En anden viral video: Some Are Calling This the âMost Important Video About Israel Ever Madeâ â and Itâs Taking the Internet by Storm. Relateret: Captured Hamas Combat Manual Explains Benefits of Human Shields.
Fascismen, nationalismen och Henrik Arnstad
Denna artikel bestĂ€lldes av Aftonbladet Kultur, men refuserades efter ha skjutits upp med motiveringen att “artikeln saknar precision i begreppen”.
SjĂ€lvklart smĂ€ller det högre att rĂ€dda vĂ€rlden Ă€n att rĂ€dda Sverige, men kanske vore en viss ansprĂ„kslöshet pĂ„ sin plats. Bryr man sig egentligen om vĂ€rlden, om man inte ens bryr sig om den egna kulturen? Man skulle önska en vĂ€nster och en höger som förstod vĂ€rdet av det inhemska, som tog ett större kulturellt ansvar. Att tro pĂ„ försoning, pĂ„ tillhörighet, pĂ„ samarbete och gemensamma mĂ„l â hellre Ă€n splittring, klass- och könskamp – Ă€r suspekt i dag. Varför?
I en recension i Aftonbladet (26/6) tar Henrik Arnstad Ă„ter tillfĂ€llet i akt att hĂ€vda att Sverige Ă€r fullt av fascister. Hans resonemang gĂ„r ungefĂ€r som följer. En svensk nazist startade ett fackförbund pĂ„ trettiotalet, och ett svensk parti startade nyligen ett fackförbund, alltsĂ„ Ă€r det partiet fascistiskt. Arnstad Ă€r lite unik, i att han samtidigt lĂ„ter som en vetenskapsman och sĂ„ kapitalt misslyckas med att vara detsamma. (Vad betyder överhuvudtaget att ett fackförbund Ă€r ultranationalistiskt?) Han jĂ€mför Lindholms skrifter frĂ„n dĂ„ med vad detta nutida parti skriver idag, och ser att bĂ„da vill âskapa stabilitet och gemenskap i samhĂ€lletâ, âersĂ€tta klasskamp och hat med förbrödring och nationell solidaritetâ, och att de vill ha âansvarstagande reformerâ och âersĂ€tta tendenser till anarki och samhĂ€llsupplösning med trygghet, hög moral och lag och ordningâ. Ja, det kunde ha varit skrivet av Mussolini, sĂ€ger Arnstad⊠Det Ă€r nog riktigt, men det kunde ocksĂ„ ha varit skrivet av en Tage Erlander, eller av Per Albin Hansson, eller av varje ansvarstagande politiker sedan Marx dagar⊠gör det Tage och Per Albin till fascister?
Nationalistiska partier och invandringskritiska rörelser vĂ€xer i hela Europa. MĂ€nniskor kĂ€nner oro, de ser sin verklighet förĂ€ndras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r frĂ€mmande för dem. I sin bok âĂlskade fascismâ skriver Arnstad att denna oro âkonstrueras politisktâ, att den endast Ă€r en âupplevd oroâ och ingenting ânaturgivetâ. NĂ„gon som kĂ€nner sig lugnad? Demokratin i Sverige Ă€r hotad, menar Arnstad, och dĂ€r mĂ„ste man nog ge honom rĂ€tt, ty skall vi ta Arnstad pĂ„ orden bör vi strĂ€va efter hat, söndring, anarki och allmĂ€n samhĂ€llsupplösning â för gör vi inte det Ă€r vi fascister.
Arnstad har fĂ„tt kritik genom Ă„ren. Jag skall inte grĂ€va i den. SĂ€kert Ă€r att Arnstad inte Ă€r nĂ„gon stilist (âmörker som inte lĂ€ngre vĂ€drar morgonluftâ), men vĂ€rre Ă€r att han konsekvent blandar ihop korten. Gör han det avsiktligt? Vill han till varje pris driva en ideologisk agenda? Ăr det en intellektuells uppgift? PĂ„ hans blogg kan man lĂ€sa att âdet största hotet mot Sveriges frihet Ă€r inhemska fascisterâ, âde bruna lössens femte kolonnâ. Mot dessa gĂ„r det inte att anvĂ€nda stridsvagnar, sĂ€ger han. MĂ„nga Ă€r det som gjort kultur- och mediakarriĂ€r genom att anvĂ€nda sig av de politiskt mest gĂ„ngbara idĂ©erna. Inte minst spelar man pĂ„ mĂ€nniskors sĂ„vĂ€l befogade som obefogade rĂ€dslor. Jag kan inte avgöra om Arnstad mest Ă€r vilseledande saklig eller sakligt vilseledande, men hans teknik Ă€r att utgĂ„ ifrĂ„n fördömande ord (rasist, fascist, kvinnofientlig, osv). Kontentan tycks vara att om man inte delar hans verklighetsuppfattning, sĂ„ Ă€r man fascist. Har vi hört den förut?
