af Julia Ceasar ©

Primaternas återkomst: Efter tisdagens brutala överfall på konstnären Lars Vilks av en korandopad muslimsk pöbelhop kan ingen längre blunda för hotet mot yttrandefriheten. Offren är många: Pim Fortuyn (1948-2002), Theo van Gogh (1957-2004), Hitoshi Igarashi (1947-1991), Salman Rushdie, Ayaan Hirsi Ali, William Nygaard, Peter Mayer, Ettore Capriolo, Flemming Rose, Kurt Westergaard, Sooreh Hera, Robert Redeker, Lars Vilks – alla har de hotats till livet eller mördats av extremister. Samtliga utom Pim Fortuyn av islamistiska extremister. De som har överlevt har för återstoden av sina liv förlorat sin frihet, flertalet lever med ständigt livvaktsskydd.

Till offren i kampen för yttrandefriheten vill jag också räkna 78-åriga Inger. Den 29 mars använde hon sin yttrandefrihet och gjorde anspråk på en handikapplats för sin och makens bil på en parkering i Landskrona. Hon misshandlades så grovt av den 23-årige libanesen Ahmad Akileh att hon avled två dygn senare. Enligt islam är kvinnor andrahandsvarelser som har till uppgift att hålla käften, utom när de vrålar ”Allahu Akbar”. Inger höll inte käften. Det blev hennes död.

Lars Vilks gör sitt jobb

Det var en film av den iransk-holländska konstnären Sooreh Hera, ”Allah ho Gaybar”, som utlöste muslimernas raseri när Lars Vilks föreläste på filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet. Hennes utställning med bilder av homosexuella män iförda Muhammedmasker censurerades 2007 av Gemeentemuseum i Haag. Museet vek sig för den islamistiska mobb som utan samvetsnöd mördar oliktänkande men känner sig ohyggligt kränkt av konstnärliga uttryck för kärlek och sexualitet. ”Vissa personer i vårt samhälle kan uppleva dem som stötande” sa museichefen Wim van Krimpen. Vänstertidningen De Volkskrant berömde museet för ”den stora professionalismen” i att ta bort bilderna. Sooreh Hera själv har utsatts för flera dödshot och lever på hemlig adress.

Jag har nämnt några av offren i kampen för yttrandefriheten. Det finns många fler. De betalar priset för oss andra, för att vi ska kunna fortsätta tycka och säga vad vi vill. Vi är dem ett oändligt tack skyldiga. Det står var och en fritt att tycka vad man vill om Lars Vilks konst, men han gör sitt jobb med större mod och uthållighet än de flesta. Att tänja gränserna för yttrandefriheten är en konstnärs förbannade skyldighet. Vilks och de andra är martyrer i en tid när människor indoktrinerade av en barbarisk ideologi från 600-talets arabiska sandöknar tror sig kunna bestämma vad som får sägas i våra västerländska demokratier.

Nej, det är inte ert land

Människor som har sökt sig till våra länder förebärande att de har flytt från våld och förtryck i sina muslimska hemländer tror att de kan ta sig rätten att kränka våra demokratiska rättigheter med samma våld som de påstår sig ha flytt från. Det är över alla gränser. Det är icke acceptabelt. I tumultet efter att de lyckats avbryta Lars Vilks föreläsning skriker några män i den muslimska pöbelhop som beter sig som grisar:

-Det är vårt land också!

Till dem vill jag säga: Nej, det är inte ert land. I Uppsala den 11 maj 2010 har ni som de ociviliserade grottmänniskor ni är på ett alldeles övertygande sätt bevisat att Sverige inte är ert land. Ni klarar uppenbarligen inte att leva i en demokrati. Med ert agerande har ni förklarat krig inte bara mot Lars Vilks utan också mot demokratin, den akademiska friheten, hela Sveriges befolkning och Sverige som nation.

Slutsatsen är glasklar: Kan man inte respektera våra lagar och demokratiska spelregler ska man inte uppehålla sig i Sverige. Om man inte orkar med yttrandefrihet ska man ta konsekvenserna och packa och åka hem till den grotta man kom ifrån. Där är det fritt fram att fortsätta utöva den bloddrypande ideologi som kallas islam och att fortsätta mörda dem som gör anspråk på yttrandefrihet.

Ändra utlänningslagen!

Situationen är långt allvarligare än någon enda politiker tycks vilja inse. När yttrandefriheten attackeras angrips grundvalarna för hela samhället. Nu krävs omedelbara politiska åtgärder. Utlänningslagen (2005:716) måste ändras så att den ger större möjligheter för domstolarna att döma till utvisning. Utlänningar som begår brott ska kunna utvisas även om de påstår sig vara ”skyddsbehövande”. Även invandrare som har hunnit få svenskt medborgarskap ska kunna utvisas ur landet om de gör sig skyldiga till hot, våld eller annat brott mot enskilda människor eller våra grundlagsstadgade rättigheter. I en demokrati måste befolkningens skyddsbehov väga tyngre än masspsykotiska fundamentalisters.

”Ingen kan blunda längre”, skrev jag i början. Men jodå, det går alldeles utmärkt att blunda för hoten mot yttrandefriheten om man är en av de verklighetsfrånvända journalister som bedriver samhällsskadlig verksamhet i svenska media. Förgiftade av politisk korrekthet, blinda på båda ögonen och förlamade av feghet och skitnödig ängslan sitter de på sina stolar och låtsas som om ingenting har hänt. När konstnärer och författare gång på gång hotas till livet av islamister kan man tycka att journalisterna, om några, borde slå vakt om yttrandefriheten. Den är ju den gren på vilken de utövar sin existens och håvar in sin försörjning. Men icke.

Svenska media har efter överfallet på Vilks krupit under mattan och firat orgier i nedtonande av brottet. Språket är fullständigt kemtvättat från ord som ”islam” och ”muslimer”. Snart får man inte säga ”islam” eller ”muslim” i Sverige längre, det är antagligen att anse som hets mot folkgrupp. Enligt media var det inte en muslim som attackerade Vilks. Det var ”en man”.

”Muslimerna de verkliga offren”

SVT Rapport 11 maj: en kort filmsekvens från överfallet mot Vilks samma dag med dimfilter över gärningsmännen. Javisst ja, i Sverige är det ju brottslingarna det är synd om, inte brottsoffren. SVT Aktuellt samma kväll: tre pliktskyldiga meningar om överfallet tio minuter in i sändningen. Inte ett ord om händelsen i de inledande rubrikerna. Det fega tassandet och rädslan för att stöta sig med lättkränkta muslimer är pinsamt uppenbar. Aftonbladet har till och med mage att påstå att det är muslimerna som är de verkliga offren.

I stort sett är det bara Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och kulturchef Karin Ohlsson samt Sveriges kunnigaste journalist när det gäller islamism, ledarskribenten Per Gudmundson på Svenska Dagbladet, som orkar stå raka i ryggen mot de vidriga krafter som vill sätta demokratin ur spel.

Ynkedomen i svenska media

SVT-medarbetaren Saam Kapadia, vinnare av Stora journalistpriset 1999, twittrar uppsluppet efter överfallet på Vilks:

”Kvällens bubblare: Vilks har blivit skallad utan skada – undrar vem som är mest nöjd med det; attentatsmannen, media eller konstnären?”

