komentarer vist overflødige:
Våldets verkningar är i dag ett av våra stora folkhälsoproblem. Gatuvåldet har blivit fegare i den meningen att det vid vartannat misshandelsfall är fler gärningsmän än en. Det har blivit grövre på så vis att tillhyggen används i mer än hälften av fallen.
———–
Våldets verkningar är i dag ett av våra stora folkhälsoproblem. Till Södersjukhuset inkommer till exempel betydligt fler personer som utsatts för våld, än patienter med de vanligaste diagnoserna som stroke, hjärtinfarkt, astma och diabetes.
http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20050404/DEBATT/104040646/1025/OPINION

Hvad angår vold mod kvinder, er Gudrun Schyman og Liza Marklunds taktik, at brede den indvandrede vold ud, til at gælde alle svenske mænd. Det er ikke til at trænge til bunds i, hvilke mænd der gør hvad . Kun kan man være ret sikkert hvad angår æresdrabene. – Notorisk er ´Schymans omtale af alle svenske mænd som “talebaner” og “mandsskat”, hvor alle mænd skal hæfte for en fåtals voldelighed.
Maria Carlshamre er selvsagt interesseret i emnet, efter at ha været voldsoffer i 10 år, og det forlyder at Schyman selv på et tidspunkt skulle ha fået et enkelt vip på hovedet af en ex mand,Lars Westman (hvilket faktisk er billigt sluppet, når man betænker hendes alkoholisme og almene stridbarhed).
HVOR svært det er at trænge til bunds i hvem der gør hvad, kan man forresten læse om hos politikeren Björn Hammerbeck her(første link). Jo mere kontroversielt et emne er, desto sværere er det at få et statisktisk overblik. Enhver kender antalet bredbåndtilslutninger i landet, men ingen kan med sikkerhed sige, hvor mange voldtægter og andre voldshandlinger, indvandrere begår. For mig hersker der ingen tvivl om, at megen kvindevold er indvandret med patriarkalske kulturer, lifesom det gælder for voldtægterne. Men det mørklægges – Schymans nye feminist bevægelse , medvirker til det.

