Jeg vil advare norske politikere på det sterkeste mot å gå i retning av mer kontroll med innvandrere. Det er en udemokratisk vei, som vil være ødeleggende, sier Asmaa Abdol-Hamid. Hun er sosialarbeider og folketingskandidat for Enhedslistens i København. Abdol-Hamid blir bekymret når hun hører at Jens Stoltenberg på en pressekonferanse i Oslo torsdag forklarer innstramminger i asylpolitikken blant annet med å avverge terrorfare, og at Fremskrittspartiet bruker terrorpågripelsene til å kreve at politimyndighetene skal ha mer kontroll med asylsøkere.

– Religiøst motivert terrorisme er et relativt nytt fenomen som vi er nødt til å finne årsaken til. Vi kan se i hele verden at muslimer blir stigmatisert og diskriminert. Det gir anledning til at man som frustrert ung muslim går ut i ytterliggående grupper for å hevne seg på dem som har stigmatisert en selv, sier Abdol-Hamid. Hun viser til at antiterrorpolitikken i Danmark har blitt strammere i takt med at antimuslimske holdninger i befolkningen er blitt sterkere. Det er en utvikling hun håper Norge klarer å unngå. – Jeg er redd for at man ved å frykte terror framkaller terror, sier hun. Den danske regjering har innført en tolvpunktsplan mot terrorisme, som Asmaa Al-Hamid er sterkt kritisk til.

– Et av punktene er opprettelsen av en hotline som fotballtrenere eller lærere kan ringe inn på dersom de ser tegn til religiøs ekstremisme blant ungdommene de jobber med. Ungdom er redde for at politiet spionerer på dem, og de føler at de ikke kan snakke åpent med voksenpersoner, som de burde ha tillit til, sier Abdol-Hamid.Den type angiver- og overvåkingssamfunn hører hjemme i det gamle Sovjet, sier Abdol-Hamid. Advarer mot hysteri

Det lyder som noget slemt Enhedsliste-sofisteri, hvis da ikke man anerkender, at muslimer er som hunde: er man bange for dem, angriber de. Indtil videre har vi nogle få tommelfingerregeler at iagttage: Der har hidtil altid været en moské bagved alvorlig terror og terrorsigtelser. Empirien antyder altså, at moskéer spiller en rolle som inspiration og mødested for terrorister. (Friskt eksempel fra i dag: Moskeen i Sarpsborg som den terrorsiktede Mikael Davud oppsøkte, omtales som radikal og farlig.) Og da de senere års danske terrorplots nu engang alle har været muslimske, turde det være logisk, at jo flere  muslimer vi lader bo her, desto større vil terrorfaren være. Englænderne flere har terrorplots at overvåge, end der er lopper i en sæk. Selv Stoltenberg er blevet sig den skarpsindige  iagttagelse pinagtigt bevidst, han må altså bare ikke sige det for Asmaa. Den vil også dæmre i Sverige så smerteligt og så småningom. Det bliver et ordentligt brag, altså når den svenske intelligentsia en dag kolliderer medvirkeligheden.

Bliver muslimer virkelig diskrimineret i hele verden, eller klarer de helt på egen hånd, at gøre sig forhadte? Er det værre at være muslim i et kristent land end omvendt?  Som bekendt er der tre ud af 52 muslimske lande, hvor kristne ikke bliver, myrdet, overfaldet, chikaneret og fordrevet. Selv i Tyrkiet er der en procent kristne tilbage, hvor der for 100 år siden var 25 procent. Er det lige det, vi udsætter Asmaa for? I den muslimske verden er der daglig masseterror mod muslimer. Er det en overdreven terrorfrygt, der sprænger folkemængder til atomer? Asmaa har en bror, der har domme for at have  tæsket en ung kvinde, som er straffet for vold, tyveri og trusler på livet. Er han en gemen hverdagsterrorist, fordi nogen har tisset på hans sukkermad, eller falder vold ham bare naturligt ? Det hele er det vittelige vås. Deter svært at sige, om Asmaa er et tågehorn, eller om hun bevidst lægger røgslør ud for at jamme enhver fornuftig diskussion. Vi er aldrig blevet formelt introduceret for hinanden.

Tyskland forbyder Ship to Gaza-arrangør IHH

Man kan jo forbyde  Henning Mankell og Mattias Gardell ved samme lejlighed. Det ville lette noget.

Germany has banned an organization that directly supports Hamas in Gaza. In a statement issued Monday, Germany’s Interior Minister Thomas de Maiziere of the Christian Democratic Union announced that his office had banned the Frankfurt-based International Humanitarian Aid Organization, or IHH, effective immediately. With millions of dollars in donations each year, IHH in Germany directly supports Hamas, “whose charter denies Israel’s right to exist and promotes the use of violence to achieve its political and religious goals,” the statement read in part.

“Organizations that operate from German soil, directly or indirectly, with the aim of fighting Israel’s right to exist, have forfeited their right to freedom of association,” it concluded.The Israeli Embassy in Berlin told JTA that it greeted the announcement “with great satisfaction.” It was a “long overdue” move, according to Stephan Kramer, general secretary of the Central Council of Jews in Germany. Germany bans Hamas-supporting group IHH. Innenminister verbietet Terrororganisation

I Basij’ernes klamme kløer

Som den gule fane på billedet foroven viser, har Asmaa Abdol-Hamid ingen skrupler ved at demonstrere sammen med det iranske præstestyres protegeer Hizbollah. Opmærksomheden på disse parters grusomheder er sporadisk i mainstreammedierne, men i Iran er det blodig hverdag. Videoen har ikke noget med den omtalte sag nedenunder at gøre, og jeg kan ikke henvise til dokumentation for dens ægthed, men den indeholder ikke noget der ikke er veldokumenteret på anden vis. Via Atlas Shrugs (LFPC).

According to HRANA, Elnaz Babazadeh, a 26 year old woman was raped and murdered by Basij forces in the city of Tabriz (northwestern Iran) last week. According to HRANA, Babazadeh’s car was stopped by Basij forces because she did not follow the Iranian regime’s dress code properly. Elnaz resisted the forces and did not listen to the orders of the Basij forces.

After Babazadeh resisted the orders by Basij forces, the Basij member who had stopped her jumped into her car and threatened her with a gun. Two other Basij members joined in and beat and raper her. They murdered Babazadeh and dumped her body close to Emamiyeh cemetery.

After local investigation was conducted by HRANA members in Tabriz, it was confirmed at Babazadeh’s funeral that the person who killed her was the son of a high-ranking Revolutionary Guards member. […] 26 Year Old Woman Raped and Murdered by Basij Members for “Bad Hijab”

Dur (heller) ikke: Endnu en moderat dørsælger står afklædt tilbage

Jeg ved ikke om Zeyno Baran selv er muslim, og om der i givet fald er fordækte motiver bag her. Men endnu en gang må man tage sig til hovedet over alt det usagte og alle de ureflekterede antagelser med potentielt fatale konsekvenser for vores fremtid, som interviewet her blotlægger hos denne forsker, og som enhver ved regelmæssig læsning af islamkritiske blogs øjeblikkeligt kan udpege. Jeg ved ikke om hendes bog tager alle de mellemregninger med der mangler her, men så meget desto mere skulle hun have stået på hovedet for at videreformidle dem her. Skal man sige at der er noget nyt her er det hendes erkendte pessimisme mht. “islamisternes” udsigter til at vinde den konflikt i den muslimske verden hun postulerer er pågående. Men selv dette kunne man for så vidt tillægge suspekte motiver: De moderate som en trojansk hest i vores samfund. Det er slet ikke godt nok.

Der mangler: Navne på moderate vi kunne sætte vores lid til – forklaring på hvorfor de er aldeles fraværende i gadebilledet, hvorfor de ikke går på gaden i vrede over deres modstandere – de moderates de facto-rolle som enablere der muliggør at “islamisterne” kan virke – retsskolernes totale enighed om verdensherredømmet som mål – de ureformerbare helligtekster der altid vil ligge som en rygende bombe – princippet om at ‘ijtihads porte er lukkede’, hvilket er en anden måde at sige at de overordnede teksttolkninger er endegyldigt fastlagt i islams tidlige århundreder. Og hvem vil købe en brugt burka af en kvinde der kalder politisk islam en nyere foreteelse? Spørg de massakrerede hinduer i Indien for flere århundreder siden, eller jøderne i Cordoba underlagt dhimmistatus, om deres liv ikke var underlagt politiske bestemmelser med religiøst ophav. Et enkelt afsnit er tilstrækkeligt her (LFPC).

