28
nov
Seneste opdatering: 6/7-10 kl. 0624
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

For at forstĂ„ hvordan svenske museer og teatre kan politisere sĂ„ Ă„bent, mĂ„ man kende til udnĂŠvnelsespolitiken i Sverige: nĂŠsten 90 Ă„rs socialdemkratisk dominans har udvirket at ingen betydelige leder i det offentlige ikke er aktiv sosse eller fejg medlĂžber. – Derfor kan MalmĂž Stadsmuseum uden at skamme sig agitere pĂ„ denne mĂ„de mod Sverigedemokraterne – “de mĂžrke, udemokratiske krĂŠfter”.

For at trumfe den fejge konformitet, er venstreflĂžjends voldmĂŠnd i AFA (Antifascistisk Aktionsgruppe) medvirkende pĂ„ udstillingen, “for det er jo dem der slĂ„s med nazisterne” – ja, spĂžrg bare demokratiske indvandringskritikere som den hĂŠderlige Jan Milld –

http://www.expressen.se/index.jsp?a=207739 ,http://www.malmo.se/html/www/museer.html

FrĂ„n att ha levt en undanskymd tillvaro efter andra vĂ€rldskriget, har nazismen under de senaste tjugo Ă„ren Ă„ter blivit tydlig. Formerna Ă€r nya och verksamheten sker under andra förutsĂ€ttningar men vĂ€rderingarna och budskapen Ă€r mĂ„nga gĂ„nger likartade……………………

Idag har högerextremistiska och frĂ€mlingsfientliga partier fĂ„tt stort politiskt inflytande i flera lĂ€nder i Europa. Även i Sverige och SkĂ„ne finns en utbredd och uttalad frĂ€mlingsfientlighet och politiskt organiserad rasism………….

………..Projektet SkĂ„nsk nazism genomförs i samarbete med Forum för levande historia, ABF i Malmö, Malmö Stadsbibliotek och Stiftelsen Expo och med finansiellt stöd av Region SkĂ„ne, Statens kulturrĂ„d samt Olof Palmes Minnesfond.

Sidansvarig: malmomuseer@malmo.se Sidan senast Àndrad 2004-11-05

http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?article=10100550

Malmö

MALMÖ. Den 1 december slĂ„s portarna upp till utstĂ€llningen “SkĂ„nsk nazism”. Med utstĂ€llningen vill Jens Olsson och Kennet Johansson frĂ„n Malmö museer visa nazismen mörka historia i SkĂ„ne. Och samtidigt göra ett tydligt stĂ€llningstagande mot frĂ€mlingsfientliga krafter.



 27
nov
Seneste opdatering: 27/11-04 kl. 0304
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Ubarmhjertig kort reportage – ca. 3 minutter flugt at SVTÂŽs nyhedschefs relativeringer og bortforklaringer. Billederne taler for sig selv. Se video indslaget begyndende fra min 29:40 (OgsĂ„ Robert Spencer fra Dhimmiwatch fĂžlger med)



http://www.svt.se/svt24/studio24_hi.ram

http://www.jihadwatch.org/dhimmiwatch/



Swedes Reach Muslim Breaking Point

Here is
part of Fox’s Eurabia series. (Thanks to Filtrat for the link.) Of course, Jihad Watch was one of the first, if not the first, English-language source to report on what is happening in Malmo.

http://www.foxnews.com/story/0,2933,139614,00.html



Swedes Reach Muslim Breaking Point Friday, November 26, 2004

By Steve Harrigan MALMO, Sweden

— Swedish authorities in the southern city of Malmo (search) have been busy with a sudden influx of Muslim immigrants — 90 percent of whom are unemployed and many who are angry and taking it out on the country that took them in. “If we park our car it will be damaged — so we have to go very often in two vehicles, one just to protect the other vehicle,” said Rolf Landgren, a Malmo police officer.Fear of violence has changed the way police, firemen and emergency workers do their jobs.

There are some neighborhoods Swedish ambulance drivers will not go to without a police escort. Angry crowds have threatened them, telling them which patient to take and which ones to leave behind.Because Sweden has some of the most liberal asylum laws in Europe, one quarter of Malmo’s 250,000 population is now Muslim, changing the face and the idea of what it means to be Swedish.