Det är strålande. Fullkomligt lysande! Det är just sådana attityder som placerar svensk journalistik i internationell särklass. Överfallet på Lars Vilks på Uppsala universitet kastar blixtljus över ynkedomen i svenska media. Snart finns ingen yrkesetisk heder kvar att försvara. Vad kan man vänta sig i ett land där journalistkåren företräds av följande politiskt korrekta järngäng:

• Ordförande i Svenska Journalistförbundet: Agneta Lindblom Hultén.
• Orförande i Publicistklubben: Ulrika Knutson.
• Allmänhetens Pressombudsman: Yrsa Stenius.

Ulrika Knutson vaggar oss in i nirvana

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Till yttrandefrihetens försvar”

Som kommentar til det nyeste attentat på Vilks udtaler formanden for Trykkefrihedsselskabet, Lars Hedegaard: “Jeg er målløs. Hvordan kan mordbrændere uhindret skaffe sig adgang til Vilks’ hus få dage efter, at kunstneren er blevet overfaldet af en pøbel i Uppsala? Hvad tænker de dog på i det svenske politi? Og hvad tænker de på i Sveriges politiske klasse? Mig bekendt har ikke en eneste svensk politiker haft nogen kommentar til overfaldet i Uppsala. Er det i virkeligheden sådan, at de svenske magthavere helst ser Lars Vilks ekspederet ud, således at der bliver sendt en besked til andre, der sår tvivl om den svenske idyl?” Sappho. Vilks bostad utsatt för mordbrand. SVT har 31 sekunder.

Livet efter Uppsala, bloggen efter hackningen

Jag har kunnat se i kommentarer och på facebook så är denna kategori av fanatiska muslimer uppfyllda av könsord. Min telefon har fått mottaga många doser av detta ”knulla din mamma” men ocks ”jag skall knulla dig” (sagt av unga kvinnliga muslimer) etc. Jag minns sedan inte alla invektiv som de inte fattar att jag bara gäspar åt.Medan den här bloggen var hackad skrev jag ett par inlägg på konstvilks. Har ni inte sett dem kan de vara värda att läsa. Vilks net.

Islamic taboos, the struggle for control of Islam and a hard look and modern Islamic thinkers were just some of the topics covered in the panel discussion, Independent Voices of the Middle East, co-hosted by St. Francis College and the Manhattan Institute . On the panel were: Judith Miller, former New York Times reporter, Adjunct Fellow at the Manhattan Institute and Contributing Editor to the City Journal; Paul Berman, Lee Smith, Author of The Strong Horse: Power Politics and the Clash of Arab Civilization and Visiting Scholar at the Hudson Institute and Ibn Warraq, Author of Virgins? What Virgins? and Other Essays. (April 2010.lyden veklser lidt gennem videoen) Der er en alternativ weekendfilm, et nyt interview med Wafa Sultan, 90 minutter. (N.Y.T. anmelder  Bermans bog her 6 maj.)

En dansk skalle mot demokratin

Överfallet på Lars Vilks i Uppsala på tisdagen förskräcker. Men upprördheten hos många som i vanliga fall brukar ropa högt om nödvändigheten med att försvara yttrandefriheten är måttlig. Den svenska kulturelitens dubbelmoral har åter visat sig. Att attentatsmannen själv beskrev anfallet som en ”dansk skalle” antyder nämligen att han mycket väl visste vad han gjorde. Och att det var planerat i förväg, snarare än en affekthandling. Vilket gör att händelsen kvalar in inte bara som grov våldsbrottslighet utan också som ett brott mot yttrandefriheten, det vill säga ett grundlagsbrott.Detta till trots så verkar många inte ta det inträffade alltför allvarligt. SVT:s Rapport valde till exempel på tisdagskvällen att toppa sin 19.30-sändning med den mindre eggande nyheten om utvisningen av en syrisk diplomat.Leder. NWT.SE

Medierne er ikke glade for Vilks. Stats TV allermindst. Deres indslag varede godt 30 sekunder. Politikerne er endnu mindre glade. Lige fra toppen ned til bunden – ingen har følt trang til at ytre sig om den varme kartoffel. Sagen kunne gavne “de forkerte,”  de “mørke, grumsede” og så videre and so forth. Derfor fortjener denne  leder at blive citeret. (Stifter af Facebook-gruppe, der opfordrede til mord på Lars Vilks: – Svenskerne fik et fejlagtigt billede af muslimer.)

Journalisterne er ikke røde, de er blodrøde

Fordelingen svarer meget godt til min uvidenskabelige erindring om tilsvarende danske og svenske undersøgelser, svenske scorer endda en anelse rødere på denne. Jeg vil gætte det i høj grad er fulgt med akademiseringen af erhvervet efter 1970, nu man skal være cand.publ. for at oversætte et telegram og underskrive det Ritzau. De siger, det ikke kan mærkes på dem, og Erik Albæk siger endda det slet ikke passer, men så er han også fra Syddansk Universitet og var så rød i sin ungdom, at der går rygter om det endnu.

Professor Frank Aarebrot og Respons har foretatt et utvalg i sfæren til Mediebedriftenes Landsforening/Norsk Journalistlag, som viser at journalistenes politiske holdninger er noe helt annet enn hva folket de skriver for har.Mens Frp er Norges nest største parti, hadde ikke partiet fått én eneste kandidat på Stortinget dersom journalistene fikk bestemme. Ikke én.

Til sammenligning ville det ytterste venstrepartiet, Rødt, fått ni representanter. Heller ikke KrF har noen støtte blant journalistene, mens Sp ville fått én plass. Den helrøde dominansen blant journalistene blir enda mer iøynefallende, ved at Ap ville fått 72 representanter på «Journalistenes storting», mens regjeringspartneren SV ville fått 39 representanter.Dersom journalistene fikk bestemme, så ville altså Stortinget bestått av nesten tre fjerdedeler fra det rødgrønne-regjeringsalternativet, påplusset de ni representantene fra partiet Rødt.Journalisters drøm: Blodrødt Storting, Siv kommer ikke inn på Stortinget. Hvis det var opp til norske journalister

Mishra og gåden ‘De Renes Land’

Jeg har ingen som helst insiderviden om de trakasserier der førte til Mrutyuanjai Mishras afgang fra Trykkefrihedsselskabets bestyrelse. Jeg husker ham først og fremmest fra en fremragende kronik i Berlingske om Indiens blodige erfaringer under den muslimske invasion. Med baggrund i netop dette land skulle han have alle forudsætninger for at forstå netop den dynamik der gør problemet med den muslimske indvandring i Vesten til et umuligt problem at tackle: At der ingen måde er at udskille samfundsundergravende elementer fra ægte demokrater der aktivt samarbejder med deres nye værtsland. Om ikke andet skulle han have opsnappet en eller flere vigtige pointer fra bestyrelseskollegerne i Selskabet, pointer som han på sin blog på JP.dk uden fortsat tilknytning til den organisation der sætter så voldsomme følelser i kog hos nogen, måske endda kunne få ud til et større publikum.

Sådan er det imidlertid ikke gået. Blogindlæggene har udvist en besynderlig overfladiskhed, og lad her gå med den lidt pinlige form ‘åbent brev til Præsident Obama’. Værre er det der kan iagttages i dagens indlæg – en ubehjælpsom statisk betragtning af problemet med de farlige “jihadister og islamister” (og endnu en gang bliver ikke-“islamistisk” islam ikke nærmere defineret og eksemplificeret). Hvor mange er der mon? Formen hvor bloggeren causerer over denne gåde, minder en del om den øjeblikkeligt fastlagte mainstreamvinkling på sagerne om Nidal Malik Hasan og Faisal Shahzad i USA, hvor selve mysteriet om deres motiver bliver hele kernepunktet.

