Af Thomas Nydahl

Ett utdrag ur en kommande bok om England.

Den 20 april 1968 höll Enoch Powell (1912–1998) ett tal för en konservativ förening i Birmingham. Talet skulle få konsekvenser för honom själv, och det har alltsedan dess funnits publicerat i många olika sammanhang. Själv såg jag första gången referenser till hans tal i några obskyra sammanhang – och i usla översättningar – på nätet, men talet i sin helhet fann jag hos Telegraph.uk. Det har blivit känt som ”Rivers of Blood”-talet. Frågorna jag vill belysa kring detta tal är egentligen bara två: hur rätt hade Powell, och hur fel hade han, både i förhållande till sin samtid, och i förhållande till den framtid han menade sig se. Powell satt i det brittiska parlamentet 1950 – 1974, det år då han också lämnade det konservativa partiet, bl.a. i protest mot att det gjort landet till EEC-medlem.
Jag vill citera avgörande passager i hans tal och börjar med det allra första han säger, därför att det har visat sig ha en kanske oväntad tyngd:

”Statsmannaskapets främsta funktion är att förhindra allt ont som är möjligt att förhindra. När man försöker göra det, möter man hinder som är djupt rotade i den mänskliga naturen. Ett sådant är att tingens ordning är så beskaffad att det onda inte blir synligt förrän det redan inträffat: vid varje steg av dess ankomst finns det utrymme för tvivel och diskussion huruvida det är verkligt eller inbillat. Av samma skäl ter det sig inte särskilt anmärkningsvärt vid en jämförelse med aktuella problem, som är både odiskutabla och brådskande: därför frestas alla politiker att ägna sig åt det omedelbart näraliggande på bekostnad av det framtida.”

Det är få förunnat att kunna göra en sådan prognos och att de facto tala om ett socialt problem som för de flesta människor inte ens var synligt. Han beskriver ett problem som varken ter sig odiskutabelt eller brådskande att hantera. Han gör det med ord som visar att han själv betraktar det som just brådskande. Men det onda eller skadliga eller destruktiva, hur vi nu väljer att beskriva det, kan kanske inte förrän i ett långt framskridet skede visa sig i sin fulla kraft för en större allmänhet. Medan skeendet pågår kanske vi uttrycker tvivel men väljer att tiga och samtycka. Inte minst från ett svenskt perspektiv blir detta tydligt. Varje tvivel som klätts i ord har genast demoniserats och gör så än idag. Den som kritiserat invandringen i allmänna ordalag har länge stämplats som ”främlingsfientlig”, ”xenofob” eller ”rasist”. Under de senaste femton åren har dessa skällsord oftast bytts mot ”islamofob” eftersom den överväldigande majoriteten av alla som kommer till Europa är muslimer, eller härstammar från muslimska kulturer och länder. Att anklaga människor för att lida av en sjukdom (fobi) är som jag ser det ett allt för fegt och lättjefullt sätt att slippa en diskussion. Religionskritik har förvisso i alla tider av väckelse setts med oblida ögon. Men uppvuxen i ett av frireligiöst fromleri och i en tid av minst sagt offensiv kristendomskritik lärde jag mig att aldrig acceptera tystnaden som en strategi gentemot väckelsepredikanterna. Islam befinner sig idag i en väckelse som är både global och omfattande med avseende på kulturer och nationer. Att kritisera islam och islamism är i motsats till fobins ogrundade rädsla, en nödvändig sak som i själva verket kan sägas utgå ifrån en högst välgrundad rädsla och misstänksamhet.

”Och först och främst är ju människor så skapta att de blandar ihop beskrivningen av problemet med problemets orsak och till och med en önskan att vilja ha problemet: ’Om människor ändå slutade prata om det, så skulle det nog inte bli så’, älskar de att tänka.”

Just så har vi gjort. Blundat, försökt slå dövörat till när någon framfört tvivel eller kritik. Powell ställs inför väljare – medborgare i hans eget land – som uttrycker så starka tvivel om framtiden att han själv blir förvånad. Hur ska jag hantera dem? frågar han sig. Han går till statistiken när han funderar över framtiden.

”Om 15-20 år, om dagens trend håller i sig, kommer det i vårt land att finnas tre och en halv miljon invandrare med anhöriga, bara från samväldesländerna. Det är inte min siffra, det är den officiella siffra som parlamentet fått av talesmannen för Registrar General’s Office . Det finns ingen jämförbar siffra för år 2000, men den måste ligga mellan fem och sju miljoner, ungefär en tiondel av hela befolkningen, och därmed närma sig Storlondons befolkning.”

Powell använder sig av Wolverhampton för att konkretisera sin oro för framtiden. Det gör också Frank Sherman i sin studie av arv och kultur, som jag ska återkomma till längre fram. Jag vill citera hela det avsnitt där Powell konkret exemplifierar:

”För åtta år sedan, på en respektabel gata i Wolverhampton, såldes ett hus till en neger. Nu lever det bara en vit person där, en gammal kvinnlig pensionär. Detta är en hennes berättelse. Hennes förlorade sin make och båda sina söner i kriget. Så hon gjorde om sitt sjurums-hus, hennes enda tillgång, till ett pensionat. Hon arbetade hårt och det gick bra, hon kunde betala sina lån och lade undan för ålderdomen. Så flyttade invandrarna in. Med växande rädsla såg hon hus efter hus tas över. Den tysta gatan blev en väsnig och förvirrad plats. Beklagligtvis flyttade hennes vita hyresgäster därifrån. Dagen då den sista lämnade väcktes hon klockan sju av två svarta som ville använda hennes telefon för att ringa sin arbetsgivare. När hon sa nej, så som hon skulle ha sagt nej till varje främling så tidigt på morgonen, så blev hon förolämpad och rädd att hon skulle attackeras om det inte hade varit för dörrkedjan. Invandrarfamiljer har försökt hyra rum i hennes hus men hon har alltid vägrat. När hennes sparade slantar tagit slut, och sedan hon betalt skatten, hade hon mindre än två pund per vecka. Hon ansökte om skattelättnad och togs emot av en ung flicka, som när hon hörde att kvinnan hade ett sjurumshus, föreslog att hon skulle hyra ut delar av det. Då svarade hon att de enda hon kunde få var svarta människor, och flickan reagerade med att säga att rasfördomar inte skulle hjälpa henne i det här landet. Hon återvände hem. Telefonen är hennes livlina. Hennes familj betalar räkningen och hjälper henne så gott de kan. Invandrare har erbjudit sig att köpa huset av henne – till priser som en framgångsrik fastighetsägare skulle kunna få in i hyror varje vecka eller åtminstone månad. Hon har blivit rädd för att gå ut. Rutor är krossade. Hon hittar avföring i brevlådan. När hon går för att handla så förföljs hon av barn, charmiga, storskrattande negerungar. De kan inte tala engelska, men ett ord har de redan lärt sig: ’Rasist’ skriker de. När den nya lagen om rasrelationer gått igenom, är den här kvinnan övertygad om att de kommer att kasta henne i fängelse. Och har hon så fel? Jag börjar undra.”