http://makeashorterlink.com/?Y605214DA

http://www.nytimes.com/2005/04/06/international/europe/06letter.html?pagewanted=2&oref=login
LETTER FROM EUROPE
Sweden Boldly Exposes a Secret Side of Women’s Lives
LIZETTE ALVAREZ Published: April 6, 2005STOCKHOLM –
Full-throated feminism and its offspring, gender equality, have never gone out of vogue in Sweden.Feminists here are seldom hectored about quashing family values or derided, at least publicly, as a gang of castration-happy women. Relentlessly, they have pushed for women’s rights, and their triumphs are well known. Sweden ranks at the top (or near it) in the number of women who hold public office, serve as cabinet ministers, graduate from college and hold jobs. Mothers are granted long maternity leaves and send their children to excellent day care centers.If anything, the movement is gaining strength:
Sweden is expected later this year to create its first feminist political party, which could court as many as 1 in 5 voters, a recent opinion poll indicated.But there is one significant blot on the record of women’s empowerment here: domestic violence, a crime that until recently remained muffled in shame.
Swedish men are not any more violent toward women than the men of most other Western European countries. It has simply been easier for them to get away with violence against wives and girlfriends, experts and politicians said, and harder for women to get the help they need.In an unforeseen twist, Sweden’s well-guarded sense of privacy and its leadership on women’s rights served for many years to mute the issue. Rather than boldly tackle the pattern of violence, many in Sweden reflexively dismissed it as the sort of thing that happens somewhere else.”The equality thing put a wet blanket over the issue,” said Eva Hassel Calais, assistant to the chairwoman of the National Organization for Women’s Shelters in Sweden.But this is changing.
It took a stinging Amnesty International report and startling admissions by well-known victims to set off a national reckoning that began last year. That has been followed by calls for action, not for new laws – Sweden has passed a series of tough, progressive laws in recent years – but for new attitudes.A period of self-reflection was inevitable.
“We’ve had to change our picture of ourselves in Sweden,” said Maria Carlshamre, a former television journalist who acknowledged last summer to viewers, against the station’s wishes, that her husband had abused her for a decade. “We are not the gender equality champions of the world.”
The turmoil began a year ago with the Amnesty International report, which took Sweden to task for failing to adequately curb violence against women and help victims cope with their situations. The organization also cited spotty prosecutions, vague statistics, old-fashioned judges and unresponsive local governments.The report praised Sweden’s laws as “unambiguous,” but warned that “strongly worded legislation is not in itself a sufficient instrument to ensure women’s right to a life without violence.”The group concluded that acts of violence against women had spiraled upward in Sweden in the last 15 years, a jump that could not be explained away as merely a greater willingness by women to report the incidents. The number of police reports filed for assault against women increased 40 percent in the 1990’s, according to the Swedish National Council for Crime Prevention.By 2003 the number of reported assaults had swelled to 22,400, from 14,000 in 1990. An estimated 16 women are killed by a husband or partner each year, the report said. And only a fraction of the cases involving assaults, rape, breaches of restraining orders or continuing abuse lead to prosecution, the report stated. The report also underscored that most incidents of violence against women continue to go unreported.
In addition, the network of shelters for battered women is deeply frayed, the reports says, with only about 150 of the 289 municipalities in Sweden operating shelters. Those open for business rely almost entirely on volunteer workers.Like a picture-perfect family forced to come clean, Sweden found itself baring its own foibles, women and experts said.
“There has been a turning point,” said Liza Marklund, a journalist and best-selling novelist whose books have explored themes of violence against women. “Now people are beginning to take it seriously.”
In October, Gudrun Schyman, one of Sweden’s most colorful and radical feminist politicians, proposed a “man tax” in Parliament, where she is a member of the Left Party. The idea was to force men to pay for the consequences of their violence against women. The proposal stalled, but seized the public’s attention.Not long after, the justice minister, Thomas Bodstroem, declared his own outrage during a November demonstration to protest men’s violence against women.”Let this become an election issue in 2006,” he announced. “Silence is a betrayal to all abused women, and a help to all violent men.”In March, the prosecutor general proposed building a team of 35 special prosecutors devoted to the issue of violence against women. There have also been proposals to electronically tag men who break the law.The pervading sense that domestic violence is a crime affecting “others” is dissipating.”It’s not a question of a group of criminals,” said Ms. Schyman, who is leading the campaign for the feminist party. “It’s not alcoholics and drug users, and it’s not people that are put out from the society. It’s every man and in every class of society.”
The same is true of the victims.Ms. Carlshamre, 48, helped crack the code of silence last summer with her surprising on-air admission that she had been beaten and psychologically abused for 10 years.”I said, ‘Do you want to know what a battered woman looks like?
Here she is,’ ” she recalled.Ms. Carlshamre said she was fired because her bosses, fearing slander charges, had warned that the topic was off limits. She then ran for a seat in the European Parliament on an anti-violence platform, and won. “Now you can’t talk about battered women like ‘them’ anymore,” she said. “It’s no longer about poor women on the fringe of society.”Still, many women are skeptical that things will change all that much, or that fast, and they point to the stubborn gender imbalance in the country’s power and pay structure as the major reason why.
This is precisely the reason why feminists are trying to form a political party.”We have made much progress in the discussion of gender equality; it is a more advanced political debate,” Ms. Schyman said. “This is one thing, and reality is another.”

Kommunechef griber ind mod “forbrydelser mod kvinder” (hvad det så kan være) – og hænges med det samme ud i pressen for “främlingsfientlighet”. Morale: Kritisér ikke en indvandrer, selv om han er en forbryder.
Man ser Sveriges fremtid for sig: Ét eneste langt skænderi – hvis ikke det der er værre.
http://www.sodran.com/artikel.asp?id=1252678

“Visa respekt för de asylsökande!”
– Multikulturella idrottsklubben till skarp attack
Kommunchefen borde ha vänt sig till Migrationsverket i stället för att göra en stor affär i media om att flickor på Haffas har utsatts för brott. Om de har det borde de göra anmälan till polisen. Visa respekt för de asylsökande! ………………………………………….
Kommunchefen Kalle Gustafson, som tog beslutet på delegation, får svidande kritik. Hans snabba ingripande efter larmet om de sexuellt ofredade flickorna på Haffas befaras nämligen uppmuntra främlingsfientliga krafter och öka segregationen mellan infödda svenskar och andra etniska grupper.