Man leder således forgæves hos Mishra efter perspektivering ud fra supremacistisk (dvs. herrefolks-) dogmatik, der umuliggør et moderat alternativ med fuldgyldigt belæg i tekster og traditioner. Et alternativ der kunne marginalisere hans “jihadister og islamister”. Der kommer derfor ingen fremlægning af den måske vigtigste problematik: At den store passive pakistanske befolkning reelt er enablers der ikke kan mobiliseres i handlekraftig moderat retning. Problemet gøres til at der “produceres” “jihadister og islamister”, men det nævnes ikke at dette er et envejsfænomen der er hardwired i islam. Mishra burde have reflekteret over det faktum at der ikke “produceres” militante moderate der på koranisk grundlag bekæmper “jihadisterne og islamisterne”. Han kunne passende have startet med at spørge sig om hvorfor delingen af Indien medførte dannelsen af et land hvis navn betyder “de renes land” – Pakistan. Hardwiringen ligger såmænd allerede i navnet. Man anbefales at læse Mishra i Berlingeren fra 2006, og gå let hen over bloggen på JP.

Med en kliche og i politisk korrekte vendinger siges det ofte af de fleste, der beskæftiger sig med Islam og islamisme, at ikke alle muslimer er islamister, og at der kun er få jihadister blandt muslimer. Det er da også svært at sætte tal på, og hverken forskere eller organisationer som Danmarks Statistik kan formentlig gøre det. Det er en politisk varm kartoffel. […]

Tilbage står fortsat spørgsmålet om, hvor mange der er ialt. Hvad med dem fra Mellemøsten? Og hvad med Home Grown Terrorists som Faisal Shahzad, der angiveligt placerede en bilbombe på Times Square? Han har slet ikke gået på koranskole men på en eliteskole i Vesten? Hvor mange tæller de, og hvad får dem til at blive terrorister? […] Mrutyuanjai Mishra: Hvor mange jihadister og islamister findes der?

Et bedre spørgsmål at stille ville være: Hvor mange muslimer kan ikke mobiliseres til “jihadisme og islamisme”, og hvordan udskiller vi dem? (LFPC)

“Bråket” som UNT-video kalder det. Minut 0:12 Alt ånder fred og idyl – 4:40 Vilks kommer ind, der klappes men ikke af de to senere angribere på forreste række, der nu heller ikke ligner de typiske kunst-afficionados. 7:55 – 9:00 Max Ernst, Andres Serrano, Robert Mapplethorpe, ingen reaktion – 9:27 Paven i menstruationsblod – ingen reaktion. 11:36 Muhammed i Mozarts Idomeneo, ingenreaktion – 11:54 Penis på korset – ingen reaktion-14:56 Homoseksuelle mænd med Muhammed-masker, tre fire gange “du spreder porno, fatter du ikke?” – optøjer – 15:00 Større gruppe muslimer går amok, flere angriber Vilks, Allahu akbar-råb- 20:23 “Han vil krænke, han vil krænke”. Dagen efter tager svensk P 1 med fløjelshandsker  på mødesabotøren (se nedenfor.) Mindst en tredjedel af forsamlingen synes udelukkende at have været tilstede for at gribe det gyldne øjeblik. Flere er langt over studiealderen, det er rimeligt at antage at de kun er kommet for at stoppe Lars Vilks, og at det er besluttet længe inden. Så er svenske AFA ers mødesabotage mere ærlig, de lægger dog ikke som disse luskefise skjul på, hvorfor de møder op.

Denne totalitære pøbel og tilhængere af en politik, der dækker sig bag at være religion, vil splitte Sverige ad, hvis de ikke får deres vilje. Det kan man lige så godt indse, jo før desto bedre. Magt er det sprog, de forstår, men sådan er der ingen der vover at tiltale dem i Sverige. For hvert år der går, bliver de mere selvsikre og indsatserne forhøjet. Kan svenskerne overhovedet kende en brunskjorte, når de ser en ? Menigmand kan, men der er ellers ikke nogen imponerende præcedens for det, men Sverige vil tragisk nok få masser af lejligheder til at øve sig på det. I “dagsläget” er de meget dårligt klædt på til at imødegå en mentalitet som denne, den  vil derfor kunne hærge nogenlunde frit længe, måske indtil den er uovervindelig. Sverige er også blottet for politisk lederskab på området – ingen ledende politiker* har åbnet munden om dette flagrante angreb på et landets centrale principper.  (*Vilks är tabu.) Vores gamle ven i USA skriver:

“Now consider the response made by a Swedish girl in the audience: “This is not freedom of speech, don’t you get that?” She’s absolutely right. This isn’t freedom of speech; it’s sharia.

Jeg så et sted på nettet en, der lignede Lars Vilks med Torgny Segerstedt. Det er ikke nogen dårlig sammenligning. Vilks er også oppe mod andet og mere end lige pøbel og nazister, han er oppe imod tidsånden i hjemlandet, men ligesom med Segerstedt, vil historien give ham ret og fælde en knusende dom over dens medløbere og forræddere.

En af de ellers rolige svenske tilskuere, blev der også øvet vold imod, en ung mand i hvid skjorte. To kvinder, der navngiver sig selv på nettet, spytter og uddeler lussinger til en svensker, der vender den anden kind til: “Shifa Alkafri:han fick två örfilar. en av mig och en av Jasmin. Riwa rörde inte honom, hon spotta bara på honom. Aya Alseesi: haha sköön jag spotta oxå i hans ansikte fucking griis !! vill bränna honom!” Et mikroskopisk sindbillede på noget meget større, det svenske temperament der bøjer af for uhæmmet agression. Politiet kan finde Aya Alseesi, Uppsala her og hendes samtale med den anden voldskvinde Shifa Alkafri her, skønt man tvivler på de vil forfølge dem.

Se også Mikael Jalving : Vold virker – nu også i Sverige, ja mon ikke det virker. Uppsala Universitet “mener ikke det er tænkeligt Vilks bliver inviteret igen.” Upsalastudenter laver navneindsamling for Vilks: Namninsamling för att Lars Vilks skall bjudas in till Uppsala Universitet igen för att få genomföra sin föreläsning! Oversættelse: Lars Hedegaard, Trykkefrihedsselskabet: Besök hos en dödsdömd. Den hollandske kunstner Sooreh Hera trues efter overfald på Lars Vilks. Hendes video findes online  her, så længe det varer. (update: det varede ikke ret længe. Vi uploader den senere.)

Sooreh Hera har siden offentliggørelsen af Allah ho Gaybar og en serie fotografier med samme motiv i 2007 levet på en hemmelig adresse i Holland, men Sappho har været i kontakt med kunstneren, der oplyser, at Lars Vilks allerede for nogen måneder siden indhentede tilladelse til at vise Allah ho Gaybar i forbindelse med forelæsningen på Uppsala Universitet.Sooreh Hera fortæller, at hun på YouTube har set videoen af overfaldet på Lars Vilks i Uppsala. Hun fortæller videre, at hun i forlængelse af Vilks’ visning af Allah ho Gaybar har modtaget et betragteligt antal trusler og vrede e-mails blandt andet fra Sverige.