Längre fram till talet säger han:

“Det finns bland immigranterna från samväldesländerna tusentals som kommit att leva här de senaste femton åren eller så, vars önskan och syfte är att bli integrerade och vars enda tanke och strävan går i den riktningen. Men att inbilla sig att något sådant skulle finnas i huvudena på en stor och växande majoritet av invandrare och deras ättlingar, är en skrattretande missuppfattning, och en farlig sådan. Vi befinner oss på gränsen till en förändring. Hittills har det varit kraften i omständigheterna och bakgrunden som har givit majoriteten av invandrarna föreställningen om integrationens omöjlighet, så att de aldrig föreställt sig eller haft något sådant för avsikt, och att deras antal och rent fysiska koncentration gjort att pressen att integreras som normalt finns för varje liten minoritet, upphört att fungera (…) Molnet som inte är större än en människas hand, som så kan snabbt täcka hela himlen, har redan synts i Wolverhampton och har visat tecken på att spridas fort.”

Jag vill understryka att jag är väl medveten om att de uttryck som Powell använde för mer än fyrtio år sedan inte går att använda idag. Idag räcker det att använda ordet ”neger” i Sverige, för att stämpas som rasist. Jag menar dock att det i sammanhanget saknar betydelse. Så pass mycket fantasi måste man ha, att man vid läsningen förstår att texten är gammal, och att ämnet handlar om något helt annat än hudfärg. Det som är problemet kan beskrivas i termer av kultur, tradition, religion. När ett lands befolkning i så stor utsträckning som skett, byts ut mot en ny, är den kraftiga friktionen lika självklar som förutsägbar. Inga svenska förorter har heller klarat att hantera den befolkningsförändringen. Varje dag bär vittnesbörd om konsekvenserna.

Fortsæt med at læse “Enoch Powells varningar möter en yrvaken Cameron”

I mars inledde LO ett jättelikt projekt som går ut på att utbilda 150.000 av sina medlemmar i att övervaka misstänkta rasister på jobbet. De som rapporteras för invandringskritik riskerar att bli utesluta ur flera LO-anslutna fackförbund, enligt ett inslag i SVT Agenda. Den jättelika angivarorganisationen blir med sina 150 000 medarbetare betydligt större än Stasi, som vid DDR-diktaturens sammanbrott hade 100 000 angivare runt om i Östtyskland. Syftet med verksamheten är att hålla koll på människors frustration över invandringspolitiken och göra så att vanligt folk känner sig övervakade och därmed rädda för att lufta sina åsikter med sina kollegor och vänner.

– Som förtroendevald måste man ställa sig bakom den värdegrund som finns i fackförbundet, säger Kennet Bergqvist som är en av de utbildade angivarna.

Sitter någon då och ifrågasätter invandringen och säger rasistiska grejer, då måste man ingripa, så är det bara, fortsätter han. Enligt ett inslag i SVT:s Agenda får arbetare inte ens säga att det finns ”för många invandrare” i Sverige utan att riskera uteslutning ur facket. LO trener opp Stasiagenter.

Det har i årevis været rutine, at svenske fagforbund smed medlemmer ud, der åbent bekendte sig som Sverigedemokrater. Nu satser de lidt større end til chikane af enkeltpersoner med kampagnen Alla kan göra något, der med tiden skal “utbilda samtliga 150 000 förtroendevalda i konsten att säga ifrån,” som det så perfekt uldent lyder. Man kan læse om den hist og her rundt, – hos Byggnads, hos IF Metall i avisen Arbetet og hos EXPO, naturligvis, – Stop racismen på jobbet – som er hovedideologer bagved og som har top-sossen Mona Sahlin i bestyrelsen. De forskellige nuancer af rødt klør hinanden lidt på ryggen, multikultur-lobbyisterne på EXPO får penge og SAP undgår at miste stemmer til SD i 2014. Det er i al fald, hvad de tror.

For hele bullshitsnakken om LO’s “värdegrund” dækker, som enhver allerede har gættet, selvfølgelig over at svenske socialdemokrater fik dårlige nerver da de så valgresultatet i 2010, og så at SD i nogle fagforbund havde en betydelig tilslutning blandt de menige medlemmer. LO ved også udmærket, hvor socialdemokratiske medlemmer er sevet hen i andre europæiske lande. Ergo griber de til det eneste middel en svensk socialdemokrat kender, pædagogik, alternativt centralt styret propaganda og indoktrinering. Det bliver som at pisse i bukserne for at holde varmen, og det eneste de kommer til at opnå er at bidrage til det betydelige hykleri, som den offentlige svenske samtale allerede er lammet af: Ingen svensk arbejder vil fremover sige et ord om indvandringen offentligt, og vil da slet ikke erklære sig som Sverigedemokrat – selvom han er det. Hans eget A-kassekontingent vil gå til at betale disse politiserende farisæere, der oven i købet har den frækhed at kalde sig demokrater. Det er ikke beskidte tricks i politik, man overraskes af, det er den åbne selvfølgeligehed, de udføres med i Sverige. – Hvor dumme er svenske arbejdere? Det ved vi ikke med sikkerhed, men vi ved cirka hvor dumme, LO mener de er.

(En engelsksproget ven så videoen ovenfor: “Hvorfor siger de “fuck it” hele tiden, når det handler om ‘antiracisme’ og fagforeninger?” Jeg måtte fortælle ham, de siger “facket”( = fagforeneningen, i Danmark også kaldet ‘fagforretningen’ af de mere bramfri arbejdsgivere.) Det løftede mit humør noget, og han lærte lidt svensk.)

Formyndere og hyklere

Nu vi er ved dem, så passerede min nye telefons kamera Ekstra Bladets forside. En S, SF og en Enhedslisteryger. Jeg tør vædde med, at der ikke er én eneste ryger i Det Radikale Nydelighedsparti. En lillebitte skabsryger? “Vi har en særlig forpligtelse til at hjælpe de unge med at træffe sunde valg,” siger disse rygere. Vælger folk forkert, koster det 5000 kroner, som herefter stiger til 10.000 og 20.000 kroner. Røg-hyklere: Politikerne pulser videre. Ny rygelov på plads.

