Nidra Poller er en amerikansk forfatter og journalist, der har boet i Paris siden 1972. Hun kender Frankrig og hun skildrer her en side af landet, der er stort set fraværende i danske medier, – selv optøjerne/opstanden i Grenoble sidste sommer, blev meget overfladisk beskrevet i dansk presse. Artiklen er lang, tung, veldokumenteret og nødvendig, og Poller beskriver et Frankrig i kronisk alarmtilstand, hvor de optøjer vi hører om, kun er udposninger på en kronisk tilstand af terror og voldelighed. Sarkozy sagde i forgårs “vi vil ikke ha´det, vi vil ikke há det”, spørgsmålet er, om det længere spiller nogen videre rolle, hvad Sarkozy ikke vil have.

A process described by some as the Islamization of Europe, by others as the failure of Europeans to integrate Muslim immigrants, has reached a breaking point in France. One of the most troubling manifestations of this discord is the development of a particular type of violence that is more than the sum of its parts. A sampling of this year’s news reports reads like a catalogue of stomping, stabbing, shooting, torching, and sacking; attacks on teachers, policemen, firemen, old ladies, and modest retirees; turf wars, tribal fights, murder over women, over attitude, over nothing; dead youths, murderous youths, bodies scattered across a national battlefield.

Is there a connection between the endless series of seemingly disparate criminal incidents and markers openly displayed in insurrectional riots and demonstrations—kaffiyeh face masks, Hezbollah flags, intifada slogans, Islamic chants? A general French tendency to withhold information and a deliberate decision to avoid ethnic and religious symbols leads to white noise coverage of criminality. Names, photos, and background information about perpetrators, suspects, and victims are usually suppressed, especially those that might create a negative image of Muslims. [..]

Have French youngsters become savages? Do they steal handbags from elderly women and kill a man who will not give them a cigarette? Are these the same youths who join peace marches, live ecologically, hate religion, and worship diversity? Are French youth running the drug traffic while studying for the baccalaureate exam? Do they break into schools to kill rival dealers or stab uppity teachers? Are the French youth who sit in cafes with their iPhones and sunbathe naked on beaches the same ones that gang up twenty to one on a man who looked twice at their girlfriends or complained when cut in front of in line at an amusement park? What about the youthful French boy couples strolling hand in hand on rue (street) Ste. Croix de la Bretonnerie in the Marais? Do they meet rivals for knife fights at Paris’s north station? Hardly. A French Intifada, by Nidra Poller Middle East Quarterly Winter 2011, pp. 25-36

“Papirløse”

Svensk er et svært sprog. 95 % af alle asylanter, der kommer til Sverige, har ingen ID papirer. Man kunne tro, dette handlede om dem, men nej. Det handler om de papirløse, der er kommet til Sverige og stadig ikke har fået papir på hvem de er, dvs. har fået afvist deres asylbegæring, men alligevel “vælger at bliver i landet,” som statsministeren udtrykker det. Et flertal i den svenske Riksdag mener, at disse dobbelt papirløse (“illegale” kunne man kalde dem), skal have ret til at få deres børn i en svensk skole (foruden gratis lægehjælp, tandlægehjælp osv.). Det bliver utvivlsom vedtaget, så også det rygte vil sprede sig i Somalia og Afghanistan.

Sex av åtta partier i riksdagen vill ge alla barn som saknar uppehållstillstånd rätten att gå i skola. Men Moderaterna är emot, trots att regeringens egen utredning föreslagit att skolorna skall öppnas för de papperslösa barnen.Det är ett komplicerat läge när vi talar om personer som inte har rätt att vara i Sverige och hur deras barn ska hanteras givet det beslut deras föräldrar fattat att stanna i ett land där de inte har tillstånd att vara, säger Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt.Majoriteten av riksdagspartierna ställer sig bakom utredningen “Skolgång för alla barn”. Det är bara Sverigedemokraterna och Moderaterna som är emot. Regeringen splittrad om papperslösa barn

Breaking: Madrassaer bruger pædagogik fra den sorte skoles tid

Skal vi gætte: Dette problem er uløseligt, og der vil blive kastet ufattelige millionbeløb bort på kontrol og sanktioner der allerhøjst vil føre til kosmetiske resultater. Hvad ellers havde man forestillet sig? Vi taler om et dybt autoritært trossystem hvis tekster emmer af vold og brutalitet – skulle dette kunne indpodes med ‘ansvar for egen læring’, eller hvad paradigmet hedder lige nu?

It is an assembly hall of the sort found in any ordinary school. Boys aged 11 and upwards sit cross-legged on the floor in straight rows. They face the front of the room and listen carefully. But this is no ordinary assembly. Holding the children’s attention is a man in Islamic dress wearing a skullcap and stroking his long dark beard as he talks.

‘You’re not like the non-Muslims out there,’ the teacher says, gesturing towards the window. ‘All that evil you see in the streets, people not wearing the hijab properly, people smoking . . . you should hate it, you should hate walking down that street.’ He refers to the ‘non-Muslims’ as the ‘Kuffar’, an often derogatory term that means disbeliever or infidel.

Welcome to one of Britain’s most influential Islamic faith schools, one of at least 2,000 such schools in Britain, some full-time, others part-time. They represent a growing, parallel education system. […] Secret filming at Muslim schools in Birmingham and Yorkshire shows pupils being beaten and ‘taught Hindus drink cow p***’

‘Kuffar’ med den intenst nedsættende betydning der er mere end bare ‘vantro’, er et af de ord der endnu ikke har indfundet sig på danske bladredaktioner (LFPC).

Hærværk mod Jellingestenene

Det kunne måske interessere Vejle Politi at “GELWANE” er et almindeligt familienavn i Libanon., noget der altså var for “kryptisk” for journalisten at researche sig til. Det er nu nok ikke immunologen dr. Gelwane fra Beirut, der har været i Jelling og skændet Danmarks dåbsattest. Mit tip til politiet – led efter den nærmeste palæstinenser, måske har Information og oppositionen ikke nået at give ham statsborgerskab endnu.

Jellingestenene blev i nat udsat for hærværk, da ukendte gerningsmænd overmalede dem med grøn graffiti og den kryptiske besked ‘Gelwan E’. Nu beder politiet danskerne om hjælp [..]
Vi er i gang med intensive forhøringer herude og opfordrer alle til at holde ører og øjne åbne samt kontakte os, hvis de ved, hvad bogstavssammenhængen dækker over, siger siger Hans Hoffensetz fra Vejle Politi. Lige nu læser politiet bogstaverne som de to ord ‘GELWAN E’ – måske et navn, hvor efternavnet begynder med E. Jellingestenene udsat for hærværk

Wilders som nazi-bøddel – “en del af samfundsdebatten”

Forleden forslog Wilders at sociopater og vaneforbrydere skulle placeres afsondret fra samfundet. Det er jo nazisme, men det er kun seks et år siden at partierne CDA, PvdA og VVD foreslog nøjagtigt det samme, at disse skulle placeres i containerbyer eller sendes ud af landet, og det er naturligvis ikke nazisme. Anstændige partier kan kun fremsætte anstændige forslag, hvilket flugter helt med det faktum, at hvis Kurt Westergaard havde tegnet for Politiken, så havde den danske intelligentsia aldrig løftet et øjenbryn.

Freedom party leader Geert Wilders is angry at Dutch public broadcaster VARA for publishing a cartoon on its website Joop.nl which compares a Freedom Party (PVV) plan to Nazi practices. The party recently proposed building so-called ‘scum villages’ for anti-social people. In the cartoon, the residents of such a village are being led to a shower, the same way the prisoners of Nazi destruction camps were led to ‘showers’ where they were gassed.

Fortsæt med at læse “En fransk intifada”

Frihed, lighed eller Broderskab?

Radical Islam will be result of U.S. push for democracy, Mubarak told Israel’s Ben-Eliezer during a phone call on Thursday. “He gave me a lesson in democracy and said: ‘We see the democracy the United States spearheaded in Iran and with Hamas, in Gaza, and that’s the fate of the Middle East,'” Ben-Eliezer said.”‘They may be talking about democracy but they don’t know what they’re talking about and the result will be extremism and radical Islam,'” he quoted Mubarak as saying.

Ben-Eliezer said Mubarak expanded in the telephone call on “what he expects will happen in the Middle East after his fall”. “He contended the snowball (of civil unrest) won’t stop in Egypt and it wouldn’t skip any Arab country in the Middle East and in the Gulf. “He said ‘I won’t be surprised if in the future you see more extremism and radical Islam and more disturbances — dramatic changes and upheavals,” Ben-Eliezer added. Mubarak slammed U.S. in phone call with Israeli MK before resignation.( Se også Bryder den islamiske verden sammen? og Tunisia: Kraftig økning i den illegale innvandringen til Europa.)

