Fredag ettermiddag arrangerte Islamsk Råd Norge en markering mot filmen «The innocence of Muslims», som de siste dagene har skapt voldomme opptøyer i mange land.Islamsk råd fordømmer det de kaller en hatvideo, og «deler muslimers fordømmelse og harme over videoens innhold og budskap». Rådet maner imidlertid alle muslimer til ro, og holder demonstrasjonen «i solidaritet mot krenkelse». Oslos ordfører Fabian Stang (H) holdt appell under markeringen. Det faller ikke i god jord hos lederen av Oslo Frp. – Jeg synes det er helt forkastelig at Oslos ordfører bidrar til en slik meningsløs demonstrasjon. Uansett hva han sier, vil det være en legitimering av demonstrasjonen og muslimers rett til å krenkethet og raseri, sier Christian Tybring-Gjedde til Aftenpostens nettutgave.Forkastelig Stang deltar på markering mot Muhammed-filmen
“Ville kun konfrontere Vilks med en kniv på en eller anden måde”
en ret gennemsnitlig kunstnerisk samtale, altså. Jeg kender jo godt kunstnere, og de taler tit ikke ret pænt om hinanden. Det var en lettelse selvom samtalen altså skulle indeholde ‘visse elementer af vold.’ Det var Ib Michael, Danmarks altid solbrændte Björn Ranelid med de italienske habitter men uden lipgloss, der ville ‘konfrontere en anmelder med en vis vold.’ Det er helt normalt blandt fagfæller, de er ikke fremmede over for håndgribeligheder. Og Vilks har jo sin rustne økse parat til hug.
Även hovrätten, precis som tingsrätten, verkar ändå ha uppfattat att de här männen har haft för avsikt att söka upp och på något sätt konfrontera Lars Vilks, säger chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.
Hovrätten menar också att männen inte har varit främmande för att använda visst våld mot Vilks, men trots det finns det enligt hovrätten inget konkret som kan visa på att männen verkligen hade tänkt att mörda Vilks. – Sen är det ju också så generellt att de här osjälvständiga brottsformerna som vi talar om, förberedelse och stämpling till brott är mer svårstyrkta än när man har fullbordade brott, säger chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.Friande dom i Vilksmålet, Hovrätten friar i Vilksmålet
Voldtægtsforbryderen Gaddafi
A French reporter has published a book of testimonies from women forced into former Libyan leader Muammar Gaddafi’s harem. France 24 interviewed the author about the ordeals the women endured and the problems they face in a post-Gaddafi Libya. Young and beautiful, they were kidnapped, beaten, humiliated and raped by former Libyan leader Muammar Gaddafi. ‘For Gaddafi, rape was a weapon’
Den sidste Profets muntre sønner højagter kvinder, ved vi. Det er derfor de nordiske feminister er så vilde med dem:
Ondskaben selv blev mærkeligt nok fejret af mængder af venlige gæster fra Holland, Norge og Sverige, aviser og partier – ja, kun ét dansk parti naturligvis. Studenterne, hattenålene og de kvarte akademikere på 28 år, der skal blive ministre fra C og V udeblev selvklart. Hvad pokker, de kommer jo massivt i regering igen bare ved at holde deres kæft og ikke rende til kontroversielle receptioner.
Lars Vilks og entouragen fra Skånepolisen, var der blandt mange andre. Det varer ikke længe, inden Aftonbladet fanger skandalen op og skriver fem kunstanmeldelser på én dag igen. Pia Kjærsgaard var der, men der var så mange, så mit kamera nåede ikke at opdage hende. Talerne følger på video, når fotografen har rekreeret sig. professor Bent Jensen og Henrik Gade Jensen. Det tager normalt omkring 24 timer afhængigt af ANDYS BAR.. Jeg er klar tirsdag, hvor der venter et enestående, endnu overlevende motiv fra frihedskampen mod den forrige generations kamp mod sin tids nazier. (klik fotos f. helskærm.)