[…] Zeyno Baran: Many of these texts have been written centuries ago and in a particular context. Many moderates read them recognizing that what may have been a great social advancement in the 8th century cannot be taken literally in the 21st century. Over the centuries, there were many different voices widely debating how to interpret the Qur’an or the hadiths; moderates follow the tradition of those who have used their rationality and interpreted revelation as well as historic developments within their correct context. There are also many moderates who have not read many of the basic Islamic texts; yet they are no less legitimate, because 1) many of the radicals have never read many of these texts either and 2) Islam is not just about the written text but the living tradition. Indeed, for centuries Muslims learned the basics of their religion orally, passing down teachings from one generation to another. The recent radical trend we see among Muslims is due to radicals picking and choosing certain passages from the Qur’an and other key texts, interpreting them in a way to make their case, and then presenting them as the most legitimate interpretations. Again, I’ll draw an analogy with Christianity — it is as if saying that only one denomination’s interpretation of basic texts is the correct one. Paraphrasing Bernard Lewis, the situation we face within Islam is as if a KKK-controlled state found major sources of oil, and used the money to spread its own version of Islam as the most correct form and the whole world gradually began seeing them as the most authentic voices. […] The Muslim Civil War: ‘The Most Important Ideological Struggle in the World Today’

”Malmö har blivit skitkonstigt”. Det synes Sydsvenskan er en passende rubrik til det faktum, at der hidtil i år er blevet skudt med skarpt 16 gange i Malmø. Hver anden uge. Hvor mange der overlevede, kan man se her. Det er ikke “skideunderligt”, det er tragisk.

På Malmø Sygehus MAS  Skyddar härdat glas  personalen på akuten

Sjukhusets nya akutmottagning har många säkerhetsanordningar. Det finns förstärkt glas, färdiga flyktvägar, olika slags larm, övervakningskameror och ordningsvakter samt väktare. För 15 – 20 år sedan var det en raritet med kniv- eller skottskadade patienter, i dag har vi ett till två fall varje vecka, säger Lars Stavenow.

I försöket ingår även att ordningsvakter och väktare finns på plats 15 timmar per dygn, redan från tidig eftermiddag och alltså inte enbart nattetid som tidigare. Personalen bär överfallslarm utöver de tekniska larm som finns som går direkt till SOS Alarm. Just nu installeras tolv övervakningskameror och för att hotfulla personer ska kunna isoleras kan dörrar stängas med en knapptryckning. För hotad personal i det främsta ledet finns även flyktvägar säkrade. Dessutom har all fast personal fått utbildning i strategier för att möta hot och våld och de har också gått kurser i självförsvar, säger akutchefen.På sjukhusets säkerhetsavdelning har även frågan om metalldetektorer diskuterats.

Gneisenaus kanoner

Gale hunde og fotografer går ud i middagssolen i plus 30 graders varme og bliver solskoldede i hjernen. Dagens udflugt gik til et af Europas største fortanlæg, Stevnsfortet, en underjordisk by der er gravet tyve meter ned under flere kvm af klinten, som efter sigende skulle have været atomsikkert, kunne rumme 600 mand og i 42 år af den kolde krig bevogtede den sydlige indsejling til Øresund for Danmark og NATO. En rundtur dernede er på fem kilometer. Alle store befæstninger bliver forældede, og nu har fortet været museum siden 2008. Fortets hovedarmering var indtil missilalderen to 15 cm kanontårne fra nazisternes slagsskib Gneisenau, ikke skibets hovedarmering- to befinder sig i Norge – men de kunne godt skyde de 23 kilometer, der er til Skanør i Sverige på dette sted. Hvordan der er havnet her fra værftet i Kiel i 1934 over operation Weserübung, Nordatlanten, Brest, Polen, Esbjerg, er en længere historie, men det er Krupp kram og de kan stadig skyde. Nu er I advaret derovre. Måske var det herfra, måske var det fra Langelandsfortet, at USA blev advaret om de russiske missiler, der var på vej til Fidel Castro i 1962. Der er delte meninger. (klik f. helskærm)

Fortsæt med at læse “Fort MAS”

af Julia Caesar ©

Almedalen Visby, söndag den 11 juli 2010. Nu har alla åkt hem. Drivorna av skräp, tomglas och ölburkar är upplockade, krossade glas har sopats ihop. Spyorna har torkats upp och nedpissade husfasader spolats rena. Dammet och det relativa lugnet faller över Visby medan vanliga turister tar över staden efter Cirkus Almedalen, den årliga politikerveckan.

Veckan är de politiska gycklarnas marknad. Årets höjdpunkt för alla som gillar absurd politisk teater utan nämnvärd verklighetsanknytning. I Almedalen möts politiker, journalister och lobbyister och frotterar sig med varandra i ett narcissistiskt och självförhärligande skådespel. I de underförstådda förutsättningarna ingår att göra populistiska och publicitetsframkallande utspel, att bjuda över och svartmåla de politiska motståndarna, att synas och fraternisera, äta gott, dricka vin och ligga med varandra. Almedalsveckan är en gigantisk gruppregression – ett tillfälle att släppa på kontrollen långt hemifrån i Visbys pittoreska gränder och kasta loss från sitt vanliga ingrodda jag, som från en illasittande och skavande kostym.

Lobbyorganisationerna tävlar om att kränga sina budskap. Rosévinet flödar, det serveras gratismåltider på löpande band till dem som minst av alla har behov av att äta gratis. Visbys hotell- och restaurangnäring blomstrar. Vinsten behöver vara rejält tilltagen för att kompensera för spyorna, pisset och de krossade glasen.

Nisse i Hökarängen och Vanja i Överkalix betalar

Jag befinner mig bara någon mil från Visby och Almedalen. Men jag åker inte dit. Jag är föga road av det politiska spektakel som Almedalsveckan har urartat till. Jag vill gärna behålla den lilla rest av min tro på människan som jag ännu har kvar. Via media kommer glimtar av det skådespel som ska få svenska folket att tro att det är något väsentligt som pågår. Någonting som ska invagga Nisse i Hökarängen eller Vanja i Överkalix i tron att politikerna bryr sig om dem. Om Nisse och Vanja förmår se bakom flosklerna och utspelen kan de se det uppenbara: de är fullständigt övergivna. Politikerna struntar högaktningsfullt i dem. Nisse och Vanja är medlen, inte målet. Dem väntar inga gratismåltider. Det är Nisses och Vanjas pengar som betalar rosévinet, hotellrummen och resorna och i övrigt finansierar elitens plats i solen. Det är förståeligt om Nisse och Vanja inte orkar tänka på det. För vilka kanaler har de att uttrycka sin vrede och frustration i?

Gotlands biskop Lennart Koskinen måste ledas ned från Sverigedemokraternas scen, uppenbart förorättad över att partiet har tillstånd att hålla möte en bit från Svenska Kyrkans godhetstält och uppblåsta människosyn. Han är en lysande illustration till aningslösheten och den nedärvda högfärden inom kyrkan. Så tydligt övertygad om att man kan bete sig precis hur som helst mot just detta parti och få massornas medhåll och applåder. Och så oförblommerat snopen när han omsider upptäcker att det finns gränser och regler att följa även för en biskop.

Gudrun Schymans pengabrasa

Gudrun Schyman, 62, och hennes parti Feministiskt Initiativ eldar upp 100 000 kronor på Hamnplan som ”en manifestation för rättvisa löner” *. Hon säger sig företräda kvinnors rätt till bättre löner. Men innebörden i hennes feministiska initiativ är att spotta rakt i ansiktet på ensamstående morsor som sliter som lågbetalda vårdbiträden och inte ens vågar drömma om att vinna hundratusen på Triss. Schyman själv är desperat, hon gör precis vad som helst för att få uppmärksamhet. Hon lider av en allvarlig brist. Hon saknar skam i kroppen. Inom psykologin kallas det narcissistisk personlighetsstörning. Andra människor blir generade på hennes vägnar, men aldrig hon själv. Vem som helst som hade gjort vad Gudrun Schyman har gjort skulle sannolikt gå hem och dra täcket över huvudet för resten av livet. Men inte Gudrun.