Fortsæt med at læse “Hele Vilks’ forelæsning, truslerne og efterspillet”

Et interview med en muslim, der var tilstede på Uppsala Universitet igår og med Expressens kulturchef Karin Olsson. Muslimens ræsonnement er interessant: ” Det var porno: Lars Vilks vidste, der var små børn tilstede (der ses rigtignok på video nedenfor en lille skræslagen pige  på cirka tre år bagerst i salen) >  det er ulovligt at vise porno for børn > når politi ikke vil opretholde loven, så må publikum selv gøre det. – Det ville være synd at sige at svensk P 1, der interviewer som en imødekommende dagisfröken, byder hans interessante tankekæde nogen modstand. Hvorfor spørger P 1 i det mindste ikke: “Hvad laver en tre- årig overhovedet til sådan et arrangement?” -Hvad skulle sædeligheden i Sverige stille op uden Muhammeds Medborgergarde? Så skulle de jo nøjes med justitsministeren, der vil sladre om prostitutionskunder ved offentlig udhængning eller unge svenske kvinder, der forarges over Ekstra Bladets side 9 pige, som man kunne læse om i Sydsvenskan forleden. Lotte Tarp, Birte Tove, Hanne Lyngfeldt, Lisbet Lundquist og Suzanne Bjerrehuus ville nok slå en rå søsterlatter op, de var mere end lige naboens datter. Og nu til dagisfröknerne m/k:

En SVT producent, Saam Kapadia, kommenterer ivørigt overfaldet sådan her: “”är Vilks glad nu?”

Besøg hos en dødsdømt

Efter at have forladt København tidligt lørdag morgen, kørt mod nord til Helsingør og taget færgen over til Sverige, er vi fortsat mod nord langs den skånske kyst, indtil vi ankommer til en knaldhytte, der ville have fået hillbillyerne i West Virginia og beboerne langs Tobacco Road til at skamme sig. [..]

Alle forsøg på at lukke munden på ham er mislykkedes, idet han ofte bliver inviteret til at give forelæsninger og deltage i offentlige diskussionsmøder. Netop nu ser ham frem til om tre dage at tale i den Filosofiske Institution ved det berømte universitet i Uppsala. Lars Hedegaard besøger Lars Vilks

Apropos Lars Vilks fremvisning af Sooreh Hera, så er her noget der brænder noget mere på en svensk P1, så meget og så “kontroversielt” at jeg aldrig har hørt det omtalt i programmet. Ægteskaber for homoseksuelle og homoadoption er en gratis omgang, men dette – det ville dansk P 1 heller ikke røre med en ildtang:

Gays Abandoned by Left’s Appeasement

by PETER WHITTLE

Consider this: an openly gay man works as a teacher in a state school in an area with a large Muslim population — say, Tower Hamlets in London’s East End. Most of his pupils are Muslims. Some of the parents of these children decide that they’re not keen on having their kids taught by a gay man. There is a stand-off. Should he stay or should he go? The Guardian’s leader-writers scratch their heads. Whom should they support in such a “sensitive” situation?

Fortsæt med at læse “»Det var porno«”

Næsten samtidig med optøjerne i Uppsala udspillede denne scene sig på et amerikansk universitet. David Horowitz har for vane i debatter at udspørge modparter om de vil tage afstand fra Hamas og Hizbollah – den slags spørgsmål der ville være guld i mainstreammedierne, og derfor aldrig bliver stillet. Scenerne her fra USCD i San Diego er ikke kendetegnet af samme kropslige og verbale primitivitet som blev Vilks til del, men det skyldes jo nok at USA håndplukker sine indvandrere fra de bedste af de bedste, og derfor har verdens mest velintegrerede muslimske mindretal. Den indpakkede frøken her udtalte da også på ganske civiliseret vis at hun gerne så denne verdens jøder udryddet (LFPC).

[…] My name is [Jimena Imad Musa Ahmal Bahiri](sp) and I’m a student here at UCSD. […]

Horowitz: Will you condemn Hamas?

MSA member: Would I condemn Hamas?

Horowitz: As a terrorist organization. Genocidal organization.

MSA member: Are you asking me to put myself on a cross? […]

[Horowitz:] I am a Jew. The head of Hizbollah has said that he hopes that we will gather in Israel so he doesn’t have to hunt us down globally. For or Against it?

MSA member: For it. “Palestinian cause” unmasked

UK: Skolepiger tvunget til tørklædeindpakning før moskébesøg

Kun i Storbritannien, må man formode. “Community cohesion” er et meget benyttet britisk væsel-begreb der uden videre kan oversættes ‘krybende eftergivenhed for muslimerne, eller det ender i kaos’. Læg på denne baggrund mærke til sidste sætning citeret her – en nærmest mafiøs trussel (LFPC).

A Catholic schoolgirl has been branded a ‘truant’ by her teachers after she refused to dress as a Muslim for a school field trip to a mosque.

Staff had ordered 14-year-old Amy Owen and her classmates to dress in headscarf, wear trousers or leggings and keep her arms covered for the compulsory visit to the mosque after it was arranged to promote ‘community cohesion.’ Parents at the 1,100 pupil Ellesmere Port Catholic High School in Ellesmere Port, Cheshire were also told they were each required to make a £3 contribution towards the trip for all Year Nine students.

But when Amy refused to dress in Muslim attire for the visit to Al Rahma Mosque in Toxteth, Liverpool, staff warned her about rules and said refusal would mean non attendance which would then be marked down as an ‘unauthorised absence.’ […]

In a stern letter to her family with words in block capitals and underlined, the school’s headmaster Peter Lee said the visit was ‘as compulsory as a geography field trip.’ He added: ‘There are two reasons for these visits. One is that the scheme of work in religious studies REQUIRES children to have knowledge and understanding of other world religions. ‘The second is that the school is REQUIRED to promote tolerance respect and understanding. This is known as community cohesion. A failure to do this could result in an unwelcome inspection judgement. None of us would relish that. […] Parents’ outrage as children told ‘dress as a Muslim for mosque trip – or you will be branded a truant’

Update: Krads lidt i overfladen, og skidtet vælter frem. Interessante oplysninger om den pågældende moské i en kommentar på Jihad Watch: Flere af de anholdte i sagen om terrorangrebet mod Glasgow Airport og det fejlslagne terrorangreb i London i 2007 frekventerede netop denne moské i Toxteth, Liverpool. Noget må altså være gået grueligt galt med budskaberne i prædikenerne, og netop derfor kunne et besøg være lærerigt af helt andre grunde. Det ville selvfølgelig forudsætte at det overhovedet var tilladt at stille kritiske spørgsmål, og svaret på dette er uden for enhver tvivl nej. Community cohesion fremmes ikke af virkeligheden, men omvendt har sprængte ligdele heller ingen ‘cohesion’.

[…] The second raid in Liverpool was at Hatherley Street, in Toxteth, where four Asian men in their 20s lived. There were no arrests. Neighbours said the four were from Pakistan and Yemen, and had lived in the property for only a few months. They attended the Al-Rahma Mosque at the end of the street. […] Eighth arrest in UK terror inquiry

En drabsmands familie græder ud

De er blevet truet, og det er uaccptabelt, men hendes mand er titalt for  grov misshandel och grovt vållande till annans död og “23-åringen visade särskild råhet” overfor en forsvarsløs, gammel dame. Det er ikke kønt noget af det, men familien burde rette sine bebrejdelser mod den fængslede, en nybagt far der ikke tøvede med at kaste sin familie ud i svære problemer. At Landskronas befolkning har fået nok af vold, det er hovedsageligt svenske politiske ulykkesfugles skyld.

