jag som undrade varför det ska vara förbjudet att stanna upp och tänka till om verkligen alla Malmöbor är på väg åt samma håll? Och om tolerans betyder samma sak för alla?

Flosklerna var ju väntade men ändå blev jag ledsen när Willy Silberstein från Svenska Kommittén mot Antisemitism sade att det fanns de som försökte utnyttja situationen för Malmös judar genom att hata en annan grupp: “Men vi avskyr islamofobi lika mycket som antisemitism. De som inte inser det är inte välkomna med oss.”

Jag har varit utsatt för mycket pga. mitt ställningstagande mot antisemitism och antisionism de senaste tolv åren. Nu kändes det som om jag inte var koscher nog, och av applåderna som följde Silbersteins yttrande förstod jag att många medvandrare instämde varmt i att vi som håller yttrandefrihet och religionskritik högt och anser att islam ska och bör granskas, inte är välkomna med våra judiska symboler tillsammans med de rättänkande.

Jag hatar inte muslimer. Hat försöker jag för min egen skull inte känna mot någon, inte ens mot de politiker som skapat den här fientliga miljön eller de intellektuella som istället för att kritisera makten gått dess ärenden. Jag känner maktlöshet när jag upplever att sorgen jag känner över hur min stad förråas tas ifrån mig och misstänkliggörs.

”De vet ju inte vad de applåderar åt”, sa en äldre judisk man till mig till tröst. Det hade han nog rätt i. Det lät ju vackert, det Silberstein sa, och hans tal gör det säkert lättare att lyfta bidrag till Svenska Kommittén mot Antisemitism.

Vår kippavandring fick mycket uppmärksamhet både i svenska och israeliska medier. Mest intressant var SVT:s Rapport. För att lyssnarna verkligen skulle förstå varför judar mobbas här fanns det i femtonminuterssändningen först plats för ett långt inslag från Västbanken där ett palestinskt barn skulle ha blivit illa behandlat för två år sedan. Grova anklagelser framfördes utan källa och utan att någon israelisk representant fick möjlighet att försvara sig. Söta palestinska barn och sedvanliga inzoomningar på otäcka israeliska gevär. (Hallå, råder det nyhetstorka i Mellanöstern? Bashar Assad, någon?) ”Sverige sen, till Malmö…”, avslutas inslaget med. Och det var ju tur att uppläsaren säger att vi är tillbaka i Sverige när vi talar om Malmö så att inte lyssnaren får för sig något annat. (Inslaget börjar 9:12. Därefter om vår kippavandring.)

Jag har läst mycket om vad som skrivits om antisemitismen i min stad. Men jag lämnas många gånger konfunderad: antisemitism har vi men inga antisemiter. Och finns det antisemiter så är det inte araber och muslimer. Och skulle det ändå visa sig att det är araber och muslimer som trakasserar så är det judarnas fel. Malmös judar? Nej, Israels. – ( Se også Kippavandring i antisemitismens nordiske hovedstad) Antisemitic Incidents in pictures. 2011

0 0 votes
Article Rating


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

Subscribe
Notify of
guest

2 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
trackback

[…] mycket att ventilera och blir varse att vi varit på en hel del ställen samtidigt. Som till exempel kippavandring där hon gick med men där jag stod på Möllevångstorget och såg dom komma och sedan lyssnade vi […]

Anders Den Andre
Anders Den Andre
11 years ago

Filippa gick med kippa, men Ilmar ville slippa.
Det här reportaget kommer att vara intressant som nostalgisk tillbakablick på hur det var förr i tiden, och vad man kunde göra då, om något år.

2
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x