Det er svært ikke at rystes over udviklingen i Sverige. Indvandringen til Sverige har et enormt omfang takket være meget lempelige regler. Integrationen har mere end svært ved at følge med. Statistikken over vold, voldtægter, ghettoer, jødeforfølgelser, overfald på brandmænd og andre myndighedspersoner samt manglende integration i skoler taler deres eget tydelige sprog. Selv om mange indvandrere fra ikke-vestlige lande ikke er kriminelle, så er de slet ikke integrerede.
Man bliver temmelig hærdet når man deltager i debatten om den førte udlændingepolitik i Europa. Men Sverige udgør på en eller anden måde en undtagelse. For mit eget vedkommende er jeg måske særlig opmærksom på at det er sådan, fordi jeg hvert år flere gange opholder mig i Skåne.
Ingen plads til debat: Mens jeg skriver disse linjer, vælter det ind med kommentarer på www.avpixlat.info, der har valgt at bringe min seneste blog om Sverige på JP. Jeg siger ikke, at kommentarerne er repræsentative for svenskerne som helhed, men 56 kommentarer på lidt over en time er mange. Der udtrykkes stor vrede mod de svenske politikere hos næsten alle.
Jag har nyss blivit hotad av en svensk polisman mitt framför näsan på uppretade muslimer som inte gillar yttrandefrihet. Och tydligen gjorde inte polismannen det heller.
Jag kom från Triangeln vid ca 14.40 och skulle in på gågatan när jag möts av ett stort demonstrationståg med röda och svarta fanor. Man skrek på arabiska och det lät stundom väldigt hatiskt. Först gick några män och sedan en mängd kvinnor och barn med plakat på arabiska och svenska och engelska. På plakaten stod det att man inte får kränka profeten Muhammed och att yttrandefriheten alltså inte gäller honom.
Längs med sidorna på demonstrationståget – men alltså inte med i själva tåget där det som sagt går kvinnor och barn – finns en mängd arabiska män. Deras funktion skulle jag snabbt bli varse. De kollade in de vanliga människorna på gågatan – de som shoppade eller satt på utecaféerna. Jag hörde dem ropa något till kvinnorna i tåget som lät som anvisningar. Tanken slog mig att männens funktion var att intimidera eventuella personer som vågade visa sitt missnöje med demonstrationen. Det visade sig strax att det stämde.
Jag är för yttrandefrihet. Utan yttrandefrihet kan vi inte ha ett modernt demokratiskt samfund. Vi skulle inte kunna ha den vetenskap eller medicinska forskning vi har idag utan yttrandefrihet och fri diskussion. Det är vår yttrandefrihet som har byggt det rika västerländska samhället som bl.a. arabvärldens muslimer drömmer om att flytta till.
Mohammed är heller inte min profet. Jag blir oerhört kränkt när andra upphöjer en krigsherre och pedofil till profet. Men jag erkänner muslimers rätt att kränka mig dagligen: yttrandefrihet är yttrandefrihet.
Så jag tog lugnt och stilla till en tyst protest mot demonstrationstågets kränkning av västerlandets heligaste princip och gav dem fingret när jag passerade tåget.
En man med en armbindel som verkade vara någon intern vakt gick hotfullt fram till mig men när han såg att jag lugnt och stilla tittade tillbaka och inte lät mig skrämmas gick han förbi. Sen blev jag omringad av några storvuxna arabiska män i 20-30- åldern. De skriker okontrollerat och en tar tag i min arm och rycker våldsamt flera gånger. Jag säger till honom att han bryter mot svensk lag och att han inte har rätt att angripa mig.
Då kommer mannen med armbindeln tillbaka. Nu i sällskap med en blond polisman. Polismannen säger till mig att “vi har yttrandefrihet här i Sverige” och att det är förbjudet att visa fingret. Jag säger att jag till skillnad mot demonstranterna är för yttrandefrihet och att jag har rätt att visa mina åsikter så länge jag inte stör demonstrationens rätt att få fram sitt budskap.