Frun är född och uppvuxen i danska Odense och har hunnit bo cirka två år i Landskrona. – “I Danmark finns det mer rasism än här. Jag har aldrig trott att det finns rasister i Sverige, kanske bara någon procent. Jag har alltid tänkt att svenskar är mer godhjärtade och snällare än danskar. Jag är mycket rädd. Jag tror på de där dödshoten mot min man och mitt barn. Samtidigt har jag alltid de här tankarna, att det inte kommer att hända något. De är svenskar. De är inga riktiga rasister.” –  Brodern säger att han vill flytta från Landskrona. Han tror inte att händelsen skulle få lika stor publicitet om det hänt någon annanstans i Sverige. “Det bor många rasister här, säger han och tillägger att det även spelat in att offren är äldre människor”.”Vi måste hitta en stad dit vi alla kan flytta.”

Dagen derpå

Hvad angår Lars Vilks, kan man roligt sige at det ikke er i svenske medier, at tampen brænder. Journalisterne står selv for opinionen, og de tør ikke. Uppsalaavisen UNT har en lille ansats fra sin kulturchef, men fortryder og artiklen bliver et samleje der er afbrudt inden det når halvvejs, lidt indledende kultur-petting. Aftonbladets kulturchef, postkommunisten Åsa Linderborg har kun 20 linjer tilovers for hændelsen og har den eksotiske teori, at overfaldet nok skyldtes løbesedlerne om Jihad Jane. Aftonbladet mener også at De verkliga offren är Sveriges muslimer. Det minder mig om Ann Coulter, der bemærkede, at først efter at muslimer havde myrdet 3000 amerikanere, avancerede de endelig til at være offergruppe nummer ét. Konkurrencen er også benhård. Aftonbladets “rötvinsvänster” og islams offertænkning og krænkningsdyrkelse passer som hånd i handske. “Louis, I think this is the beginning of a beautiful friendship.”

Vi befinder os med andre ord i en børnehave befolket af infantile voksne. For sådan er det hele vejen rundt i det indavlede miljø, der står for autoriseret svensk opinion. Står det til dem, skal Sverige sejle videre mod sin uundgåelige skæbne: flere saudiske stormoskeer, større og større muslimsk befolkning og indflydelse, og tilsidst naturligvis den krig, som mere reflekterede væsener undenfor pressen efterhånden ser som en logisk følge af dagens tendenser. Ikke i morgen, ikke  om 10 år, men read my lips, I der har børn, det er den vej i bliver ført af skrivebordsgeneraler, der er blindere og døvere en I selv er. Alarmisme ? Nej, dette er hvad modne, afbalancerede velinformede svenskere vi har kontakt med, taler om. Det er der ingen grund til at fortie, det kan ikke stå i en avis, men det kan stå her. For så vidt har den været i gang længe, for den der så ordentligt efter. Skriften på væggen kan denne presses fejge, ryggradsløse, virkelighedsfornægtende skribenter ikke viske ud. Kun Gudmunddson i Svd tør ridse problemet op, så enhver selv  kan drage egne realistiske slutninger. Resten af pressens fysiske og åndelige kællinger er krøbet i et musehul, hvorfra de udsender røgslør til linjebetaling. Det er betegnende at Svd´s oplag øger, mens DN og AB´s stadig synker. (Vilks tog et mobilfoto af en af angriberne inden foredraget. På de “sociale medier” råder der fuld, verbal krig, her og her. Newsmill har oppet sig en lille smule i dagens anledning: Ögonvittne: Segerstämningen när föreläsningen avbröts var vämjelig.) – Bortset fra det, så fortsætter krigen mod Vilks i cyberspace, hans side er hacket kl. 15.25, hvis nogen vil høre noget arabisk musik og læse en slags engelsk. (klik screenshot)

De många filmupptagningarna från Lars Vilks försök att föreläsa inför konstvetarstudenter i Uppsala, på temat yttrandefrihetens gränser i konsten, gör mig oroad. Det är inte någon religiöst betingad oro. Det gör fysiskt ont. I magen. Den säger till då och då när min hjärna borde känna mer stress. Det känns som håll, ungefär, men kan sitta i upp till ett dygn när det kommer. Jag har haft samma känningar återkommande sedan tonåren.

Fortsæt med at læse “Fra Uppsala til ‘civiliseret’ jødehad i San Diego”

SvD´s Gudmundsson rammer det umiddelbart centrale: Det skal slet ikke kunne lade sig gøre at overfalde Vilks til en offentlig forelæsning. Var folk blevet visiteret for våben ved indgangen ? Hvis ikke, så var det Vilks og Sveriges heldige dag i dag. Da Lars Vilks var i København, var bombehundene igang to timer inden mødet og alle deltagere tjekket af PET. Overfaldet startede da Vilks ville vise en filmen Allah ho Gaybar af den iransk- hollandske kunstner Sooreh Hera, som er en kommentar til behandlingen af homoseksuelle i muslimske lande. Da blev det mørke midt på dagen på Uppsala universitets filosofiska fakultet :

Aftonbladet har en lidt anderledes version af ovenstående video. (With English subtitles here.)Og filmet fra tilskuerpladserne og udenfor auditoriet. Portræt af en k…nå, ja, det kan enhver jo se. SVT særlige klipning sørger for at man netop ikke kan se det. You Tube lader os ikke slippe så nådigt:

Fler personer kastade sig över honom och måttade fler slag emot honom. Det är är i nuläget oklart om Lars Vilks blev skadad.Det var lugnt till en början men sedan kastade sig en man som satt på första raden över Vilks och plötsligt hade han ytterligare två personer över sig. Alla måttade slag emot honom, säger Tor Jonsson, UNT:s fotograf på plats.Ihressalen var fylld till sista plats och stämningen var till en början lugn. Men när lars Vilks började visa en film med sexuellt innehåll blev stämningen snabbt hätsk. “Stämningen var extremt aggresiv,” säger Tor Jonsson.Fler poliser slet loss männen som låg ovanpå Lars Vilks och dessa förde snabbt ut ur lokalen. Kvar på golvet låg konstnärens trasiga glasögon.
Hur vet du att de är muslimer? “De ropade Muhammed, Muhammad,” svarar Vilks.Han säger att det pågår tumult i lokalerna ännu vid 18-tiden.

Anders Montelius var en av cirka 260 personer som samlats när Lars Vilks skulle föreläsa under temat Konst och yttrandefrihet. “Innan föreläsningen var det omkring 40 personer som demonstrerade med plakat utanför lokalen,” säger han. “Inne i föreläsningssalen avvisades en kvinna som högljutt protesterade innan Lars Vilks hunnit börja sin föreläsning.”Fem minuter in på föreläsningen såg Anders Montelius hur en hel grupp åhörare som satt på första bänk rusade fram och gav sig på Vilks.

– Det känns inte som en tillfällighet att de satt på första raden. Åtminstone en av dem fick in ett knytnävsslag i ansiktet på Vilks som sänkte honom, säger Anders Montelius.De grep en hel del personer i lokalen, säger Montelius.Enligt uppgift skallades Vilks i bröstet och fick ett knytnävsslag i ansiktet så att hans glasögon gick sönder.”Det här är ett exempel på när toleransen besegras av intoleransen”, säger Anders Montelius. Lars Vilks överfallen under föreläsning. Lars Vilks misshandlad av tre män under föreläsning. Han blev vittne till misshandeln av Lars Vilks. Det var när Vilks visade videokonstverket ”Allah ho gay bar” som fick några åhörare att tappa besinningen. Uppsala har blivit en knutpunkt för högerextremistisk islamism. – Men Vilks skjebne vil bli alles skjebne. Til slutt kan man bare snakke høyt og si mening bak hjemmets fire vegger.