Asylum seekers may bring spouses, brothers and grandparents with them. Civil servants say the city is swamped.”You have 1,000 students in a Swedish school. How many are Swedes? Two,” said Lars Birgersson, principal of the Rosengrad School.Students arrive at age 10 or 12 from countries like Iraq, Iran and Lebanon with no knowledge of Swedish; some have never been to school at all and many classes require interpreters.Still, more than half won’t graduate.

“They are not a part of Swedish society, so to speak. It is difficult for them to get inside society,” said Torsten Elofsson of the Malmo Police Department.However, they are the most rapidly growing segment of Swedish society — outsiders who are already inside, posing a challenge to legendary Swedish tolerance that has now been stretched to the breaking point.Malmo’s main mosque was recently set ablaze by arsonists. When firefighters arrived on the scene, they were attacked by stone throwers.



 25
nov
Seneste opdatering: 25/11-04 kl. 1433
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Sverigedemokraterne fĂ„r TV tid – og det er ikke til daglig Sveriges stĂžrste parti udenfor Riksdagen tilstĂ„s medietid. “Debatten” var sĂ„ledes Ă©t langt plangt bagholdangreb som den unge Jimmi Aakeson tog pĂŠnt:

Rasister eller “bara” frĂ€mlingsfientliga? 23/11

Sverigedemokraterna genomför kampanj pÄ svenska skolor för att tvÀtta bort rasiststÀmpeln. -Ett led i deras strategi menar Lars Lejonborg.

Se debatten

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2220

Janne Milld noterer spagfĂŠrdigt:

http://www.bgf.nu/

Villkorat talande

I STV-programmet “Debatt” den 24/11 -04 medverkade SDU-ordförande Jimmie Åkesson, i en debatt mot Lars Leijonborg (fp). HĂ€r fick alltsĂ„ Sverige-demokraterna tala, men utgĂ„ngspunkten var som framgick av TV-tablĂ„n: “Sverigedemokraterna – rasister eller bara frĂ€mlingsfientliga?”

Mot sig i debatten hade Åkesson i praktiken inte bara Lejonborg utan ocksĂ„ programledare, Lennart Persson, och filmsekvenser som skulle kompromettera SD. Ett rimligare upplĂ€gg hade varit att börja med försök till definition av de begrepp som anvĂ€ndes: “rasism” respektive “frĂ€mlingsfientlighet”.

Under diskussionens gĂ„ng plĂ€derande Leijonborg för “alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde”, men slapp klargöra om han dĂ€rmed var anhĂ€ngare av fri invandring. En reglerad invandring betyder ju – som Åkesson var inne pĂ„ – att man inte lĂ„ter alla mĂ€nniskor som sĂ„ önskar fĂ„ stanna i Sverige och uppbĂ€ra svenska bidrag.

Programledaren kunde inte förstĂ„ hur SD kunde motsĂ€tta sig ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle och samtidigt sĂ€ga sig inte vara frĂ€mlingsfientligt. Jimmie Åkesson klargjorde att SD inte motsĂ€tter sig invandring, dĂ€remot ska krav kunna stĂ€llas pĂ„ dem som kommer till Sverige. De som ska stanna mĂ„ste anpassa sig till vĂ„rt samhĂ€lle, med sikte pĂ„ assimilering.

Leijonborg argumenterade för att den som – i likhet med Sten Andersson – stĂ€ller sig tveksam till utomeuropeiska adoptioner mĂ„ste vara rasist. Åkesson pĂ„pekade, dock utan att utveckla tanken, att man kan motsĂ€tta sig sĂ„dana adoptioner pĂ„ sakliga grunder. Faktum Ă€r att undersökningar visat pĂ„ psykosociala problem för mĂ„nga av dessa adopterade, dĂ„ de redan genom sitt utseende stĂ€ndigt pĂ„minns om att deras fosterförĂ€ldrar inte kan vara deras riktiga förĂ€ldrar. HĂ€r finns ju flera exempel pĂ„ hur det kan gĂ„ riktigt illa. Först Jackie Arklöv, sedan Tobias HĂŒbinette och nu senast David Moberg-Lindsay.

Massmedia gör – nu som alltid – sitt bĂ€sta att svĂ€rta ned SD. Nidbilden Ă€r dock mindre sann idag Ă€n vad den nĂ„gonsin varit. Detta lyckades Jimmie Åkesson förmedla.



 23
nov
Seneste opdatering: 23/11-04 kl. 0745
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

Av KASPER STÖVRING, cand. mag.