Kirker ud – moskéer ind

Paradigmeskifte. Københavns Stiftsråd anbefaler lukning af 16 kirker. Til gengæld er der to moskéer på vej i hovedstaden.

Historisk set bliver magttomrum før eller siden fyldt ud. Det sker naturligt nok også, når magttomrummet knytter sig til tro. Københavns etnisk danske indbyggere er i stigende grad ateistisk orienterede, og Københavns Stiftsråd anbefaler derfor lukning af 16 – muligvis 17 – kirker i hovedstaden.

Mens der er omfattende kirkelukninger på programmet, bliver der inden for kort tid bygget to nye moskéer i København. På Vibevej opfører Foreningen Ahlul Bait i Danmark en shiamuslimsk moské, og på Nørrebro – på hjørnet af Rovsingsgade og Vingelodden – står Dansk Islamisk Råd bag byggeriet af en sunnimuslimsk moské. Ifølge bygherrerne bliver der tale om en diskret bygning. Hvordan moskéen kommer til at fremstå diskret, når den er forsynet med en kuppel og en 20 meter høj minaret, skal man sandsynligvis være arkitekt i Københavns Kommune for at forstå. Arkitekt Jens Jacob Bierring, Center for Bydesign ved Københavns Kommune, udtaler:

“Bygningens (moskéens, red.) formål og dens udseende kan godt rummes i den lokalplan, der allerede ligger for området (Nørrebro, red.), men tårnet (moskéens minaret, red.) kræver dispensation fra lokalplanen.”

“Det er en bygning, der har moderne nordisk stil i sig, så den er ikke helt islamisk, og jeg mener, at den falder fint ind.”

Kirkelukninger.Følgende kirker i følgende provstier skal efter Københavns Stiftsråds anbefaling lukkes:….Den Fri.

Af Thomas Nydahl
Här följer ännu to utdrag ur min bok om Black Country. Just Wolverhampton ska jag återbesöka i maj för att få fram fler uppgifter om staden.

Frank Sharman publicerade för några år sedan Heritage and Cultural Roots, som är en historisk och samtida överblick av invandringen och dess miljöer i Wolverhampton. Den finns odaterad på en hemsida för lokal historia. Artikeln handlar i huvudsak om de olika religiösa grupperna och deras bönehus i staden, men innehåller också en text som talar om invandringens historia i Wolverhampton.

” Idag är Wolverhampton en invandrarstad, vilket den också varit i århundraden. Hur många människor i staden har fyra förfäder födda i Wolverhampton – eller tre, eller ens två? Vi har inga siffror for stadens tidiga historia, men vi kan anta att befolkningen ökade fram till Digerdöden, när befolkningen som i resten av landet dramatiskt reducerades. Efter det har den sakta ökat igen. Denna befolkningsökning har i huvudsak naturliga orsaker, men utan tvekan var den aldrig geografiskt statisk, vilket vi ibland tycks tro.

Människor lämnade sina byar och flyttade till andra, eller till samhällen och städer. Denna rörelse bestod främst av unga människor och utgjordes för det mesta av flyttningar på 20 till 25 miles avstånd från ursprungsorten. Inom detta avstånd finner vi områden med mycket stor befolkning, och som marknadsstad och centrum för ullhandeln har Wolverhampton också attraherat sin beskärda del av sådana invandrare. ”

1748 hade staden 12,565 invånare. 1991 var siffran 242.190. Den största befolkningsökningen kommer samtidigt som industraliseringen påbörjas. Här berättar sedan Sharman utförligt:

”Vi har inte mycket information om de människor som kom utifrån för att bosätta sig i staden. Landet var i sin helhet öppet för vem som än ville komma och bosätta sig. Ibland kom människor därför att deras yrkeskunskap efterfrågades (…) Den första identifierbara inflyttningen skedde under 1800-talet när stora skaror irländska invandrare anlände. Det sägs att dessa människor som kommit till England för att bygga kanaler och senare också järnvägar, helt enkelt följde med till Wolverhampton och väl här valde de att stanna (…)

Samtidigt vet vi att en hel del irländare kom direkt hit eller via någon hamn som Liverpool. Invandringen från Irland till England började i sin helhet öka märkbart efter Act of Union 1801 och ännu mer under den irländska svälten på 1840-talet. De var för det mesta katoliker och de fann många katoliker just här. Men även om religion förenade dem, så splittrades de av klass.

Arbetarklassinvandrarna kände sig inte välkomna i medelklassens kyrkor dit de väletablerade gick, och både av det skälet och på grund av trängseln, så byggde man nya katolska kyrkor, som St Patrick´s, närmare invandrarområdena. Dessa nya irländska, katolska arbetarklassinvandrare möttes av mycket fördomar.”

På grund av den stora andelen irländska katoliker kom Wolverhampton att kallas ”Lilla Rom”. Religionsstatistik för staden visar också att de som kallas kristna år 2001 är i stor majoritet, medan den största invandrade gruppen är sikher som utgör 7,6% av befolkningen, hinduer med 3,9% och muslimer 1.7%. Hur utvecklingen sett ut de elva år som gått sedan dess får vi veta i 2011 års folkräkning, som kommer inom kort, men klart är att den muslimska befolkningen ökat kraftigt, både i enskilda städer och i Storbritannien som helhet.

Efter andra världskriget hade man brist på arbetare i Wolverhampton varför man aktivt värvade människor i samväldetsländerna för flyttning och arbete i Storbritannien. 1954 bodde det tio indiska familjer i staden. Två år senare hade Indian Workers Association 150 medlemmar. Årtionden 1961 till 1971 ägde den huvudsakliga asiatiska invandringen till Wolverhampton rum. Från Indien och Pakistan ökade inflyttning från 1.756 personer 1961 till 12.120 tio år senare.

Gina Khan om situationen i Birmingham

Nätverket One Law for All bedriver vad de själva kallar Campaign against Sharia law in Britain. De har många invändningar mot sharia-lagarna men menar först och främst att de i sin egenskap av religiösa lagar omöjliggör likhet inför lagen. För alla medborgare i det sekulära Storbritannien kan det bara finns en enda lag. Likhet inför lagen måste vara grundprincipen. I juuli 2011 gick man ut med ett upprop som bland annat sade:

“We call on the UK government to recognise that Sharia and all religious laws are arbitrary and discriminatory against women and children in particular. Citizenship and human rights are non-negotiable. We demand an end to all Sharia courts and religious tribunals on the basis that they work against and not for equality and human rights. We demand that the law be amended so that all religious tribunals are banned from operating within and outside of the legal system.”