Lars Vilks: Att bestämma yttrandefrihetens gränser med våld

Jo, det blev lite livat i Uppsala. Min egen upplevelse var att jag under föreläsningen blev påhoppad av en aggressiv ung man från första raden. Men det gick fort och när händelseförloppet har rekonstruerats framgick att den pro9fessionelle säkerhetsmannen kastade sig emellan och gav mig en kraft knuff samtidigt som han blockerade den attackerades danska skalle. Sedan drog han ut mig i ett angränsande rum medan 4-5 andra väktare fick ta spjärn mot ungefär det dubbla antalet ilskna muslimer.

Fortsæt med at læse “Vilks overfaldet ved forelæsning i Uppsala”

Det er skidt at tie og det er skidt at tale. Her bliver der så talt fordi doktor Noa Reddington mener, det er det mindste onde. Men der er ikke én forælder i hele landet, der ikke ved hvad dette drejer sig om : “I – der ikke har 13.000 om året at sende jeres børn i privatskole for – hæfter solidarisk for 30 år socialdemokratisk politik. Vi der har pengene og som har gennemført den, hæfter ikke”. Tyg lidt på den!  Damage control og delvis sort tale. “Hvorfor forsvinder børnene?” – “Jeg ville ønske, jeg vidste det. Det er en fin skole, den er meget mangfoldig….Det er vores alle sammens ansvar, at vi har en god folkeskole…Det er meget kompliceret, for det er mit barn.”

Ingrid Jespersens rektor, Otto Strange Møller, sagde i går til Ekstra Bladet: “Vi er en kulturradikal skole. Og vi er en skole for lokalområdet” Det sidste passer i al fald ikke. Ingrid Jespersens har altid haft elever der kom langvejs fra, og mere nu end før. Hvad er der inde bag den spinnede, kun mikroskopisk krakelerede facade? Dårlig samvittighed eller ærgrelse? Vi kan ikke vide det. Det er fem års arbejde med at mane partiets fortid og ansvar i jorden, der truer med at ramle. – Problemstillingen genfindes selvfølgelig i hele Europa, ikke mindst i Sverige, hvor nomenklaturaen  meget skal have sig frabedt at nyde frugterne af deres fuldstændige omkalfatring af landet. Og i Norge skriver Document: “For Helle Thorning-Schmidt er det ikke et spørsmål om samsvar mellom liv og lære, men hvordan man rir av mediestormen og avleder oppmerksomheten, dvs. gir et svar som får mediene til å miste interessen”. (Helle Thorning Schmidt valgte monokulturel privatskole til sin datter. Så kom det etniske element ind i historien.)

“Det har med årstiden att göra”
“Rån, våldtäkter och fickstölder ökar när värmen kommer” säger  inre befäl A.K. Af og til havner man lige tæt nok på, når man søger om bag svenske mediers kvarte sandheder:

Kvinnan hade kommit gående då fyra för henne okända män följde efter henne och attackerade henne i Bredgränd. Tre av männen höll fast kvinnan medan den fjärde begick våldtäkten.En polispatrull kallades till platsen och kvinnan fördes till Nationellt centrum för kvinnofrid på Akademiska sjukhuset. Polisen har inga spår efter gärningsmännen.En 20-årig kvinna har anmält att hon utsatts för våldtäkt i centrala Uppsala natten till söndagen.

Kan bekräfta att det hänt på riktigt, det var 4 afrikaner som slog ner henne bakifrån. klockan var halv 4 på natten och min flickvän var påväg hem till mig från bj. sorgen är som ni säkert förstår stor så respektera att jag kanske inte är så jätteaktiv i tråden. eventuella tips tas via pm

Enfoldigheden og de ureflekterede antagelser i Mette Bocks kronik er lige efter bogen, og er ikke værd at dvæle ved (optøjer, trusler og overfald med økse som en naturlig reaktion på tegninger). Kronikøren har i det hele taget ikke lagt større forarbejde ind, når hun beklager sig over at “betegnelsen islamister [anvendes] med tiltagende hyppighed uden nærmere præcisering”. Og hvad er så Bocks nærmere præcisering? Ingen, og det er der jo aldrig nogle der gør – endsige udpeger ikke-islamistiske muslimske talsmænd. Ordet er et rent figenblad for dem der helst vil holde virkeligheden ud mellem to fingre.

Og så har jeg heller ikke nævnt fænomenerne enabling og radikaliseringspotentiale (dvs. fromhedspotentiale). Måske er dette også for meget at forlange i en kronik i Kristeligt Dagblad, men mest alarmerende er måske manglen på overvejelser om hvad der helt præcist er en acceptabel pris at betale for multikulturen. Bocks ærinde er kritikere som os, ikke de problemer vi forholder os til (LFPC).

[…] Det, jeg vil betegne som den muslimske fejlslutning, gennemsyrer den aktuelle debat som en uhyrlig og uanfægtelig præmis: 1) Islamisterne er muslimer. 2) Vi har mange muslimer i Danmark. 3) Ergo har vi mange islamister i Danmark.

Dermed er fokus flyttet fra integration til en primitiv kulturkamp, hvor det handler om “os” mod “dem”, på trods af at det blot er en lille del af vore indvandrere, der udgør en trussel mod samfundet. Vi stigmatiserer hundredtusindvis af borgere, der tilmed, for en stor dels vedkommende, påtager sig de beskidte og slidsomme job, vi ikke selv ønsker at varetage.

Samtidig anvendes betegnelsen islamister med tiltagende hyppighed uden nærmere præcisering. Dansk Folkepartis medlem af Europa-Parlamentet, Morten Messerschmidt, udtalte for eksempel i 2009 følgende til DR Nyheder: “I forhold til udlændingedebatten mener jeg sagtens, man kan tale om islamister og islam som det overordnede tankesæt om muslimer som gruppe. Det ser jeg overhovedet ikke noget problem i.” Det er et markant eksem-pel på den nævnte muslimske fejlslutning. […] Mette Bock: Den muslimske fejlslutning

30 år for syreangrebet

En påmindelse om en af de helt umiddelbare sandheder som ikke kan trænge igennem hos den anden fløj i kulturkonflikten: Når ære regnes for så vigtig at man er villig til at begå en forbrydelse der koster 30 år i skyggen, siger det så ikke alt om hvad vi er oppe imod? Siger det ikke at alskens velmenende tiltag og overfladiske tegn på ‘integration’ er blålys, og at vi i selvbedragets navn har lukket kræfter ind som var ukendte i vores samfund for to-tre årtier siden? Demonterer dette ikke øjeblikkeligt løgnen om frivillighed i valg af tørklædeindpakning? Hvordan går regnestykket op for de anstændige, hvor skal dette vilde raseri indpasses i apologien?

An acid attacker who left a 25-year-old man severely disfigured in a horrific plot to avenge his family’s “dishonour” was jailed for 30 years today. Mohammed Vakas, 26, of Walthamstow, northeast London, was found guilty by an Old Bailey jury of conspiring with his sister Sadia Khatoon and her husband to murder Awais Akram.