På 1970-talet bjöd hon gladeligen in svenska folket rakt upp i skrevet och födde barn i TV. Lika obesvärat som hon aspackad sätter sig och kissar på golvet på en filmpremiär på biografen Grand i Stockholm, lika ogenerat eldar hon nu upp mer pengar än en lågavlönad kvinna – eller man – någonsin kommer att se röken av under hela sitt liv. Och Schyman belönas av media. Hon får den uppmärksamhet som för henne är ett absolut livsvillkor. Hennes pengabrasa blir en av veckans snackisar och får delat pris som ”Hetast i Almedalen” tillsammans med Frälsningsarmén som protesterar mot pengabränningen och säger att de hellre hade delat ut pengarna till behövande. Enligt medieanalysföretaget Retriever fick pengabrasan åtta inslag i radio/TV, nämndes 64 gånger på webben och i 164 blogginlägg.

Den gråtande ministern

Onsdag den 7 juli 2010, mitt i Almedalsveckan. Plötsligt bryts de politiska pajaskonsterna av någonting som eventuellt är äkta liv. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, 44, håller presskonferens på Visby Hotell. Han tillkännager sin omedelbara avgång och säger att det finns tre skäl till den. De heter Emma, Gustav och Arvid. Det är Sven Otto Littorins tre barn. ”Det är de som har fått betala priset för min offentlighet” säger Littorin och kämpar med gråten. Han säger att han inte orkar längre. Här går hans gräns. ”Jag är ingen Stålman. Jag är inte beredd att betala det här priset längre.”

Han ger upprörande exempel på hur journalister har trängt sig på och trakasserat hans barn. En av dem har ringt hans 16-åriga dotter och frågat hur det känns att hennes pappa ligger på hjärtintensiven på Sankt Görans sjukhus. Den åttaårige sonen har inte kunnat gå hem för att bostaden är belägrad av journalister. Journalister är fel benämning. Hyenor passar bättre. Asätare på slaskjournalistikens soptipp.

En gråtande minister bryter mönstret, i Almedalen och politiken. Han blir veckans snackis, en av många men den som kommer att leva längst. En minister avgår inte två och en halv månad före valet om han inte har tungt vägande skäl.

En vårdnadstvist är ett stort mänskligt nederlag

Jag tänker inte här gå in på Littorins politiska gärning utan istället inrikta mig på vad en politiker är och förväntas vara. ”Jag är ingen Stålman” säger Littorin på presskonferensen i Visby. Efter en skilsmässa för fem år sedan har han en långdragen vårdnadstvist inför domstol med sin före detta fru Ann Littorin om de tre barnen. Efter en förhandling i tingsrätten dagen före presskonferensen har han fattat beslutet att avgå. Vi kan utgå från att han vet någonting som vi andra inte vet och kanske aldrig kommer att få veta och inte heller kan göra anspråk på att få veta, helt enkelt för att det inte angår oss.

Att hamna i en vårdnadstvist är ett stort mänskligt nederlag. Det hör till just den sortens konflikters obönhörliga villkor att om den ena parten startar en vårdnadstvist är den andra tvingad att dras med, oberoende av egen vilja. När en skilsmässokonflikt tillåts gå så långt att föräldrar slåss om barn som har tillkommit i kärlek är det ett totalt misslyckande. Självklart drabbas barnen allra hårdast. Alla barn vill bli älskade av båda sina föräldrar. Om föräldrarna är i djup konflikt med varandra överför de splittringen till sina barn. Inga barn kan klyva sig på mitten för att vara båda föräldrarna till lags. Men om de kunde skulle de göra det. Så stark är barns lojalitet med sina föräldrar.

Har ministern betalat för sex?

I tre dygn hummar Aftonbladet och Lena Mellin om att den egentliga orsaken till Sven Otto Littorins avgång är att han har begått brott. Vilket brott det är fråga om vill Aftonbladet inte uppge. De har haffat Littorin på Visby flygplats dagen före presskonferensen och konfronterat honom med anklagelserna. I går publicerade tidningen en intervju med en anonym före detta prostituerad som kallar sig ”Anna”. Hon uppger att Littorin köpte sex av henne 2006. ”Anna” annonserade sina tjänster på nätet och hade prostitution som lönande extraknäck under drygt ett år. Hon träffade en man som kallade sig ”Peter” en enda gång. Först senare säger hon sig ha känt igen honom som Sven Otto Littorin.

”Han betalade redan i hallen. Han hade 2 000 kronor kontant som han tog fram ur byxfickan. Se gick vi in mot sängen” säger ”Anna”. (Aftonbladet 10 juli 2010.)

Vem är den anonyma ”Anna”? Hur ska AB:s läsare veta att hon ens existerar? Vad är det som driver henne att gå ut med den här berättelsen efter fyra år? Vilka är hennes motiv? ”Anna” har slutat sälja sex och har enligt AB numera ”ett bra jobb”. Vad har hon att vinna på att riva upp sitt förflutna?

Vem är det som horar – Aftonbladet eller Sven Otto Littorin?

Att två vuxna, psykiskt friska personer frivilligt gör upp om sex mot betalning är ett brott enligt svensk lag. Men knappast, vågar jag påstå, enligt svensk moraluppfattning. Vem har skäl att vara upprörd om de inblandade parterna är överens? Vems intressen tjänar bigotteriet? Och var går gränsen för prostitution? Varför talas det aldrig om den omfattande prostitution som försiggår inom äktenskapet – kvinnor som låter sig köpas av män och får betalt i form av villor, stadsjeepar, utlandsresor, smycken, pälsar och lantställen? Varför är den ena sortens handelsavtal olagligt medan den andra sorten omhuldas?

Ursäkta, men vem är det som horar här? Sven Otto Littorin eller Aftonbladet? Att Aftonbladet för länge sedan har kastat alla eventuella och rudimentära rester av journalistisk hederlighet över bord inför valet är uppenbart. Med sådana stålhättade Baader Meinhofsocialister som Jan Helin, Helle Klein, Lena Mellin och Åsa Linderborg i spetsen ska vi inte vänta oss annat än stinkande snuskjournalistik som passerar alla tidigare lågvattenmärken. Ledartrojkan griper girigt alla tillfällen att smutskasta sina två främsta måltavlor: den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna. Båda två hotar den betongsocialism vars främsta propagandaorgan Aftonbladet är. Gråta månde Aftonbladets journalister över sin förlorade heder – om de någonsin haft någon.

Vilka är det som blir politiker?

Men fallet Littorin riktar också spotlights på vilka som väljer att bli politiker. Vilka är deras drivkrafter? Hur högt pris är de beredda att betala? Var går bristningsgränsen för en politiker?

Under de senaste decennierna har vi fått se en professionalisering av politiken som innebär att ytterst få heltidspolitiker har någon erfarenhet av vanligt arbetsliv. Politiska broilers som har levt hela sina vuxna liv i politiken har tagit över den politiska scenen. I det svenska Folkhemmet som Per Albin Hansson och socialdemokraterna byggde upp från 1932 och framåt skulle det varken finnas styvbarn eller kelgrisar. Alla skulle vara lika mycket värda. Det vi ser i dag är en ny sorts klassamhälle där skiljelinjerna följer nya mönster och den högsta kasten utgörs av riks- och EU-politiker, fackförbundspampar och personer med höga positioner i näringslivet. Girighet är ledstjärna, och måttlösa självbelöningssystem i form av feta bonusar och gynnsamma pensionsavtal är satta i system av dem som sitter vid maktens köttgrytor – helt utan blygsel eller antydan till självkritik. I de kretsar som utgör vår tids bourgeoisie har begrepp som hederlighet och moral avlidit i tvinsot för länge sedan. Allmännytta har omvandlats till egennytta. De som tillskansar sig privilegierna skäms inte ens utan är lika förorättade och fulla av krystade undanflykter varje gång de ertappas med fingrarna i syltburken.

