Jeg vil holde mig i live så længe som muligt, for at overvære den franske presses undergang. Det bliver dog svært, da den understøttes af staten”

Men islams fordringer er først lige begyndt, fordi demografien er på dens side, og et Europa, der ophører med at få børn, har påbegyndt selvmordsproces. Og det er egentlig ikke et langsomt selvmord. Hvis man først er havnet på en fødselsrate på 1,3 eller 1,4, så går det i virkeligheden meget hurtigt. (Snaphanens oversættelse)

Houellebecq fik i Berlin Frank-Schirrmacher-Prisen. Rede zum Schirrmacher-PreisHouellebecq: „Ich bin ein halber Prophet“ (Video tysk/fransk-utestet) Information: Houellebecq: Europa er på selvmordets rand

Det var en lille, sluttet kreds i Cepos lokaler i forgårs, men de fik et meget, meget vigtigt foredrag at høre. Uddrag fra fem kvarters Q % A vil lidt senere komplettere billedet af en lærd, dybt bekymret humanist, der ser så lyst på situationen, som det er ham muligt. Den er vigtig at få med. Der er ikke en politiker i Europa, der ikke burde uddybe sin forståelse af islam og den situation, de har sat os i ved at lytte til dette. Hans analyse af disse  politikere, sidder lige i skabet. Dette må være årets vigtigste tale og debat i København, og bare 60 mennesker hørte den. MSM pressen var der naturligvis ikke.

Jeg havde rig anledning til at glæde mig over, at Abdel-Samad er “min opfindelse” i Danmark. Ingen andre havde skrevet om ham i 2011, da han var her på sit første officielle besøg og Cinemateket derfor bad mig annoncere arrangementet. (Han har boet i København tidligere, men det er en anden snak.) Lige siden har jeg lobbyet for at få ham tilbage hertil. Han er mere kendt i 2016, og han er betydeligt mere dødstruet.

Jeg formoder at han var helt ukendt i 2009, da jeg begyndte, fordi så få taler tysk, og de der gør er røde og bryder sig ikke om, hvad de hører. Også et par billeder fra i går. Klik for helskærm. Se TFS Hamed Abdel-Samad i Trykkefrihedsselskabet mandag 26. september © Snaphanen.dk

Fortsæt med at læse “Hamed Abdel-Samad, Copenhagen, 26.9.2016”

Vejen til Helvede er brolagt med følelsesulde, unge kvinder. Et par af mine ikke så unge men meget erfarne veninder, mener slet ikke kvinder burde have stemmeret, i al fald ikke inden menopausen. Faktum er, at Danmark ikke vil have haft en rød regering i 50 år, hvis de ikke havde, og at USA ikke ville have haft en demokratisk præsident i 70 år.  Invasionen af det europæiske kontinent ville være stoppet for længe siden, hvis den overhovedet ville være begyndt.

Blandt andet dette betyder unge kvinder i poltik, de tager beslutninger som er imod deres og deres afkoms vitale interesser. Se bare hende her. Det er et sammenfald af faktorer, der er ved at ødelægge Sverige, men ingen betyder mere end at kvinder har vundet kønskampen og nu styrer landet som et de facto matriarkat. Mod ruin, som man ikke kan undgå at bemærke. –  ‘It’s disgusting’ Outrage as nationalists hand out ‘refugee spray to ward off migrants’

Sweden: No no-go zones

Google advarer mod videoen og har den skjult. Nu er I advaret. Apropos politiet og skyderiet i Malmø forleden, og grunden til at tunge, militære våben flyder uhindret ind i Skåne. Tolden tør ikke stoppe dem, og politiet har ikke tid til at kigge forbi. Sverige har kapituleret over for det kommende, voldelige opgør, i Sverige er man ulovligt bevæbnet efter behag. Fra et debatforum:

“Enligt tulltjänstemännen har man inte vågat stoppa just bilar med flera i, allra minst om man misstänker att de smugglar vapen, eftersom man är rädda för sina liv. De överansträngda polismyndigheterna har inga beväpnade poliser att skicka som backup.”

Fortsæt med at læse “Charlotte tuder over “asyl-spray””

Hamed Abdel-Samad i København mandag

Et helt fascinerende foredrag i Trykkefrihedsselskabet mandag, der kommer her som video. “Der er jo ikke så meget nyt” sagde em garvet veninde. Mozart var heller ikke nyskabende, det var måden, han skrev i tidens stil. Abdel-Samad taler med en helt særlig vægt som søn af en imam og tidligere Det Muslimske Broderskab. En helt utrolig rejse, de allerfærreste gør i deres liv. Han er en stemme af humanisme, viden og fornuft og med pædagogiske evner, der burde gøre ham selvskreven som taler for et hvilket som helst parlament i Europa. Glæd jer! (En god indføring i ham, er Informations Den Farlige Profet fra 2015 og Giulliu Meotti skriver i dag i den Korte Avis: Forfatter med arabisk baggrund har skrevet en kritisk bog om islam – men den har hans forlag nu afvist at udgive med en opsigtsvækkende begrundelse.

Fortsæt med at læse “Kun Dansk Samling viser vejen væk fra katastrofen”

Men når han har udebys gæster, ser han “Amsterdam-siden” for første gang. Vandsiden er ikke byens værste side.

