• 18

“Skolan går mot en fullständig krasch”

“Minst tio skolor i Göteborg borde stänga på grund av hot och misshandel…..Vi lever idag i ett samhälle i fritt fall.”

Hvis nogen stadig mener, det var en god ide at forære Sverige væk til den 3 verden, så lad de læse de to artikler. Ser de så portrættet af forbrydelse eller dumhed, og hvad når det ikke blot er skolen, men hele landet som er i opløsning? Den første artikel om den svenske skoles opløsning var her.

Mikael är lärare och arbetar i Göteborgs mest problemtyngda förorter. Trots att han älskar sitt jobb ser han skolan som förlorad. – “Jag ger det fem år innan den långsamma kollapsen går mot en fullständig krasch. Vardag i de mångkulturella skolorna: Hot, våld och till och med våldtäkter.”

– Jag har blivit knivskuren, hotad, slagen och fått bilen vandaliserad. Jag har haft elever som blivit bortgifta, misshandlade och sålt sex för cigg. Elever som blivit rånade, även på låg- och mellanstadiet. Jag har varit på skolor som haft skotthål i väggarna.

Han tror att den svenska skolan kommer att ha havererat inom fem år. – “Haveriet är egentligen redan här. På vissa skolor är det redan 60 procent nyanlända. Minst tio skolor i Göteborg borde stänga på grund av hot och misshandel.”Den svenska skolan 2 – “Kriminella och klanledare är redan innanför väggarna.”

Et relevant forslag her: Låt politikerna få uppleva sin politik på nära håll.. Vi lever idag i ett samhälle i fritt fall.

Lone Nørgaard: Luk grænsen til Sverige

Virkeligheden har ramt selv dagbladet Politiken, der under overskriften ” Sikkerhedskrisen i Malmø fortsætter”, skriver (18.12.): ” Natten til lørdag blev en pige på 17 udsat for en torturlignende gruppevoldtægt.

Fortsæt med at læse ““Skolan går mot en fullständig krasch””

  • 11

Indvandreren som blev indvandringskritiker

Hør det her Det er altid forfriskende at høre Sanandaji. En mand hvis ord ikke lugter af en søgen efter karrieremuligheder. Mit gæt er, at han er flygtet videre fra Sverige inden der er gået ti år.

Antikaliffen møder Patrik Engellau

Jeg ser naturligvis svensk MSM, men det er mest som et sociologisk studie i, hvor vanvittige og verdensfjerne, medier kan være. Til gengæld er de sikkert skyld i, at Sverige har nogle af Europas bedste borgermedier. Man hører så tit i Danmark, ‘at de svenskere er sgu tossede.’ Nej, det er ‘eliten’ og magten, som er sprøjtegal. Se hvad Margot Wallström foretager sig i denne tid. Hun er i fyrre år blevet forfremmet udover sine yderst beskedne evner, fordi hun var kvinde, socialdemokrat og ikke blev myrdet, som førstevalget Anna Lindh, der både havde hjerne og uddannelse. Dette er værd at høre.

Fortsæt med at læse “Indvandreren som blev indvandringskritiker”

  • 32

Trængslen omkring den svenske håndvask

Noget bevæger sig i Sverige, som varsler de snakkende klassers endeligt.

Expressen. De fleste ved nok, hvor mange frihedskæmpere der pludselig fandtes i Danmark om aftenen den 4 maj 1945, da der kom levende lys i vinduerne. Det siger en dyb sandhed om cirka 95 procent af menneskeheden: De er små, bange og villige til at dispensere fra deres samvittighed, når den er farlig for dem. Dette gælder næsten endnu mere magtfulde mennesker end småkårsfolk. De store er fejge om samvittighedsløse, nogle af de små har stadig en samvittighed.

Med magt følger angsten for at miste den. Se også i dag den den ynkelige, løgnagtige SVT artikel: Därför gör Agenda inslaget om invandrare och brottslighet. Sverige kendte indvandrernes forbrydelser, men det ville ikke kende dem. Man kunne sige turde, for angsten er deres hovedmotor. Angsten for folket iblandet foragten for det.

Nu vender vinden. Hurtigt eller langsomt. Det er ikke til at vide.