Makt korrumperar. Alltid.

Den politiska adeln

I sin bok ”Den politiska adeln” beskriver författaren Anders Isaksson (1943-2009) framväxten av en särskild politisk klass som lever sina liv i en helt annan verklighet än vanliga människor. Liksom adeln i det gamla ståndssamhället skapade sina egna privilegier beviljar sig den politiska adeln sina egna förmåner i oinskränkt suveränitet, utan inblandning av folket. Yrkespolitikerna och de politiska tjänstemännen lever sina liv som en avskild elit. Politikerstatusen och de höga inkomsterna innebär en gräddfil till det mesta i samhället. Den politiska adeln lever i komplexa nätverk av släktingar, gamla studiekamrater, partners och sommargrannar från Fårö och Österlen. De bor i samma områden, umgås privat, rör sig i samma kretsar, ligger med varandra och gifter sig med varandra.

Inom socialdemokratin har vägen för många varit spikrak från Unga Örnar via ungdomsförbundet SSU rakt in i riksdag och regering utan föregående arbetslivserfarenhet. Kontakterna betyder mer än de egentliga meriterna och lämpligheten för jobbet. Vem man är betyder mer än vad man är. Alltmer fjärmar sig den politiska klassen från de väljare som de ska representera. De känner vida större gemenskap med andra i samma politiska klass, inklusive sina politiska meningsmotståndare, än med de människor som har röstat fram dem.

Anders Isaksson skriver:

”För den som vill ha makt och inflytande är politik sällan ett spel med ideologiskt rena händer, särskilt inte när vardagens verklighet jämförs med de svepande proklamationerna i partiprogrammen. Den lika outtalade som självklara utgångspunkten är att enskilda ledamöter ska svälja sina egna åsikter och i helhetens intresse acceptera partilinjen. Varför? Jo, för att beredskapen för kompromisser – och därmed också beredskapen för att böja sig för både andras vilja och intressen – är själva förutsättningen för att systemet ska fungera .”

Man ska följa partilinjen. Man ska vara lojal – även om det går emot ens eget samvete, ifall man har något. Man ska rösta som förväntat vid voteringarna. Den som avviker är down and out. For ever.

Eliten är rädd för folket

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Fler ministrar borde gråta”

Det er ikke ret meget opmærksomhed dette spørgsmål får, men både i FN og EU er der velvillig indstilling til at en del af ‘løsningen’ hedder repatriering af mennesker i en størrelsesorden vi ikke har set endnu, bl. a. i vore lande. FN er på forkant med udviklingen, og er allerede nu begyndt at udskamme europæerne for manglende velvilje. De antal der kunne komme på tale vil sætte vores samfund under et pres af en helt anden størrelsesorden end det der i disse år skaber splid og kiv blandt os, og koster ufattelige milliardbeløb at afbøde konsekvenserne af. Det underliggende spørgsmål bliver selvfølgelig om vi er moralsk forpligtede til begå kollektivt selvmord for at huse mennesker fra dysfunktionelle kulturer, for ingen ved deres fulde fem kan hævde at den fred og velstand der gør os til en magnet for resten af verden vil kunne opretholdes under dette hidtil usete pres (LFPC).

[…] António Guterres is the UN’s High Commissioner for refugees and heads an organisation looking after displaced and stateless people from Afghanistan, Pakistan, Palestine, DR Congo and Iraq amongst others. We interviewed him just after he spoke to Members of Parliament’s Civil Liberties Committee on 28 April. […]

[Guterres:] I believe there is a trend; attitudes on migration in general become more negative during periods of economic crisis. There are usually two scapegoats, governments and foreigners…This negative attitude also translates itself into shrinking of the asylum space and this is a major concern for us. […]

Europe is still an important contributor in asylum but unfortunately with the unified European space, we still don’t have a functional European asylum system. We are building it, but very slowly. We still have a mosaic of completely different national asylum systems which of course creates an enormous dysfunction.[…]

We hope and we are strongly supportive of the five proposals by the European Commission (for example reception conditions, procedures) and we strongly appeal to the members to get together and to understand that a true harmonisation is necessary; burden sharing is of course an important element. Environment, extreme poverty causing refugee problems – UN’s Guterres

[…] Environmental refugees already number some 25 million, and it is estimated that by 2020, some 60 million people will move from desertified areas in Sub-Saharan Africa towards Northern Africa and Europe.[…] The economics of economics & biodiversity: an interim report

UK: Ramadanen vender op og ned på skolegangen

Man må i hvert fald sige at ved allerede nu at ligge på maven med rumpetten i vejret er Storbritannien godt rustet til fremtiden (LFPC).

Schools are being urged to rearrange tests, cancel swimming lessons and stop sex education to avoid offending Muslims during Ramadan. Head teachers in Stoke-on-Trent have been issued with the guidance for treatment of Muslim pupils who may still be fasting when the new term starts in September.

But critics dismissed the advice as ‘over-zealous’ bureaucracy and said all pupils would be forced to miss out on activities as a result. […] Council forces schools to rearrange exams and cancel lessons to avoid offending Muslims during Ramadan

Den store fremgang for Sverigedemokraterna kommer netop nu, fordi de vælgere, der længe har haft lyst til at stemme på partiet, nu ikke længere i samme grad som tidligere behøver at frygte at spilde deres stemme, hvis de gør det. [..]

Men i år er det parti, som måske vil blive allermest omtalt, når stemmerne er talt op på valgaftenen, slet ikke repræsenteret i Almedalen. Det er nemlig kun partilederne fra de partier, der i forvejen er repræsenteret i Riksdagen, der får lov til at tale. Derfor er formanden for Sverigedemokraterna – som bedst kan sammenlignes med Dansk Folkeparti herhjemme – ikke på talerlisten, selv om partiet ifølge de nyeste meningsmålinger står til en fordobling af sit stemmetal. Fra 2,9% af stemmerne ved valget i 2006 til 5-6% i dag. Og partiet er snarere undervurderet end overvurderet i meningsmålingerne, eftersom mange svenskere ikke vil fortælle, at de vil stemme på Sverigedemokraterna, når de bliver ringet op af en interviewer fra et af menings målingsinstitutterne. Så partiet kan let blive endnu større på valgdagen, end tallene tyder på i dag.

Men hvorfor går Sverigedemokraterna så meget frem netop nu? Der er en række forskellige forklaringer. En væsentlig forklaring er, at Sverige gennem de seneste fire år haft en borgerlig regering, der har ført markant borgerlig politik på det fordelingspolitiske område (f.eks. med markante skattelettelser til bl.a. svenskere med høje indkomster) og på visse værdipolitiske områder (f.eks. inden for skoleområdet), men ikke på udlændingepolitikkens område. Man har ikke foretaget de stramninger af udlændingepolitikken, som mange svenskere havde forventet, at man ville få, hvis en borgerlig regering kom til magten. Og derfor er der mange vælgere, som tidligere har stemt på et af de borgerlige regeringspartier, der nu går over og stemmer på Sverigedemokraterna. […]

Endelig er en selvstændig årsag til Sverigedemokraternas fremgang også, at partiet gennem mange år systematisk har været forsøgt ignoreret og holdt ude af den politiske debat i Sverige. Lektor Lars Havbakke Sørensen: Spøgelset i Almedalen

UK: Somalisk flygtningefamilie får hus til 2,1 millioner £

Pengene fosser ud af den engelske statskasse, men hvor længe endnu? Og endnu mere skæbnesvangert: Hvad sker der så? (LFPC)

A family of former asylum-seekers from Somalia are living in a £2.1million luxury townhouse in one of Britain’s most exclusive addresses at a cost to taxpayers of £8,000 a month.

Abdi and Sayruq Nur and their seven children moved into their three-storey property in a fashionable area of London last month because they didn’t like the ‘poorer’ part of the city they were living in.

