31
jul
Seneste opdatering: 31/7-14 kl. 1355
18 kommentarer - Tryk for at kommentere!

1-Mossø,2014, II 061

Alle krige handler i sidste ende om at få tilgang til materielle ressourcer. Det hænger naturligvis sammen med det forhold, at den dominerende økonomiske naturlov er knaphedens lov.

Vi kan henføre krige til uforenelige ideologiske interesser, uforenelige religioner eller simpelt magtbegær, men ser vi nærmere efter, ligger kampen om ressourcer bag ved de etiketter, vi sætter på. Derfor udgør den afgørende trussel mod verden i dag det forhold, at nogle befolkningsgrupper vokser voldsomt samtidig med, at de ikke formår at producere nær nok til at opretholde tilværelsen. Der er ikke land nok, der er ikke vand nok, og der mangler i de voldsomt voksende befolkninger intellektuel kraft til at gøre noget ved ubalancerne.

Derfor har stigende dele af befolkningerne i den islamiske civilisation (”civilisation” i Samuel Huntingtons forståelse af begrebet) og store dele af den afrikanske civilisation sat kursen mod den vestlige verden i håb om overlevelse. For muslimerne har deres eksplosive befolkningstilvækst efter Anden Verdenskrig givet deres religiøse ledere ny styrke til at sætte turbo på Koranens bud om at islamisere hele verden. Hele grundidéen i deres ideologi er absurd, islam er på alle planer den store taber i den globaliserede verden, men taberne kan i kraft af deres antal blive den faktor, som gør os alle til tabere.

Landene i Mellemøsten har en helt uholdbar befolkningstilvækst og en meget ringe produktion. FN regner pr. 2013 med, at folketallet i Irak vil vokse fra ca. 31 mio. i 2010 til 145 mio. i år 2100 (mod 5 mio. i 1950), i samme periode i Saudi-Arabien fra 27 til 42 mio. (mod 3 mio. i 1950), fra 173 til 261 i Pakistan (mod 37 mio. i 1950). Egypten havde i 1926 14,2 mio. indbyggere, i 1950 20 mio. indbyggere, i 2007 78,9 mio., i 2011 83,7 mio. og forventes i 2100 at have 123 mio. I Afrika er det værre endnu. I f.eks. Nigeria, som pr. 2010 havde 158 mio. indbyggere, vil der år 2100 if. FN være ca. 779 mio. (mod 37 mio. i 1950). Den afrikanske befolkning som helhed forventes if. FN at vokse fra 1,1 mia. i 2013 til 4,2 mia. i 2100 – en tilvækst på 280 pct. læs videre på Jyllands Posten

To svenske jøder spytter klart ud

Befriende for en gangs skyld at høre to, der ikke holder hånden over deres plageånder eller lyver som politikerne, der i virkeligheden bare vil beskytte sig selv mod resultaterne af deres egne gerninger. Den svenske shaming er selvbeskyttelse, intet ædlere. Se det hele på Den fula och fina antisemitismen del 1

Ilya Meyer, göteborgare och jude tidigare bosatt i Indien, England och Israel, menar att det finns en specifik svensk politisk korrekthet som han inte har stött på någon annanstans än i Sverige.
– Att antisemitismen här till största delen skulle bero på svenska rasister och nazister är ett förlegat synsätt. Vad gäller sverigedemokrater vet jag inte, det finns säkert folk där som inte är välvilligt inställda till oss judar. Men den mest utbredda antisemitismen idag kommer från islamistiska grupper och individer från Mellanöstern. En minoritet av svenska muslimer ger sig på judar.

Ilya berättar att hans yngsta son blev trakasserad av unga män med ursprung från Mellanöstern – aldrig svenska killar. Dessa arabiskättade invandrarkillar skrek antisemitiska slagord och att han som smutsig jude inte skulle få vara i ”deras Sverige”. De slog honom tills han lärde sig självförsvar. Sonen intervjuades i SVT:s Agenda om övergreppen men i samma program blånekade dåvarande integrationsminister Mona Sahlin om att unga med muslimsk bakgrund kunde begå sådana handlingar.

Före detta företagaren och debattören bekräftar Ilya Meyers bild av de underdåniga svenska judarna:
– Judar vill inte sticka ut utan vi anpassar oss till de länder vi bor i. Därför är svenska judar mer ängsligt svenska än svenskar ibland, säger Stefan Ritter. Det är otänkbart att göra som i Danmark där före detta ordföranden i judiska församlingen i Köpenhamn är ledamot för Dansk Folkeparti.

0 0 votes
Article Rating


Donér engangsbeløb?Kan du forpligte dig til fast betaling?