Marianne Jelveds guru. Særligt når man tænker på Economist Intelligence Units undersøgelse for en uge siden:
http://dansk-svensk.blogspot.com/2005/03/svensk-tidningskorstg-mot-danmark.html
…………….Florida has adapted for countries his (controversial) way of ranking cities. On the Global Creativity Index–which assumes that creative talent, technology and tolerance lead to economic growth–the U.S. ranks fourth, behind Sweden, Japan and Finland. And to Florida’s way of thinking, without changes, even that won’t last. –By Barbara Kiviat .
http://mail.mail-online.dk/WorldClient.dll?View=Main

Man skal vel bare være glad for at det ikke, som i 1985 , var København det gik ud over.(Svensk-palestinensere sprang 3 bomber, dræbte én og sårede 29).
Malmöbo åtalas för terroristbrott
25-åringen var bosatt i Malmöförorten Holma och livnärde sig på att sälja falafel i ett gatukök.29-åringen bodde i Märsta utanför Stockholm och ägnade dagarna åt att studera islam.På måndagen åtalades de för att ha finansierat ett bombdåd i norra Irak som dödade mer än hundra personer.
Den åtalade 29-åringen fick asyl i Sverige 2002. Han är gift med en svenska, men har inte haft något egentligt jobb.25-åringen har bott i Malmö sedan 2001. Han har nekats uppehållstillstånd i Sverige och har försörjt sig genom jobb i olika gatukök. Han greps den 19 april i fjol av polisens nationella insatsstyrka under en gryningsräd mot ett höghus i Malmö. Sedan dess har han tillbringat sina dagar på Kronobergshäktet i Stockholm.
http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?article=10114956

Her går den med næsen i sky på en dyr adresse på Sveavägen 59, og sandelig om de ikke kniber damerne i rumpetten 🙂
Og så var det dagen hvor jeg stødte på et nyt ord, som jeg dog endnu ikke har forstået den fulde rækkevidde af: “Antiziganisme”………………………..
Sexbråk i Centrum mot rasism
Den statligt finansierade paraplyorganisationen Centrum mot Rasism skakas av motsättningar så allvarliga att de finns med i den senaste verksamhetsberättelsen, uppger R
Bland annat har en kvinnlig styrelseledamot anmält en manlig ledamot för sexuella trakasserier. Anklagelserna tillbakavisas av mannen, men har fått stöd från fler kvinnor. En förundersökning har inletts mot mannen. Vid årsmötet kom frågan upp i en flera timmar lång debatt som slutade med att tre kvinnor tvingades lämna styrelsen medan mannen fick sitta kvar.

Organisationen är fristående, partipolitiskt och religiöst obunden. Centrum mot rasism är en samlande kraft, det civila samhällets aktör i arbetet mot rasism, diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi, antisemitism, islamofobi och antiziganism.
http://www.centrummotrasism.nu/Default.aspx?id=180

Hvad opnår de svenske avis pædagoger, ved aldrig at angive etnicitet, når der er tale om indvandrere ? De beskytter selvfølgelig magthaverne mod ubehageligheder, men de får folk til at tænke “indvandrer” hver gang, også når der ikke er skyldige indvandrere på spil.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=721&a=111847#tolv
Om etnisk bakgrund och brott
“Genom att inte ange att brottslingar är invandrare, eller deras nationalitet, vill man motverka främlingsfientliga eller rasistiska strömningar i samhället. Tidningarnas självpåtagna samhällsansvar är inte oproblematiskt och har också kritiserats. Pressombudsmannen Pär-Arne Jigenius har ifrågasatt mediernas “överbeskyddande attityd i fråga om flyktingar och invandrarpolitik” under 1980-talet, en kritik som kan vara giltig även i dag.”I stället för att redogöra för den osminkade sanningen även när denna var negativ för enskilda flyktingar och invandrare, så silades informationen så att inte rasister och inskränkta personer skulle få vatten på sin kvarn. Det som skulle främjas skadades av detta.”

(lagkagebygningen i baggrunden, må næsten være Helsingborgs utrolige rådhus)
http://www.bgf.nu/msg/yfrihet/1731.html
Her henvendt hovedsageligt til danskere, kan de få en lynindføring i hvordan ytrings-klaveret spiller i Sverige. Skribenten er den fhv. socialdemokrat og miljöpartist, Jan Milld , som desuden har den mest omfangrige dokumentation af indvandringen til Sverige her: http://www.bgf.nu . Milld har tryglet om offentlig dialog i over 10 år, men med de “brune, mørke, antidemokratiske kræfter”, debatterer man ikke.
Når I har sat jer lidt ind i den, vil i nok konkludere ligesom jeg: Kampen for et – overvejende – svensk Sverige, er tabt for omkring 10 -15 år siden. Herfra og frem, er det tilfældet og hasard som råder.Befolkningen er stillet overfor en fuldbyrdet kendsgerning, af alle 7 riksdagspartier, og viljen til at få den afdækket som en kostbar og måske katastofal fejltagelse, er selvsagt ikke stor.