Mr Nur, 42, an unemployed bus conductor, and his 40-year-old wife, who has never worked, are now living in Kensington despite the fact that they are totally dependent on state benefits. […] Somali asylum seeker family given £2m house… after complaining 5-bed London home was ‘in poor area’

Saudi-Arabien: Fysiske seksuelle overgreb mod hvert fjerde barn

25% er formentlig ikke nok til at få prøvesagen mod Jesper Langballe til at falde fra hinanden, men vi taler om oplysninger fra et arabisk nyhedsbureau beliggende i det saudiske kongedømme, med henvisning til en intern saudiarabisk undersøgelse, og dette er i sig selv værd at fremhæve. Når jeg formulerer overskriften som jeg gør, er det fordi det umiddelbart tilsvarende tal for USA opgives til at være hvert sjette, men som artiklen også gør opmærksom på, medregnes selv visning af pornobilleder for børn eller snak om sex med dem i dette tal i det puritanske amerikanske samfund. Jeg ved ikke hvad mere sobre vurderinger lyder på i dag, men man skal her også huske at der i firserne og halvfemserne var et skræmmende massehysteri i USA og den øvrige vestlige verden omkring de såkaldte ‘recovered memories’, hvor terapeuter mente  at kunne anslå overgreb netop i denne størrelsesorden. Adskillige liv og adskillige familier blev ødelagt i disse år på falske anklager. Historien her skal endelig også nævnes fordi den er et umiddelbart overraskende eksempel på arabisk selvransagelse. Via Elder of Ziyon (LFPC).

Two studies have been issued on the issue of child abuse in the last two months. The first one, conducted in the United States, claims one in six children would be subjected to sexual abuse. The second study, conducted in Saudi Arabia by Dr. Nura Al-Suwaiyan, director of the family safety program at the National Guard Hospital, revealed one in four children is abused in the Kingdom.

This clearly shows that children are far more likely to be molested in the Kingdom than in the United States! […]

As it is useless to talk to these dreamers, I will address citizens with a more realistic outlook in our society and tell them that child abuse rates in the US will come down with time, while it will increase in our society. […]

In the US, there is a detailed description of child harassment. Showing a pornographic picture to a child or talking to him about sex in the US is considered molestation, while in the Kingdom sexual harassment cannot be considered abuse unless actual sex act has taken place. […]

The Americans can confront this problem because they know that they are human beings and hence liable to make mistakes, while those in Saudi Arabia are unable to deal with this problem because they want to adhere to the imaginary idea that we are the purest society in the whole world. […] Child abuse: we and the Americans

Juridisk tungetale

Vi bringer et tilsendt gæsteindlæg.

Kristelig Fagbevægelse deltager i religionstyranniet.

af Mette Dyhr

Bilka i Horsens er i byretten blevet dømt til at betale 25.000 kr. plus sagsomkostninger til en tidligere ansat, fordi en af varehusets chefer ved flere lejligheder har kaldt vedkommendes trossamfund – den Apostolske Kirke – for en “sekt”. Dette opfattede medarbejderen som ydmygende og nedværdigende, og den følsomhed må siges at have kastet godt af sig. Kristelig Fagbevægelse førte sagen.

Min fremmedordbog fra Gyldendal forklarer sekt med “trossamfund som p.gr. af særmeninger har skilt sig ud fra et større kirkesamfund“, og er det ikke det, den Apostolske Kirke har gjort? Wikipedia oplyser i hvert fald, at “Apostolsk Kirkes gudstjenester er præget af tungetale og helbredelse ved bøn, som er en genoplevelse af åndens nådegaver fra den første pinse”, og dertil er folkekirken vel endnu ikke nået, selv om man efterhånden kan vente sig lidt af hvert.

Et opslag i Den Store Danske Encyklopædi netudgave udvider forståelsen ved at tilføje, at “Begreberne sekt og sekterisme bruges ikke blot om mindre, kristne trossamfund, men også, ofte med negativ bibetydning, om andre religiøse udspaltninger af trosretninger og om fx politiske partidannelser. Sekterisme anvendes således som et begreb i arbejderbevægelsens historie om fraktioner eller mindre grupper, som sætter deres egne interesser over arbejderklassens fællesinteresser.”. Samme sted forklares begrebet sekterisk som “knyttet til en sekt; som isolerer sig ved afvigende opfattelse.”

Fortsæt med at læse “Berlingske: Riksdagspartiernes magtfuldkommenhed”

Jeg har ved flere lejligheder stillet det spørgsmål om det vestlige selvhad i en ikke så fjern fremtid vil føre til absurditeter som at hævde Irans ‘ret’ til at besidde atomraketter der kunne nå Europa. Noget kunne faktisk tyde på at jeg ikke er helt galt afmarcheret her, i hvert fald er dette stykke tindrende nonsens fra 2005 af slovenske Slavoj Žižek i et militant socialistisk organ en opvisning i koketteri og flagrende virkelighedsflugt, en levebrødslærds leg med attituder uden tanke for at dette handler om noget så jordnært som brændte og bestrålede europæiske menneskekroppe, der for så vidt kunne være hans egen – uanset hvor meget han ellers flakser rundt i den blå luft. For mig er det i øvrigt en sikker markør for overfladiskhed når man fokuserer på “terror” (eller rettere kampen imod den som det der er anstødsstenen) i stedet for på den ideologi som “terror” blot er ét middel til fremme af (LFPC).

[…] But are nuclear arms in the hands of Iran’s rulers really a threat to international peace and security? To answer the question properly, one has to locate it in its political and ideological context. […]

We are thus passing from the logic of MAD (Mutually Assured Destruction) to a logic in which ONE SOLE MADMAN [dvs. USA (LFPC)] runs the entire show and is allowed to enact its paranoia. The power that presents itself as always being under threat, living in mortal danger, and thus merely defending itself, is the most dangerous kind of power-the very model of the Nietzschean ressentiment and moralistic hypocrisy. And indeed, it was Nietzsche himself who, more than a century ago, in Daybreak, provided the best analysis of the false moral premises of today’s “war on terror”:

Is not the ongoing “war on terror” proof that “terror” is the antagonistic Other of democracy-the point at which democracy’s plural options turn into a singular antagonism? […]

Such an optimistic reading [troen på udbredelse af demokrati i Mellemøsten (LFPC)] relies on the problematic belief in a preestablished harmony between the global spread of multi-party Western democracy and the economic and geopolitical interests of the United States. It is precisely because this harmony can in no way be taken for granted that countries like Iran should possess nuclear arms to constrain the global hegemony of the United States. Slavoj Žižek: Give Iranian Nukes a Chance

Landsbymoralisterne

Vi skrev om sex-köpslagen forleden, og idag ser vi dens samfundsødelæggende potentiale  for fuld udblæsning hos  alle de småborgerlige provinstanter, der til daglig render rundt og leger kosmopolitter. Med  ødelæggende menes selvfølgelig, at den fremmer løgn og hykleri, som i forvejen rider den svenske, offentlige samtale som en mare. Selv svenske, selverklærede “systemkritiske blogs”, har forhøjet blodtryk i dag. Et mere  kvalmende gadekær at sidde rundtom, end med Aftonbladets tanter, findes næppe.  AB´s egen  miss Piggy, Lena Mellin, har en af sine store dage. På den anden side rammes Alliancen af, ikke at have haft ærlighed, virkelighedssans og mandshjerte nok til at afskaffe denne lov, mens de har haft magten. Spindet Littorin nu sidder i, er også hans egne moraltanters, Beatrice Ask hedder overtanten. Det var hende der ville udstille “sex-købs-forbryderne” på byens torv. Derfor skal vi nu igennem dette tåkrummende, fornedrende offentlige skuespil, som vi også havde skullet igennem selvom der ikke var såkaldt valgkamp. –  Var der forresten ikke en sælger ? Jo, hun hed Anna  og annoncerede efter kunder på nettet  helt straffrit, naturligvis efter den logik, der hersker i et åndeligt matriarkat, og hun er ikke engang russisk spion. Én gang for fire år siden skulle Littorin have købt grisebasse. Endelig kan det hele være løgn, eftersom partiavisen AB jo også kan læse meningsmålinger. Havde det ikke været mere sandsynligt, hvis sex-udbydersken var kommet i tanker om det, da Littorin blev minister ? Timingen er for god til at passe. Fri os for nogensinde at skulle igennem et sådant uværdigt show i herhjemme, der kun er muliggjort af sexköpslagen.  Sålde sex till Littorin, Lena Mellin: Vi väntar på svaret, Därför skriver vi om Littorins sexköpsbrott. Reinfeldt: Han förnekar att han skulle köpt sex.