Det finns en bok av Kenan Malik som heter Från fatwa till Jihad. Man skulle kunna säga att Salman Rushdies memoarer beskriver denna europeiska utveckling utifrån en enda människas tragiska öde. För Rushdie började det med en fatwa, utfärdad av det iranska prästerskapet mot romanen Satansverserna. Under de 23 år som gått sedan dess har Europa, både på person- och nationsnivå fått se Jihad fullt utvecklad. Det är bokstavligt talat ett islamistiskt krig mot europeiska värderingar som pågår. Rushdie skildrar dessa år med kuslig exakthet. Inte minst hans berättelser om före detta intellektuella vänner som byter sida och ylar med de iranska hundarna är skrämmande läsning.
Kort bakgrund alltså: Den indisk-brittiske författaren Salman Rushdie var väletablerad både i Storbritannien och runtom i världen. Med romaner som Midnattsbarn hade han skrivit in sig i denna mycket speciella tradition som speglade forna tiders kolonier genom nutida brittiska perspektiv. När han skrev Satansverserna var det i samma anda som de tidigare böckerna. Men ingen, allra minst han själv, kunde föreställa sig vad som skulle hända. Från Teheran kom fatwan. Man satte ett pris på hans huvud. En ”lösensumma” för den som mördade honom. Denna summa har hela tiden stigit och fatwan har förnyats och är giltig än idag. Rushdie, hans förläggare och övriga omgivning förstår att det är allvar. Han går under jorden, skyddad av brittisk säkerhetspolis. Hans liv ska bli att ”gå två steg bakom drottningen”. Med det menar han att skyddet runt honom bara överträffas av det som drottningen har. Han kan varken besöka vänner eller familj. Han är avskuren. Borta från offentligheten. Hans första fru och han hade talat om skilsmässa redan före fatwan, nu blir konflikten dem emellan allt värre. En människa står fast vid hans sida: äldste sonen Zafar. Med olika arrangemang lyckas han upprätthålla den kontakten.
Memoarerna är en skildring av ett Europa i krig. Sedan Rushdie tvingades under jord har ett antal blodiga islamistiska attentat ägt rum, och de fortsätter att äga rum, både i europeiska städer och runtom i världen. Bin Laden må vara död, men terrornätverken är i högsta grad vid liv. Varje dag gör de sig påminda, dels i den arabiska världen men också i andra muslimska länder. Irak är inte längre en unik, blodig plats. Irak omges idag av länder som via ”den arabiska våren” sjönk direkt ner i islamism och terror.
Rushdie har ändå tur. Han har livvakterna. Han har vännerna som aldrig sviker. Som lånar ut hus och lägenheter. Bostadsbytena är ju nödvändiga. Han måste hela tiden finnas på platser där ingen kan ana hans närvaro. Märkvärdigt nog börjar han skriva igen. Först kommer boken han lovat Zafar: Harun och Sagornas hav (och så sent som 2011 den pendang han skriver till sin yngste son: Luka och livets eld) I gömslena föds stora romaner som Morens sista suck och Förtrollerskan från Florens. Kvinnorna kommer och går. Häftiga förälskelser förvånar honom, eftersom han inte trott att de skulle vara möjliga under sådana förhållanden.
Så gör han det stora misstaget. Han försöker blidka den vredgade muslimska massan med att be dem om ursäkt och att bekänna sig till islam. Han äcklas av sina egna ord. Han inser snabbt att han gjort fel, att det är ett agerande som bara kastar smuts på honom själv. Denna hatiska ”opinion” går inte att blidka. Från Teheran kommer bekräftelsen: om så Rushdie blev världens heligaste man skulle han inte förlåtas, han måste dödas.
Vad lär vi av Rushdie? Det första jag tänker på är att vi står inför en totalitär rörelse som inte betraktar människors liv som heliga. Vi otrogna, ”kuffar”, är inte värda någonting i den rörelsens ögon. Islamismen gör anspråk på att besitta sanningen om livet, tillvaron och ”det gudomliga”. Den som hävdar något annat – till exempel upplysningens traditioner som inkluderar yttrande- och tryckfrihet – är en fiende till profeten. Salman Rushdie har fått betala ett ohyggligt högt pris för att han skrev en roman. Eftersom han fortfarande är en i högsta grad aktiv författare befinner han sig också i frontlinjen mot islamismen. Hans memoarer är oerhört läsvärda för varje människa som det minsta bryr sig om det nya Europas öde, det som gått ”från fatwa till Jihad”.