Subscribe
Notify of
guest
18 Comments
Most Voted
Newest Oldest
Inline Feedbacks
View all comments
Torben Snarup Hansen
Torben Snarup Hansen
7 years ago

Morten: “Og hvis gener indenfor befolkninger forandrer sig i et tempo, så vi kan konstatere det INDEN for en historisk tidsramme – så har vi netop at gøre med et fænomen, der er endog særdeles dynamisk! Og derfor nærmest diffust.” Naturvidenskaben bygger på matematik og dermed en nomotetisk behandling af information. Men som du skriver: Når debatten nærmer sig menneskelig adfærd og reproduktion, bliver sagen mere diffus. Så skal også et ideografisk perspektiv lægges på et studieobjekt – herunder symbolanalyse. Det er rimeligt velkendt, at fortidens færinger forebyggede degenerering af stammen ved følgende praksis: Når et skib kom på besøg,… Read more »

HH
HH
7 years ago

Tack till Skåning för tipset. Jag ska verkligen ta itu med Arnstbergs bok. Men precis som du står jag undrande, fast du kommer med en annan tanke – att bryta ett mönster.Och det är precis detta som vi alla står undrande över. Varför inte? Deras tänkesätt verkar ju vara mer än medeltida.

Skåning
Skåning
7 years ago
Reply to  HH

Det där svarar Arnstbergs bok ganska bra på. Vi höll på att bryta zigenarnas kultur och inåtvändhet på 50-talet. De ca 500 zigenare som då bodde i landet blev bofasta medborgare med samma rättigheter som andra, och påfallande många bytte namn till Pettersson och Karlsson. De bildade par med svenskar och allting såg bra ut. Men så kom 60-talet och plötsligt skulle zigensk kultur bevaras, de skulle skyddas från förtryck, odla sin särart osv. Så småningom började man till och med aktivt börja importera zigenare från resten av Europa för att visa att den “humanitära stormakten” Sverige skulle lyckas där… Read more »

Torben Snarup Hansen
Torben Snarup Hansen
7 years ago

Svar til Morten:

Arbejdsdeling er er god ting. Jeg er historiker, og menneskehedens biologiske tilpasning er ikke mit felt. Derfor må jeg stole på genforskere. De skriver f.eks., at intelligens kan måles og afhænger af arveanlæg.
http://videnskab.dk/miljo-naturvidenskab/genetiske-forskelle-afgor-intelligens

I en anden net-artikel, jeg fandt fornylig, oplyses det, at fem eller seks menneskegruppers genom har forandret sig siden deres udvandring fra Afrika for ca. 1,8 millioner år siden. Det oprindelige genom er for disse gruppers vedkommende blevet suppleret med gennemsnitligt 14 procent. Det drejer sig således om tillærte egenskaber, som nedarves. Omgivelserne påvirker og ændrer “populationer” – og GØR DEM FOSKELLIGE !

Morten - - -
Morten - - -
7 years ago

Men netop som historiker ser du jo også, at et millionårigt perspektiv er langt ude over historisk tid. Og hvis gener indenfor befolkninger forandrer sig i et tempo, så vi kan konstatere det INDEN for en historisk tidsramme – så har vi netop at gøre med et fænomen, der er endog særdeles dynamisk! Og derfor nærmest diffust. Har vi så det? Ja, altså, arveanlæg kan jo påvirkes inden for en enkelt generation. Det har vi mange eksempler på, så hvorfor ikke? Men vi er ude i spekulationer. Så mit råd er: Lad det aspekt ligge. For sikkert er det, at… Read more »

Skåning
Skåning
7 years ago
Reply to  Morten - - -

Hmmm. Det här resonemanget känns något förenklat. För även om man accepterar samspelet mellan gener och kultur och att förändringar kan ske ganska snabbt (en generation är väl dock lite väl optimistiskt) inom lokaliserade grupper, så får man väl ändå inse att det ändå kanske är över 100 000 års genetisk distans mellan så vitt skilda grupper som pygméer, nordbor och australiensiska aboriginer, vilket gör att potentialen kan variera ganska kraftigt om man inte blandar rejält. Men kanske viktigast. Om man förstår att genetiska förändringar kan ske ganska dynamiskt och snabbt i samspel med kulturen, då måste man ju samtidigt… Read more »

HH
HH
7 years ago

Växling här till ett sidospår. I händerna fick jag John Otto Johansens bok “Folket som ingen ville ha. Zigenarna i Östeuropa.” Boken kom på svenska – norsk förlaga – på Bruno Östlings förlag 1997. Det jag hann läsa innan boken kom i andra händer gör mig emellertid säker på att om du som läsare vill veta mer om zigenare/romer och mycket annat – skaffa denna bok! Det är det mest kompletta jag läst i saken. Så här t ex: det var språkforskare som faktiskt kunde bevisa att romerna stammar från norra Indien. Om de flydde för Timor Lenk eller utsatta… Read more »

Skåning
Skåning
7 years ago
Reply to  HH

Om du inte har läst Svenskar och Zigenare av Karl-Olov Arnstberg så bör du definitivt göra det. Ser det som ett standardverk kring zigenares situation och del helt felspårande “integrationspolitiken” från 60-talet och framåt, vars misstag upprepas med varje ny invandrargrupp som anländer. Svaret på din fråga finner man nog dessvärre inte i någon av böckerna. Minns inte var jag läst denna teori, men det handlade om minoriteters överlevnadsstrategi i (förtryckande eller ej) majoritetssamhällen. Det är väl ingen större hemlighet att judar klarat sig väldigt bra genom att specialisera sig inom köpmanna- och vetenskapsyrken, vilket ofta lett till avund. Zigenarna… Read more »