Nationalstaten har visat sig vara den enda bĂ€rkraftiga vĂ€rdegrunden för modern demokrati, anser den engelske filosofen Roger Scruton. Dagens krönika redogör för Scrutons tankar och argument som de framgĂ„r av dennes senaste bok.Den engelske filosofen Roger Scruton Ă€r författare till Ă„tskilliga konservativa böcker om konst, kultur och politik. PĂ„verkad av den sjĂ€lsbeslĂ€ktade författaren Samuel Huntington skrev han för ett par Ă„r sedan boken “The West and the Rest”, och i sin senaste lilla bok “The Need for Nations” förmedlar han sitt försvar för den vĂ€sterlĂ€ndska uppfattningen om nation och nationalstat. Nationalitet skapar nĂ€mligen en gemensam vĂ€rdegrund för den moderna demokratin. DĂ€rför Ă€r det alltavgörande att vi bevarar den nationella lojaliteten och suverĂ€niteten samt den territoriella jurisdiktion som kĂ€nnetecknar nationalstaten.

Det finns i teorin visserligen andra former av jurisdiktion. T ex transnationella jurisdiktioner som EU, det forna Sovjetunionen eller den muslimska Umma. Men nationalstaten Ă€r den enda som i praktiken har bevisat sitt vĂ€rde under en lĂ„ng historisk utveckling. Den nationella lojaliteten Ă€r grundvalen för det liberala medborgarskap som gör det möjligt för mĂ€nniskor som inte kĂ€nner varandra att lita pĂ„ varandra. Genom att vara medlem av en nationellt gemenskap, ett kollektivt “vi”, Ă€r jag som medborgare villig att acceptera beslut och Ă„tlyda lagar som inte Ă€r i mitt eget eller mina nĂ€rmastes intresse.OcksĂ„ hĂ€r finns det konkurrerande former av gemenskap. T ex den politiska, etniska eller religiösa gemenskapen.

Men ocksĂ„ hĂ€r har den nationella gemenskapen visat sig överlĂ€gsen. Endast den nationella lojaliteten skapar en stark social sammanhĂ„llningsförmĂ„ga, och först den demokratiska nationalstaten garanterar medborgarnas rĂ€ttssĂ€kerhet oavsett deras partimedlemskap, tro eller hĂ€rstamning.ÄndĂ„ stĂ„r nationalstaten i dag under press. Det beror pĂ„ att den nationella lojaliteten ofta stĂ€mplas som nĂ„got negativt. Nationell lojalitet pĂ„stĂ„s uppstĂ„ som en rĂ€dsla för frĂ€mlingar, som xenofobi, som kommer av de grekiska orden “xeno”: frĂ€mmande, och “fobi”: rĂ€dsla.

Men Scruton visar att det snarare Ă€r den motsatta tendensen som rĂ„der. NĂ€mligen rĂ€dslan för det hemvanda. Scruton kallar det oikofobi som Ă€r en sorts sprĂ„klig nybildning som kommer av det grekiska ordet “oikos”: hem. Oikofobi ger utslag i ett förkastande av arv och hem i ett stĂ€llningstagande till fördel för “de” mot “oss”, dvs vĂ„ra nationella sedvanor, kultur och institutioner.

Oiokofobi frodas hos elitÀra opinionsbildare i de vÀsterlÀndska offentligheterna. Dessa oikofober reducerar den nationella lojaliteten till en vÀsterlÀndsk konstruktion som anvÀnds för att förtrycka ickevÀsterlÀndska kulturer. Det nationella identifieras som ideologisk nationalism, som chauvinism, intolerans och imperialism.Men nationalism Àr, skriver Scruton, den patologiska avarten av nationell lojalitet, och att fördöma det nationella motsvarar att fördöma kÀrleken för att den i extrema fall leder till svartsjukemord.

En nation Àr just inte konstruerad av makthavare utifrÄn tillfÀlliga beslut om att vilja dominera avvikande kulturer. En nation Àr en spontan biprodukt av ett lÄngt socialt samliv mellan olika mÀnniskor som binds ihop av gemensam historia, sprÄk och kultur. Nationalitet Àr en prestation, ett vÀllyckat resultat av en stor insats av ett folk som bebor samma territorium.DÀremot uppstÄr oikofobi i mÀnniskor dÀr det pubertala upproret mot hemmets auktoritet har blivit kroniskt.

