Av Julia Caesar

De cirka 565 000 fritidshusen är Sveriges största bostadsreserv. Självklart utgör de en oemotståndlig lockelse för desperata politiker på jakt efter kvadratmetrar där invandrare kan inhysas. Jag skrev redan 2012 om möjligheten för staten att konfiskera svenskarnas fritidshus. Krönikan “Egen härd är inte din” publicerades i repris inför valet 2014.

Staten har laglig rätt att “rekvirera” (= konfiskera) husen enligt den statliga Hot- och riskutredningen från början av 1990-talet (utredningens delbetänkande från 1993, SOU 1993:89). Den borgerliga alliansregeringen valde att inte använda sig av rätten att beslagta fritidshusen, trots att bostadsbristen blev alltmer prekär under dess åtta år vid makten. Antagligen förutsåg alliansen proteststormar och bedömde frågan som alltför politiskt känslig.

Boverkets direktiv från regeringen handlar uppenbart om att nu inför trycket från massinvandringen slita fram varenda kvadratmeter som kan användas som bostad för invandrare. Om s-mp-regeringen följer verkets förslag kommer alla hänsyn till svenska folket att kastas över bord.

I Boverkets rapport står det på sidan 57:

“Boverket ser en möjlighet i att staten betalar en premie till de hyresvärdar som upplåter sin lägenhet till poolen. Boverket föreslår att såväl kommersiella som privata hyresvärdar (t.ex. ägare av småhus, fritidshus och bostadsrätter samt privatpersoner som har ett förstahandskontrakt på hyresrätt) kan erhålla premie för att överlåta sin bostad till den statliga lägenhetspoolen. Givetvis måste detta stämmas av mot EU:s statsstödsregler.”

Pengar är alltså medlet som ska få svenskarna att avstå från sina sommarstugor och upplåta dem till invandrare. S R Larson skriver i en kommentar till krönikan:

“Med hänvisningen till diskrimineringslagen innebär det kort sagt att alla svenska sommarstugeägare kommer att få ett erbjudande de inte kan tacka nej till: hyr ut till invandrare eller bli dömda för olaga diskriminering.”

Mitt val är enkelt. Jag tar straffet. Mitt fritidshus är min borg.