En av många undertecknare var aktivisten Gina Khan från Birmingham. Hon har sedan 2006 publicerat en rad anti-islamistiska texter och framträtt i olika tidnings-intervjuer. Khan är själv muslim, född av pakistanska föräldrar. Hon har flytt från ett arrangerat äktenskap och avvisar alla islamistiska krav på hur kvinnor ska se ut, klä eller uppföra sig.

För The Times gav hon våren 2007 en längre intervju. Där porträtteras hon som en 38 år gammal, modig kvinna. Hon säger att moskéerna nu växer fram i varje gathörn i Birmingham, och hon ser de senaste femton årens utveckling som radikalt annorlunda eftersom det jihadistiska tänkandet fått fäste.
Fortsæt med at læse “Om Wolverhampton och arbetarklassinvandringen”

IT’S OFFICIAL: Sarkozy Comes In Second To Hollande, Le Pen Gets Massive 20% Of French Vote, Marine Le Pen scores stunning result in French presidential election, «Le FN a montré qu’il pouvait résister à Nicolas Sarkozy» I mange enkeltområder i Frankrig har Marine Le Pen fået over 31 % af stemmerne. 80 % af franskmændene stemte.

Omskæring af småpiger i England: 6.800 DKK

Medics in the UK have been uncovered allegedly offering to perform female genital mutilation (FGM) on girls as young as ten, it has been claimed. The Sunday Times claims to have filmed a dentist, GP and alternative medicine practitioner who were all willing to perform circumcisions or arrange for the operation to be carried out.Carrying out FGM or arranging it is illegal and carries a maximum prison sentence of 14 years.The Sunday Times filmed a GP referring an undercover reporter to a dentist who said he would be willing to perform FGM upon girls aged ten and 13.Journalists also spoke to an alternative medicine practitioner who was willing to circumcise a ten-year-old girl for £750. All three deny any wrongdoing. According to the Sunday Times there could be 100,000 women in the UK who have undergone FGM while 22,000 girls in Britain could be at risk of the procedure, including 6,000 in London.UK medics ‘filmed offering to perform female genital mutilation’

100,000 women undergo brutal genital mutilation illegally in Britain. Sunday Times er log in, og jeg har ikke kunnet finde videoen, men der arbejdes på at skaffe den. Til gengæld kan man se hvad det går ud på på denne.

Kædereaktion: 654 blev til 1.985 somaliere på ét år

Somaliske asylsøkere henter flest familiemedlemmer fra hjemlandet. I 2011 familieinnvandret 1331 etter søknad fra 654 somaliere bosatt i Norge. Kommunesektorens organisasjon (KS) sier kommunene sliter med få å bosatt alle.

Året før var det 685 personer som ble gjenforent med 443 somaliere i Norge. De aller fleste som hentes hit fra Somalia er barn, resten er ektefeller eller samboere. Det viser tall som Utlendingsdirektoratet (UDI) har hentet ut for Aftenposten. Thailand og Filippinene er nummer to og tre på denne listen, men de trenger ikke bosetting i kommunene fordi de som oftest er gift med en norsk borger eller kommer som au pair. De fleste somaliere får innvilget gjenforening med ett familiemedlem. Men en god del søker om å få hit langt flere. For eksempel hentet 34 somaliere i Norge åtte familiemedlemmer hver, tilsammen 170 personer. Fire somaliere hentet ni slektninger, mens én somalier i Norge ble gjenforent med 11 familiemedlemmer.

Somaliske asylsøkere får oftere avslag på søknad om gjenforening enn andre grupper. 51 prosent av søknadene blir innvilget, mot gjennomsnittet på 73 prosent. Årsaken er iflg UDI at flere somaliere ikke fyller kravene om høy nok inntekt, men også tvil som identitet og tvil om familietilhørighet. Aftenposten: Somaliere henter mest familie til Norge

Bremanger kommune sa ja til å bosette 15 somaliske og eritreiske flyktninger i bygda Svelgen (1.198 innbyggere), men på grunn av familiegjenforeninger kan tallet øke til 52 før sommeren. Nå ber NAV kommunestyret om å si nei til å bosette flere flyktninger enn den lille kommunen kan ta seg av, skriver Firdaposten. 654 somaliere hentet 1331 familieinnvandrere i 2011

Sandheden er værre end døden

Globens närpolis flyttar på den inspektör som i informationsblad pekat ut chilenare, litauer och afrikaner som misstänka tjuvar. Den petade Jerry Nicklasson svarar nu med ett nytt utskick. Tidningen Årsta/Enskede har tidigare skrivit om Globenpolisens informationsblad som varnat för ”fyra mörkhyade från Indien eller Rumänien” och ”unga kriminella från Afrika”. Trots att polisledningen upprepade gånger påtalat att sådan information är ”irrelevant och saknar syfte” har utskicken upprepats. JO har också slagit fast att liknande formuleringar är ”generaliserande och svepande” och att de ger ett ”fördomsfullt intryck” [..]

I ett nytt brevutskick till kontaktpersonerna inom grannsamverkansarbetet kritiserar Jerry Nicklasson polisledningen för att vara feg.– Cheferna är rädda för ett mediedrev. Samtidigt vet de att vi inte kan jobba utan sådana här signalementsuppgifter, säger Jerry Nicklasson. Han skrev brevet från en privat epostadress då hans polismejl tagits bort.Petad polis fortsätter provocera

Altså: Den afsatte polis ‘provokerer’ fordi han insisterer på at give et nogenlunde brugbart signalement af forbrydere. Det er en kendt sag, at svensk presse aldrig giver et signalement når det drejer sig om udvalgte offergruppers overordentligt udbredte kriminalitet. Opklaringen af forbrydelser er underordnet den politiske facade. Ofrene for dem er underordnet det af politikerne vedtagne verdensbillede. Dette gælder selv for de allergroveste forbrydelser, voldtægt og mord. Svensk politi kan simplethen ikke apellere til offentligheden om assistance ved hjælp af signalementer. Opklaringsprocenten for mord er i Sverige er blandt andet derfor en del lavere end i Danmark. For voldtægt er den helt katastrofal lav, og her har offeret dog været tættere på forbryderen end i mange andre tilfælde. Hykleriet er så flommetykt, at det er til at skære igennem. Det drejer sig ganske enkelt om den mediepolitiske klasses selvbeskyttelse på bekostning af myrdede, voldtagne, mishandlede og røvede svenskere. Jeg ville også blive ‘provokeret’, hvis jeg var polis. Jeg ville slet ikke arbejde som deres skraldemand på de vilkår.