Oikofobernes uppror mot sitt eget hem – nationen – har efter hand vuxit till ett kulturellt sjĂ€lvhat. Revolten mot eget kulturellt upphov har blivit elitens nya ortodoxi som tjĂ€nar till att utplĂ„na vanliga mĂ€nniskors anknytning till sitt eget hemland.Det förklarar varför speciellt vĂ€nsterradikala oikofober villigt har allierat sig med fientliga krafter, som t ex hĂ€nde för kommunister under kalla kriget.

Oikofobi visade sig igen efter den 11 september nĂ€r flera vĂ€sterlĂ€ndska intellektuella uttryckte sin lĂ€ttnad över terrorangreppet pĂ„ vĂ€st.Oikofobernas insats har fĂ„tt mĂ„nga att tro att nationalstaten Ă€r under avveckling till förmĂ„n för andra former av suverĂ€nitet. En del oikofober pekar pĂ„ “marknadsstaten” dĂ€r förhĂ„llandet mellan individ och stat har karaktĂ€r av en fritt ingĂ„nget kontrakt, som innebĂ€r att staten ska leverera vĂ€lfĂ€rdstjĂ€nster mot invĂ„narnas lydnad.

Men om medborgarskap var en handelsvara skulle den nationella suverÀniteten snabbt bryta ihop, precis som har intrÀffat i de felslagna nationalstaterna i Afrika och Mellanöstern. Som Scruton skarpt poÀngterar: MÀnniskor vill nÀmligen inte riskera sina liv för att hÄlla kontrakt. DÀrför bygger starka nationalstater inte pÄ sociala kontrakt utan pÄ en nationell lojalitet som förstÀrks i krissituationer.

Ett vittnesbörd hĂ€rom Ă€r det stora folkliga stödet för USA:s krig mot terror som följde efter den 11 september.Andra oikofober pekar pĂ„ att nationalstaten bör vika för en vĂ€rldsregering, som ensam kan lösa globala problem om de Ă€n rör sig om krĂ€nkning av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, miljöförstöring, fattigdom, sjukdom eller multinationella bolags amoklöpande.Men oikofoberna tar helt enkelt inte hĂ€nsyn till mĂ€nniskans natur. För antingen Ă€r mĂ€nniskors lojaliteter universella och religiösa (men i sĂ„ fall saknar en vĂ€rldsregering demokratisk legitimitet) eller partikulĂ€ra och territoriella – och dĂ„ mĂ„ste lojaliteten utvecklas inom nationalstaten.Oikofoberne försöker ihĂ€rdigt demonisera mĂ€nniskors partikulĂ€r anknytningar som bĂ€r varje stabil social gemenskap. DĂ€rmed hotar oikofoberna med att kasta ut nationalstaten i en legitimitetskris. För nĂ€r mĂ€nniskor berövas den naturliga kontakten med det nationella, kan man endast nĂ€rma sig den pĂ„ vĂ„ldsamt sĂ€tt.

Sedan murens fall har den extrema nationalismen följaktligen blossat upp i mÄnga vÀstlÀnder.DÀrför Àr det avgörande att vi övervinner hoten mot nationen, som Scruton skriver till sist i sin bok. Scrutons förslag Àr att vi stÀrker de bilaterala avtalen pÄ bekostnad av transnationell lagstiftning.

Institutioner som EU och FN Àr ÀndÄ rena parasiter pÄ de nationella lojaliteterna. Scruton riktar ocksÄ siktet mot WTO och rekommenderar att frihandel ska inskrÀnkas av moraliska, religiösa och nationella restriktioner. Vem kan t ex försvara ekonomiskt fördelaktigt utnyttjande av slavarbete eller ohÀmmad export av pornografi till de muslimska lÀnderna?,frÄgar han.

Slutligen bör invandringen kontrolleras, utformningen av utbildningsinstitutionerna bör ges tillbaka till förĂ€ldrarna och yrkesmĂ€nnen och FN:s konventioner bör vika för den nationella suverĂ€niteten och relationerna mellan medborgarna i de europeiska nationalstaterna bör inte regleras av diktat frĂ„n EU, utan av historiska lojaliteter.Med sin visa till oikofoberna bidrar Scruton inte minst med ett realistiskt memento till den pĂ„gĂ„ende debatt, ocksĂ„ i vĂ„rt land: MĂ€nskliga rĂ€ttigheter sĂ€kerstĂ€lls inte genom högtidliga förklaringar, utan genom att tvingas igenom. Det förutsĂ€tter pliktuppfyllande medborgare och institutioner med folkligt stöd – och dĂ€rmed nationell lojalitet.kultur@jp.dk
Roger Scruton: THE NEED FOR NATIONS, Civitas, London 2004. ÂŁ8.50