Torben Snarup Hansen
Torben Snarup Hansen
7 years ago

Tilføjelse Store dele af Europa blev ramt af krig i 1500-tallet og 1600-tallet. Drivkraften var tydeligvis ikke økonomi, men religiøse stridigheder. Spanien var nærmest en supermagt med et gigantisk imperium, som omfattede enorme arealer i Amerika plus halvdelen af Italien plus de nuværende stater Holland og Belgien = Nederlandene. Men en ideologisk målsætning medførte, at den spanske konge Filip d. 2. spildte enorme ressourcer på at bekæmpe katolicismens fjender – frem for alt protestanterne i Nordeuropa og Frankrig. Fra især México og Perú strømmede ædelmetaller over Atlanten og medførte et markant opsving i Europas økonomi – med undtagelse af Spanien.… Read more »

Morten - - -
Morten - - -
7 years ago

Fremragende eksempel, Torben. “Øjet, der ser”! “Kriger” eller “købmand”.

Spanien var netop stadig i “krigerfasen”, og landets imperium et krigerimperium. Mens resten af Europa buldrede ind i “købmandsfasen” – og blev rig i mødet med de nye handelsvarer.

Supergodt eksempel!

– – –

Morten - - -
Morten - - -
7 years ago
Reply to  Morten - - -

P. S. Øjet, der nu ser, er hverken “krigerens” eller “købmandens”, men “den professionelles”

Bergfast
7 years ago

Intressanta och bra kommentarer av Torben Snarup Hansen och Morten, som nyanserar Mogens Camres perspektiv (i materialistisk åskådning).

Angela
Angela
7 years ago

Och i en del länder har man samma ord för “krig” och “handel”.

Torben Snaup Hansen
Torben Snaup Hansen
7 years ago

Tak til Mogens Camre for en god kronik. Den får næppe det Radikale Venstre til at ændre politik, men den har den fordel at stemme overens med virkeligheden. På ét punkt rammer skribenten dog helt ved siden af målet. Det handler om hans økonomiske reduktionisme. Citat: “Alle krige handler i sidste ende om at få tilgang til materielle ressourcer. “ Nej, det gjorde og gør alle krige faktisk IKKE. Det er sandt, at den aktuelle folkevandring af ikke-vestlige tilvandrere skyldes ønsket om materiel komfort. Men fattigdom og elendighed de steder, de forlader, er KULTURELT betingede fænomener. Eksempelvis rummer Afrika langt… Read more »

Morten - - -
Morten - - -
7 years ago

Det er sandt, som Torben Snarup Hansen her påpeger, at den materialistiske historiefortolkning ikke rækker til at forklare fænomenet “krig” eller blot “casus bellum”. Og det er ligeledes sandt, at krig er et kulturelt fænomen. Man kan således slet ikke nøjes med at se på “det sete”, når man skal vurdere krigsårsager. “Øjet, der ser” er naturligvis endnu vigtigere, også i denne sammenhæng. Marx levede i en “købmændenes tidsalder”, hvor de store imperier ikke længere var kriger-imperier – modsat det romerske imperium – men netop købmandsimperier. Selv slaveriet var ikke længere et kriger-fænomen, men et handelsfænomen. Vi tog ikke slaver.… Read more »

Skåning
Skåning
7 years ago
Reply to  Morten - - -

Jag hade inte varit så snabb att avfärda gener. Man ska ha klart för sig att evolutionen inte tog slut för ~8000 år sedan när vi blev bofasta bönder, utan har haft en ganska stark påverkan in i modern tid. Och tilbagestående kultur är väl relativt. Vikingarna lyckades ju t ex ta ett teknologiskt försprång framför resten av Europa, trots att man levde i ett stamsamhälle (med en viss form av demokrati).

http://time.com/91081/what-science-says-about-race-and-genetics/

I övrigt en väldigt bra text av Camre, och en mycket utförlig utfyllnad av både Torben och Morten. Detta behöver uppmärksammas.

Morten - - -
Morten - - -
7 years ago
Reply to  Skåning

Tak for anerkendelsen! Jeg affærdiger heller ikke gener. Jeg gør bare gældende, at som forklaringsmodel er de for dynamisk og uudforsket en størrelse. Vi ved, at deres indflydelse på os er kolossal. Vi er også begyndt at forstå, at vores indflydelse på dem, ligeledes er kolossal. Men et fuldstændigt billede, der inkluderer vekselvirkninger, har vi ikke. Dog synes de ikke at kunne forklare den måde, civilisationen systematisk er blevet videreført på i forhold til menneskelig bevidsthed. “Historiens spring”, reinkarnationen af tidligere – nu mere statiske (størknede) – civilisationers erkendelsesmæssige fremskridt i nye, fremvoksende civilisationer med fremtiden for sig. Vikingesamfundet var… Read more »

18
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x