The victim was targeted because of his intimate relationship with Ms Khatoon, 24, a married businesswoman he had met on Facebook, the court heard. When her husband, Shakeel Abassi, and Vakas, her brother, found out about it, they made her lure Mr Akram out of his flat to the scene of the attack. […]

Fellow attackers Mohammed Adeel, 20, also of Walthamstow, and a 17-year-old youth, who can now be named as Fabion Kuci, of Harlesden, northwest London, were convicted of conspiracy to cause grievous bodily harm. Adeel was jailed for 14 years and the youth was locked up for eight years.  […] Acid attacker jailed for 30 years for avenging family’s ‘dishonour’

Dobbeltheden burde ikke være til at ignorere: Forretningskvinde Sadia på Facebook må have været alt de anstændige kunne ønske sig – men bryd de arkaiske æresbegreber, og ud af skyggen træder en skægget fritureonkel i form af broderen Mohammed her. Og Sadia, forresten, er forsvundet til Pakistan, og man frygter for hendes skæbne iflg. artiklen her (LFPC).

2010: The tipping point for the Middle East

Som vi ved fra 2009, bliver Europas storbyer nu blive umiddelbart afficeret, så der er ingen grund til ikke at interessere sig for de kommende måneder og generalens foruroligende nyheder, at iranerne har A våben og at der er tegn på et iransk “preemptive strike”.

Former US General Paul E. Valley Warns of Chemical Attacks Against Israel Potential Hezbollah offensive includes chemically armed SCUD missiles with a 450 km range, preemptive strikes on air fields, and a wave of tunnel attacks that cross from Lebanon into Israel. Pajamas TV, min. 11:48

Pixelleret politiker

Svenske aviser udviser den største sekretesse med sossens ellers eksotiske indslag i svensk politik. Tænk hvis det havde været en repræsentant for et vist “brunt, grumset, populistisk, slipsefascistisk parti,” som havde diskretionen været hævet. Vi skaffer lidt jämtställdhet och rättvisa” :

Stockholm Under måndagen greps den socialdemokratiske politikern Abdo Goriya misstänkt för att ha planerat att kidnappa en diplomats vuxna dotter. Expressen skriver om händelsen men har valt att skydda Goriyas identitet. Enligt Expressen var diplomaten bekymrad över dotterns val av pojkvän och hade berättat om detta för Abdo Goriya. Tillsammans började de då planera att kidnappa diplomatdottern. Socialdemokrat misstänks för planerad kidnappning

Redeker, der stadig lever i skjul for muslimske mordtrusler for en kronik  (Le Figaro: Islam og den fri verden,oktober 2006,) taler om sin nye bog: Egobody : la fabrique de l’homme nouveau. Næst efter at holde sig i live, er det vigtigt for Redeker at hans skæbne ikke  bliver glemt:

“Min levevilkår er stadig de samme, […] jeg er stadig lever under tæt beskyttelse, og jeg kom her i studiet ledsaget af to politifolk.”  Hvad er egobody? “Det er en, der forveksler sit ego med sin sjæl og sin krop,” siger filosoffen, “det nye menneske vi kan finde gennem en verden af sport, underholdning og tele- virkelighed “. Robert Redeker publie “Egobody : la fabrique de l’homme nouveau”, (Robert Redeker in Copenhagen, I med fyldig omtale af hans forrige bog på dansk,Robert Redeker in Copenhagen, II.)

Thorning: “Den vigtigste forklaring er et egoistisk snæversyn i middelklassen”

I debatbogen fra 2002, mens S-formand en var medlem af Europa-Parlamentet, skrev hun, at der kan være mange årsager til, at forældre vælger en privatskole frem for folkeskolen.””Mange steder er den vigtigste forklaring imidlertid et egoistisk snæversyn i middelklassen,” skrev hun.

“En del forældre går efter skræddersyede privattilbud, der angiveligt lige passer til behovet hos deres barn: Engelsk fra første klasse, at børnene bliver verdensmestre i matematik, før de kan binde deres eget snørebånd eller eksotiske pædagogiske tilbud, hvor fingermaling prioriteres over basale faglige færdigheder,” skriver Helle Thorning-Schmidt. Det skal gøres til et politisk mål at nedbringe andelen af elever i privatskoler.Folkeskolen er der, hvor vi lærer hinanden at kende på tværs af etniske og sociale skel. Den er en vigtigt del af samfundets sammenhængskraft. Hvis man ikke bor og går i skole med de, der er en smule anderledes end en selv, har man ikke blik for, at de er der: man respekterer ikke hinanden, man kender ikke hinanden,” sagde Helle Thorning-Schmidt året før, hun blev Socialdemokraternes formand i 2005. Helle Thorning 2002.

Kildevældskolen, 2100 Ø: 803 elever, 372 af anden etnisk oprindelse eller 46%
Strandvejsskolen, 2100 Ø: 456 elever 81 af anden etnisk oprindelse eller 17%
Ingrid Jespersen Privatskole, 2100 Ø: 608 elever, 9 af anden etnisk herkomst eller 1.5 % (Uddannelsesstatistik. I København har 31.1 % af folkeskolens elever anden etnisk herkomst.)

Mht. den seneste socialdemokratiske hykler, Helle Thorning, ville det eneste overraskende være, hvis privatisterne og partiet ikke slipper afsted med deres dobbelte bogholderi. Der er 5-6 folkeskoler mellem Thornings bopæl og overklassens private reservat Ingrid Jespersen i Nrd. Frihavnsgade, blandt andre den fine nye Heibergsskolen i Randersgade 10. Skolen har nogenlunde samme status i overklassen, som prinsessernes gamle skole Zahles på Nørrevold. Jeg skulle mene jeg kender lidt til Ingrid Jespersen. Jeg har gået  i børnehave der. Min søster har gået i skole der da det var en pigeskole. Min fars kusine var lærer der i en menneskealder, og to af mine gamle skolekammerater er lærere der idag. S har en elendig sag. Et gæt – det kommer ikke til at spille nogen rolle overhovedet. De opfører sig – ligesom Margrethe Vestager – kun akkurat som enhver har forventet sig af dem, og det er måske det værste af det hele. Sandheden om Helles spin. Især S-politikere foretrækker private skoler til deres børn.

Dagens Danmarksbask

eller hvordan man presser en citron. Det er valgår. Denne kanonisering lå kortene og hun kan nå at få et par priser endnu inden hun bliver  irrelevant. Hun kunne da dele Nobelprisen i litteratur med Carsten Jensen:

Journalisten Lena Sundström har fått Publicistklubbens stora pris för 2010. I motiveringen står: “Nyfiken, orädd och kunnig har Lena Sundström utvecklats till en reporter med egen stämma. I sin nya bok skildrar hon hur främlingsrädsla föds, men hennes bild av Danmark är ändå målad med kärlek”. Journalisten Lena Sundström prisad.