Havde man fingeren tæt på den svenske puls, mærkede man allerede end vending af vindretningen i 2010, da SD kom i Riksdagen. I 2015 kunne selv bagtroppen se det. Folk som Johan Westerholm, Ann Heberlein og Anna Dahlberg begyndte at føre det frisprog, som deres indsigt og undertrykte samvittighed ellers ville have påbudt dem ti-femten år tidligere. De kan synes vigtige nu, men de forrådte deres land, da det havde brug for dem. De sad og ventede på, at dissens var ufarligt nok, til at andre havde ryddet minerne for dem. De er de næste magthavere. Meet the new boss. Same as the old boss.

På min bogreol står en række bøger af de virkelige, svenske modstandstemmer. De måtte selv trykke dem, de blev aldrig anmeldt i den svenske løgnepresse, og de blev ikke optaget på noget bibliotek. Hele vejen ned i fødekæden stod folk ret af lutter angst. I løbet af få år, vil disse bøger være gratis at skrive, og der vil komme kaskader af dem. Det bekvemme er det nemmeste at skrive,  universiteterne uddanner dem.

De hedder Jan Milld, Jonathan Friedman, Ingrid Björkman, Åke Wedin,  Jan Elfversson, John Järvenpää, Thomas Nydahl, Anders Johansson, Jakob W.F. Sundberg, Julia Caesar, Gunnar Sandelin og K.O. Arnstberg.

Jeg er lidt stolt over at have kendt dem alle, og have mødt mange af dem.  Det er folk med en ren samvittighed. “Deres anstændighed var større end deres frygt” med Asger Aamunds ord. Der er naturligvis andre, men disse skrev de svenske bøger, da det kostede at skrive dem. I Danmark har det aldrig kostet mere end et ægteskab eller to og muligvis et professorat. Endnu er ingen dræbt, selvom det har været tæt på.

Enhver kommende død, vil under alle omstændigheder blive skrevet på politikernes regning, det kan de lige så godt gøre sig klart allerede. Man skød ikke landforræddere under besættelsen, fordi man afskyede dem moralsk, men fordi de var for farlige at have  gående frit i levende live. Gunnar Dyrberg (fra Flammen og Citronen) vidste alt om det.

“Vi skød alt for få. Når jeg tænker tilbage, skulle vi nok have likvideret nogle flere stikkere. Det var faktisk alt for få, vi fik ram på “

sagde han. Landsmænd kan likvidere landsmænd uden at blinke, når nødvendigheden byder sig og politikerne har givet serven op. Det er min lærdom fra Dyrberg, Jørgen Kieler og Peter P. Rohde: Der er alt for mange landsforrædere, der går fri, og idag gør det det kun, fordi den store middelklasse er i dyb politisk coma.

Man spørger sig selv, hvorfor svenskerne endnu ikke er gået fysisk løs på de politikere, der er en eksistentiel trussel imod deres land og deres folk. Snak om politikere, der tager chancen med deres eget, personlige liv. De må anse sig selv for immune for det traditionelle, svenske mord på en topolitiker.

Fortsæt med at læse “Trængslen omkring den svenske håndvask”

  • 18

Vesteuropas afmægtige og destruktive politikere

Ghetto eller Qasbah ? Forkludret retorik lammer nødvendig indsats mod fjenden

Af Torben Snarup Hansen, historiker

Hvordan ville Europas politikere og medier reagere, hvis millioner af nazister – med skrårem, støvler, brune skjorter og armbind med hagekors – besatte byerne? Hvad ville de offentlige institutioner gøre, hvis en sådan fjende blokerede trafikken, afbrændte biler, kirker, skoler og butikker, voldtog kvinder og børn, pryglede, udplyndrede og udsatte tilfældige forbipasserende for morderisk terror, mens de råbte “sieg heil!” – og i øvrigt indoktrinerede børn og unge til at føre krig mod demokrati og personlig frihed ?

Naturligvis ville stat og samfund – og højre og venstre – øjeblikkeligt slå hårdt tilbage. Fjendens provokation ville være velkendt og gennemskuelig, og i de enkelte nationalstater ville borgerne og politikerne hurtigt blive enige om at tilintetgøre fjenden.

Dette er selvfølgelig et 100 procent fiktivt billede, da nazismen og fascismen blev knust og udryddet for længe siden. Men i dag er de omtalte blodige aktiviteter daglig kost i store dele af Europa. Blot er uniformeringen fra Hitlers tid udskiftet med symboler og kampråb fra en imperialistisk religion, som bemeldte herre selv beundrede og assisterede. “Allah-u-akbar” er nu kampråbet fra Malmø til Marseilles.

