Copyright Julia Caesar och Snaphanen. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen
December 2016. Johan Hakelius, krönikör i Expressen och chefredaktör för Fokus, är på middagsbjudning. Han hamnar bredvid en tidigare mediechef. De pratar Trump. Plötsligt säger hen:
”Den enda lösningen är att någon skjuter honom.”
”Det var inte ett skämt. Kanske inte heller en djupt grundad övertygelse. Risken att hen går ut och köper ett jaktgevär imorgon dag, är försumbar. Men någonstans där, mellan dåligt skämt och djupaste allvar, hängde meningen, dallrande i den politiska hetluften” skriver Hakelius.
”Kan ingen dj-l skjuta honom?”
I söndags, två dagar efter installationen av Donald Trump som USA:s president, skriver Roland Petersson, socialdemokratisk ledamot i samhällsbyggnadsnämnden och ersättare i Södermöre kommundelsnämnd och fullmäktige, ett inlägg på Facebook om USA:s nye president:
”Jag har trott att Donald Trump skulle lugna ner sig när han blev president. Men ack så fel jag hade. Han överträffar mina värsta farhågor!!! Kan ingen d-l skjuta honom?”
En timme senare har han blivit åthutad av någon i partiet och tar bort sitt meddelande. Han har efter detta lämnat sina politiska uppdrag.
Bär omgivningen på reglementsenlig Trumpskräck?
Mediechefen som sitter bredvid Johan Hakelius på middagsbjudningen och säger att Donald Trump bör mördas är ”en rätt uppburen person inom media”.
”Jag tror inte att hen är unik” skriver Hakelius.
”Man kunde kanske kalla påståendet en provballong, eller signalballong. Eller både och. Ett sätt att slå i ett hedervärt max på anti-Trumpmätaren och samtidigt kolla om omgivningen bar på reglementsenlig Trumpskräck. Det var en formulering som alldeles uppenbart hade varit i omlopp på tidigare middagar, med andra jeppar från den här hispiga branschen. Den måste ha fungerat.”
”Donald Trump är en diktator, en Hitler”
Den 21 december 2016 sitter Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman i den så kallade kulturpanelen i SVT:s Gomorronsoffa, dit han har permanent klippkort. Han liknar den folkvalde Donald Trump vid en diktator. En Hitler. Varken programledare eller övriga paneldeltagare opponerar sig. Kulturpanelen ler instämmande och fyller i med hatiska tillmälen om USA:s blivande president. I SVT:s Gomorronsoffa kan man tryggt säga sådana saker och inte bara förbli oemotsagd, man får också uppskattande kollegiala dunkar i ryggen.
Vilken moral och debattnivå vittnar det här om? Uttalandena speglar en mentalitet. Hur spridd den är kan jag inte bedöma, men det handlar om yttranden från tre personer som anses vara framstående i samhället, därav två välkända journalister.
“Kulturjournalistik är den subjektiva åsikten”
I förbifarten avger Björn Wiman sin journalistiska programförklaring där i Gomorronsoffan. Han säger:
“Kulturjournalistik för mig är den subjektiva rösten, den subjektiva åsikten”.
Där kom det. Inte oväntat alls. Så ser Björn Wimans agenda ut, som klippt och måttbeställd för DN:s pågående moraliska och journalistiska förfall; ett ändlöst och oavbrutet förkunnande av egna vänstersekteristiska åsikter, även på nyhetsplats. Mot den bakgrunden känner sig Wiman oförhindrad att likna USA:s nye president med Hitler.(Inslaget går tyvärr inte att länka till, eftersom SVT snabbt plockar bort sina program från SVT Play.)
Han är den som alla har enats om att hata
Vad är det egentligen som händer? När blev det legitimt att högljutt tillkännage att en demokratiskt vald president bör skjutas? Hur sjukt får det bli, frågar sig till och med de mediekonsumenter som är mest vana vid och avtrubbade av decennier av oseriös och vänstervinklad journalistik, nämligen vi svenskar.
Jag vill påstå att Donald Trump är den största projektionsskärm världen skådat i modern tid. Han är den som alla, åtminstone alla som hörs, har enats om att hata. Han är den som journalister har bestämt att vi alla ska hata till siste man. Det sensationella är att hat-tsunamin översvämmar media innan Trump ens har börjat regera. Att inte per automatik hata Trump utan helt enkelt bara vänta och se vilken politik han kommer att föra innan man börjar tycka något är att ta klivet över i en no-go-zon.
Han talar om folket – oförlåtligt!
Fortsæt med at læse “Söndagskrönika: Stålbadet: Media vs Trump”