‘Integrationens’ blålys, og virkelighedens syrebad

Jo, alt andet lige er det utvivlsomt bedre at ‘få indvandrerne ud på arbejdsmarkedet’ og ind i ‘foreningslivet’. Men tiden er løbet fra dulmende ønsketænkning og  påtaget selvsikker godtkøbssnak som disse floskler, og lyder dette som surt og negativt sortsyn (hvor andre i det mindste gør en indsats), så er det fordi dette er ubekvem virkelighed, og at der intet er vundet ved at fornægte det ubehagelige. Nissens kultur flytter med, og så kan den tilvandrede succesfulde forretningskvinde være nok så uindpakket og være på Facebook: Krænkes familiens ære kaldes på drastisk handling.Min misantrope pointe er ikke at sådan er de alle sammen, men at vi ikke kan vide hvem der er sådan. Hvordan tester man for førmoderne æresbegreber inden udstedelse af opholdtilladelse? Er man overhovedet villig til at diskriminere på dette grundlag? Er den slags en acceptabel pris for multikultur? Hvordan er chancerne for at få udryddet dette arkaiske tankegods, når bødlen her er villig til at gå i fængsel på livstid? Det ‘danske’ offer for syreangrebet i London her gengivet computergrafisk. Den succesfulde forretningskvinde han havde mødt på Facebook hjalp bødlerne med at indkredse ham (LFPC)

A man who carried out a horrific acid attack on a 25-year-old over his intimate relationship with a married woman was facing a life sentence today. Awais Akram was left severely disfigured after he was targeted in revenge for his liaison with businesswoman Sadia Khatoon, whom he met on Facebook.

When her husband and family found out, they got Ms Khatoon, 24, to lure the victim out of his flat, where concentrated sulphuric acid was poured over his head. Mr Akram, who was left with 47 per cent burns, said he was in so much pain at the time that he wanted to die. […] Sulphuric acid attacker who left man looking like ‘zombie’ facing jail

Det lange tusmørke

Fra Asger Aamund til den evige Rothstein lyder det: “De er her, og de forsvinder ikke,” i Rothsteins tilfælde konstateret med en vis triumf. Nej, selvfølgelig forsvinder de ikke, men de mangler den sidste mindre spiselige halvdel af ligningen, som Wall Street Journals altid fremragende Foud Ajami skriver om her: Deres tilstedeværelse betyder en uendelig lang tusmørkekrig af varierende intensitet. Og man kan lige så godt lære sig en bagvedliggende forudsætning for det udenad: History lessons are often incredibly simple.Why the Peaceful Majority is Irrelevant. Det har aldrig været det fredelige flertal, der svang taktstokken når der var ulykker på bedding:

This is a long twilight war, the struggle against radical Islamism. We can’t wish it away. No strategy of winning “hearts and minds,” no great outreach, will bring this struggle to an end. America can’t conciliate these furies. These men of nowhere—Faisal Shahzad, Nidal Malik Hasan, the American-born renegade cleric Anwar Awlaki now holed up in Yemen and their likes—are a deadly breed of combatants in this new kind of war. The Islamists are now within the gates. They fled the fires and the failures of the Islamic world but brought the ruin with them. They mock national borders and identities.Islam’s Nowhere Men.

Hvornår bliver kriminalitet til krig? Hvornår bliver en lille krig en større krig ? Gøteborg (og Malmø,”begivenhedsrigt”) bare denne weekend: Mord, brandterror,umotiveret pøbeloverfald, tre overfaldsvoldtægter, røverier ville enhver tidligere have forbundet med krig og intet andet. Sovjethæren opførte sig sådan i Berlin. Det skal tales ned og bort, men som Ajami skriver: “Vi kan ikke ønske det væk.” Det er her, i det små og i det store.

Jens Orback genfundet

Der trylles i cyberspace. Den berømte  udtalelse falder fra minut 2:46.  Gem hellere en kopi, det er You Tube og SVT, en lidt uberegnelig kombination.

“Allah skall med”

Fortsæt med at læse “Robert Redeker: Skabelsen af det nye menneske”

af Julia Caesar

Jag har fått ett brev från Fredrik Reinfeldt. Det är inte var dag man får brev från statsministern, så jag känner mig hedrad och läser brevet noga. Fredrik Reinfeldt skriver:

”Jag vill lämna ett tydligt besked från Moderaterna. Vi ser er alla.”

Tack, det känns tryggt att veta.

Jag har funderat på vad jag ska svara Fredrik. För jag tillhör en generation som anser att man ska svara på brev. Jag hoppas att du vill läsa mitt svar, Fredrik. Nu börjar jag:

Bäste Fredrik!

Tack för ditt brev. Jag förstår att jag betyder mycket för dig, eftersom du gör dig besväret att skriva ett brev till mig. Du skriver att ni moderater kommer att göra allt för att Sverige ska bli ett föregångsland. Du vill att jag ska känna att ni ser mig och alla andra som bor i Sverige. Du vill ha min röst.

Ursäkta om jag låter en smula brutal. Men bäste Fredrik, känn dig blåst! Min röst får du inte.

Det Sverige som du och den övriga alliansregeringen har skapat är ingenting som jag vill ha. Allt det som var fint och tryggt i Sverige har ni med gemensamma krafter monterat ned och förstört. Det var det Sverige som jag och andra i min generation och generationerna före mig byggde upp, ett land som vi älskade och ville bevara.

Sorg över ett förlorat Sverige

Vi är många nu levande, ska du veta, som sörjer ett förlorat Sverige. Vi växte upp i ett land där det var tryggt att leva, där man kunde lita på varandra och där det fanns en framtidstro. Många av oss var fattiga, men med utbildning och eget arbete kunde vi bygga en framtid för oss och våra barn. Det landet har tagits ifrån oss. Sorgen bär vi ständigt i oss, djup och sårig. Om du bara visste hur många tårar jag har gråtit över mitt förlorade land. Inte så mycket för min egen skull som för dem jag älskar och som kommer efter mig. Det land som jag ville ge dem finns inte längre.

Ja, jag vet att du föddes 1965 och bara var en tioårig grabb när Sveriges riksdag 1975 tog det enhälliga beslutet att förvandla Sverige till ett mångkulturellt land. Antagligen spelade du fotboll och var duktig i skolan vid den tiden. Jag kan inte anklaga dig för det beslutet. Det var socialdemokraterna som lade grunden för massinvandringspolitiken och satte den i system. Men ni i det borgerliga blocket kan inte skylla ifrån er. Alla politiska beslut av betydelse på det här området har varit enhälliga. Och du och övriga i alliansen har inte bara fortsatt att föra en fullständigt ansvarslös politik. Ni har trappat upp vansinnet ännu mer.

Ursvenskt är bara barbariet

Jag trodde faktiskt på dig när du kom till makten 2006. Jag trodde att du kunde förändra något på invandringspolitikens område efter många års socialdemokratiskt vanstyre. Men redan när jag slog upp tidningen den 15 november 2006 – du hade varit statsminister en dryg månad – blev jag besviken. Du hade besökt det invandrartäta Ronna i Södertälje och sa ordagrant:

”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.”

I vilket annat land kan en statsminister ostraffat spotta på sitt eget land och dess befolkning och till och med tro sig skörda poäng på det? Dessutom är det du säger inte sant. Sverige har haft handelsförbindelser med resten av världen i mer än tusen år. Men om du med utveckling menar invandring så var den ända fram till 1950-talet ytterst begränsad. Efter 1970 har vi däremot importerat ett betydande barbari.

Du och dina alliansvänner bedriver världens mest extrema invandringspolitik. Jag undrar om du ens märker det? Med det liv du lever kommer du naturligtvis aldrig själv i kontakt med invandringspolitikens följder. I likhet med hela den övriga eliten lever du skyddat i ett etniskt isolat. Det är andras döttrar som blir våldtagna när Sverige har Europarekord i våldtäkter. Det är andras barn som blir rånade, misshandlade och mördade. Det är andras gamla föräldrar som blir liggande i timmar i sin avföring när äldreomsorgen går på knäna av resursbrist.

Jag har bott i mångkulturen

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Brev till Fredrik Reinfeldt”