Af Julia Caesar ©
En hälsning från Sveriges regering till all världens krigsförbrytare och terrorister i dag på Sveriges nationaldag:
”Varmt välkomna ska ni vara, ni som har blod på era händer och har mördat några hundra eller tusen människor! I Sverige kan ni känna er som hemma. Känn ingen oro för att ert blodiga förflutna ska läggas er till last! Här ser vi det tvärtom som en mycket angelägen uppgift att skydda krigsförbrytare från lagföring och rättvisa. Vi öppnar vår vida, generösa och humanitära famn för alla! Inte heller er försörjning behöver ni oroa er för. Den står svenska folket för. Och vill ni ta hit er stora familj och era gamla älskarinnor har ni regeringens och Migrationsverkets välsignelse. Svensk humanitet omfamnar både onda och goda.”
Nej, det finns ingen officiell doktrin med den här lydelsen. Självklart inte. Men i praktiken är detta den svenska regeringens hållning som tydligt går att avläsa i praxis. Sverige är ett paradis för krigsförbrytare och terrorister.
När invandringen till Sverige tog fart under 1970-talet rådde en lika utbredd som naiv tro på att de som kom skulle vara som vi. I vissa läger tror man det fortfarande. För de beslutsfattare som eventuellt börjar vakna upp ur illusionerna verkar det komma som en chock att många av de nya svenskarna inte alls är lika oss eller solidariska med Sverige. Men varför skulle de vara det? De är precis som alla andra självklart präglade av sina hemländer och sina olika kulturer. Hur skulle de kunna vara något annat?
De hånskrattar åt svensk humanitet
Journalisten Thomas Gür, själv invandrare från Turkiet, säger:
”Om du kommer till exempel från Libanon ser du med förundran på skandinavisk samhällssyn. Du kommer från ett ställe som kännetecknas av blodiga strider mellan en lång rad grupper. Så din utgångspunkt är självbevarelsedriften. Den utgångspunkten tar du med till Skandinavien. Landet som du kommer till ser ut att ligga öppet med en massa fördelar som väntar på att bli utnyttjade. Så uppstår bidragsutnyttjandet, föraktet för det nya landet och synsättet ”det ju bara är svenskarna man lurar”. (Jyllands-Posten 25 maj 2002.)
Man måste ha en mycket stark ideologisk övertygelse av närmast religiös karaktär och/eller mycket stora och heltäckande skygglappar för att undgå att se att många av dem som har kommit till vårt land varken respekterar vår demokrati eller omfattar våra lagar och värderingar. Svenska politiker vill inte inse det, men många av dem som har släppts in i landet hånskrattar åt svensk humanitet som erbjuder sådana utmärkta möjligheter till exploatering.
Minst 1 500 krigsförbrytare i landet
Omkring 1 500 krigsförbrytare som flytt från väntade straff i sina hemländer uppehåller sig i Sverige. Uppskattningen av antalet gjordes 2007 när Migrationsverket, Polisen och Åklagarmyndigheten publicerade rapporten Internationella förbrytare i Sverige, pdf. Siffran kan vara betydligt högre. I många, sannolikt flertalet fall försörjs de med bidrag av svenska skattebetalare. En enda har hittills dömts. Jackie Arklöv dömdes den 18 december 2006 för brott mot folkrätten som han gjort sig skyldig till som legosoldat på Balkan.
”För att vara ett land som ser sig som moralisk stormakt har Sverige ett sällsynt släpphänt förhållningssätt till krigsförbrytare” skriver Per Gudmundson i en ledare i Svenska Dagbladet den 14 januari 2010. Vår godtyckliga asylprövning gör det möjligt för i stort sett vem som helst att ta sig in i landet utan ID-handlingar eller på falska premisser. På Migrationsverkets hemsida kan man läsa följande:
”Om du har begått något brott kan du ändå bli svensk medborgare, men då måste du vänta en tid. Hur länge du måste vänta beror på vilket straff du fick.”
Sverige är det land i Norden där det ställs allra lägst krav för att få medborgarskap. Det krävs en boendetid på bara 5 år. I Norge är kravet 7 år och i Danmark 9 år. I Sverige går det utmärkt att ha dubbla medborgarskap och därmed dubbla lojaliteter – eller snarare behålla lojaliteten med det gamla hemlandet men utnyttja de svenska förmånerna. Dubbla medborgarskap säger både Norge och Danmark nej till. Ett trohetslöfte mot det land man har sökt sig till är obligatoriskt i Norge och Danmark men inte i Sverige. Norge och Danmark kräver språkkunskaper och samhällskunskap. Danmark ställer dessutom krav på egenförsörjning. Inget av dessa krav ställs i Sverige.
Svensk lag kriminaliserar fortfarande inte tortyr eller brott mot mänskligheten. Det är bara om man har begått brott i Sverige som man kan få vänta ett tag på att beviljas svenskt medborgarskap. Många tycker att det är värt det. Dessutom har Sverige som enda land normal preskriptionstid på krigsförbrytelser. Det är paradisiska villkor för krigsförbrytare. Det är fullständigt logiskt att ett land där politikerna nedvärderar sitt eget land och dess befolkning till noll och intet värde importerar krigsförbytare. Tydligare kan aggressionen mot den egna befolkningen inte demonstreras. Humaniteten utövas på det egna folkets bekostnad. Den för befolkningen livsavgörande tryggheten har slängts överbord för mycket länge sedan.