Fortsæt med at læse “Hr. Møller”

I 2011 blev der anmeldt hele 841 gaderøverier i København. Det var en stigning på næsten 30 procent i forhold til året før.Gaderøverier og hjemmerøverier var stort set ukendte fænomener for få år siden. En hovedårsag er den svækkede grænsekontrol. For gerningsmænd til hjemmerøverier er ofte østeuropæere, og udenlandske statsborgere står ifølge Rigspolitiet bag hvert femte drab i Danmark.[..]

BT og Ekstra Bladet har i den seneste tid haft fokus på vold og kriminalitet blandt udlændinge, dvs. typisk efterkommere af indvandrere. Politiets døgnrapporter viser således en markant overvægt af gerningsmænd med anden etnisk herkomst end dansk, når det gælder gaderøverier. Tilsvarende er omkring to tredjedele af de sigtede, der fremstilles i Københavns dommervagt med krav om varetægtsfængsling, personer af udenlandsk herkomst. Det gjaldt 1.422 af de 2.099 sigtede i 2011, og det er en stigning på 139 personer fra året før. 245 blev fremstillet for vold, hvilket er en kraftig stigning fra 191 i 2009. Antallet af sigtede personer med udenlandsk herkomst har faktisk været konstant stigende i fem år. Tallene fra dommervagten bliver endnu mere uhyggelige, når man ser på de 15-17-årige. Her er cirka tre fjerdedele af de unge kriminelle af udenlandsk herkomst.[..]

Multikulturalismen er slået fuldkommen fejl. Kristeligt Dagblad kastede for nylig lys over det forhold, at i Danmark udgør muslimer 4,1 procent af befolkningen, men ifølge tal fra Kriminalforsorgen udgør de 19 procent af de indsatte i fængslerne. Omtrent samme tal gør sig gældende i bl.a. Holland, Belgien og England. I Frankrig er det forbudt at lave statistik baseret på etnicitet og religion. Men ifølge eksperter optager muslimer nu 60 procent af fængselscellerne, selvom de kun udgør 12 procent af befolkningen. Det siger sig selv, at denne overrepræsentation er ekstremt ødelæggende for de mange borgere med udenlandsk herkomst, der bidrager positivt til landet. Kasper Støvring: Vold og kriminalitet blandt udlændinge (Germany and France try to curb open borders)

Asger Aamund: På vej mod matriarkatet

Det er som bekendt indført i Sverige og Norge for længe siden. Mændene er små søde kvinder, selv Reinfeldt. Ikke engang hans kone gad ham. Magtens afmagt. Magten tilhører hende, der tager den.

Den danske mand er usikker på sine behov. I en tid, hvor kvinder stiller større krav, og forhandlingerne i parforholdet er blevet en fast del af den daglige rutine, har mange mænd valgt selvudslettelsen som strategi. Det mener erhvervsmanden Asger Aamund.

»Man kan ikke bebrejde kvinderne, at de er blevet stærke, men man kan bebrejde mænd, at de er blevet svage. Der er kommet nogen underlige fimsede, bløde mandsidealer. Nu optræder mænd selv i bleannoncer. Der står sådan en halvnøgen mand med blødt skæg med en nyfødt baby på armen og ser kærligt på det, nærmest som om han er en mor. Børn vokser op med to mødre i dag, hvoraf den ene muligvis har skæg,« siger Asger Aamund.Som underviser på både CBS og Københavns Universitet har han konstateret, at nye kønsroller er slået fuldstændig igennem. De kvindelige studerende organiserer det hele og ikke er bange for at bruge deres autoritet, mens mændene springer rundt som kakerlakker, siger han.

»Den diskussion, vi har nu om kvinder og kvoter, kan vi godt glemme alt om. Om få år vil det se helt anderledes nu. De kommer op i direktionerne helt af sig selv, og derfra vil de blive hentet ind i bestyrelserne. Det vil de så også vælge mænd efter.«Aamund: Den danske mand gør sig svag

P1 og René Karpantschof: “Vi risikerer, nogle vil slå hårdere til”

Fem venstreradikale, såkaldte “overklassedrenge” – de kommer bla. fra Sorø Akademi, en katolsk skole og luksusbyggeriet i 2900 Tuborg Havn og har kunstneriske interesser, – sidder anholdt sigtet efter terrorparagraffen. Radioavisen fredag kl. 18 har den fhv. autonome, nuværende sociolog og forsker i emnet, René Karpantschof i studiet. Hvor Karpantschof ender og P 1´s Michelle Mikkelsen begynder, kan være svært at se, da der synges så smukt to-stemmigt. Vi skal virkelig passe på, vi ikke pirker til voldspotentialet med fornærmende anklager, nogle kunne jo…. Man må selv høre det i udsendelsen fra minut 2:56 (Foto: Sociolog i felten, klik. f. helskærm.)

“Og hvis de fem unge aktivister bliver fundet skyldige, risikerer man at det venstreradikale miljø i Danmark, vil tage endnu hårde metoder i brug, lyder det fra en kender af miljøet. For det er helt acceptabel i det venstreradikale miljø, at kaste Molotovcocktails mod pelsvirksomheder og sætte ild til politibiler. Det fortæller sociolog ved Københavns Universitet, René Karpantchof.

“Der er bestemt en forståelse for, at nogle slår til mod politiet, som mange mener har opført sig uretfærdigt under klimatopmødet og i andre situationer. Men der er tale om politisk sabotage, og ikke terror, mener miljøet. I den forstand at der jo ikke er noget, der har haft til hensigt at ramme tilfældige civile. Derfor opfatter det venstreradikale miljø også terrortiltalen mod de fem unge mænd, som et forsøg på at censurere deres politiske projekt. Staten og politiet i virkeligheden bare er ude på at slå ned på alle former for aktivisme. Og en terrordom vil måske afskrække nogen fra den politiske sabotage, vurderer Rene Karpantchof, men der er også en risiko for, at der er nogle, der måske vil slå hårdere til, fordi de mener staten er blevet for undertrykkende.”