stiller op til Riksdagen, hvor der i forvejen sidder 6-7 stykker. Sverige har mange og tunge problemer, men ligestillingen er ikke ét af dem. I al fald ikke udenfor ghettoerne i det nyskabte klassesamfund. Dette handler snarere om at den skattefusk -dømte Schyman og andre, skal ha sig nogle af de alt for mange taburetter i parlamentet at sidde på. Iøvrigt en hel utrolig presse dette har fået, når man tænker på hvilke vanskeligheder visse andre har med at få medieopmærkssomhed. Grundlæggende må man opfatte dette massive tidsspilde som en dytigt iscenesat afledningsmanøvre og opium for folket, hvilket ikke udelukker at Schyman selv tror på vrøvlet. Men de egentlige magthavere er sikkert ikke utilfredse med denne gigantiske pseudo-diskussion.
–Bemærk næstsidste linje, som asylberettiger en 2-3 mia mennesker.
Feministiskt initiativ ska arbeta med “de gamla vanliga feministiska frågorna”, enligt Witt-Brattström. Det handlar bland annat om jämställdhet i arbetslivet, ett bättre organiserat arbetsliv som inte missgynnar kvinnor och att Sverige använder sig av möjligheten att ge människor asyl på grund av könsdiskriminering.
Partiet är antipatriarkaliskt och feministiskt.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=398622&previousRenderType=6

Lidt modgift fra dagens Debatt på DN kan læses her:
“Radikalfeminismens manshat demokratiskt tvivelaktigt”
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=397868&previousRenderType=2

nok noget optimistisk (“nogle få årtier”) men der er såmænd ingen grund til at betvivle hans helhjertede hensigter. Vi vil dog få så tunge problemer inden der er blevet 10 gange så mange muslimer i EU, (se nedenfor), at hans forhåbninger nok støder mod virkelighedens klippeskær:
Vi vil krossa USA & EU
USA tror i sin fåfänga att de kan stoppa muslimsk terrorism men det kan de aldrig göra. Ju mer USA slår till mot Islam ju fler kommer att stödja terrorismen. Samma som med Israel. Om några årtionden kommer Israel att falla om inte tidigare. Israel var dömt från början eftersom landet är helt omgivet av fiender. Dessutom lider Israel av samma saker som västvärlden. Snart kommer judarna att vara minoritet i sitt eget land. Och det finns inget de kan göra åt det. Muslimerna föder mycket fler barn än judar. Skulle Israel försöka stoppa muslimerna så kommer landet att gå under i terrorism och hat. Nu får de vänta tills muslimerna blir i majoritet och judarna kommer att fly till Europa och USA.
Men varken i Europa eller USA kommer de att vara ifred. För om några årtionden kommer Europas största religion att vara islam. Muslimerna föder mycket fler barn i Europa liksom i Israel. Dessutom kommer EU’s ledare inom några årtionden bli tvugna att öppna gränserna för massiv invandring från de överbefolkade muslimska länderna eftersom det finns för många gamla i Europa och för få unga.
Alla gamla kristna och ateister kommer att bli försörjda av de miljontals unga muslimerna eller att gå under. Sedan kommer islamiseringen av Europa att gå väldigt fort. När väl Islam blir huvudreligion i Europa så kommer ateism att förbjudas och kristna att förföljas. Vill man leva i fred så konverterar man till Islam. USA kommer att falla sist, men det är ingen tvekan om att USA kommer att falla. Allt fler i USA konverterar till Islam. De flesta afroamerikaner och latinos förknippar den vita kristendomen och ateism med rasistiskt förtryck från de vita. Och de har det all rätt till! De vita kristna i Amerika har liksom de vita kristna i Europa har förstört mycket för ickevita och ickekristna. Men islam och de förtryckta folken kommer att resa sig och gå segrande ur striden.
Skrivet av ‘Mohaha’, 25.mar.2005, kl.15:20
http://debatt.passagen.se

“Not only are Islamic extremists in Western Europe radicalizing faster, they are also younger than ever.'”
http://www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-kidjihadis2apr02,0,3852038.story?coll=la-home-headlines
Europe’s Boys of Jihad
At 13, Salah left Paris for Syria, allegedly to aid insurgents in Iraq. He and others like him represent radical Islam’s newer, younger face.