Ekstra 320 millioner kroner på godhedsbudgettet

Jeg ved ikke om man kan læse dette som om at de økonomiske realiteter i en krisetid begynder at presse sig på på et område hvor den slags praktikaliteter ellers er udtryk for uanstændigt sindelag, men lidt tankevækkende er det da at artiklen her smækker regningen på bordet i første afsnit. Lidt har også ret (LFPC).

Danmark modtager i år 47 pct. flere flygtninge end forventet. Det koster ekstra 320 mio. kr. […] Flygtningestrømmen tager til

Varmedis

De gamle er gået hjem fra Brugsen med deres rollatorer. Dér kan man få varme frikadeller, kantareller fra Kosovo, Stieg Larsson på tilbud og Sjællands Tidende. De ikke så gamle sidder på campingplads og drikker vin, mens de unge kører på knallert uden styrthjelm, griller på stranden eller bader. Luften er til at skære i. Samtidigt med at fem svaner lander i bugten, går solen ned. En time efter er det stadig et stykke over tyve grader. På P 1 siger Tine Auervig Huggenberger at C.V. Jørgensen er Danmarkshisstoriens største digter. Og Jakob Holdt…. Åh , min bare røv, ikke i den varme ! Her kan jeg tage NDR på FM båndet. Så er alt sagt. (klik f. helstr.)

Fortsæt med at læse “Slavoj Žižeks suicidale lethed”

I Informations Sharia-segmentet erobrer verdensmarkedet kan man for eksempel se idag at  “Rotterdams havn i 2006 åbnede Europas første halal-certificerede havneafsnit.” Spørgsmålet er, om det overhovedet er muligt, at leve halal eller kosher i et moderne samfund, når der indgår gris i ammunition, togbremser, billak, sæbe, vaskepulver, porcelæn, cigaretter, medicin, fotopapir, hjerteklapper, tyggegummi, bio-diesel og fortsæt selv? Måske hvis man sidder på en alpetop i Nordpakistan og lader være med at omgås skydevåben, i sig selv vistnok en ret vanskelig øvelse. – I 2009 vandt hollænderen Christien Meindertsma Index Award for sit kunstprojekt PIG 05049, hvor hun sporer alle de over 300 steder en enkelt hollandsk gris ender. Reklamebranchen, Arla og hvem der ellers deltager i Informations fremstød, må kalde min pibetobak økologisk og Vorbasse Krigshavn halal-certificeret, hvis det hjælper noget. (Ferie på halal-vis – de færreste har stiftet bekjentskap med halal-turisme.)

»Jeg bor i Alby«

Jag var på plats i Rinkeby i samband med de mångkulturella bränderna där, när en skola, en bank, en polisstation och ett stort antal fönsterrutor krossades. [..]
Fittja/Alby är en invandrarförort inträngd mellan motorvägen och en vik av Mälaren. Förorten är stor som en liten småstad i södra Stockholm. Här har på mindre än ett år elva människor skjutits ned på öppen gata. Det är långt värre än i de mest kriminella städerna i Amerika. Sist var det två ungdomar som sköts i Fittja, i maj sköts en familjefar ned på väg till jobbet på öppen gata i Alby. Det var blod överallt och små barn blev vittnen till händelsen.  [..]
Jag var där när det hände, jag var där och såg journalisterna säga åt poliserna vad de förväntades säga när kameran rullade. Allt är inget annat än en sketch där polisen förväntas spela med och prata om utanförskap och vikten av mångfald och mångkultur. Säger man inte det man förväntas säga, går mikrofonen vidare till en annan polis. Se videre på Mångkulturella bränder och medias lögner

Bloggeren skriver om sig selv:

När jag började blogga var jag väldigt skeptisk och avvaktande till Sverigedemokraterna, men i takt med att mina länkar och kommentarer togs bort ifrån PK-medias nyhetssidor ändrade jag uppfattning. Jag hade blivit censurerad, tystad, och jag tror inte att någon människa med självrespekt finner sig i att bli nedtryckt. I spåren efter nedstängningen av Politiskt inkorrekt och andra bloggar som uttryckt felaktiga åsikter är jag glad att jag valt en ”alternativ” bloggportal som inte heller är administrerad i Sverige.

Indblanding i europæiske anliggender, og truslen om den tyrkiske bussemand

Dette ville jo normalt være blot endnu en dag på det jihadiske kontor, hvis ikke lige det kom fra en vis Barack H. Obama.

[…] There has even been talk of “losing Turkey”. Do you, Mr President, think that the refusal or reluctance of the European Union to give Ankara full membership of its institutions has had an impact? What could the United States and Europe do to recommit Turkey to a more pro-Western stance? […]

[Obama:] [W]e believe it is important to cultivate strong relations with Ankara. And it is also why, even though we are not members of the EU, we have always expressed the opinion that it would be wise to accept Turkey into the Union. […]

If they do not feel part of the European family, then obviously they’re going to look elsewhere for alliances and affiliations. Some of the things we have seen, such as the attempt to mediate an agreement with Iran on the nuclear issue, have been unfortunate. […]

What we can do with Ankara is to continue to engage, and to point out the benefits of integration with the West while respecting, not acting out of fear of, Turkey’s specific nature as a great Muslim democracy. It is potentially very good for us if they embody a kind of Islam that respects universal rights and the secularity of the state, and can have a positive influence on the Muslim world”. […] Obama Says Turkey Should Be Full Member of Europe

Obamas udtryk “a kind of Islam that respects universal rights and the secularity of the state” er formentlig fremsat mod bedre vidende, for den tyrkiske kemalisme er netop en sekulær båndlæggelse af den islam som Atatürk foragtede og frygtede. Ikke en særlig, demokratisk islam. Præsidenten vil altså have os til at bygge vores fremtid på en forventning om at den brutale kemalisme vil holde udyret i skak når tyrkere siver ind i og bosætter sig i Europa. Det bliver et par lange, lange år indtil det næste præsidentvalg (LFPC).

Anti-israelsk graffiti spraymalet i Warszawas jødiske ghetto

Måske ekstra frastødende netop her, hvor enhver israeler burde holde dette historiske ikon hævet over dagens politik. Jeg ved ikke meget om fænomenet suicide Jews, men tankevækkende og skræmmende er det at et land der befinder sig som en ø i et hav af frådende islamisk jødehad kan være så splittet i forhold til en helt umisforståelig fjende. Jo mindre suicide Jews måtte være et produkt af netop jødisk kultur, jo alvorligere bliver implikationerne for os selv. I samme grad må vi jo netop forvente at Danmark og Europa i en mulig tilstand af etnisk fragmentering senere i dette århundrede tillige stadig vil være splittet over multikultur og islam. Dhimmitude til døden (LFPC).

There are some things you just don’t do. It doesn’t matter how unconventional you may think you are or how desperate you are to get a message out there. Some lines are simply not meant to be crossed.

Last week, a group of pro-Palestinian Israeli activists chose to demonstrate against Israeli policy in Gaza by spraying graffiti on one of the last remaining walls of Poland’s Warsaw Ghetto. The group, without a doubt, crossed that line.