Det Ă€r ingen oskyldig sak. Lider man av âpolitiskt konstruerad rasismâ om man inte vill se frĂ€mlingar som tigger pĂ„ gatorna? Spelar man ârasismen i hĂ€ndernaâ om man Ă€r kritisk mot den ena eller den andra religionen? Ăr man kvinnofientlig om man menar att abortrĂ€tten Ă€r en tudelad historia? Eller fascist för att man hellre hör talas om skyldigheter Ă€n rĂ€ttigheter? I tevesoffor, artiklar och böcker sprider Arnstad ett budskap om att figurer med liknande idĂ©er Ă€r ett hot mot demokratin, liksom dubiösa och vĂ€rda allt förakt. Samtidigt skriver han att alla hot mot den svenska kulturen Ă€r âhjĂ€rnspökenâ, bortsett dĂ„ frĂ„n hotet av inhemska fascister, och att fascisten tror att nationen stĂ„r inför ett allvarligt hot. Det skulle innebĂ€ra att fascisten har rĂ€tt Ă€ven om han har fel, om man tog Arnstads logik pĂ„ allvar.
Vad Arnstad vill göra Àr att diskvalificera en diskussion kring vad vi har, och ytterst, kring vad vi Àr. Med vilken rÀtt gör han det? Han vet vad han sjÀlv vill, han vill vidare, bort ifrÄn det som Àr till nÄgonting annat. Lite ödmjukhet skulle inte skada. Nationen Àr en realitet. VÄrt samhÀlle, vÄr kultur, vÄrt sprÄk, vÄra traditioner och institutioner, utgör vad vi vanligen menar med en nation. Den gÄr att montera ned, den gÄr att radikalt förÀndra, ja, den gÄr att utplÄna, men lÄt oss fÄ diskutera saken utan att bli kallade fascister.
Einar Askestad
GĂ€stbloggare: Einar Askestad om fascismen, nationalismen och Henrik Arnstad
Jeg elsker spÞrgsmÄl som:
Dét spÞrgsmÄl er hundredefold bedre end en hvilken som helst pÄstand om samme anliggende. For den fÄr enhver der lÊser det til selv spontant at besvare det med det, vi inderst inde véd er svaret. Pr. simpel resonans.
– – –
Var finns stringensen, det goda svenska sprĂ„ket? Strunt sa man förr om det som betraktades som just strunt – eller Strountes som Gunnar Ekelöf kallade en av sina fantastiska poesiböcker. Nu sĂ€ger man “skit” – i mitt tycke vulgĂ€rt. Stringens – dĂ„ tĂ€nker jag pĂ„ Herbert Tingstens (en gĂ„ng chefred för DN) nĂ€r han skrev en inledning till Tolstoys lilla pamflett eller inledning till “Krig och Fred”, en liten betraktelse över det skrivna och just varför. TyvĂ€rr har jag inte kvar den lilla boken, men just tydligheten i sprĂ„ket, inlevelsen och förmĂ„gan att belysa det skrivna fanns i rikt mĂ„tt… Read more »
Det har jeg ogsÄ stort set gjort. Jeg har gengivet ham nogle fÄ gange for hans eksotiske vÊrdi. Jeg lever heldigvis i et land, hvor ingen ville tage ham alvorligt eller trykke hans artikler. Det eneste interessante ved ham, er hans stilling i svenske medier.
Det siger jo noget om AB, at de afviser et godt debatindlĂŠg for at beskytte Arnstad. Med begrundelsen “artikeln saknar precision i begreppenâ.
Det er netop med den begrundelse, de skulle have vĂŠret journalister nok til at afvise Arnstads vrĂžvl.
Det bÀsta Àr vÀl att ignorera den dÀr knÀppskallen A-stad. Han har givits pÄ tok för mycket utrymme. En halvfigur och intellektuell krympling.
Det var mÄnga som sade sÄ om Hitler ocksÄ.
La meg mine om da fake-historikeren Arnstad angrep Norge og Norsk politikk uten Ă„ ha greie pĂ„ Norske forhold eller historie: En ubegripelig fremstilling av Norge Av: Kristin Clemet, leder i Civita og tidligere statsrĂ„d for HĂžyre Ketil Raknes, forfatter og tidligere statssekretĂŠr for Sosialistisk Venstreparti Ăyvind StrĂžmmen, journalist og medlem i MiljĂžpartiet De GrĂžnne Journalist Henrik Arnstad gir i Dagens Nyheter (14.10.) en beskrivelse av et Norge pĂ„ vei inn i reaksjonens mĂžrke. Han gir et feilaktig bilde av norsk politikk og samfunn, av en rasistisk nasjon med en halvfascistisk nasjonal identitet og av Anders Behring Breivik som et… Read more »