Feminists from the Ukraine-based activist group Femen have opened their first training center abroad in Paris to teach like-minded protesters how to evade security forces. For the opening, the women ran half-naked through a predominantly Muslim neighborhood in the 18th arrondissement in the French capital. Femen Opens First Office Abroad
Fra Allah til Carl
Sveriges egen oliemillionær vil være lydhør. Han har sat Svensson på REAsiden 1992:
I Guds Namn: Respekterade utrikesministern herr Carl Bildt
Än en gång och i strid mot alla frihetsprinciper förolämpas den siste Profeten, som meddelade den sista uppenbarelsen för hela mänskligheten, av en grupp fräcka människor.
Vi fördömer starkt producering och spridning av sådana filmer som har till syfte att sprida hat och oroligheter bland olika folkgrupper. Den senaste nidfilmen mot Profeten Muhammad strider mot de givna principer som bör gälla för fredligt samexistens bland olika grupper i ett samhälle. Imam Ali Islamic Center, som är en av de största islamiska församlingarna i Skandinavien, vill därmed uppmärksamma er om följande:
Hey chaps,Welcome in the clinic named European Union.
Mere satire her, måske lidt mere subtil: Springtime for the Ikhwan. De, der har forårsaget den øverste video, er sikkert ‘not amused’, men de kan ikke sige, det er specielt meget løgn, eller at det er andres skyld end deres egen. Tilbage er der kun at diskutere ‘tonen.’ Den går normalt i G-dur, det foretrækker den engelske dronning.
“Det mest ekstreme, vi har oplevet i Norge”
Islamistmiljø varsler ny demonstrasjon foran Frankrikes ambassade. Det er et miljø som vel er det mest ekstreme vi har sett av islamistiske miljøer i Norge. Men det er viktig å peke på at til tross for hatsk retorikk fra gruppen har vi så langt ikke sett voldshandlinger fra dem, sier Sultan. Samtidig er det viktig å advare mot denne hatefulle retorikken. Vi har flere ganger i nyere norsk historie sett at ekstreme grupper eller enkeltpersoner knyttet opp mot ekstreme miljøer kan ty til vold. Det mest ekstreme islamistiske miljøet vi har sett i Norge, (Muslims protest outside Scottish Parliament: “We demand international law to stop religious hatred”.)
Det var samme dag, Norge fik sin første muslimske minister, kulturminister Hadia Tajik. Hun er født i Norge, taler ny-norsk og en en præmiepakistaner, som man kan høre på linket. Man må virkelig håbe, at hun kan tumle sine norsk-pakistanske, mafiøse landsmænd på gadeplanet:
Punktering av dekk og frykt for egen sikkerhet. Kampen om Drammen taxi handler blant annet om etniske konflikter som en sprengkraft i miljøet. – Dette forteller meg at noe har sviktet totalt med norsk integrering, sier Glenn Hole. I Drammen Taxi er rundt 90 prosent av eierne ikke etnisk norske. Sentralens administrasjon har vært bemannet av nordmenn. Den siste tiden har det vært full konflikt mellom styre og administrasjon rundt blant annet krav til språkkunnskaper.
Styreleder og daglig leder i Drammen Taxi, Asif Khalil, vil ikke kommentere truslene som etter hans mening kun er en politisak.Vi prøver å rette opp forhold som Arbeidstilsynet har pekt på, og de bekrefter at vi er på riktig vei. Men vi jobber videre med det som handler om etniske konflikter, blant annet med felles lunsjer. Politianmeldelsen fra Arbeidstilsynet er vi først kjent med nylig, sier Khalil. Drapstrusler og frykt herjer – 11 ansatte borte på ett år
»Islam regredierer«
Rushdie told Le Monde newspaper that his years fleeing the 1989 fatwa from Ayatollah Ruhollah Khomeini had forced him to pay close attention to a radicalization of the Muslim world.