Staten ødelægger samfundet

Der er en slående lighed mellem fortidens nazistiske praksis og nutidens revolutionære profettroende, som i fire årtier har blandet sig med velfærdsimmigranterne, der invaderer de “vantros” lande – og stadig strømmer over Middelhavet fra Afrika og Asien. Men i Vesteuropas stater nægter beslutningstagerne at standse invasionen. Hvorfor handler politikerne ikke effektivt mod denne fjendtlige overtagelse, der også er begyndelsen på en befolkningsudskiftning? Hvorfor tillader de samfundets ødelæggelse i stedet for at beskytte det? Hvis kriminalitet og terror ikke var så alvorlige emner, kunne de mange års omkostningstunge forsøg på “integration” og tilhørende absurditeter samles under overskriften “now look what a fine mess you’v got us into!” (jvf. de gamle film om de klodsede Gøg og Gokke).

En mere seriøs henvisning kunne genopfriske afdøde Niklas Luhmanns påvisning af velfærdsstatens iboende svaghed: Den råder kun over to midler: “Geld und Satzung” – penge og dekreter.

Hvem er ofre?

Fortsæt med at læse “Vesteuropas afmægtige og destruktive politikere”

  • 8

James Delingpole: Douglas Murray

“Maybe we just screwed up our entire society”

En virkelig god langlytter med James Delingpole. Douglas Murray nævner de få forgængere han har haft i branchen, “de tidlige advarsler,” fra Enoch Powell og Jean Raspail over Oriana Fallaci, Pim Fortuyn til Bruce Bawer. Vi har nu også et par stykker i Danmark, Sverige og Norge. Mange har haft en barsk skæbne, men nogle skal gøre det beskidte arbejde, om de dør af det eller ej. De har været politisk-sproglige mineryddere, der banede vejen for de store, ængstelige masser som f.eks. endnu ikke pensionerede Jean Monnet-professorer. Interviewet er helt frisk fra fad.

Kampplads den svenske skole

Man kan idag se, at den svenske skole bare de næste fem år mangler 77.000 skolelærere. Det kan ikke undre nogen, når man læser denne rystende artikel om, hvordan indvandrere opfører sig i svenske skoler. Elever der stikker gafler i hovedet på hinanden, og rektorer der låser sig inde på deres kontorer. Dette er en kamp, matriarkatet har tabt fuldstændigt. Fra “Överallt demonstrerade de utländske killarna sin makt.”

Överallt demonstrerade de utländska killarna sin makt. De la upp sina ben på lediga stolar så att vi inte kunde sätta oss. När man gick i korridoren stod de i grupper och gav en onda ögat, de bara stirrade efter en. Man visste inte vad de sa eftersom man inte förstod deras språk och man visste inte om det var allvar eller inte, om hotet var på riktigt. Det var obehagligt. De svenska tjejerna var också utsatta.

Fortsæt med at læse “James Delingpole: Douglas Murray”

  • 25

Broncologi: #NotMe

Av Joakim ”Bronco” Mårtensson

2017 års viktigaste och kanske märkligaste företeelse var #metoo som drog fram som en stormvind och skördade manliga offer på löpande band. Kampanjen var initialt ett initiativ för att outa sexuella förövare, men i Sverige kapades hashtaggen snart av rabiata manshatare som under mottot ”ropen skalla, alla fallosar ska falla” bedrev häxjakt på alla män som yppat det minsta lilla intresse för det täcka könet. Det gick så långt att man kunde polisanmälas för att upprepade gånger ha sagt ”hej” till en kvinna.

Låt oss börja med att slå fast att män också är människor och därför kan ha dålig impulskontroll, nedsatt omdöme och ibland beter sig som svin. Ett paradexempel på det fick vi i somras efter en lyxfest i Stockholms skärgård där Anders Borg var berusad så att det susade i vassen. Under sin kamikazefylla ska den före detta moderata finansministern (känd för uttalandet om att folk ”inte ska röka och supa utan arbeta”) ha förolämpat kvinnor, hotat festarrangören samt skrutit värre än tio nakna negrer om sin välhängdhet, vilken han sedan visade upp i all sin prakt genom att öppet utmana andra manliga festdeltagare på skinnspiksduell. När ingen av männen nappade på erbjudandet gick Borg över till handpåläggning.

Att en 50-årig man kan nedlåta sig till sådana högstadietarvligeter är förstås tragiskt. Det tyckte han själv också och gick dagarna efter ut på cyberbiktstolen Facebook och bad om ursäkt till festdeltagarna. Men efter att en anmälan mot honom lades ner var han de facto att betrakta som oskyldig till brott. Sofia Olsson Olsén på Aftonbladet valde trots det att göra ett stort nummer av hans eskapader och hängde ut honom på förstasidan – icke ont anande om att skandalstrålkastaren snart skulle riktas mot en av hennes egna medarbetare.