 16
nov
Seneste opdatering: 16/11-04 kl. 0951
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

pÄ svensk ved R. Nissen:

http://www.jp.dk/meninger/ncartikel:aid=2724192

11-15-04 06:31

Helle Brix krönika “Bedövande tystnad frĂ„n danska konstnĂ€rer”, sĂ€tter eminent fokus pĂ„ ett problem som tycks vara nĂ€rmast evigt: KonstnĂ€rsmajoritetens politiska ordblindhet, deras flockmentalitet, knĂ€fall för auktoritĂ€ra rörelser och allmĂ€nt dĂ„liga informationsnivĂ„. Allt detta krönt med en grĂ€ddklick av sjĂ€lvgod “elit” pĂ„ toppen. Om det inte var sĂ„ farligt skulle det bara vara komiskt.

Alla dessa Sonnergaard-ar, von -Trierere, artister och rockmusiker. Det extra hemska med Van Gogh-historiens bristande eko i Danmark Àr att mordet alldeles i sÀrklass Àr ett angrepp pÄ precis samma konstnÀrers yttrandefrihet och demokratiska rÀttigheter.

Arthur Koestler, som vĂ€l visste vad det ville sĂ€ga att hamna utanför “det goda sĂ€llskapet” nĂ€r han gav ut boken “Natt klockan tolv pĂ„ dagen” om storebror Stalins regim, skrev om den sĂ€rskilda konstnĂ€rskonformismen detta:

“RĂ€dsla för att befinna sig i dĂ„ligt sĂ€llskap Ă€r inte uttryck för politisk renhet: det Ă€r uttryck för bristande sjĂ€lvtillit. Om man Ă€r sĂ€ker pĂ„ sig sjĂ€lv, politiskt och ideologiskt, Ă€r man inte lĂ€ngre rĂ€dd för att sĂ€ga att tvĂ„ gĂ„nger tvĂ„ Ă€r fyra, Ă€ven om en reaktionĂ€r sĂ€ger samma sak”.

PĂ„ Danmarks parnass Ă€r tvĂ„ + tvĂ„ fortfarande 5 – som Koestlers vĂ€n Orwell skrev i ett annat sammanhang.

Det Àr djupt deprimerande att det i Danmark finns mÀnniskor som kan nÀrma sig en relativisering och en ursÀkt för mordet pÄ Theo Van Gogh. Om det sÄ Àr Alev, Shah, Metz Klövedal eller nÄgra hjÀrntvÀttade slöjbÀrare i Dags Dato. De har inte förstÄtt ett dyft.

Theo Van Gogh var en Ă€kta Ă€ttling till Jasper Grootvelds “provorörelse” frĂ„n mitten av sextiotalet, en slags mellanstadium mellan 50-talets beatniks och sjuttiotalets hippies. En humoristisk, anarkistisk, oberĂ€knelig rörelse, som gjorde ordet “happening” till folkegendom och vars danska talesman för övrigt var Ole GrĂŒnbaum.Van Gogh kallade ocksĂ„ sig sjĂ€lv “byfĂ„nen”, och man mördar inte sina byfĂ„nar i ett civiliserat samhĂ€lle.

Jag vet inte var Georg Metz befann sig 1966, men Klövedal borde i alla fall kÀnna till Van Goghs förutsÀttningar.Ett land dÀr ocksÄ en Theo Van Gogh kan yttra sig har bestÄtt varje lackmusprov pÄ yttrandefrihet. Ett land dÀr han mÄste dö Àr ett fattigare land. Ett land som relativiserar hans död Àr ett uselt land.



 16
nov
Seneste opdatering: 16/11-04 kl. 0248
Ingen kommentar - Tryk for at kommentere!

som allerede har prĂžvet mordtruslerne fra “miljĂžet”:

http://www.rights.no/…

……….Ingen som kjenner meg ville ha kalt meg ekstremist, radikal eller urretferdig nĂ„r det gjelder hva jeg mener om integrering i det norske samfunnet og mine meninger om ekteskap, islam og kvinner………….



………Jeg legger ogsĂ„ ikke skjul pĂ„ at jeg har full forstĂ„else for marokaneren som vise tydelig Theo van Gogh hva han mente om saken. Jeg hĂ„per at Ayaan Hirsi Ali fĂ„r smake pĂ„ samme suppa veldig snart…………………