“Something has gone wrong at the heart of Islam. It is quite recent. I remember when I was young, many cities in the Muslim world were cosmopolitan cities with a lot of culture,” he said in an interview published in French.
“For me, it is a tragedy that this culture has regressed to this point, like a self-inflicted wound. The Islam in which I grew up was open, influenced by Sufism and Hinduism, and not like the one which is spreading rapidly at the moment.” [..]
The interview was conducted on September 12, just as a film mocking the Prophet Mohammad sparked violent protests across the Islamic world. These included a deadly attack in Libya which killed the U.S. ambassador and three embassy staff.
The California-made film, and a series of cartoons of the Prophet Mohammad published by a French satirical weekly on Wednesday, have revived international debate over free speech, religion and the right to offend. Many Muslims consider any representation of Allah or the Prophet Mohammad blasphemous.
(Regrediere = Psykoanalytisk begreb. Hvis man regredierer i forbindelse med en psykisk sygdom, opfører man sig på nogle områder som om man befinder sig i en tidligere udviklingsfase. Den akut psykotiske patient regredierer hurtigt og dramatisk til småbarnsstadiet med en dertil svarende afvigende adfærd. Sammenligningen af Islam med sindslidelse er ikke ualmindelig i andres beskrivelser. I 1998 skrev digteren Henrik Nordbrandt i JP: “Det betyder ikke, at jeg kan acceptere islam. Jeg betragter den som en historisk ulykke. Og det var en ulykke, at muhammed fik sin egen psykose lavet om til en verdensreligion.”)
Man skal selvfølgelig altid være meget forsigtig med at blande politik og psykiatri (her rubricerer jeg islam som politik, hvad visse scholars mener den er for 80 procents vedkommende.) Det betyder selvfølgelig ikke, at man bliver sindssyg af at være muslim, selvom det må anses for disponerende, og selvom forekomsten af sindslidelser blandt indvandrede i Europa er markant højere end for europæere. Det betyder blandt andet, at fagfolk i Danmark – læger og jurister – har betydelige vanskeligheder med at skille det patologiske ud fra resten af den muslimske person, herunder det kulturelle. Det er sådan noget Videnscenter for Transkulturel Psykiatri tumler med. Deres forklaringer er mange, som det er kutyme i al videnskab, der leder efter forklaringer.
I USA, Frankrig og Tyskland ser vi nu politikere begå næsten alle de fejlslutninger, der blev begået i Danmark i 2005-2006 af SF, Enhedslisten, Seidenfaden og så videre. Hvis de ikke havde dukket hovederne dengang, kunne det være, de nu befandt sig på et informationsniveau, som den danske befolknings. Obama er en skændsel, og havde det ikke været for 50 mio latinoer i USA, der næsten alle er demokrater, ville han næppe have en chance for at blive genvalgt efter dette. Nu sikrer de ham fire år til, og derefter en ny demokrat. Men som Uhrskov skrev forleden, er masseindvandringen til landet, ved at gøre USA til en et-parti-stat. – I Die Welt remser Henryk M. Broder nogle af de vestlige politikere op, der er ude i deres første Muhammed-ilddåb. De næsten troende, sækulære franske har ikke overraskende klaret det bedst. Broder skriver blandt andet:
Har film eller tegnefilm eller en pøbel dræbt den amerikanske ambassadør i Libyen? Af ren og skær frygt for at blive kørt over, lader det åh så oplyste Vesten sig underkue af fanatikere. Islamisterne ønsker ikke at befri sine tilhængere, de ønsker at slavebinde verden. Og når Europa, det synkende “Titanic”, på sin side vil trykke et Mohammed-cover, forsøger det bare at oplyse en mørk tunnel med en tændstik. Det er ikke meget, men det er bedre end ingenting. Man bliver beskeden i disse dage, hvor vanviddet bliver fremstillet som fornuft.Fanatischer Islamismus weckt “Global Angst” (Snaphanens oversættelse)
The speaker of the European parliament has strongly condemned the recent anti-Islam film Innocence of Muslims. But he in his turn has been roundly criticised for giving in to extremists. The film continues to provoke fierce reactions in the Western as well as the Arab world.