En fristad för krigsförbrytare
Jag ska presentera ett litet urval av personer som har beretts en fristad i Sverige. De är krigsförbrytare och terrorister som har begått grova brott mot mänskligheten. Om Tysklands nazistiske rikskansler Adolf Hitler (1889 – 1945) i dag hade sökt sig till Sverige hade han sannolikt fått asyl. Utifrån den utlänningslag som beslutades av en enig riksdag 2005 hade han med största säkerhet ansetts ha skyddsbehov och fått permanent uppehållstillstånd, PUT. Eftersom hans möjligheter på arbetsmarknaden antagligen hade varit begränsade hade han dessutom fått bidragsförsörjning livet ut på svenska skattebetalares bekostnad. Det är exakt vad som sker med utländska krigsförbrytare i dagens Sverige.
Vad vi ser är det svenska rättssamhällets nedgång och snara fall. Brottslingar med invandrarbakgrund bedöms ofta med mildare måttstock än svenska kriminella. Det gäller i synnerhet om domen också innebär utvisning ur Sverige – som i många fall aldrig verkställs. Resultatet blir en straffrabatt som knappast kan ha varit lagstiftarnas avsikt. Det senaste exemplet på uppseendeväckande mild bedömning är den 23-årige libanesen Ahmad Akileh som nyligen dömdes till futtiga ett års och tio månaders fängelse för misshandeln av 71-årige Sven och dödsmisshandeln av hans 78-åriga hustru Inger på en parkeringsplats i Landskrona den 29 mars. Det låga straffet motiveras av att Akileh ”mår psykiskt dåligt”. Dessutom försattes han i veckan på fri fot i väntan på rättegång i hovrätten. Han skulle självklart ha dömts till lagens strängaste straff för grov misshandel och grovt vållande till annans död och utvisning ur Sverige på livstid.
Den förste och hittills ende krigsförbrytare som har gripits i Sverige är 43-årige Ahmet Makitan.
Han kom till Sverige från Bosnien-Hercegovina 2001, alltså många år efter Balkankrigens slut, och fick utan problem permanent uppehållstillstånd. Svenskt medborgarskap fick han lika problemfritt 2006. En januaridag 2010 greps han på sin arbetsplats, en kommunal vuxenskola i Sollefteå där han var vaktmästare. Ahmet Makitan greps som skäligen misstänkt – den starkare misstankegraden – för grovt brott mot folkrätten; mord, människorov och tortyr.
Lägervakt i Bosnien-Hercegovina
Makitan tjänstgjorde under inbördeskrigen på Balkan 1992 som lägervakt i koncentrationslägret Dretelj i Bosnien-Hercegovina. Fler än 70 personer, vittnen och brottsoffer, har hörts i utredningen om hans förbrytelser. En av vakternas grymmaste metoder att förnedra fångarna var att tvinga dem att beta gräs på ett minfält. De var tvungna att svälja gräs, jord och fimpar. Många vittnar också om hur Ahmet Makitan brutalt har misshandlat och torterat fångar. En man misshandlades särskilt grovt, försvann och likviderades. Makitan misstänks för mordet.

Gripandet är en historisk händelse. Aldrig tidigare har en krigsförbrytare gripits i Sverige. Polisen inrättade 2001 (samma år som Ahmet Makitan kom till Sverige) Folkrätts- och krigsbrottskommissionen sedan Sverige antagit Romstadgan, en internationell konvention för att lagföra krigsförbrytare. Kommissionen gick länge på sparlåga. Till och med 2006 arbetade en enda polis där på heltid. Resurserna förstärktes 2008.
Mot detta enda gripande står ett okänt antal krigsförbrytare och terrorister som med svenska politikers och myndigheters välsignelse har bosatt sig i Sverige och lever i högönsklig välmåga utan att någon känner till deras förflutna. Migrationsverket är den myndighet som ska ansvara för en seriös och lagenlig asylprövning. I praktiken har rättssäkerheten för länge sedan sålts ut av verkets ledning. Av dem som sökte asyl i Sverige under 2008 saknade 95 procent pass eller andra identitetshandlingar.
117 000 irakier i Sverige
”Flyktingar är ingen slumpmässig sortering av mänskligheten. De är, per definition, produkter av samhällen som är märkta av våld och korruption eller båda – och ingen humanitär princip tillåter att man väljer ut bara dem som är mest rättskaffens bland dem som flyr” skriver den amerikanske journalisten Christopher Caldwell i boken ”Reflections on the Revolution in Europe”.
Det är ingen slump att de blodigaste krigen och de största humanitära katastroferna i världen utspelar sig i muslimska länder (Afghanistan, Iran, Irak, Somalia, östra Turkiet) och i deras gränstrakter (det forna Jugoslavien). Så ser islams historia ut sedan 1 400 år. Miljoner muslimer har flytt och fortsätter att fly från islams ”bloody borders” – de krig, det våld, förtryck och det armod och brist på utveckling som följer i islams spår i deras hemländer. För Sveriges del är ett av resultaten att vi vid millennieskiftet hade en muslimsk population på cirka 300 000 – 500 000 personer. Siffran steg kraftigt efter 2003 när tusentals irakier flydde följderna av den USA-ledda invasionen, och efter avrättningen av diktatorn Saddam Hussein 2006. Vid årsskiftet 2009 – 2010 utgjorde irakierna näst efter invandrare från Finland den största invandrargruppen med 117 000 personer. Arabiska är i dag Sveriges tredje största språk efter svenska och finska.
Qusay Husseins livvakt får PUT
Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Ett paradis för krigsförbrytare”