Britiske “jungletrommer”: Kværulanter i en krænkelseskultur

Man vil gerne opbygge det perfekte egalitære samfund hvor ingen tænker fordomsfulde tanker, eller i det mindste ytrer dem højt. Resultatet bliver i stedet et alt andet end beundringsværdigt overvågningsregime der kunne være udtænkt af en Stasi-kommissær på et dårligt syretrip. Stikkere og nidkære bureaukrater hele vejen op gennem fødekæden, og det er vanskeligt at se hvordan det skulle kunne afvikles igen, om så den såkaldt konservative/liberale regering mente noget med det. For alt for mange personer der skulle være forblevet under en mosgroet sten i skoven har fået smag for den lydhørhed som staten har for deres påkaldte krænkelser, og de bliver vanskelige at putte af vejen, eller sende ud af landet igen. Historien her er svær at uddrage citater fra, men læs det hele på the Daily Mail (LFPC).

[…] The story begins at a Scout hut in the village of Potterne Wick, near Devizes, where Mrs Farquhar lives with husband, Ian, 68, and where she has been a ‘pillar of the community’ for many years. Could there be a more unlikely setting for controversy?

But it was here back in August that Mrs Farquhar’s group, Wiltshire Involvement Network (WIN), convened. Towards the end of the meeting, Mrs Farquhar noted that gossip about NHS changes had been spreading within the health service, remarking: ‘You cannot help the jungle drums.’ […]

Almost before Mrs Farquhar had finished her sentence, a voice from the public gallery rang out: ‘You can’t say that.’ The voice belonged to Sonia Carr.

Mrs Carr, 50, a veteran equality campaigner, claimed the remark was racist. Mrs Farquhar did not think she had said anything offensive, racially or otherwise, but apologised out of courtesy. That was the end of the matter. Or so it seemed. […]

One revelation, in particular, in the report that left Mrs Farquhar’s good name besmirched — unjustifiably and unfairly in the view of practically everyone apart from Mrs Carr and the politically correct jobsworths over at county hall — leapt off the page.

The sentence read: ‘The complainant [Sonia Carr] explained that she suffered real pain and was emotionally upset by the comment made and this has had an impact on her health and her family.’

Yes, that’s the same Sonia Carr who stayed behind for sandwiches and mingled happily with Mrs Farquhar and her colleagues after the fateful meeting.

Presumably, Mrs Carr, vice­chairman of the Wiltshire Racial Equality Council, must have suffered a great deal of ‘pain’ and ‘emotional ‘upset’ in recent years. Why? Because this is not the first time she has she raised race issues. She has made a string of complaints against various public bodies, of which more later.

But still the council supported her unreservedly and, in the process, came close to destroying the reputation of a woman with an outstanding record of public service. […] The ‘jungle drums’ zealot: Chilling inside story of how one woman seized on an innocent phrase and sparked a politically correct witch-hunt se også Teenage boy who wanted to join Girl Guides accuses organisation of sexual discrimination after he is turned away

Indonesien: Lynching af en ahmadi

Og husk lige: Ahmadiyya-sekten er formelt en del af islam, og den er ikke moderat og pluralistisk som det gerne pludres. Muslimer accepterer dem ikke fordi deres profet efterfølger Muhammed, og bestialiteten er derfor også en antydning af hvilke følelser der rumsterer for trosretninger endnu længere fra islam (LFPC). OBS! Barsk video. (Religion Run Amok,Indonesia is reeling from some of the worst sectarian violence in years.)

Holland: Antisemitiske tilråb ved ‘dialogmøde’

Har det frådende jødehad i Koranen og hadithsamlingerne nogensinde været drøftet ved de såkaldte dialogmøder, og hvad man ligesom skal stille op når nu hadet er sanktioneret af Allah selv? Vi erindrer ikke at have hørt nogle eksempler. Og så længe ingen tør tage dette skridt – der med garanti ville medføre mødets afslutning i tumulter – er forestillingen om dialog en narresut. At bedraget frejdigt udstilles i det åbne siger alt om den tid vi lever i: “They would not have shouted these things if they had been going to Islamic schools” (LFPC).

An ‘interreligious dialogue march’ in Amsterdam has been marred by anti-Semitic shouting.

Prominent religious leaders walked from the Nour mosque in Amsterdam West to a church and a synagogue on Wednesday. Which synagogue this would be was not announced beforehand to avoid intimidation by Islamic youths.

Among the participants were Kursat Bal of the Muslims and Government Contact Body (CMO), Rabbi Raphael Evers and J. Plaisier of the Protestant Church Netherlands (PKN). In fact, they spoke more with the press than with each other.

Along the route, anti-Jewish slogans regularly sounded from the mouths of Islamic youths. Arriving at the synagogue, Kursat Bal excused himself for them. “These youngsters do not know Jews and they do not know their own Islam.”

The solution that Bal suggested was remarkable. “They would not have shouted these things if they had been going to Islamic schools.” Anti-Jewish Slogans during Dialogue Ramble

Tonen er rå og uhjertelig. Murray til Malik: “Do I really have to be lectured by a member of the revolutionary communist party about what I´ve said or havn´t said ?” Malik mente som bekendt for nylig i København, at begrænsning af indvandringen var et “højreekstremt standpunkt,” hvilket følgelig gør 80 % af englænderne til højreekstremister. En sådan begrænsning i England er dog ikke lige om hjørnet: Fewer than one in five people discovered in the country unlawfully in the last three years and then claimed asylum have been removed, skriver Telegraph i dag mens eliternes snakker definitioner. Hele programmet er her, 44 minutter. (via Magnus Orear)

Voldtægt som dansk familietradition

Det ville måske være meget godt, hvis anklageren undlod at anke frifindelsen af Lars Hedegaard. En sag der trak ud i åresvis, ville uvægerligt på ét eller andet tidspunkt komme til at berøre virkeligheden. Jeg mener ankefristen udløber på mandag.

Familien skruer op for tv’et, mens døtre voldtages. Lov om tvangsægteskaber har spillet fallit: Århusiansk advokat vil ikke ligge under for kulturkløft, hvor danske piger med mellemøstlig baggrund voldtages, tyranniseres og tæskes i æresbegrebets hellige navn. Familien skal straffes.
Flere og flere unge danske kvinder med mellemøstlig baggrund udsættes af deres familier for voldtægt , vold og rendyrket tyranni for at fastholde dem i tvangsægteskaber. Det oplever den århusianske advokat Simon Eilrich . Alene sidste år førte den århusianske topadvokat fra Advokatkompagniet i Aarhus 12 af den slags sager for danske piger med mellemøstlig baggrund. Det gjorde han i sin egenskab af bistandsadvokat. »Men man kan ikke camouflere en voldtægt med en familietradition,« siger Simon Eilrich . Han mener, at familien -brødre som fætre -skal stilles til ansvar, så der sendes et klart signal til miljøet om, at en voldtægt -og medvirken til -ikke kan gradbøjes. [..] Århus Stiftstidende: Familien skruer op for tv’et, mens døtre voldtages, (ikke online),

Se også: 13 familier i Østjylland jager deres døtre, Familier hjælper med voldtægt af tvangsgiftede piger. De fleste opgiver protest mod tvangsægteskab,Tom Behnke vil hjælpe indvandrer-piger, Hvad ikke bare Hedegaard hører hele tiden.

Taimullah Abu Laban risikerer fire års fængsel

Hizb ut-Tahrir atter i fokus for opfordring til drab på jøder. Denne gang kommer truslen fra søn af den afdøde imam Abu Laban. Taimullah Abu Laban, søn af den tidligere imam Ahmad Abu Laban, risikerer fire års fængsel.Det sker efter han har fremsat offentlige udtalelser, hvor han opfordrer til drab på jøder og at staten Israel skal udslettes.[..]
Udtalelserne kan meget vel falde ind under paragraf 136 i straffeloven [Forbrydelser mod den offentlige orden og fred], der lyder:
»Den, som uden derved at have forskyldt højere straf offentlig tilskynder til forbrydelse, straffes med bøde eller fængsel indtil 4 år.«
Trine Baumbach, adjunkt og ph.d ved Københavns Universitet, forklarer at loven netop omfatter trusler mod befolkningsgrupper.»Hvis man fremsætter en direkte trussel eller opfordring til drab mod en konkret person, så kan man blive medskyldig i drab. Det er langt værre. Denne paragraf anvendes netop, når det ikke er konkrete personer, men ukonkrete befolkninggrupper, der fremsættes trusler mod,« siger hun og understreger, at hun ikke udtaler sig konkret om Taimullah Abu Labans sag, men blot generelt. Imam-søn risikerer fire års fængsel

Insändare: Mångkulturalisternas falska medvetenhet

På bara tio år har Sverige gått från kostsam oreda till att man på vissa platser kan skymta inbördeskrigets mekanismer. Tänker man den utvecklingen tio år framåt så blir resultatet en mardröm.