The left-leaning protestors held a rally near the wall and then sprayed graffiti in Hebrew and English calling for all ghettos — including Gaza — to be liberated. The words “Free Gaza and Palestine” and “Liberate all ghettos” were displayed in Hebrew and English beside Palestinian flags that the group hung from the wall. […]

The graffiti incident caused a stir in Israel’s press, as it would, and a group spokesman of sorts attempted to validate his and his colleagues’ actions by comparing his family’s plight to that of the Palestinians.[…]

[Yonatan] Shapira is no stranger to controversial acts. A former Israel Air Force pilot, he authored the 2003 “pilots’ letter“: a statement signed by 27 Israeli pilots who publicly refused to fly missions over the Palestinian territories. As a result, Shapira was ousted from reserve duty and lost his job as a commercial airline pilot. […] Anti-Israeli Graffiti Spraypainted in the Warsaw Ghetto

Norsk centerpolitiker: »Vi har ikke mye å lære av den arabiske verden«

Borten Moe: Ja, faktisk. Den største trusselen er mangelen på bevissthet. Tyskland var vår fremste kulturnasjon på 1870-tallet, likevel degenererte de og fikk det verste regimet jorda har sett. Vi har vært blåøyde og naive og har akseptert at det foregår kjønnslemlestelse. Vi har store utfordringer i møte med fremmede kulturer, og vi skal ikke være redde for å si at det er våre regler som gjelder. Det skal ikke være lov å banke ungene sine. Vi har ikke mye å lære av den arabiske verden. Vi kan med stor bravur, og uten å være brune, heise flagget og si at vårt samfunn er overlegent andre samfunnssystem. Adresseavisen. Norge: Asylindvandringen halveret. (Flere asylsøgere til Sverige)

Tårer for en ekstremist

Jeg ville ønske jeg forstod Storbritannien bedre. Jeg bygger selvfølgelig min opfattelse på subjektive indtryk, men er der ikke i netop dette land betænkeligt mange højtstående folk, adelige, eller som her en ambassadør, der besidder en særlig blindhed og en besynderlig dragning imod de ekstreme, de jødehadende? Ordene hun skrev på udenrigsministeriets hjemmeside var naturligvis ikke et resultat af et hændeligt uheld, selv om hun nu på rekordtid forsøger at gøre dem usagte. Ufattelige ressourcer synes at blive spenderet af dette land på dets værste fjender, og på meningsløs autoritarisme: Mother held for five hours and DNA tested for refusing to give children their ball back to teach them a lesson (LFPC).

William Hague was under pressure to sack Britain’s ambassador to the Lebanon today after she heaped praise on the spiritual leader of the terrorist group Hezbollah. In an extraordinary ‘personal statement’ on the Foreign Office website, Frances Guy paid fulsome tribute to Sheikh Muhammad Hussein Fadlallah, who inspired a string of terrorist attacks against Israel and the West.

Fadlullah, who died last weekend at the age of 74, rose to infamy in 1983 amid claims he had personally authorised the truck bombing of two barracks in Beirut, which killed 241 U.S. Marines and 58 French paratroopers. […]

Under the headline ‘The passing of a decent man’, she wrote: ‘If I was sad to hear the news (of his death), I know other people’s lives will be truly blighted. ‘The world needs more men like him willing to reach out across faiths, acknowledging the reality of the modern world and daring to confront old constraints. May he rest in peace.’ […] Hague pressed to sack ambassador for praising Hezbollah cleric who backed suicide bombers

“Min mave er Mont Ventoux”

DR Rytteriet

En stadig genkommende historie, som man efter smag kunne formulere “asylpolitikerne som sikkerhedsrisiko.” En dag går det selvfølgelig, som PET har sagt, men ikke måtte sig for ministeren, rigtig, rigtig galt igen. Et manende, aktuelt apropos til Sverige og til Robert Spencers tale på Gotland nedenfor, for man skal ikke være astrofysiker for at regne ud, hvilket land, der bliver fremtidens sikkerhedsrisiko numero uno i Norden, men da man jo ikke skal tage problemerne på forskud, bygger vi i mellemtiden en bro til.

Person 1: En mann (39) med uigursk bakgrunn som kom til Norge i 1999 som kvoteflyktning og fikk innvilget norsk statsborgerskap i 2007.

Person 2: En irakisk/kurdisk mann (37) som kom til Norge i 1999 og fikk innvilget opphold på humanitært grunnlag. Han har i dag permanent oppholdstillatelse i Norge.

Person 3: En usbekisk mann (31) som kom til Norge i 2002 som asylsøker. Denne ble avslått, men han fikk senere opphold i Norge på grunnlag av familiegjenforening. Han har i dag permanent oppholdstillatelse i Norge. Terror Arrests: Plot Most Serious Since 9/11, Alle tre hadde lovlig opphold i Norge, De tre terrorsiktede al-Qaida-medlemmer har oppholdstillatelse i Norge. Stoltenberg kobler asyl med terror. BBC: Norway no longer safe. (Leeds: ‘There are still feelings there that triggered the bombings’.)

Robert Spencers seminarie om islam under Almedalsveckan, 1/6

Man skal leve med en lyd, der er lidt mindre end perfekt. Debatten i video 5 inledes af en svensk muslim, der afleverer et statement og en æske “islamofobil,” for derefter at forlade lokalet uden at ville debattere. Rækken af svenskere med divergerende synspunkter, som ikke villle debattere med Spencer, var iøvrigt  meget, meget lang, som forventeligt i et konsensus-samfund og af svenske muslimer, der heller ikke bryder sig om meningspluralisme. Lars Ohly modellen, så at sige.

Fortsæt med at læse “Asylpolitikken som sikkerhedsrisiko”

Længere interview fra finsk tv med Vilks og Westergaard, overvejende på engelsk. Westergaard og Vilks: “Vi har modtaget omkring 2000 dødstrusler, 10-15 hver dag.  YLE Studio Ett, min. 28.17. (I Helsingborg afsluttes rettergangen mod Vilks attentatmænd i dag. De er ikke som Westergaards angriber tiltalt efter terorparagraffen, der hjelmer for livstid, så de får maksimalt tre til fire år, selvom anklageren kræver seks. Der er rabat, hvis man kun terroriserer en svensk offentlighed.)

Vilks: Konst i tingsrätten, andra dagen, Advokat Nilsson och advokat Sederholm som konstverk. Vilks korsfäst på Mariaplan i Göteborg.

For Jews, Malmoe Is a ‘Place To Move Away From’

The Jewish Forward er et amerikansk-jødisk tidsskrift fra 1897, blandt hvis mere prominente bidragydere er Isaac Bashevis Singer, Leon Trotsky and Morris Winchevsky.

At some point, the shouts of “Heil Hitler” that often greeted Marcus Eilenberg as he walked to the 107-year-old Moorish-style synagogue in this port city forced the 32-year-old attorney to make a difficult, life-changing decision: Fearing for his family’s safety after repeated anti-Semitic incidents, Eilenberg reluctantly uprooted himself and his wife and two children, and moved to Israel in May. “I didn’t want my small children to grow up in this environment,” Eilenberg said in a phone interview just before leaving Malmo. “It wouldn’t be fair to them to stay in Malmo.” […]

According to Bassam Tibi, professor emeritus of international relations at the University of Goettingen in Germany, and author of several books on the growth of Islam in Europe, Muslims form a significant subset of this problem. “The growth of the Muslim diaspora in Europe is affecting the Jews,” Tibi said. Among some Muslim populations in Europe — though not all — “every Jew is seen as responsible for what Israel is doing and can be a target.”

In Malmo, this population’s role in the problem is seen as significant. Most of Malmo’s Muslims live in Rosengard, the eastern part of this de facto segregated city, where the jobless rate is 80%. Satellite dishes dot the high-rise apartments to receive programming from Al-Jazeera and other Arabic-language cable networks that keep Malmo’s Muslims in constant touch with the latest Arab-Israeli developments.

Sylvia Morfradakis, a European Union official who works with the chronically unemployed, those who have been without work for 10 to 15 years, said that the main reason that 80% to 90% of Muslims between the ages of 18 and 34 can’t find jobs is that they can’t speak Swedish. But Per Gudmundson, chief editorial writer for Svenska Dagbladet, a leading Swedish newspaper, is critical of politicians who blame anti-Semitic actions on Muslim living conditions. He said that these politicians offer “weak excuses” for Muslim teenagers accused of anti-Semitic crimes. “Politicians say these kids are poor and oppressed, and we have made them hate. They are, in effect, saying the behavior of these kids is in some way our fault,” he said. According to Gudmundson, some immigrants from Muslim countries come to Sweden as hardened anti-Semites. [..]

Popinski found refuge in Malmo in 1945. Until recently, she told her story in Malmo schools as part of their Holocaust studies program. Now, some schools no longer ask Holocaust survivors to tell their stories, because Muslim students treat them with such disrespect, either ignoring the speakers or walking out of the class.