Fortsæt med at læse “En indfødt tager ikke på kanalrundfart…..”

Av Julia Caesar

Han avslutade alltid sina mail med “Tillgivne Kjell Albin”. Det var en gammaldags vana som han höll fast vid, istället för det modernt nonchalanta MVH – som ska uttolkas som “Med vänlig hälsning”.

Kjell Albin Abrahamson  är död. Det går inte att förstå. Han var Rösten Rösten, radions Östeuropa- och Centraleuropakorrespondent under många år. En röst som gjorde ett outplånligt intryck på lyssnarna.

Och inte bara rösten. Det fanns en människa bakom, en älskansvärd och mycket modig människa med ett stort hjärta.

Gråten bryter fram, går inte att stoppa

Det finns uppvaknanden och dagar man helst vill bli förskonad ifrån. Fredagen den 23 september är en sådan dag. Jag vaknar till SR Ekots nyhet att Kjell Albin Abrahamson har avlidit. Gråten bryter fram, går inte att stoppa. Hans död var inte oväntad, nej. Han hade haft tre hjärtinfarkter. Men döden går inte att förbereda sig på fast man gärna vill tro att man kan.

Kjell Albin Abrahamson. En journalist som slocknade just som han levde: mitt i språnget. En journalist som blev en legend trots att han egentligen inte såg sig själv som journalist – han sökte in på Journalisthögskolan fyra eller fem gånger men kom inte in. I efterhand var han glad för det. Han ville inte låta sig stöpas i någon form. Han arbetade i herrekiperingsaffär, som pastorsassistent vid Svenska Sjömanskyrkan, dramaturg på SVT och kulturchef på Sveriges radio.

Egentligen var han litteraturhistoriker med högsta akademiska betyg, trots att han inte hade studentexamen.

“My candle burns at both ends”

Tillsammans med Ekotkollegan och Latinamerikakorrespondenten Kerstin Bodell skrev han boken “Så länge du lever. Om sjukdomar, vänskap och världen där utanför” (2009).  Boken bygger på en långvarig mailväxling som inleds i maj 2002.

I boken citerar han en dikt som han inte vet vem som skrivit, men som han känner så starkt inför att han vill tro att det är han själv som skrivit den:

My candle burns at both ends,
it will not last the night,
but oh my foes
and oh my friends
it gives a lovely light

Hans tid var dyrbar, och hans ljus brann i bägge ändar. Alltid. Han ville använda sig själv och sin tid så att inte en minut förslösades. Han tillägger:

“För min egen, för min familjs, för mina vänners skull vill jag att den ljuslågan ska få lysa ända tills natten kommer.”

“Jag lever som om jag ska bli etthundra år”

När mailväxlingen börjar har Kjell Albin Abrahamson fått sin första hjärtinfarkt och får snart den andra. Kerstin Bodell kämpade i flera år mot cancer och avled 2006. Han skriver:

“Troligtvis är insikten om snabb död på något sätt lättare att bära. Inga förberedelser eftersom infarkten ändå inträffar som ett åsknedslag i juli. Jag lovade mig själv redan efter den första infarkten att skriva testamente, inte har jag gjort det. Jag lever som om jag tänker bli etthundra år, kanske för att jag inte klarar av något annat.”

Etthundra år blev han inte. Vid 71 stannade hans hjärta. I samband med en arbetsresa till Polen fick han en stroke, sedan en hjärnblödning. På ett sjukhus i Gdynia slutade hans hjärta slå den 22 september.

“Vi har inget att förlora men allt att vinna”

Kjell Albin Abrahamson och Kerstin Bodell var stationerade i var sin världsdel, kände egentligen inte varandra och kunde kanske just därför skriva självutlämnande, osentimentalt och med skoningslös uppriktighet om sjukdom, lust att leva, rädsla för döden, framgångar, hopp och bakslag.

Hon skriver: “Hej Hjärtinfarkt!”
Han skriver: “Hej Cancer!”

Ibland undertecknat “Wienerkorven”. Ibland “Globetrottern” eller “Den flygande holländaren”.
I sitt första mail skriver han:

“Kanske kommer sig uppriktigheten av att döden flåsar oss i nacken, jag vågar helt enkelt vara uppriktig mot dig. Vi har inget att förlora på öppenhjärtigheten, men allt att vinna. (…) Jag känner inget behov av att ljuga, hyckla eller hymla.”

En tvärvigg som gick sin egen väg

Fortsæt med at læse “Söndagskrönika: Sista mailet från Kjell Albin”

Svensk økonomi er virkelig for viderekomne. Sidste gang vi hørte, at indvandringen er lønsom, var i den socialdemokratiske Arena rapport i sommeren 2015. Svenske aviser og Politiken troede på den, fordi de så gerne ville, men det var fri fantasi. NU er der ingen, der taler om det mere, for nu ved de fleste at situationen er meget værre end at de skal ud og låne millardbeløb til det falmede samfundsekperiment og hæve skatterne med jævne mellemrum.

Det svenske BNP pr capita er ikke vokset siden Reinfeldt trådte til for ti år siden. Nu har Sverige problemet at skulle sysselsætte hundredetusinder af lavt kvalificerede indvandrere. De skal have “enkle jobs” i en tid hvor disse forsvinder med rekordfart.

Fortsæt med at læse “Svensk økonomi: “Moderne beredskabsjob””