Mångkulturen anses av många vara besläktad med kultur-marxismen. Men hur håller den måttet som ideologi om man testar marxistiska begrepp på den?

Inom marxismen finns ett begrepp som kallas “falskt medvetande”. Det går i korthet ut på “hypotesen att institutioner i kapitalistiska samhällen förleder proletariatet – och möjligen även andra samhällsklasser – rörande kapitalismens natur, så att de undertryckta samhällsklasserna inte inser sina objektiva intressen. I synnerhet betyder det att alla ideologier syftar till att bygga upp ett falskt medvetande.” Wikipedia

Den första frågan som infinner sig är om mångkulturen ens kan räknas som en riktig ideologi? Den som utövas av nomenklaturerna i Västvärlden i allmänhet och Sverige i synnerhet är oftast en samling starka känslouttryck och ritualiserat önsketänkande snarare än en ideologi i bemärkelsen teoretisk förklaringsmodell.

Den är uttalat antiempirisk, irrationell, antiintellektuell och dogmatisk. Det tillsammans med det aggressiva kravet på problemformuleringsprivilegium för snarare tankarna till vissa sekter än traditionella ideologier. I praktiken är den dock att betrakta som en statsbärande ideologi, åtminstone i Sverige. Då infinner sig den andra frågan, är den ett utslag av falskt medvetande? Den frågan besvarades redan i citatet från Wikipedia. Visst är mångkulturen ett utslag av falsk medvetenhet, men med en knorr.

Falskheten är dubbel. Mångkulturen påstår sig värna tolerans, mångfald och allas lika värde. Det den både i teori och praktik förespråkar är istället en rasistisk samhällsordning där människovärde avgörs efter etnisk och religiös tillhörighet. Favör ges till det exotiska och avvikande på bekostnad av ursprungsbefolkningarna. Den oikofoba hållningen gör gällande att ursprungsbefolkningen måste blandas upp med andra raser för att bli lönsam, ett i grund och botten kolonialt synsätt.

Fortsæt med at læse “Douglas Murray og Kenan Malik”

Det lykkedes at få udsat sagen om Vibevej, fordi vi skal have tinglyst kontrakten derude, og det betyder, at der i hvert fald går tre uger endnu, før moskeen kan blive endelig godkendt, siger Rasmus Jarlov, der er medlem af Københavns Borgerrepræsentation for De Konservative. Men står det til Rasmus Jarlov, bliver netop den moske aldrig opført.
– Den moské som Københavns Kommune er i gang med at godkende ude i Nordvestkvarteret, er direkte finansierert af det iranske præstestyre, som har dem på deres finanslov. Jeg synes ikke, vi skal støtte en underafdeling af et menneskefjendsk diktatur, som bryder stort set samtlige menneskerettigheder, siger han. Imam Ali-moskeen, som den nuværende – og måske kommende moské – på Vibevej hedder, er drevet af Ahlul-Bayt-fonden, som bliver finansieret af det iranske præstestyre. Rasmus Jarlov understreger, at det ikke handler om at være imod islam, men derimod være imod “et facistisk styre, som bryder stort set alle menneskerettighederne.” Udsætter beslutning om moské i København og Politiken-vinklen: Konservative spænder ben for moske i Nordvest. Se også: Firoozeh Bazrafkan: En præst er blevet politianmeldt for at kritisere moskeen på Vibevej og organisationen bag den.

Fremmødet på Rådhuspladsen var ikke imponerende, hvadenten det nu skyldtes det elendige vejr, eller at folk vidste beslutningen er udsat. Vi håber at den konservative Rasmus Jarlovs glimrende tale dukker op på You Tube. Han talte blandt andet om den inderlige uvidenhed, der får et socialdemokratisk medlem af Borgerrepræsentationen til at anmelde pastor Sloth Henriksens protestbrev til Københavns politikere. Præstestyrets planlagte moské bliver på 2000 kvm. De iranere, der er flygtet fra Teheran regimet frygter den ikke uden grund, de kender Teherans agenter og dødspatruljer, der har myrdet dissidenter i Tyskland og i Frankrig. Man må spørge sig selv, hvem er alle de iranere, der skal fylde moskéen og som altså intet at frygte fra regimet ? Hvem er de og hvorfor har de asyl i Danmark ?
Blandt tilhørerne på Rådhuspladsen var den sympatiske Dale Hurd fra CBN, der er kendt af læsere på denne blog for nogle håndfulde gode TV programmer om islam i Europa, f.eks. dette om jøder i Malmø. Man kan også se frem til hans næste om Danmark, lød det til.

Set up special villages away from normal folk for ‘scum’, says Wilders

Der er en gruppe værdigt asylbehøvende, man aldrig hører om. Mennesker med meget god grund til at flygte. En der har arbejdet i asylsystemet, fortalte mig om dem i dag. Det er dem, der har begået meget grov kriminalitet i deres hjemland, beredvilligt fortæller om det, fordi de ved, det er deres garanti mod at blive sendt hjem. “De skæve huse” har Wilders vist misforstået.

Persistent troublemakers should be kept away from the rest of the population in special ‘scum villages’, Geert Wilders, leader of the anti-Islam PVV says in an interview with the Telegraaf on Thursday.
‘Repeat offenders should be forcibly removed from their neighbourhood and sent to a village for scum,’ Wilders said. ‘They will then be put into converted containers as homes. If juveniles are involved, their families should be moved too. Put all the trash together.’They would only be allowed to return after working or studying for at least a year, Wilders said.

According to the Telegraaf, the idea comes from Denmark, where several cities have set up ‘skaeve huse’ to house people who cause a public nuisance. There have already been several small-scale experiments in the Netherlands, including in Amsterdam, where several shipping container homes were set aside for persistent offenders. Dutch News.

Sarkozy is latest to say multiculturalism has failed

French President Nicolas Sarkozy declared multiculturalism a failed concept and called for a renewed focus on France’s “identity” when he appeared on TV Thursday evening to answer questions from French citizens. France 24 En væsenlig oversætterfejl minut 3:52: Sarkozy siger “laïque” – ikke “katolsk”.

UK: Parlamentet trodser Menneskerettighedsdomstolen

Det knager i tilslutningen til overstatslige organers indblanding i  engang suveræne landes egne anliggender, og Storbritannien er et af de lande der oftest har været på banen som en mulig murbrækker her. Denne gang ser det faktisk ud til at der er handling bag (LFPC).

MPs mounted an historic defence of Britain’s sovereign right to make its own decisions last night by defying demands from the European courts to hand prisoners the vote.

They voted overwhelmingly to maintain a 140-year-old ban on convicts ­taking part in elections because, they said, those who commit a crime have ‘broken their contract with society’. […] Day we stood up to Europe: In an unprecedented move, MPs reject European court’s ruling that prisoners must get the vote

BBC 4 undersøger dansk og svensk “populisme” medvirkende bla. Pia Kjærsgaard, Naser Khader, Margrethe Vestager, en sygdomsmærket Tøger Seidenfaden og Nick Hækkerup (S) med en besked til svenske socialdemokrater. Derefter går turen over broen til Sverigedemokraterne i Malmø og journalisten Niklas Orrenius.

Chris Bowlby investigates how the far right is influencing mainstream European politics. He travels to Scandinavia where anti-immigration parties are increasingly powerful. The Danish People’s Party has cleverly used its hold on the balance of power to introduce harsh measures. And the Sweden Democrats have rapidly increased their share of the vote, claiming that public services are being swamped by immigrants. Chris analyses the consequences for centrist parties in both countries. 10 feb. 2011 – Do Denmark’s immigration laws breach human rights ? – Hør Radio 4, – 30 minutter.

Strasbourg- forbrydernes bedste ven

SEVEN new human rights cases are being lodged against Britain every day, costing taxpayers a massive £2billion a year.The number of claims has doubled in 12 months, with terrorists, crooks and illegal immigrants exploiting the barmy laws.
Critics said the European Court of Human Rights in Strasbourg was giving criminals a “field day”. Cases against Britain rocketed from 1,690 in 2009 to 3,172 last year, with 50 new cases a week. Furious Tory MP Dominic Raab said: “We’ve seen a surge in litigation as Strasbourg rewrites UK law – a field day for criminals avoiding deportation SEVEN NEW CASES A DAY LODGED AGAINST BRITAIN. (2 mia pund = 17.5 mia dkk.)

European judges have turned Britain into a ‘safe haven’ for foreign terrorists, the independent reviewer of anti-terror laws warned yesterday.Lord Carlile said rulings by the European Court of Human Rights had undermined efforts to deport dangerous individuals intent on causing mayhem. Europe’s judges have ‘made UK a safe haven for terrorists’.