Når venstreradikale skal belyses af eksperter, kalder DR venstreradikale ind. Når højrefløjen eller islam skal belyses, kaldes de også ind. Ligeledes i Norge. Til at kommentere Breivik havde NKR indkaldt bla. de venstreradikale journalister Tor Bach, Searchlight og Utrop, og Daniel Poohl, Expo uden med ét ord at gøre opmærksom på deres stærke politiske aktier i sagen. Det er public service. Det er selvfølgelig muligt, at der ikke findes forskere af anden observans. Bruce Bawer skrev i går om fænomenet i artiklen The Scandalous Lies of ‘Hope Not Hate’. – Hvilke ‘aktiviteter’ er de så sigtet for ?
Fortsæt med at læse “»Fuldstændig fejlslagen multikultur«”

Det afgørende juridiske punkt synes at have været at “tiltalte havde handlet uagtsomt, ikke forsætligt,” og 266b kræver at forsæt bevises af anklageren. Efter en vel 2000 avisartikler og 850 dage, vælger jeg ikke at kommentere det yderligere. Der skal nok være andre, der stadig har lyst. Derudover, efter modvilligt at have hørt Breiviks forklaring om Utøya i NRK’s nænsommeliggjorte version, – det sygeste jeg har overværet siden visse naziforbrydere, af hvilke adskillige havde mere nagende samvittighed end den fejge, forfængelige sadist ABB, – står den ikke på mere skriveri i dag.

Højesteret mener, at udtalelser om, at muslimer voldtager deres børn, ikke var beregnet til offentliggørelse og derfor frifindes Lars Hedegaard. Det afgjorde Højesteret klokken 12 efter at have taget stilling til de udtalelser, som Trykkefrihedsselskabets formand Lars Hedegaard kom med i et interview i 2009. Da Lars Hedegaard blev frikendt i Frederiksberg Byret skyldtes det, at retten mente, at udtalelserne ikke var ment til at blive offentliggjort. Det var Landsretten uenig i, men i dag slog Højesteret fast, at der var tale om udtalelser fremsat i et privat regi. Lars Hedegaard frifundet for racisme. Lars Hedegaard bliver frifundet for udtalelser om muslimer.

Et enigt Højesteretsdommerpanel med højesteretspræsident Børge Dahl i spidsen frifandt i dag Lars Hedegaard.Det hedder i pressemeddelelsen:

“Der har ikke i det bevisresultat vedrørende tiltaltes subjektive forhold, som fremgår af landsret­tens præmisser, været grundlag for at dømme ham for at have handlet med forsæt til udbre­delse af det udtalte til en videre kreds. Der er efter sagens karakter og omstæn­digheder ikke grundlag for at hjemvise denne til fornyet behandling i landsretten. Højesteret frifinder herefter T.” Læs hele dommen her.

En lettet Lars Hedegaard udtaler til Sappho:

“Det glæder mig, at Højesteret har afsagt en dom i overensstemmelse med de vidneforklaringer, der blev aflagt i byretten og landsretten. Disse vidneforklaringer havde anklagemyndigheden allerede inden, den besluttede at anlægge sag, og derfor forstår jeg ikke, at den overhovedet gjorde det. Hedegaard frifundet af enig Højesteret. Professor: Lige efter bogen at frifinde Lars Hedegaard, Jeg er stolt over at leve i et retssamfund, hvor retfærdigheden sker fyldest.

Hver anden brite overvejer at emigrere

The people who want to flee Britain are not economic migrants. It is not high taxes that they object to (many want to move to France, where taxes are not low), but barbarism. They are cultural refugees in search of a more civilized homeland. (Dalrymple, W.S.J. 19 april)

ALMOST half of all Britons are “seriously considering” moving overseas, an exclusive survey for The Sun has found. The cost of living, weather, unemployment and crime are the most common reasons for wanting to quit Britain….Our poll found that most Britons agree. Three in five think quality of life will be worse for their kids than it has been for them. Just 13 per cent think their children will have it better. Six per cent of those polled are actively making plans to leave, and 42 per cent say they will seriously consider it 48% of Brits want to get out of the UK

The immigration boom under Labour led to the face of Britain changing faster than any major nation except Italy, a study by an Oxford University think tank revealed. During the five-year peak of the influx, the UK’s migrant population soared by 22 per cent – double the average of G8 countries, figures from the Migration Observatory show. Over the past two decades, Britain’s foreign-born population has increased from 3.8million – or 7 per cent of the total population – in 1993 to almost 7million, or 12 per cent per cent in 2010. Immigration boom under Labour changed face of Britain faster than any major country except Italy, Oxford experts reveal. – Rapport:A magnet for migrants? How does the UK’s migrant population growth compare with that in other high-income countries?

I The Wall Street Journal opregner Theodore Dalrymple i The Ugly Brutishness of Modern Britain (log in, 19 april 2012) nogle af grundene til at ønske sig væk:

A demotic egalitariansim, allied with multiculturalism, has rendered civility passé.

Fortsæt med at læse “Hedegaard frifundet for racisme af enig Højesteret”

The Bands trommeslager Levon Helm døde den 19.04.2012. Denne video er den 3 mest sete af mine 300 videos på You Tube. 121.069 står tælleren på siden upload 5 december 2009. De politiske videos ligger nede omkring 10-15.000 og afventer fremtidens dom. Det generer mig ikke. Når man har fotograferet i umindelige tider ved man én ting: Det er umuligt at forudse, hvilket billede der er virkelig interessant fyrre år efter. Til gengæld opdager man indtil pinagtighed, hvad man burde have fotograferet. The Weight er fra Music from Big Pink (1968). Mere et klassisk amerikansk end specielt tidstypisk album. Bob Dylan er komponist på flere af sporene. At The Weight blev så kendt, skyldes nok at den var på lydsporet af filmen Easy Rider, en film tiden bestemt ikke har været nådig ved, og hvis eneste fortjeneste er, at den gav Jack Nicholson et gennembrud til et stort publikum. Hans birolle kaprede med lethed hele Peter Fondas opportunistiske makværk.

Jeg er blevet mindet om denne video lige siden via en strøm af kommentarer, der hver afføder en mail i indbakken. Den seneste står nu som rubrik ovenfor. Man kan følge sine videos ret nøje. Dennes publikum er stort set mænd over 35-45 i USA, hvad man så kan lære af det:

Om sharia i England

Kort utdrag ur boken om Black Country – af Thomas Nydahl

Sedan ett par dagar arbetar jag med frågan om shariadomstolar och extremiströrelsers krav på att sharia ska gälla i hela det brittiska samhället. Det mesta jag skriver om utspelar sig förstås i Black Country, där min bok har sitt centrum. Men här vill jag visa ett kortare avsnitt som börjar i London.

Sommaren 2011 började brittiska islamister sätta upp klisterlappar som förkunnade att sharialagar gällde i de stadsdelar där budskapet fanns. Det löd: ”You are entering a Sharia-controlled zone – Islamic rules enforced.” Det började i London ( i stadsdelar som Waltham Forest, Tower Hamlets och Newham) där lyktstolpar och busshållplatser tapetserades med det hotfulla och uppfordrande budskapet.