“I condemn strongly not only the content but also the distribution of such a movie, which is humiliating the feelings of a lot of people all over the world,” said a press statement issued yesterday by Martin Schulz, the speaker of the European parliament, in reaction to the amateur video that has led to sometimes violent protests throughout the Islamic world. Anti-Islam film continues to make waves around the world
Island, Danmark og New Zealand fredeligst i verden
Klik grafik f. helskærm. Potentialet for hærværk skulle altså være maksimalt. Bemærk Sverige der er faldet fra en 6 plads til en 15 plads. Norge, der er faldet fra en 2 plads, kan man ikke regne med i år. Det skyldes terroristen ABB.
The world has become more peaceful for the first time since 2009 according to the Global Peace Index 2012, whilst Syria has dropped over 30 places on the rankings. See how the data’s changed over time. Global peace index 2012: the full list
Videoen af SVT Debatt mellem minister Ullenhag og Åkesson lægges på, når den foreligger. Den handler også om snus, nok så vigtigt i TV, hvor al palaver har bærer vægt og ikke må vare over ti minutter. Jeg rækker ud efter min u-svenske pibe og skænker et glas rødvin fra en fri dansk vinhandler. DDR i Sverige – Systemet – deres fremragende udvalg er løgn og propaganda – og priserne er højere. Deres blodige priser går til sossen Anitra Steens pension på 5.5 millioner om året. 55 milllioner hvis hun bliver gammel nok. Lighedsamfund….åh, hold op! – Hele programmet kan ses her.
Sveriges hemmelige grundlovsændring
Svenske politikere tager ikke grundloven alvorligt, mener politologen Bo Rothstein. I november 2010 blev den svenske grundlov ændret. Uden at befolkningen var blevet informeret, rottede rigsdagen sig sammen om en ny tekst, der betyder, at Sverige ikke kan forlade EU uden at overtræde sin egen forfatning, og at alle etniske grupper får ret til at beholde deres egen kultur og deres eget samfundsliv. Det sidste medfører, at Sverige ikke længere er svensk, men multikulturelt, og det vil tage mange år at ændre på den beslutning.
Det skal være svært at ændre en grundlov, ellers kunne politikerne træffe underlige beslutninger baseret på pludselige sindsstemninger. I både Danmark og Sverige kræver en forfatningsændring to rigsdagsbeslutninger – med et valg imellem. Men i Danmark skal der desuden holdes folkeafstemning, og hvis befolkningen stemmer nej, kommer der ingen ændring.
I Sverige kan man holde folkeafstemning, hvis det kræves af mindst en tiendedel af rigsdagens medlemmer, og hvis mindst en tredjedel af medlemmerne stemmer for. Men eftersom alle syv partier i den svenske rigsdag var enige, blev der ikke stillet et sådant krav.Var der blevet udskrevet folkeafstemning, ville politikerne have risikeret et alvorligt tilbageslag. Folkeafstemninger om grundlovsændringer er nemlig bindende til forskel fra andre folkeafstemninger, der blot er vejledende.
Svenskerne anede intet om, at rigsdagen i juni 2010 genemførte den størte forfatningsændring siden 1974. Beslutningen blev fortiet af medierne, og den blev ikke nævnt under den senere valgkamp, men i september 2010 fik rigsdagen et parti, der var modstander af ændringerne. Ingrid Carlqvist, Dispatch International På svensk: Den svenska grundlagen ändrades i hemlighet
Søvndal holder på Krag
At tænke sig, der er også nok at holde fast i. Jeg følger det ikke i TV, da jeg ikke har det, snart er RAF og SF historie alligevel. Jeg holder på radioen og nettet.