Fhv. immigrationsminister: “Tackl islam før det er for sent”

David Camerons Müchen tale skaber små ringe i vandet endnu inden den har medført noget konkret i England. Selv svenske Moderater og sidste dages hellige begynder at røre på sig, så er alt jo i spil: Multikulti är chauvinism i nytt format, Begrav multikulturalismen en gång för alla.

AUSTRALIA risks becoming a nation of “ethnic enclaves” that unknowingly buys livestock slaughtered “in the name of Allah”, senior Liberal MPs have warned.
Opening up a new political faultline, former immigration minister Kevin Andrews lashed out at political leaders who failed to speak out on the rise of extreme Islam, claiming the silence contributes to the rise of One Nation-type movements.Another Liberal frontbencher, Mitch Fifield, warned of the danger of “parallel societies” developing as has occurred in Europe where hardline Muslim groups preached sharia law rather than Western values.
Senator Bernardi warned of a growing “cultural divide” in Australia as hardline followers of Islam turned their backs on mainstream values.Tackle ‘extreme Islam before it’s too late’, Liberal MPs warn. He cited the advent of Muslim-only toilets at a Melbourne university and the halal method of meat slaughter as cultural practices that must be opposed.
“I, for one, don’t want to eat meat butchered in the name of an ideology that is mired in sixth century brutality and is anathema to my own values,” he said. Tackle ‘extreme Islam before it’s too late’, Liberal MPs warn. (foto fra La Trobe University Bundoora campus.)

Muslim only toilets in Universities (Monash, La Trobe, Melbourne), airports (Brisbane International) and other public places;
Muslim only washrooms and Muslim only prayer rooms at Universities (Monash, La Trobe and Melbourne)

23-årig socialdemokrat melder mosképrotest til politiet

Det socialdemokratiske medlem af Borgerrepræsentationen, den RUC-studerende Jonas Bjørn Jensen, har meldt pastor Rolf Sloth Henriksen, Foreningen Dansk Kultur til politiet for overtrædelse af racismeparagraffen med dette brev til alle medlemmer på rådhuset. Ét er at det er en ualmindelig usympatisk debatstil den unge socialdemokrat har, et andet er, at brevet intet indeholder, der kan berettige en sigtelse.

Til Medlemmerne af Københavns borgerrepræsentation, 31.1.2011.

Fortsæt med at læse “Mamma Pia – the powerful housewife”

Dem gamle gasbeholder fra 1882 der nu er teater, er som et mausolæum taget ud af en Palle Nielsen radering. Den er tegnet af Martin Nyrup (Københavns Rådhus´arkitekt) og er en af Danmarks største kuppelbygninger med en diameter på 47 meter, lofthøjden må være omkring 25 meter. Her seks kilometer fra Rådhuspladsen kommer der ikke mange turister for at se den sjældne bygning, selv lokale og teatergængere har svært ved at finde hjørnet af Sæbygade og Nyborggade, men den er værd at lede efter og den er endnu mere utrolig at opleve i funktion indefra. “Et av København mest storslåtte scenerom,” som Wikipedia skriver. Lidt øde sådan en februardag, men om aftenen er her strålekastere på bygningen nedefra og 1200 gæster. Den er fredet nu, og vi kan takke Benny..…Morten Grunwald for den. Østre Gasværk Teater. (klik f. helskærm)

Holland: Den sorte skoles genkomst i multikulturens navn

Oversættelse på Gates of Vienna fra De Telegraaf (LFPC).

Parents in Amsterdam-West are going to be put under the obligation to send their children to a local school, even if they’d rather put their child at another school. That is the result of new policies that have been put into effect in this part of the city at the start of this year. With these steps, the district council goes against the parents’ right to freely choose a school, a right that is supposed to apply everywhere in the Netherlands.

As a result of these measures, a lot of children end up unwillingly in so-called “black schools” [PC lingo for: Muslim majority schools]. Since January 1st of this year, people living in this city district are expected to send their children to a local school in their own neighbourhood. Selection goes by postal code. This means that in a local area like the Kolenkitbuurt, where immigrants [mostly Muslims] make up 80 percent of the population, a child can only be sent to a black school.

A great number of parents are furious about the plans. ‘This is an outrage,’ says a local resident, living in the Bos en Lommer area. ‘When you move here and buy a house, you have to walk a “reverse path” of integration [meaning: adapt to Muslims]. And now we don’t even have the choice about what school we send our kids to. I have signed up my children for a mixed school, not far from here. But I’ve received notice that I can’t take my kids over there because it is not in my neighbourhood. This is state control with a capital C. We have freedom of education in this country, but not in Amsterdam. It is a crying shame that I am forced to participate in an experiment with my children.’ […] Doomed to “black school”

Taimullah Abu Laban – som far, så søn

Den unge Taimullah Abu Laban, søn af den nu afdøde Nørrebro-imam Abu Laban, opfordrer en lang række foredrag til voldelige handlinger. Herunder drab på jøder, udslettelse af Israel, samt at alverdens muslimer skal samle sig og lave en enorm hær, der skal udrydde Vesten. Det skriver B.T. onsdag.
Den unge Taimullah, der kun er i begyndelsen af tyverne, er blevet en frontfigur i den ekstreme bevægelse Hizb Ut-Tahrir. Det er netop i taler på bevægelsens hjemmeside khilafah.dk at han opfordrer til de ekstreme handlinger, skriver B.T. I foredraget »Gaza befries når muslimerne befrier Palæstina fra jøderne«, der er lagt på organisationens hjemmeside khilafa.dk (kalifat) den 4. juni 2010, siger Taimullah Abu Laban:
– “Der kan ikke være fred i Palæstina, før jødestaten bliver udslettet. Så længe denne illegitime og beskidte terrorstat eksisterer, så kan der ikke være fred”, lyder det.
I et andet foredrag med titlen »Jødestaten graver sin egen grav«, der er lagt på khilafah.dk den 2. april 2010, agiterer Taimullah Abu Laban også for drab på jøder:
“Det er kun muslimerne, det er hæren, det er sværdet, som jøderne forstår. De forstår ikke andet. Dræb!”. Han citerer også koranen:I kommer til at bekæmpe dem og dræbe dem. Indtil selv stenene vil sige, »åh muslim, dette er en jøde, så kom og dræb ham.« siger han.
Taimullah Abu Labans stærke anti-jødiske udfald overrasker Helle Lykke Nielsen, lektor og Ph.D ved Center for Mellemøststudier på Syddansk Universitet.Det lyder fuldstændig som al-Qaeda. Det forekommer mig voldsommere, end det der ellers kommer fra organisationens side,« siger hun og fortsætter:Han opfordrer jo faktisk til drab på jøder. Jeg er ikke jurist, men det må han ikke. Ritzau Abu Labans søn vil dræbe jøder

BT har artiklerne: VIL FØRE HELLIG VIL FØRE HELLIG KRIG MOD VESTEN KRIG MOD VESTEN, Ekspert: Det lyder jo som al-Qaeda, LABANS SØN FULD AF HAD. (ikke online) Labans fanatiske søn vil dræbe jøder, Læs Abu Labans groteske citater.

Tarek Fatah: Canadisk multikulturalisme også en fiasko

Det er selvfølgelig en god, eller mere præcist en bekræftende, ting at have en fra den anden side af kløften til at sige det samme som vi siger, og endda tilsyneladende uden offerrollespil og ansvarsforskydelse. Men tiden er løbet fra anerkendende skulderklap – hvad der er brug for er de helt nøgne og brutalt direkte spørgsmål om hvad et best case-scenarie ville indebære med hensyn til traditionelle canadiske/vestlige værdier. Er frafald tilladt, vil Fatahs egne døtre kunne gifte sig med vantro mænd, accepterer Fatah selv retten til at karikere og kritisere Muhammed, osv.? Best case kan aldrig indebære tilbagerulning af vores eget samfund (LFPC).

A prominent voice in Canada’s Muslim community said British Prime Minister David Cameron was “spot on” when he insisted British multiculturalism has failed. And just like Britain, Canada’s will fail, said Muslim Canadian Congress founder Tarek Fatah.

He said Monday that, like Britain, Canada has been too tolerant in allowing Muslim immigrants to settle into closed communities, some of which preach Islamic values and a hatred toward the West.

“The Canadian multicultural model has failed, as the British model has,” said Fatah. “When first generation (Muslims) are more loyal to Canada than the second generation, then we have sufficient evidence to say that multiculturalism has failed. […] Multiculturalism will fail: Tarek Fatah

Da Ib Michael meldte sig ud af virkeligheden

Jeg var ikke ret gammel, da jeg meldte mig ud af virkeligheden. Det er sikkert en udmærket klub at være medlem af, i hvert fald så længe man bare er nogenlunde enige. Globalt set hører klubben fremdeles til de mere velbesøgte. Med stridende fraktioner, religionskrige, alt hvad der nu engang hører sig til. Tag nu tidsånden. Men ved gud, om jeg gider give et bidrag til den standende værdikamp, som for længe siden har sejret sig til døde. Det mest pinlige ved projektet er, at aldrig er så mange åbne døre blevet slået ind.