Hopp i galen tunna

Medieprofilen Cissi Wallin anklagade nämligen en talibanskäggig, övervärderad knarkarskribent på Aftonbladets ledarredaktion för att ha drogat och utsatt henne för sexuella övergrepp 2006. Snart dök det upp ytterligare anklagelser mot den ”briljanta ledarskribenten” (Olséns opartiska bedömning), och i nuläget har ett dussin kvinnor beskyllt feministkrönikören för sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkt, bland annat en som vid den aktuella tidpunkten bara var 14 år gammal. Till skillnad mot i fallet med Borgs i jämförelse harmlösa skärgårdskryssande valde Olsén den här gången att tiga ihjäl den brisanta historien ända tills Svenska Dagbladet och Expressen avslöjade namnet på skribenten. Efter att ha fått en dos av det ”goda” hatet flydde Fredrik Virtanen landet och tittar nu ”friskt framåt” efter att ha fått sparken från Aftonbladet.

Virtanen visade sig inte vara ett engångsfall inom mediebranschen. Näste man till rakning blev TV4:s till synes mångsidige och gemytlige hantverkare i ”Äntligen hemma”. Den på ytan välhyvlade Martin Timell – vars bipolära Jekyll och Hyde-beteende det har spekulerats om i åratal på nätet – visade sig i själva verket vara en enkel råspont som stod för homofoba, rasistiska och sexistiska värderingar. Bland annat ska han under ett dopp i en badtunna i samband med en fest på sitt sommarresidens på Mjölkö för nio år sedan flyhänt ha kört sina valkiga snickarfingrar rätt upp i klykan på en kvinnlig badgäst – något som hon upplevde som extremt kränkande.

Även andra har pekat ut honom för att i kafeteriaköer och i andra sammanhang ha tummat och klämt på rumpor och lår som om han kontrollerade kvaliteten på tvåtumfyrabrädor. Timells beteende har varit känt på TV4 sedan länge, men, precis som i fallet med Virtanen, har även här en kvinnlig chef valt att lämna det utan åtgärd och i stället gjort allt för att tysta ner anklagelserna. Men den översvallande proteststormen mot Timell gjorde att han till slut fick ta sin mats ur skolan, så nu är han ”äntligen borta”.

Tornadon Harvey

Anledningen till att sexuella trakasserier med flera år på nacken uppmärksammades först under 2017 beror just på Twitter-hashtaggen #metoo. Den hade sin upprinnelse i Kalifornien och var en reaktion på att en av Drömfabrikens mest inflytelserika och respekterade film- och TV-moguler i själva verket hade visat sig vara en mardrömslik skumbagare som med svepande utfästelser om Oscarstatyetter och stjärnor på Hollywood Boulevard lyckats få med sig halva den kvinnliga skådespelareliten i säng. Inte illa för en blekfet medelålders man vars ansikte verkar vara skulpterat av hackad lever.

Fortsæt med at læse “Broncologi: #NotMe”

  • 4

Migrationsstatistiken 2017: Chockerande siffror

Övriga Norden tar tillsammans bara emot en fjärdedel asylsökande jämfört med vad vi gör

Aldrig har skillnaden jämfört med våra grannländer varit så stor. Övriga Norden tar tillsammans bara emot en fjärdedel asylsökande jämfört med vad vi gör. Det är en siffra som förmodligen kommer att fördubblas med den påföljande anhöriginvandringen. 2017 beviljade Sverige totalt 135.459 uppehållstillstånd. Volymerna har i båda fallen historiskt bara överträffats av 2016, i efterverkningarna av den stora invasionen hösten/vintern 2015. Då fick totalt över 150.000 personer, till absolut största delen av manligt kön, stanna. Av dessa var över 71.000 asylinvandrare. Migrationsverkets prognos från juli 2017, som senare justerats ned något, räknar med att över en halv miljon personer kommer att söka olika former av uppehållstillstånd åren 2017 – 2021; över 800.000 om man räknar förlängning av tillfälliga uppehållstillstånd, vilket nu sker i nio av tio fall. Det är också rekordsiffror, sett över en jämförbar tidsperiod. Alla dessa fakta gör att vi snarare har en fortsatt invasion att vänta än en återgång till EU:s miniminivåer, vilket politikerna försöker få oss att tro på. Se det hele hos Arnstberg og Sandelin.  (Se også Asylstrømmen er ebbet ud: Laveste antal til Danmark i ni år)

  • 24

Nyårsterrorn i Kristianstad

Av Thomas Nydahl

Många människor vet vad som hände i Kristianstad på nyårsafton. De flesta saknar dock kunskap om att den 31 december bara var kulmen på en hel veckas terror.