I dessa zoner, sa lapparna, förbjöd man spel, musik, alkohol, pornografi och prostitution samt rökning och droger. Enligt predikanten Anjem Choudary från den förbjudna organisationen Islam4UK, ingick kampanjen i den långsiktiga, strategiska strävan att också i England skapa det Islamiska Emiratet. Enligt predikanten har den brittiska regeringen pekat ut 25 enskilda områden i landet där islamismen är ett stort problem. Just där, säger Choudary, ska vi agera för att skapa shariazonerna. Där kommer man inte att acceptera ”den västerländska civilisationen”. Inte ens umgänge mellan könen betraktas som tillåtet.

I vissa stadsdelar hotas redan nu kvinnor med våld om de inte bär slöja. En representant för Quilliam Foundation, James Brandon, säger att dessa ”taliban thugs” inte är representativa för befolkningen i områdena, och att deras verksamhet bidrar till klyftor och splittring” (Daily Mail 28 juli 2011).

En månad senare, i augusti, skriver The Telegraph om verksamma sharia-domstolar i Birmingham. Här koncentrerar man sig på civilmålen, som hustrumisshandel och skilsmässor. Shariadomstolen sammanträder en gång i månaden i Birmingham Central Mosque. Ordförande är Dr Mohammed Naseem, han sitter bredvid imamen Talha Bokhari, och Amra Bone, den enda kvinnan som sitter i en sharia-domstol i England. Naseem råder en misshandlad kvinna, Jameela, att ”för barnens skull” försöka uthärda och upprätthålla skenet.

Michael Nazir-Ali, före detta biskop i Rochester, född i Pakistan, har länge kritiserat bruket av sharia. Han menar att deras främsta uppgift är att upprätthålla orättvisor mellan muslimer och icke-muslimer, mellan män och kvinnor.

Alan Craig, en före detta Newham-politiker, som bott 30 år i området, upprörs över att han inte i en enda butik numera kan köpa icke-halalmat. Han möter inte längre kvinnor i slöja, de flesta är klädda i heltäckande niqab med svarta handskar. Inte ens i de sekulära brittiska skolorna frångår man muslimska regler. Alldeles oavsett andra omständigheter vägras barnen vatten och mat under Ramadan.

I närheten av Newham ligger Leyton, hemmakvarter för Islamic Sharia Council, en organisation grundad 1982 som styr över ett dussintal shariadomstolar landet runt. Det finns uppskattningsvis hela 85 stycken totalt. En av männen i organisationen, Dr Suhaib Hasan, vill att man i landet inför två av sharias kanske mest motbjudande inslag: stening av otrogna kvinnor och stympande av händer på tjuvar. Jim Fitzpatrick, parlamentsledamot för Labour, menar att shariadomstolarna tar ”strypgrepp på de muslimska delarna av samhället och bidrar till en islamiseringen”.

*

Framöver kommer jag att lägga ut kortare avsnitt som detta ur boken under arbete. Jag menar att det kanske är viktigare än någonsin att nu utifrån fakta skriva om dessa fenomen. Skälen skulle vara lätta att redovisa, men jag nöjer mig för stunden med att konstatera det.

Dansk politi: Derfor er illegale et problem

Nu vi nu er i politiets eget fagblad, må jeg fortælle hvad jeg overhørte en københavnsk betjent sige til en anden forleden: “Ved du hvad der er Danmarks største eksport-succes? Vores eksport af asylansøgere til Sverige.” Den menige betjent er skarpere i pæren end den gennemsnitlige, svenske politiker:

Der er mange perspektiver på, hvorfor danske myndigheder bør begynde at interessere sig for området med falske identiteter blandt illegale personer fra tredje verdens lande. De fire hovedoverskrifter er: Sikkerhed, Misbrug af sociale ydelser, Kriminalitet og Social dumping. Dansk Politi: DERFOR ER ILLEGALE ET PROBLEM

Left out of the 60-second video, of course, are the two hours of physical attacks and provocations which preceded the event. According to Eisner, who has been condemned for not using the water cannon and gas grenades at his disposal, “There was no reason for me to fire a gas grenade as there had been no violence in the course of two hours of dialogue… I decided it would be better to let them calm down,” he told Ynet’s Yoav Zitun.

But then, to his surprise, the 60 activists were suddenly joined by two busloads of ISM members who attempted to block Road 90, a major artery filled with holidaymakers heading towards the popular nature trails in the northern part of the country. At that point, protesters began attacking soldiers, leaving Eisner with a broken finger and injuries that required a cast on his hand. Taken by surprise, he used his weapon to deflect the attack.

The ISM members, Eisner said: “risked my life and the lives of many others.” Still, the officer, highly regarded for his integrity, morality and professionalism by his fellow soldiers, admitted: “I should not have flung my weapon like that.”

Unfortunately, 60 seconds is all the “flytilla” organizers needed to turn their failed propaganda stunt into another highly viewed media event blackening the face of Israel.Consider this: Duoes, dummies and useful idiots, Officer blasts top brass: Too concerned with looking good for the cameras, Fundamentally Freund: When Jews fight back.

Alt hvad der omgærder Israel, bliver øjeblikkeligt omsat i propganda, det er der ikke noget nyt i. Det er heller ikke noget nyt i, at danske medier kun gengiver den enes sides propaganda. I skrivende stund kan jeg kun se at TV2 har den sammenhæng, overfaldet indgår i. Den blåøjede ‘aktivist’ kunne have sagt sig selv, at det kunne ende galt at tirre en hær i to timer, der i forvejen er under-non-stop pres. Og så slap han endda billigt og kan vende hjem med et par sting i overlæben og blive martyr i de kredse, der tænker som han. 1-0 til flytillaen og videoklipperen propagandamæssigt. Oven i købet lægger “den 20-årige danske fredsvagt”, Andreas Las” (han fremstår ikke med sit rigtige navn) nu sag an mod den israelske soldat. – Teherans propagandakanal Press TV knuselsker selvfølgelig optrinnet.Hvor godtfolk er….. Nedenstående skærmbillede må være fra israelsk TV, det hebraiske taget i betragtning.