Vi har ytringsfrihed, vi har demokrati, der er vel ingen dybere grund til, at PEN for eksempel skal udkæmpe slaget her. Mig bekendt er der aldrig nogen dansk forfatter, som er blevet truet med fængsel eller dødsdom. De nye tiders ytringsfundamentalister føler sig krænket i tide og utide – især det sidste – og sparer ingen for deres kommentarer. I krænkelsesvillighed overgås de kun af fanatiske muslimer.Ytringsfrihed er blevet pseudoreligion for partier i det sekulariserede Danmark. Man skulle tro, den var med til at udvide virkeligheden, men den bliver udelukkende brugt til at indskrænke den til noget, der ligner akut terrorbevidsthed. I dag ryger du ind på bestsellerlisterne eller er selvskreven til en politisk karriere, hvis PET har været nødt til at forsyne dig med livvagter. Holy shit – hvor kan man blive træt af de tegninger. Dissekerede man vore hjerner lige nu, så ville man finde flere muslimer deroppe, end man ville finde i det samlede Talebanregime. Ib Michael revser den danske anmelderstand.6. FEB. 2011.

Jeg tror hvis jeg kender Michael litterære forbilleder ret, det betyder at han meldte sig ind i en anden, mere fantastisk virkelighed, litteraturens. Jeg kender noget lignende. Det kræver en kort forklaring om min mor, et litterært mysterium.
Jeg voksede op i et bibliotek. Min seng stod imellem nogle tusinde  bøger, og da jeg var 18, havde jeg læst dem allesammen. Til gengæld læste jeg aldrig lektier. Det var min mors bibliotek. Hun havde en næse for gode bøger, jeg tror ikke der var én rigtig dårlig imellem dem, men det var nærmest uforklarligt, for hendes skolegang var den rene elendighed. Hun levede sine første ti år i Japan i 20 erne, hvor hun gik rundt med en japansk amme i kimono og intet lærte andet end japansk og at spise med pinde. Da hun kom hjem, kom hun som analfabet på et lidt højere niveau i en dansk skole, der måske forbedrede en anelse på hendes kundskaber, men ikke nær nok til at hun kunne blive student. Det var heller ikke nødvendigt for at blive sygeplejerske dengang, man kunne blive alt af betydning uden at være student.
Hvorfra hun fik sin sans for litteratur, er mig stadig en fuldstændig gåde, og nu er det for sent at spørge. Hendes far læste ikke og hendes mor døde meget ung. Hun læste alle store og mindre store danske og udenlandske forfattere, Shakespeare, Goethe, Andersen, Virginia Wollf, Proust, Kafka, Joyce, Conrad, Nabokov, Hamsun, Strindberg, Ekelöf, Graham Greene, Beckett, Sandemose, Sarvig, Tom Kristensen, Villy Sørensen, Sigurd Hoel og en masse mindre “good bad writers” – Sommerset Maughham, Villy August Linnemann, Karl Eskelund, Bjørneboe. Tænk, man har læst alle Maugham og Greenes bøger,  de sendte mig til Østen da jeg var 19. Da jeg havde læst min mors bøger, læste jeg min fars bibliotek, Churchills taler, Speers Spandauer Tagebücher, Schopenhauer, Kierkegaard, Montaigne, Den Hvide Brigade om danske læger i modstandskampen, Bullocks Hitler biografi, Frode Jakobsen og Mogens Fogs selvbiografier, Egill Snorrason, Hjalmar Helweg og Medicinsk Kompendium, så jeg tilsidst kunne stille en diagnose på mig på latin, og kunne gå direkte på Rudolph Bergs Hospital selv. Og meget andet, jeg  forlængst har glemt, men som jeg tror indgår i min forestillingsverdens DNA.
Jeg havde ikke meldt mig ud af virkeligheden, jeg havde søgt om optagelse i den. Jeg havde foretaget en lang rejse og det var ikke nogen dårlig rejse, selvom den var i mangel af andre muligheder. TV var i sin vorden, udblik kom næsten udelukkende fra litteratur og fra radioen, der havde en høj kvalitet dengang.
Jeg har dog aldrig læst Ib Michael andet end i Politiken. Jeg kom engang sidelæns ind i en radioroman, jeg måtte høre til ende for at  få opklaret hvem der mon skrev sådan. Det var Ib Michael. Jeg tror derfor jeg ved, hvorfor han og Hanne Vibeke Holst har ligget på bestsellerlisterne og tjent gode penge, mens f.eks. Søren Ulrik Thomsen og Henrik Nordbrandt ikke har. Jeg mener selv, det er ret hensynsfuldt sagt. Jeg søger endnu stadig optagelse i virkeligheden – der er visnok flere når man tænker på Michael – i ny og næ, nu via andre kilder, men voksne mænd læser som regel ikke skønlitteratur, hvilket betyder at mænd gør klogt i at læse verdenslitteraturen inden de bliver 20. Det er kvinder, der holder bogsalget og Ib Michaels virkelighed kørende. Det siger branchens folk i al fald.

Dispatches: Lessons In Hate & Violence

Trailer. Programmet sendes på Channel 4 på mandag den 14.

Douglas Murray: Cameron’s Multicultural Wake-Up Call

The growth of Islamist extremism in the West is something even the politically correct can . Finally, Europe’s mainstream party leaders seem to be realizing what others have long noticed: Multiculturalism has been the most pernicious and divisive policy pursued by Western governments since World War II. [..]

The Muslim communities that Mr. Cameron focused on will not reform themselves. So the British government will have to shut down and prosecute terrorist and extremist organizations, including some “charities.” There are groups that are banned in the U.S. but can and do still operate with charitable status in the U.K. Clerics and other individuals who come from abroad to preach hate and division should be deported.Will Mr. Cameron manage to do any of this? There is reason to be skeptical. In the wake of the 2005 subway and bus bombings in London—attacks carried out by British-born Muslims—Tony Blair announced that “the rules of the game are changing.” They then stayed the same.
It is possible that Mr. Cameron will show more political courage. If he does, he will undoubtedly be lambasted by the defenders of multiculturalism. He will also become a leader of significance. If he doesn’t, then future generations may well associate him with Munich. But it will not be for Saturday’s speech. It will be with a previous prime minister who also went to that city and who returned with an honor that proved deeply temporary. Wall Street Journal

McKinstry: “We are a more divided society than ever”
Camerons München-tale skaber voldsomme dønninger i England. Her gøres multikulturens ødelæggelser op: “The feeling of unity in this country is dying.”

[..] For decades, the British State has been aggressively imposing the dogma of multiculturalism. Without any mandate from the people, successive Governments have told us we must accept our transformation into a culturally diverse society. No occupying foreign power could have sought to change the fabric of our nation more rapidly than the metropolitan political elitists have done in recent years. Filled with loathing for our heritage and our traditions, they have embarked on a massive social engineering project.
As the annual immigration rate has been driven up to over 500,000 a year, so the public is warned in strident terms to “celebrate” the decline of Britishness. Cultural diversity has become the governing ideology of modern Britain as surely as communism was the ruling creed of the Soviet Union. Many major public institutions, from the police to housing associations, regard their key task as the promotion of multicultural values.

Fortsæt med at læse “Wilders: The Lights Are Going Out All Over Europe”

Perhaps alone in the coterie focused on the Islamist threat to Europe, I am cheerful these days. That’s because I see the anti-Islamist reaction growing even more quickly than the Islamist threat itself.
The stirring speech by British prime minister David Cameron on Feb. 5, in which he intelligently focused on what he called the “hands-off tolerance” of “Islamist extremism,” including its non-violent forms, exactly fits this pattern.
In similar fashion, Chancellor Angela Merkel of Germany last October deemed multiculturalism to have “utterly failed.” A referendum in Switzerland about minarets manifested the concerns of that country’s population – and polling around the continent showed those sentiments to be widely shared.
The rise of respectable political parties primarily focused on the issues surrounding Islam – with Geert Wilders’ Party for Freedom (PVV) in the Netherlands at the forefront – is perhaps the single most encouraging sign, compelling legacy parties like the British Conservatives to pay attention.
I differ with many specifics of these initiatives – Anthony Daniels rightly points out, for example, some of what Cameron neglected in his speech – but those are secondary. That, over time, individuals and organizations are finding their voice and are learning strategy and tactics to fend off Islamism gives Europe civilizational hope. Pipes.