Flera förorter i staden utsattes för raket- och bombterror. Privatbilar, bussar och gående människor utsattes under hela veckan före nyår för direkta angrepp från den pöbel som härskade. Utmed Långebrogatan som leder fram till stadens södra utfart, med Långebro-grillen som bas, förmådde polisen inte ens ingripa.

Veckan före jul utsattes en container, nära detta område, för inbrott och en stor mängd fyrverkerier stals. Det är högst troligt att det är dessa som kommit till användning i bostadsområdet Charlottesborg.

Detta område är, vid sidan av Gamlegården, Österäng, Näsby och andra förorter, svårt drabbat av gängkriminalitet och narkotikaförsäljning. Det är alltså ingen tillfällighet att terrorn runt nyår blir värst just där. Dessa gäng består förstås av unga invandrarmän. Runt sig har de en beundrarskara av likaså invandrade flickor. Att unga svenska kvinnor också beundrar dem är ingen tillfällighet. I denna gängkultur fostras en hel generation våldsmän. Vem de riktar sitt våld mot behöver aldrig ens nämnas, det är en självklarhet att det riktas mot oss infödda, etniska svenskar.

Fortsæt med at læse “Nyårsterrorn i Kristianstad”

  • 15

Nytår i Malmø

Så vidt jeg kan se, blev ingen dræbt. Læg mærke til at politiet har ansigterne dækket til for ikke at blive fotograferet og forfulgt privat af ‘nysvenskerne.’ Endnu er Malmø ikke så slem som Paris , Kristianstad eller Helsingborg. En læser skriver dette til Malmøs politikere:

Jag vill be er om att ni tar 1:44 minuter av er tid och lyssnar på videoklippet från nedanstående länk där Freddy Mardell berättar om nyårsfirandet på Möllevångstorget i Malmö.

På vilket sätt tycker ni att mångkultur är berikande där bland annat nyårsfirande är lika med fruktan för sitt liv? Freddy Mardell berättar om hur invandrare vid detta nyårstumult hade sagt att de ska “knulla” de kvinnliga poliserna om de fick en chans och “knulla” hela Sverige. Anser ni att detta “berikar” Malmö?

Fortsæt med at læse “Nytår i Malmø”

  • 25

Alfred Tennyson

Nyårsklockan och den postmarxistiska censuren

av Kjell Håkansson

På Skansen i Stockholm läses numera varje nyårsafton dikten “Nyårsklockan” upp vid tolvslaget; en tradition som går tillbaka till 1800-talets sista år och som sedan länge direktsänds i svensk TV. Diktens upphovsman, Alfred Tennyson, är inte speciellt känd i Sverige men räknas i Storbritannien som en av örikets största skalder någonsin.

Alfred Tennysons liv sträckte sig över större delen av 1800-talet; han föddes 1809 i Lincolnshire, England och dog 1892, 83 år gammal. Han började tidigt skriva men gjorde ett nästan tio år långt uppehåll då hans ungdomsvän och tillika poet Arthur Hallam gick bort. Tennysons stora genombrott kom när han efter ytterligare några år lät publicera diktcykeln “In memoriam” (1850), tillägnad den saknade vännen. Diktsamlingen blev en omedelbar framgång som året därpå förlänade Tennyson titeln som Poet Laureate över Storbritannien och Irland, efter att den tidigare innehavaren av titeln, William Wordsworth, avlidit.

Dikten som i Sverige går under namnet ”Nyårsklockan” är den 106:e dikten i ”In memoriam”. Den version som läses upp på Skansen är översatt av Edward Fredin (1890), men Hjalmar Edgren gav senare ut en tolkning av ett urval av Tennysons dikter där den också ingår (1902). Edgrens version av ”Nyårsklockan” är mer trogen originalet än vad Edvard Fredins Skansenversion är, framför allt när det gäller versmåttet men också till sitt semantiska innehåll, även om den naturligtvis inte är ordagrann.

Genom diktcykeln “In memoriam” slits Tennyson mellan hopp och förtvivlan i en värld där Gud tycks ha övergivit människorna (dikt 55):

Fortsæt med at læse “Alfred Tennyson”