The editor in chief of the French satirical magazine Charlie Hebdo insists that their publication of Muhammad caricatures was no provocation, but a signal that free speech is alive and well in the country. Come what may, the magazine won’t stop criticizing whatever it wants, he says. But his office remains under police protection. Interview: ‘Charlie Hebdo’ Editor in Chief ‘A Drawing Has Never Killed Anyone’
Redaktøren af Charlie Hebdo, Philippe Val, siger: “Jeg er da udmærket klar over muslimske tabuer, men jeg er ikke muslim, jeg er ateist, og jeg kan ikke se, de gælder mig.” Det forhindrer selvfølgelig ikke Guardian-segmentet i at finde et sted, hvor de kan stikke kniven ind i det ellers venstre-anarkistiske Charlie Hebdo: Charlie Hebdo – more anti-Islamic than anti-clerical. Uha, da, da. Charlie Hebdo følger selvfølgelig bare de principper, de har fulgt siden grundlæggelsen: Karrikér den politiske magt, ligegyldigt hvem der udøver eller gør krav på den. Og mon ikke lige islam gøre mere krav på politisk magt, end de andre religioner, the Guardian gerne vil have angrebet?
Der er altid nogen, der vil bøje sig for totalitarisme, men heldigvis har de som regel været et forvirret, uinformeret mindretal af sjovt nok ofte akademikere. Den folkelige, sunde fornuft findes overvejende i folket. Charlie Hebdos anarkistiske venstrefløj indgyder én et ægte håb for fremtiden.
Europa lærer langsomt, politkerne langsomst af alle, men når læretiden engang er udstået, får politisk islam ikke et ben til jorden på dette kontinent. De kan true og myrde, men de vil være i mindretal, og vi vil bekæmpe dem med de midler, der kræves. Muslimer i Europa må indse det eller emigrere til et sted, der vil tage imod dem. Og de gør klogt i at kalkulere med, at de leger med ilden og at der hele tiden er den risiko, at de kommer til at forlade Europa uden at ville det: Eurabian Nights.
Der er ikke meget, der tyder på, de har forestillet sig den mulighed, skønt den kan befinde sig få terrorhandlinger og parlamentsvalg ude i fremtiden. Sandheden er, at en del ikke forstår os, og at de tager grueligt fejl, når de tror politiker-retorikken er repræsentativ for, hvad Europæere tænker og føler. Vil de have krig, får de den før eller siden, og de taber. Der skal kun én part, til at erklære sådan en. Hvad vi ikke ved i øjeblikket er, om det bliver en demokratisk modstand, eller om demokratiet bliver overhalet højre om af andre kræfter, der ikke skriver blogs eller læser kronikker. Begge dele kan tænkes og også politikere gør klogt i, at være opmærksomme på den risiko. Stik piben ind, mens tid er, muslimer! Med lidt held er der et par årtier til at overveje perspektiverne.
Kareem Amar i CEPOS
Nogen kan synes, videoen på 90 minutter er lidt tung, fordi Kareem taler på arabisk og Naser Khader oversætter, men det er en gribende historie om menneskeligt mod og retsind trods alle odds, der er meget illustrerende for ‘det nye Egypten’, så jeg vil ikke undlade at linke til den:
I 2006 blev den egyptiske studerende Kareem Amer idømt 4 års fængsel for at fornærme islam og den tidligere egyptiske præsident Hosni Mubarak. Kareems brøde bestod i en række blogindlæg, hvor han efter at have oplevet sekterisk vold mod kristne, kraftigt kritiserede islam og egypternes stigende religiøse intolerance. I fængslet blev han truet og udsat for vold, men nægtede at undskylde for sine handlinger. Kareem Amer i CEPOS, video – (Se også Når friheden er vigtigst, Kareem Amer, en bloggers ukuelighed
Rushdie told Le Monde newspaper that his years fleeing the 1989 fatwa from Ayatollah Ruhollah Khomeini had forced him to pay close attention to a radicalization of the Muslim world.