Victor Davis Hanson: The Middle East and the Multicultural Nightmare

[…] Where did multiculturalism come from? It is a bastard child of Marxism, of course, inasmuch as it is anti-capitalist and judges left-wing or pseudo-left-wing totalitarians far less harshly than right-wing authoritarians (e.g., Obama is more sympathetic to the crowds in Cairo than he was to those in Teheran). It is also a byproduct of Western affluence, which alone provided the margin of safety and affluence to indulge in fantasies. One reports on the noble Palestinians by staying in nice places in Israel; one is an advocate of the “other” in Harlem from the Harvard Lounge and Upper West Side; the yuppie actor praises Chavez and his forced redistributive housing schemes, but would never turn over his vacation Malibu beach house to homeless illegal aliens who cut his lawn.

Finally, multiculturalism is a form of political and historical ignorance. The multiculturalist is an ahistorical fool, who confuses the cultural periphery with the core. Thus the United States is enriched by “multicultural” music, food, fashion, art, and literature from a Mexico or Kenya or Egypt. Fine, wonderful, all the better. But one, in the spirit of “diversity,” does not wish to embrace the Mexican judiciary, the Kenyan economic system, or the Arab attitude to women. Multiculturalism is a fraud of sorts, as the activist who wears the serape to campus never quite agitates for adopting the protocols of the Mexican police or the Mexico City elite’s approach to Indian peoples. We do not see signs blaring out: “We want Nigerian speech codes,” “Treat women as they do in Saudi Arabia,” “Look to the Iranians for gay rights,” “Arabs had the right idea about slavery,” etc. […] Victor Davis Hanson:The Middle East and the Multicultural Nightmare

»I forhold til«

Min hjerne er blevet et stykke software, jeg hører talestrøm fra radio som baggrundsstøj, men hvergang nogen siger “i forhold til”, slår min shit-software til og jeg får et mikro-nervesammenbrud og vågner. Prøv at læg mærke til det. Man kan sige så meget andet: “Sammenlignet med,” I den forbindelse,” “Når man tænker på” og så videre. Men vi er sproglige aber, vi hører et udtryk vi kan koge ti eller tyve andre ind til. Alle har fået en mani med at sige “i forhold til” nu hvert andet minut. Jeg får i forvejen tinnitus af at folk siger “omkring” i stedet for “om”, “kreativ” i stedet for “skabende,” “kontekst” i stedet for “sammenhæng,” “målsætning” i stedet for “mål,” “italesætte” for “sige, udtrykke,”byde ind på”, “spørge ind til,” “tovholder” og fortsæt selv.
Det er den forhenværende kulturkanal P 1, der er mest leveringsdygtig i abesprog, og jeg bilder mig ind det meste kommer fra Folketinget og universiteterne, hvor der åbenbart er flest der har brug – ups !, “behov” for – at puste sig op. Jeg har døbt det botox-sprog. Jeg ville have lavet en kilometerlang liste over udstryk der giver mig knopper, men det har jeg glemt, så hvis der er nogen der vil tilføje deres yndlingsaversioner nedenunder, fyld endelig på. Bedst er det måske ikke at høre radio, man kan dog endnu slå over på klassisk, hvis der ikke lige er Heises hej-på-dig Highlights, der også gør mig sløj. Jeg måtte bare lige italesætte det i forhold til mit velbefindende, og iøvrigt har vi alle uret i forhold til Gud.

Öppet brev til statsminister Fredrik Reinfeldt

Af Utlandssvensk

Som gammal före detta moderat trodde jag att du 2006 skulle greppa tag i invandringsproblematiken efter socialdemokraternas vanstyre på området under årtionden. Du gjorde mig ytterst besviken.

Moderaterna av idag är inte M längre utan lutar åt S och V. Du solkar ner den svenska stolta blågula fanan och är en ovärdig regeringschef för Sverige. Vid mina 78 år har jag i protest mot dig, bedragare Reinfeldt, sjuklöverpartierna och PK-media, som aldrig drar fram sanningar, avsagt mig mitt svenska medborgarskap. Migrationsverket befriade mig från detta genom två sekreterarsignaturer. Det snabbaste byråkratsvar jag någonsin har erhållit på en ansökan.

Naturligtvis hade jag inte väntat mig ett tack för 30 års skattebetalande som inkomsttagare i Sverige. Ej heller för erläggande av 14 års 25-procentig SINK-pensionärsskatt – skatter man som utlandsboende inte har fått någonting för. Inte heller blev vi förvånade, min jämnåriga hustru och jag, över att vår gemensamma fattigpension reducerades med totalt 500 kronor i månaden i år. Klart att svenska slantar sinar som alliansen styr!

Så ofantligt humoristiskt, Mr Reinfeldt, att en nyanländ favoriserad islamsk anhöriginvandrare över 65 år med alla bidrag skattefritt uppbär cirka12 000 kronor i månaden i Sverige. (ÄFS, äldreförsörjningsstödet, ökade visst i år? Kolla med Försäkringskassan!) Hans son, som tydligen inte var den biologiske sonen, kom insmugglad till Sverige för sex år sedan som arbetskraftsinvandrare. Han hade inga kvalifikationer av någon sort och har inget arbete utan lever på bidrag alltsedan ankomsten. Ytterst bekvämt i en fortsatt livstid. (Kolla gärna andra bidragsöden från Miggorna i en mycket kvalitativ blogg, Merit Wager.com.

Hustrun och jag har tillsammans fostrat våra barn i Sverige. Vi jobbade i landet i 60 år tillsammans och har gjort rätt för oss. Vi kommer inte ens gemensamt upp till denna svindlande summa av 12 000 kronor i månaden efter skatt.

Det finns många svenska fattigpensionärer både i Sverige och utomlands. Din regering favoriserar nyanlända och diskriminerar etniska svenskar, som varit med om att bygga upp välfärden i landet. Den välfärd som ditt gäng nu försnillar på löpande band. Skandalöst!

Sverige är inte längre ett välfärdsland för svenskar. Förr kunde man kalla en populär premiärminister för landsfader. Tage Erlander var en sådan. Tydligen har du att döma av dina tidigare uttalanden inte läst svensk historia. Förmodligen kommer du att i en framtid rubriceras som en svensk förrädare av dina egna sanna och strävsamma skattebetalande medborgare. Dessa som jobbat och jobbar för landets bästa i Sverige och utomlands.

Du samarbetar tydligen med din nye M-riksdagsledamot, islamisten Abdirisak Waberi. På hans önskelista står att införa sharialagar, månggifte och att Sverige skall anpassa sig till en totalitär, våldsam och förtryckande ideologi från 600-talet. Jag såg dig i TV i ett halalslakteri härom året i indirekt M-reklam för denna barbariska slaktmetod. Moderaternas nya islamistiska giv? Du är väl tacksam att Saudiarabien satsar slantarna på nya moskébyggen, inte bara på Hisingen. Du ser tydligen här en grogrund för dina nya ”musseväljare”.

Ni fortsätter oförtrutet att importera fattigdom till Sverige. En sanslös politik! Ni saknar ”jävlar anamma”, nationell känsla, och ni leder Sverige mot katastrof. Hur har Sverige råd att vara världens socialbyrå?

Lyssna på C och MP som vill ha ännu friare invandring – bara kom, gränserna blir vidöppna! Partierna vill skänka bort moder Sveas kropp och själ till analfabeter och bedragare. Hur många miljoner av världens nödlidande vill ni importera innan ni är nöjda? Vem betalar? Bidrar ni någonting själva? Er riksdagslön på 60 000 kronor i månaden kan ni naturligtvis lagligt reducera för att hjälpa arbetsskygga nysvenskar, och några kan väl bo hemma hos er? I Djursholm, Lidingö eller Täby? Jaså inte? Nähä, jag kunde gissa det!

Jag har skrivit till dig tidigare, Mr.Reinfeldt, men du är så stor i korken att du inte svarar på brev. Ditt brevfilter är vattentätt, och där fastnar breven. Förmodligen går de direkt ner in the big bin! Du läser inga brev från folket. Det gjorde Gösta Bohman på 80-talet, en hyvens M-ledare. På den tiden hade M en partiideologi och landet en försvarsmakt.

Fortsæt med at læse “Daniel Pipes: My Optimism About Europe”

Hvis EU og USA er noget vage når det kommer til udtalelser om Egypten, er det for intet at regne imod mullaherne i Teheran, der på den ene side skal rose opgøret mod deres sunni-antagonister, men på den anden side under ingen omstændigheder skal give deres egen befolkning gode idéer. Det er en balancegang, der vil frem i verden. Til hjælp Teheran-diktaturet bla. de to eksotiske englændere, den ultra-venstreorientede antisemit George Galloway, og den beslørede papegøje Yvonne Ridley. Hendes “analyser” hedder: U.S. cocktail of arrogance and ignorance, The Arab world’s sleeping giant wakes up, US ammunition tells its own story in Egypt. På iransk stats TV er nyhederne sparsomme men omhyggeligt udvalgte: ‘Egypt revolution also against Israel’, ‘Israel wants Suleiman to lead Egypt’, ‘US controls Egyptian regime’, og ‘Egyptians cannot tolerate Mubarak’. I den sidste har Press TV omhyggeligt klippet manden fra Broderskabet ud af en længere BBC debat med bla. Douglas Murray, hvor han får læsterlige tæsk. Se den i stedet.