Diktaturer drev racismeparagraffen igennem i FN

Mens vi venter på Højesterets dom i Hedegaard-sagen fredag, må det være på sin plads at rekapitulere hvordan 266b , HMF osv. kom til verden. Når der står FN på noget, tror folk at det er renskuret godhed, men det var ikke sådan racismeparagrafferne kom til verden. Et flertal af ikke-demokratiske stater havde en interesse i at kunne kriminalisere ytringer:

Historien bag paragraf 266 b blev nemlig skildret i form af en historisk redegørelse for dens tilblivelse. For anledningen til den såkaldte racismeparagraf er en FN-konvention fra 1965 om “afskaffelse af alle former for racediskrimination”, men forholdet er, at de vestlige demokratier, USA, Storbritannien, de nordiske og vesteuropæiske lande, sagde nej til denne forfølgelse af ytringer eller idéer, fordi man fandt konventionen farlig for ytringsfriheden.

“Ordet skal være frit, men tilskyndelse til vold skal standses,” sagde USA og Storbritannien og blev bakket op af øvrige vestlige demokratier.

Men diktaturlandene sagde nej. Sovjet med tilhørende kommunistiske drabanter samt også Cuba og Saudi-Arabien med flere ønskede den totale konvention indført, og ved afstemningen kom demokratierne i mindretal, mens flertallet altså gik til diktaturstaterne. Og således blev denne FN-konvention til. Hvorfor mon? Hvorfor ønskede diktaturerne FN-konventionen i dens totalitære skikkelse vedtaget? Fordi disse diktaturer derved kunne kriminalisere deres politiske modstandere. Således anvendte for eksempel Titos Jugoslavien konventionen. Enhver opposition blev kendt forkert og ulovlig.

FN havde flertal af diktaturer, som vedtog denne FN-konvention. Og da den først havde karakter af en FN-konvention, bøjede de protesterende demokratier sig, og blandt andre Danmark indførte den som lov – paragraf 266 b i straffeloven. Dette skete i 1971, og ved førstebehandlingen af lovforslaget i Folketinget 29. oktober 1970 sagde Socialdemokratiets ordfører, K. Axel Nielsen, at de nordiske lande havde rigtignok været skeptiske over for konventionen, “men de nordiske lande er enige om at gøre det muligt at ratificere konventionerne, når de nu er vedtaget af FN”.

Jamen, det var jo kun diktaturstaterne i FN! Det var på trods af de vestlige retsstater. Men navnet FN er helligt, også selvom det står for diktatur og ensretning, og således endte Folketinget med at vedtage en paragraf 266 b, som betyder forfølgelse af det frie ord. Søren Krarup: Racismeparagraffen er totalitær i sit ophav

“We have to understand it’s like a bomb ready to explode”

Moshe Kantor har tidligere skrevet det vitterlige vås om de såkaldt ‘populistiske partier’: European Jewish Congress Alarmed by Extreme Right’s Success in European Elections. Mosaisk Trossamfund fik ham dog til at fjerne DF fra sin opremsning, selv Geert Wilders er fjernet, og nu hvor uret tikker ned mod rigtige ubehageligheder, lader det til at have haft en ædruliggørende effekt på ham. Man skal kender sine venner og lade være med at lyve om dem, ellers kan han selv være en ‘populist’.

The head of a major European Jewish group warned Wednesday of a “dramatic increase” in anti-Semitic violence across the continent if Israel attacks Iran to stop its nuclear development program.

The U.S. and its allies suspect that Iran is trying to develop a nuclear weapon — a charge that Tehran denies. Israel views a nuclear-armed Iran as a threat to its very existence, and claiming that time is running out, has repeatedly hinted that it is prepared to strike Iran’s nuclear installations if necessary.Moshe Kantor, president of the European Jewish Congress, said he feared a minority of angry, extremist European Muslims who live in impoverished neighborhoods might use an Israeli attack as a pretext to hit local Jews, particularly in France and Great Britain.

“If Israel attacks Iran, it will be a dramatic increase of anti-Semitic, very violent attacks against Jews,” Kantor said. “And the vehicle for the realization of the attacks will be these enclave communities, where the level of hatred is very high and they are prepared to attack enemies inside their countries,” he said. “We have to understand it’s like a bomb ready to explode,” he said. US.News. – European Jewish group fears Israel-Iran backlash.

Michael C. Moynihan is an American journalist and managing editor of Vice magazine. Before that he was a senior editor of the libertarian magazine Reason. Moynihan founded the English language magazine based in Stockholm, Sweden, the Stockholm Spectator. He was a resident fellow of the free-market think tank, Timbro. Moynihan lived in Sweden and wrote articles about politics in the country, contributing to Swedish language publications, including Expressen, Aftonbladet, Sveriges Television, Neo and Göteborgs-Tidningen.

Stockholm Spectator eksisterer desværre ikke mere, Moynihan skrev senere på Reason.com og nu på Vice magazine.

Svensk kulturminister kønslemlæster negerlagkage

Sådan en rubrik får man jo ikke foræret hver dag. Aftonbladet, Al Jazeera, BBC och The Guardian er i oprør. Afrosvenskar kräver ministerns avgång. Centrum mot rasism er i oprør. Selv The Mail har den:‘A tasteless, racist spectacle’: Swedish minister triggers race row after cutting cake in the shape of a naked, black, native African womanosv. osv. osv. Det er altsammen meget forudsigeligt, man spørger sig hvor minister Lena Adelsohn Liljeroth har opholdt sig de sidste 30 år. Man kan se lemlæstningen her: Painful Cake Så gik der en del humanistisk kvalitetstid med det.

Interview: Kim Møller – en fri mand

[..]Hvorfor tror du, borgerlige er mindre risikovillige?

“Det er svært at svare på. Men en del af forklaringen ligger nok i, at vi på højrefløjen har glemt hvor godt det føles at sige sin uforbeholdne mening højt og tydeligt. Hvis man først tager bladet fra munden, som jeg har gjort, føler man sig faktisk som en fri mand. På den måde er bloggen for mit vedkommende en slags mentalhygiejnisk foranstaltning. Den renser hovedet og giver ro i sjælen.”

Hvordan ser du fremtiden i forhold til det multikulturelle?

“I dag tør jeg godt at bruge ordet ‘balkanisering’,” griner Kim Møller.Jeg tror, vi vil komme til at leve i enklaver med stigende kriminalitet på tværs af etniske skel.”

“Jeg hører derimod ikke til dem, der tror, at der bliver borgerkrig i Danmark. Der skal mindst to parter til en borgerkrig, og jeg har meget svært ved at forestille mig, at danskerne på noget tidspunkt vil rejse sig i protest,” siger Kim Møller og uddyber:

“De unge er simpelthen nationalt kastrerede – og de er desuden ‘unge’ alt for længe. Der findes ganske enkelt ikke nogen nationalsindet, borgerlig opinion blandt mennesker under 40 år.”En fri mand 16. april 2012