Da jeg begyndte at skrive offentligt om Sverige for 18 år siden, måtte jeg tage imod ikke så lidt hån, om ‘alarmisme’ og ‘Sverige på hjernen.’ Som regel fra folk, der mente meget mere, end de vidste. En kritik, jeg kunne tage mig let. Nyttede det så noget at skrive? Næppe. Hvorfor så gøre det? Jeg er ikke sikker på, jeg ved det, eller at jeg skal tænke over det.

Jeg har med noget besvær vænnet mig til, at det Sverige jeg kendte, næppe kommer til at overleve dette århundrede. Det overstiger de vildeste fantasier, jeg kunne have i 2001, så hurtigt er den svenske befolkningsrevolution gået. Jeg troede, nogle rationelle personer ville gribe ind inden det kom så vidt, som det nu er.

Den herskende, svenske klasse er sande revolutionære uanset hvad de ellers kalder sig. Det gør mig så vemodig, at jeg så vidt muligt undgår at komme i landet mere.  Se hvad vidende, skrivende svenskere siger om landets tilstand lige i disse 24 timer takket være frie ytringer på internet, som EU vil gøre til historie ved første givne lejlighed.

Kommunerna rör sig närmare avgrunden.

Det har idag förflutit 122 dagar sedan valet. Den 16 januari har det gått 129 dagar. Det politiska Sverige har inte rört sig ur fläcken annat än att riksdagen röstat igenom en budget ingen egentligen kommer vilja regera på. Kommunernas strukturella underskott fram till 2022 är fortfarande, oavsett vad Annie Lööf och Jan Björklund nu gör, 43 MDR SEK samt att polisen går på knäna av personalbrist som ytterst verkar vara deras tilltänkta justitieminister Morgan Johanssons fortsatta politiska ansvar. Och Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Fortsatt kaos i regeringsbildningen – Kommunerna rör sig obevekligen närmare avgrunden.

Lamotte: Dags att tala klarspråk om våldet i skolan

När jag lämnar skolan står två av killarna och röker utanför. De ropar på mig när jag går förbi. Jag frågar vad de vill och får då höra att jag är en fitta och mammaknullare. Där går gränsen och jag frågar om deras föräldrar är syskon med varandra, med tanke på deras inavlade beteende. Situationen blir än mer hotfull och jag förklarar att den första som rör mig kommer få så mycket stryk att hans syskon till föräldrar inte kommer att känna igen honom. Då börjar killarna jiddra om att jag ska bli avstängd och få sluta som lärare om jag gör något. Jag säger att jag inte är lärare och att de själva får välja hur deras dag ska sluta. Killarna står kvar en stund och tittar mig i ögonen, sedan sprätter de iväg ciggen, vänder sig om och går in i skolan.

Andra incidenter jag stött på i mitt arbete är elever som blev våldsamma på en skola i Bohuslän för att det en dag bara serverades fläskkött i matsalen. På en skola i Skåne hade elever misshandlat en kvinnlig lärare med knytnävslag i ansiktet dagen innan jag kom dit. På en annan skola gick alltid flera lärare tillsammans som rastvakter för att de inte vågade gå ensamma. Facebook.

När makthavarna börjar bli ängsliga

Han [Bergman] vore den perfekta symbolen för vårt dystra, mörka land. Folkhemmet ligger numera i ruiner. Kvar finns en fasad som de ansvariga makthavarna försöker försvara mot inhemska och utländska kritiker. De låtsas oförstående när våra alltmer vidsträckta, illa hanterade och ofta brandskadade miljöer beskrivs.

Med visserligen valhänt men dock sadism slår de ned på var och en som försöker ge en ärlig bild av det nutida Sverige. Alla vet vad som gäller. De flesta inordnar sig och håller tyst. Det tysta samförståndet mellan alla dem som anser sig behöva och vilja försvara landet gör att repressalierna – avsked, intorkade uppdrag och social utfrysning – slår ned på de uppstudsiga utan att någon officiell order behöver utfärdas. Det är som i alla centraliserade regimer där makthavarna börjar bli ängsliga. MODER SVEA ÄR DÖD – LEVE FADER INGEMAR!(Artiklen er siden forsvundet fra DGS)

Politiska alkoholister

Man kan inte lösa sina problem om man inte erkänner att man har dem. Så är det med både alkoholister och nationer. Sveriges politiska ledning med tillhörande härolder i media lever ännu i samma slags förnekelse som många ihärdiga alkoholister. Det gör att Sverige i praktiken, trots allt pladder om motsatsen, ännu inte ens påbörjat den mödosamma och med tiden troligen alltmer omöjliga kampen för återupprättandet av det goda samhälle som vi en gång haft. BORTTRÄNGNING ÄR INTE BRA.

En storm av raseri

Men vi behöver inte förtvivla. Utvecklingen är självkorrigerande. En ny politik kommer att tvinga sig fram. Det kan komma att ske med ett brak: En större kris kommer att tvinga bort föreställningen om ett evigt välstånd. En sådan kris kan komma vilken dag som helst, utlöst till exempel av ett brant fall i bostadspriserna med åtföljande kreditförluster i bankerna.

Rättelse kan också komma att ske i små steg. Till slut blir döden i sjukhusköerna alltför vanlig, väntan på en på en polis som aldrig kommer alltmer outhärdlig, rädslan för överfall och våldtäkter alltför spridd och framförallt: När våldet och oron brett ut sig så att det hotar också de människor som hittills trott sig leva i skyddade miljöer – då kommer landskapet inte längre att bada i evigt solsken. Då kan en storm av raseri komma från en himmel som man trott skulle bjuda på evigt solsken. VI BEHÖVER NOG EN ORDENTLIG KRIS – OCH DEN FÅR VI AV DEN FRAMSYNTA REGERINGEN.

Inte det samhälle som vi vill lämna över till våra barn

Över en tredjedel av kvinnorna i åldern 16-24 år uppger i Brå:s undersökning att de utsatts för sexualbrott under 2017. 2018 var ett rekordår för dödsskjutningar. Runt om i landet så finns segregation, skuggsamhällen och en allt grövre kriminalitet och otrygghet, en landsbygd där delvis laglöshet råder på grund av polisens otillräckliga resurser. Det är inte det samhälle som vi växte upp i, och såg en framtid i. Det är inte det samhälle som vi vill lämna över till våra barn. Gruppvåldtäkter, dödskjutningar och personrån – det nya ”spännande” Sverige vi lämnar till våra barn.