Salar Mahmoud Hassan, pædofil

Det er ikke bare voldtægt, der er øget helt eksplosionagtigt i Sverige de sidste 30 år, det er også seksualforbrydelser mod børn. I 2010 anmeldtes 1. 736 voldtægter mod under 15-årige, det virkelige tal er antageligt det tidobbelte. Vi ved ikke hvem der gør det, aviserne skriver det ikke. BRÅ har det ikke i statistikken. Der er kun et fingerpeg som dette via enkeltsager, for som Sanna Rayman skrev:

Åkesson: “Muslimska män är överrepresenterade i våldtäktsstatistiken.” Etablissemanget: “Fel fel fel! Det vet vi faktiskt inte! Jaha. Där fick han. Pilutta dig Jimmie! Vi vet faktiskt inte. För vi har slutat föra statistik över brottslingars härkomst, just för att täppa till truten på typer av din kaliber.”

Det er naturligvis ikke svensk presse, der afslører irakerens identitet, de er nemlig venner af børn og kvinder og andre, der ikke kan forsvare sig i en sådan grad, at X-antal småpigers liv nu er ødelagt fra starten. Hvad bliver de samlede omkostninger for denne ene mand ?

Farstamannen har sedan 2006 lockat till sig flickor 6-11 år gamla, in i trappuppgångar och portar och ofredat dem grovt. Bland annat har han tvingat flickorna att utföra oralsex på honom sedan han knutit en ögonbindel för deras ögon. Han har varit verksam i Hökarängen, Spånga, Farsta, Rågsved samt i ett fall Uppsala.Söderortspolisen tillsatte därför sommaren 2010 en särskild kommission med tre utredare som arbetade heltid med att försöka hitta gärningsmannen. Han greps sedan i juli efter att några 15-åringar slagit larm om att han närmat sig barn. Han hade då en kamera med sig och i den hittades material som tydde på grövre brott. Vid en husrannsakan i hans lägenhet hittades material som visade på flera fullbordade våldtäkter mot småflickor från hela Stockholms län och i andra delar av Sverige. 180 filmer beslagtogs i hans bostad. På en del av filmerna förekommer han själv vid övergreppen. Trots det nekade gärningsmannen till en början.
Det är mycket grova brott som sätter djupa sår hos barn som vi vet tar lång tid att bearbeta. Flera av de målsägande har varit utsatta vid upprepade tillfällen och under lång tid, säger Elisabeth Massi Fritz, som är målsägarbiträde åt två av flickorna.

Åtalad :Salar Mahmoud Hassan, född 1976-03-15 och mantalsskriven i Farsta. Farstamannen åtalas för övergrepp mot 13 småflickor, Förgrep sig på minst 13 småflickor.

Come on David, if you go on like this you could win the next election

At last a political leader has dared to say what I have been saying for twenty years and getting kicked around for. Multiculturalism is not good for our society. In fact, I doubt if it is good for any society, for the simple reason that a society is defined not by its ethnic origins, but by its culture. Thank goodness David Cameron has been wise enough to understand this and brave enough to say it.Norman Tebitt: If David Cameron goes on like this, he could win the next General Election, (It is state multiculturalism that is racist, and David Cameron who is a liberal.)

Meningsdannere mod kristendom

Der er forhåbentlig ikke andet for Rothstein at gøre end at sige op.

Kristendommen er officielt blevet en del af Danmarks Radios public service-forpligtelser. I den foregående aftale fra 2007 var DR blot forpligtet til at formidle »den danske kulturarv«, men i den nye kontrakt, som stationen i forrige uge indgik med Kulturministeriet og forligspartierne bag Medieaftalen, indskærpes det nu, at DR skal lægge særlig vægt på formidlingen af »den kristne kultur-arv«.Det nye krav møder stærk kritik fra en række meningsdannere, der advarer politikerne mod at føre korstog med Danmarks Radio som spydspids.

»Det er en måde at tage os allesammen som gidsler i et nationalistisk kristent projekt,« siger lektor i religionshistorie ved Københavns Universitet Mikael Rothstein. »DR skal være vores allesammens, og hvis man lægger sig på en bestemt ideologisk og værdimæssig linje, så risikerer vi, at DR ikke længere virker samlende, men ekskluderende. Vi kan ikke vide, hvad der er sket ved forhandlingsbordet, men noget tyder på, at der ikke bare er blevet ført mediepolitik, men også værdipolitik,« siger han.
Idéhistoriker Malene Busk: »Public service er jo ikke kun forbeholdt folk, der er kristne, men det er det politiske signal, man sender, når man fremhæver den kristne kulturarv frem for alt andet.«
Michael Rothstein er ikke overrasket over, at DR nu er forpligtet til at varetage en kristen kulturarv: »Det er konsekvensen af ti års værdipolitik fra regeringens side. Det er et fænomen, der er i familie med ideen om en kanon og hele værdidebatten om den danske kultur-arv og selvbevidsthed. Når man i så aktiv grad har prøvet at konstruere det danske som det kristne, så må det jo også vise sig i sådan nogle sammenhænge.« Danmarks Radio er nu officielt kristen

Geert Wilders – The Movie

Politikens Henrik Palle skriver bla. – föga förvånande:

Den hollandske politiker Geert Wilders er uomtvisteligt en af Europas og måske den vestlige verdens mest kontroversielle politikere på grund af sine radikale synspunkter på islam .Men han er også et brand, en medieskikkelse og en magtfaktor.Alene derfor er det relevant at beskæftige sig med ham, hans baggrund og hans personlige historie.De to nederlandske journalister Joost van der Valk og Mags Gavan forsøger i deres dokumentar, som på engelsk bærer den tidstypiske titel ‘ Geert Wilders – the movie’, at gå bag om overskrifterne og facaden i en bestræbelse på at afdække fænomenet Wilders. De ønsker ikke at finde frem til privatpersonen Geert Wilders og undersøge, om han kan lide hunde eller katte, gule ærter eller sushi; snarere interesserer de sig for, hvilken politisk tradition han repræsenterer, hvad hans folkelige klangbund er, og hvor hans synspunkter egentlig stammer fra.[..]

DET KAN NÆPPE komme som nogen overraskelse, at Wilders lyse hår ikke er hans naturlige kulør. Han har bleget sit hår, og ifølge et af filmens udsagn er det et udtryk for hans pubertære trang til at skille sig ud såvel politisk som menneskeligt.Men det er også et ideologisk udsagn, idet hans korngule manke tydeliggør hans opposition mod tilhængerne af islam , der har en ganske anden hårfarve; ja, skulle man være grov, kunne man godt sige, at hans iscenesættelse af sig selv som ‘ blonde bestie’ også refererer til nazismens propaganda for den ariske races overlegenhed: Det Tredje Riges helte lignede alle forsiden af en Flemming-bog med blondt bølgende hår……..Set fra et dansk synspunkt er det pudsigt, at vor egen Lars Hedegaard flere gange nævnes som et forbillede for Wilders. Der kan man sandelig se. (Anm: Udstillings( fjende) billeder, ikke online)

Jeg er ikke begejstret for, at vi nu kalder hinanden ekstremister i tide og utide. Det gjorde WW II krigsgenerationen ikke, det gjorde man ikke meget under den kolde krig. Vi er polariserede, Muhammed var en værre havkat i hyttefadet end Marx. Jeg kan ikke forstå interessen for Wilders´hårfarve. Cameron farver hår, Politikens Bay Bundegaard, Dan Turell havde sorte negle og Svend Auken havde hentehår dengang der stadig var noget at hente. “Stol aldrig på en mand med hentehår,” sagde min gamle ven. Det gjorde jeg heller ikke, men Politiken og hans ex-koner gjorde. Her kan man så se filmen, hvis man kan hollandsk. Tysk rækker dog. Den sendes også på DR 2 i aften: Dokumania: Geert Wilders – frelser eller fanatiker?

Fortsæt med at læse “Mullaher med uld i mund”

Af Julia Caesar

Copyright Julia Caesar, Snaphanen, HRS och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Så står han där i strålkastarljuset på världens mest prestigefyllda operascen, Metropolitan i New York. Svensken med den satta kompakta kroppen är bara 27 år gammal, men han har sjungit för publik i mer än tjugo år. Han har rutin. Rollen som poeten Rodolfo i Giacomo Puccinis opera La Bohème, alla lyriska tenorers drömroll, har han sjungit många gånger. Han skulle kunna sjunga den i sömnen. Men nerverna lever sitt eget liv. Det är hans debut på Met, och hans knän vill inte sluta skaka. Särskilt det vänstra knät hoppar så att byxbenet fladdrar. Från sin plats i direktionslogen ser hans hustru hur han kämpar för att återfå behärskningen.