“Malmo reminds me of the anti-Semitism I felt as a child in Poland before the war,” she told the Forward while sitting in her living room, which is adorned with Persian rugs and many paintings. “I am not safe as a Jew in Sweden anymore,” a trembling Popinski said in a frail voice. But unlike others, she intends to stay in Sweden. “I will not be a victim again,” she said. Forward com. 7. juli 2010.

Menneskerettighedsdomstol sortlister …. USA

Det åbne spørgsmål må stadig være om den nye britiske regering vil gøre op med det vanvid der binder os på hænder og fødder i kampen mod vores værste fjender (LFPC).

The European Court of Human Rights today ordered a halt to the extraditions of Babar Ahmad and radical preacher Abu Hamza, both wanted in the U.S. on terror charges.

The Strasbourg judges said they wanted more time to examine possible breaches if the men face trial on charges which could mean life sentences without parole.

Ahmad, a 36-year old computer expert, has been in a UK prison without trial for nearly six years, refused bail since his arrest in August 2004 on a U.S. extradition warrant. […]

Both appealed separately to the European Court of Human Rights on the grounds that their treatment and potential punishment could violate Human Rights Convention provisions on the ‘prohibition of torture and inhuman or degrading treatment’. […]

However there was a real risk that Mr Ahmad, Mr Aswat and Mr Ahsan would be held at a ‘supermax’ jail, – the US Penitentiary, Administrative Maximum, Florence, Colorado – known for short as ‘ADX Florence’. That raised concerns about breaches of Human Rights Code Article 3 on torture and inhuman or degrading treatment […] European human rights court halts extradition of race-hate preacher Abu Hamza to U.S.

siger statsvetaren Stigbjörn Ljunggren i minut 5, om udelukkelsen af Sverigedemokraterna fra den afsluttende partilederdebat. Sytemet er selvpræserverende, det er derfor der stort set intet sker i Riksdagens sammensætning, i modsætning til Folketinget (sammenligning gennem 77 år), hvor der er rigeligt med liv og udluftning. Grafikken siger mere end mange ord. Det er også derfor man ikke indfører det selvindlysende som i Danmark: Lad alle komme, der kan samle 20.000 underskrifter og blive opstillingsberettiget. Bemærk Lars Ohly, der ikke vil tale med Jimmy Åkesson og SVT chefen, som hvis man skulle sige noget pænt om ham godt kunne ligne en mand, der ikke trives rigtig godt med den rolle, der følger med jobbet. Del  2 her.

Monas visioner og tydelige løsninger

Den knæsatte svenske myte får endnu en tur i karussellen. “Analyse” eller “vision” er alt for store ord. Om hun selv tror det, eller ej, er ligegyldigt: Den er opskriften på katastrofe. Først for SAP, så alle de andre partier, der tror på det samme. Og så landet. Thorning og Lykketoft ville kunne fortælle hende tingenes rette sammenhæng på ti minutter: Danske S kom ti år i opposition, fordi de ikke “orkede at tage debatten,” men kørte over et folkeligt flertal i 20 år. Idag “orker” de. Ordet “demokratiska” befinder sig usædvanligt dårligt på Mona Sahlins tunge.

Om främlingsfientlighet: “Jag kommer aldrig att tillåta att socialdemokratin i Sverige gör samma misstag som vårt systerparti i Danmark gjorde. När de främlingsfientliga krafterna fick grepp om debatten så duckade de. Partiet orkade inte med att ta debatten, i stället anpassade de sina egna argument – med förödande resultat.
Det bidrog till att flytta hela det politiska fältet högerut. Vad vi lär av detta är att alla demokratiska partier måste ta debatten, att aldrig acceptera främlingsfientlighet i någon form och alltid möta de samhällsproblem medborgarna lyfter fram med tydliga lösningar.” Här är delar ur Mona Sahlins bok – exklusivt i Expressen

Samtidigt er der pletvist fuldstændig mangel på forbindelse mellem retorikken og virkeligheden: Barn avvisas utan förvarning, det är rena KGB-metoderna. Det betyder én af to ting: 1) Befolkningen skal ikke blandes ind i dette under nogen omstændigheder, og 2) Journalister og vælgere er idioter, dem fylder jeg med smukt klingende øregas, jeg ikke engang selv tror på. Nogen i Riksdagen må formodes at have set, at Sveriges Asyl-Europamesterskab kører på lånt tid. Hvad hun selv tænker, er ikke godt at vide. Hvem er der indeni Mona Sahlin ?

Til pindemadder og cocktails med Bernstein og The Black Panthers

Hvordan er det det hedder, historien gentager sig som farce, eller er det tragedie? Følelsen af at vor tid er déja vu er ikke til at ryste af sig i Tom Wolfes beskrivelse af hvordan amerikanske Gutmenschen anno 1970 hang ud med deres erklærede fjender ved et meget omtalt selskab arrangeret af Leonard Bernstein og frue. Wolfe beskrev det senere i Radical Chic (LFPC).

[…] As Wolfe tells the story, he was visiting his wife-to-be while she was working at Vanity Fair, and noticed an invitation on journalist David Halberstam’s desk to a cocktail party and fundraiser to be put on by the Bernsteins to raise money for the Panthers. Wolfe was intrigued, and called the number on the invitation to RSVP. A voice on the other end took down his name and told him he was added to the list. He arrived, the Bernsteins had some idea of who he was from his New York and Esquire articles, and in plain sight, he pulled out his reporter’s notepad and ballpoint pen, and began to jot down the evening’s events.

“I was openly taking notes”, he recently said, “but they just assumed that if I was there for New York magazine it was because I must have approved of what they were doing.”:

I just thought it was a scream, because it was so illogical by all ordinary thinking. To think that somebody living in an absolutely stunning duplex on Park Avenue could be having in all these guys who were saying, ‘We will take everything away from you if we get the chance,’ which is what their program spelled out, was the funniest thing I had ever witnessed.

By the time of the 1972 presidential campaign, the ultra far-left anti-American politics that Wolfe observed in miniature in the Bernstein’s duplex would come to dominate the Democratic Party–to varying degrees, right up to the present day. As I wrote last month, that was the year where the wheels really came off the Democratic Party:

Radical chic and punitive liberalism became the norm, to the point where McGovern compared Ho Chi Minh to George Washington in a Playboy interview, and his aides took to wearing upside down flag pins on their lapels.This was a very different Democratic party from the New Frontier of JFK and LBJ’s Great Society which, while it was a little too big government for me (particularly as it ballooned under LBJ), had lots of redeeming qualities: they were patriotic; believed in strong defense at home and trying to spread democracy abroad; had a vigorous space program; and at least with JFK, were willing to cut taxes. […] Ed Driscoll: ‘You Want Freedom? You’re Gonna Have to Kill Some Crackers’

Sommergæst: Bent Blüdnikow

Trods DR s martikalske annoncering, et absolut must at høre.

Undervejs i sit korstog, hvor han fik øgenavnet Bent Blod, præsterede han at få ændret beskrivelsen af “kommunisme” i den Store Danske Encyklopædi, han var med til at starte den borgerlige tænketantk CEPOS, han fik 3 bøger trukket tilbage på baggrund af grundige anmeldelser og fik som debatredaktør på Berlingske Tidende trykt 17 kronikker om venstrefløjens totalitære tanker.Men i virkeligheden er det nok ligeså meget religion som politik, der har drevet Bent Blüdnikow. Som barn af to af de jøder, der måtte flygte under 2. verdenskrig, har jødernes skæbne nemlig altid optaget ham. Og netop ved at studere deres skæbner, blev han sporet ind på de forskellige emner.Jødernes skæbne fik ham til at se, hvor forfærdeligt det totalitære kommunistiske styre i Sovjetunionen var, jødernes skæbne fik ham til at opdage Danmarks lidet flatterende rolle under 2. verdenskrig. Ligesom spørgsmålet om statens Israels berettigelse allerede i 70’erne var med til at støde ham væk fra venstrefløjen generelt: Jeg støttede Israels eksistens. Og jeg kan se, når jeg kigger tilbage, at det selvfølgelig også spiller en rolle i min intellektuelle udvikling. Den jødiske blodhund, min 56:36. (November 2009 – Bent Blüdnikow: ”Bombeterror i København.”)