Då inträffar miraklet. Han håller Mimis (Mafalda Faveros) hand mot sitt bröst, och ett ögonblick senare fyller hans ljusa, oändligt vackra röst Met´s salong: ”Che gelida manina”, så kall ni är om handen… Även när benen skakar av nervositet står hans lydiga instrument, rösten och kroppens inövade teknik, honom bi. Först när ovationerna brakar loss släpper skakningarna. Benen bär honom igen. Än en gång har han klarat det. Än en gång har han levt upp till publikens förväntningar. Orkestern ger honom touche. New Yorkpressens recensioner är lysande.

Det är den 24 november 1938, en söndagskväll. Mannen som sjunger Rodolfos roll i La Bohème är Jussi Björling, världens störste tenor någonsin. Han ska komma att sjunga rollen i 114 scenföreställningar av de cirka 3 000 han ger under sitt liv. Många andra tenorer har korsat etern och operascenerna; Enrico Caruso, Tito Schipa, Benjamino Gigli, Giuseppe Di Stefano, Nicolai Gedda, Alfredo Kraus, Fritz Wunderlich, Gösta Winbergh, José Carreras, Placido Domingo, Luciano Pavarotti. Ingen har överträffat Jussi Björling. I internationella omröstningar koras han som nummer ett, år efter år.

Hans säreget silverskimrande tenor har en oförliknelig klang av skönhet och djup. Med den trollband han under hela sin livstid publiken på världens operascener. Jussi Björling dog bara 49 år gammal. Men med sin röst har han skrivit in sig i evigheten. Med den fortsätter han ständigt att trollbinda nya generationer.

(foto forfatteren)

Hundra år sedan Jussi Björling föddes

Flera biografier har skrivits om Jussi Björling. I en av de intressantaste, ”Tills vingen brister” (2002), berättar Yrsa Stenius om Jussi Björlings debut på Metropolitanoperan. Kvällen började inte bra för sångaren och hans hustru Anna-Lisa den där söndagen i november 1938. När de ska bege sig från hotellet till operan finns inte en enda taxi att uppbringa. Det blåser snöstorm i New York, och alla färdmedel står stilla, även metron. Paret får gå till fots, pina sig fram i snöstormen och bli rejält nedkylda för att ta sig till Jussis Metdebut och paradarian ”Che gelida manina” med dess skräckinjagande höga c på slutet.

Det är hundra år sedan Jussi Björling föddes. Uppgifterna om exakt födelsedatum är osäkra. Kyrkböckerna anger att han föddes den 2 februari 1911 i Stora Tuna församling i Dalarna, men enligt barnmorskans anteckningar föddes han den 5 februari. Det var inte så noga med exakta uppgifter för hundra år sedan, och Jussi Björling föddes i en familj som inte stod högt på samhällsstegen. Fadern David Björling var en sångarbegåvning som hade goda chanser till en operakarriär men gjorde sig omöjlig överallt genom en fenomenal förmåga att råka i gräl med alla. Han hamnade i Borlänge och försörjde sig som verktygssmed – tills han gjorde exploateringen av sina söner till sitt livsprojekt.

Två hundraåringar som präglade 1900-talet

Om man vill förstå samtiden finns det anledning att granska det förflutna. Den här krönikan tillägnar jag två hundraåringar som båda har satt djup prägel på det svenska 1900-talet, Jussi Björling (2-5 februari 1911 – 9 september 1960) och Olof Lagercrantz (10 mars 1911 – 23 juli 2002). Vare sig vi vill det eller inte bär vi båda med oss in på 2000-talet, Jussi Björlings stämma och Olof Lagercrantz skugga.

Jussi Björling. Världstenoren. Den ensamme mannen i strålkastarljuset på världens operascener. Prestationstvånget som livsform, kampen mot de svarta bråddjupen inuti som han flydde ifrån med alkoholens hjälp. Den ofattbara, gudabenådade begåvningen vars röst inte lämnar någon oberörd – och en liten sårig pojke som berövades sin barndom. Han är fågeln som flyger ända tills vingen brister. När han avlider 49 år gammal är hans hjärta lika söndertrasat av infarkter som hans själ av barndomstrauman.

Olof Lagercrantz. Samma år som Jussi Björling går bort, 1960, blir den 49-årige Olof Lagercrantz chefredaktör för kulturredaktionen på Dagens Nyheter, där han har varit kulturchef sedan 1951. Han är mannen från överklassen som blev glödande kommunist och skulle komma att bli tongivande försvarsadvokat för de grymmaste folkmordsdiktaturer världen skådat, Josef Stalins Sovjet och Mao Zedongs Kina. Hans strålkastarljus är trycksvärtan. Skrivandet är hans uttrycksform. Genom att bli läst får han den bekräftelse han behöver.

”En skribent lever inför de ögon som är riktade mot honom och dör när ingen lyssnar mer. Mina läsare har varit ett hem för mig och jag sträcker mig alltid mot dem” skriver han som 70-åring i förordet till sin självbiografi, ”Min första krets” (1982).

Liksom Jussi Björling bär Olof Lagercrantz gruvschakt från barndomen inom sig, men de ska komma att ta sig andra uttryck. Jussi Björlings svarta bråddjup gick i första hand ut över honom själv och hans familj. Han är blosset som tindrar och sprakar för en bedårad värld men förtärs av elden och bränner sig själv till döds. Det Olof Lagercrantz bar på skulle komma att under mer än ett halvsekel drabba det kulturella och politiska klimatet i ett helt land. Jussi Björlings tragedi var personlig. Olof Lagercrantz tragedi blev nationell. Inom kulturvänstern och medieeliten har han ikonstatus fortfarande 35 år efter att han lovprisade Maos diktatur i alla tonarter. Diktaturens pris i blod, sjuttio miljoner dödsoffer, låtsades han aldrig om.

”Oceanisk skönhet och sorg”

Vad är det i Jussi Björlings röst som berör människor så djupt att de gråter och jublar av upphetsning? Som trollbinder och fångar generationer världen över? Är det vemodet, barnets ogråtna gråt som träffar oss rakt in i den djupaste livskänslan, rakt i det vemod vi alla bär inom oss? Eller är det tonbildningen, den enorma styrkan och precisionen som stiger liksom rakt ur själva jordens urkraft tills den utlöses i ett höga c eller höga h? Vad det än är lämnar rösten ingen människa oberörd.

”Man tappar andan och orden, allt är oceanisk skönhet och sorg” skriver Yrsa Stenius.

”Ja, jag tror att Jussi Björling i sin mest gudabenådade sång befinner sig i en oceanisk dimension av sin existens, i ett gränslöst tillstånd där allt är helt och sammangjutet, kroppen, själen, känslan, tanken, himmelen, helvetet, lammen, lejonet och Gud.”

Jussis far David Björling hade lärt sina söner: ”När en ton är fulländad ska den ligga och dallra som en metallkula ovanpå vattenstrålen i en fontän”. På det sätt som fadern lärt honom fortsatte Jussi Björling att mejsla ut sina toner mot allt större fulländning. Själv har han uttryckt det så här:

”Jag grundar tonen som man grundar ett hus. Ju högre desto bredare fundament. Till sist sätter jag höga c som ett torn över alltihop.”
”Ibland när jag lyckas fullständigt med en ton och får den precis som jag vill ha den förefaller det mig som om den uppstod, inte i mig själv, i min strupe, utan ovanför mitt huvud. Ovanför pannan någonstans ljuder den.”

En gång fick han frågan av en journalist hur det kändes att vara så begåvad. ”Vet inte. Jag har aldrig känt efter” svarade Jussi.

”The Bjoerling Male Quartet”

Jussi Björling fick aldrig vara barn. Från tidig ålder hårdexploaterades han som barnstjärna tillsammans med sina bröder. När han var sex år gammal förlorade han sin mamma. David Björlings hustru Ester Björling hade, trots att hon var svårt sjuk i tuberkulos, fött tre söner under loppet av fyra år. Strax efter att hon fött den fjärde sonen, Karl 1917, dog hon. David Björling hade då redan i flera år rest på konsertturnéer med sina tre pyttesmå söner Olle, Jussi och Gösta, klätt dem i folkdräkt och lyft upp dem på bord och stolar så att publiken skulle kunna se dem. Jussi Björling var bara fyra år gammal när han debuterade i Örebro 1915. Efter hustruns död bestämde sig David Björling för att söka lyckan i det stora landet i väster. Sina egna karriärdrömmar och ambitioner överförde han nu på sina barn. Tillsammans med de tre äldsta sönerna bildade han ”The Bjoerling Male Quartet” och kuskade runt med barnen halvårsvis på den amerikanska kontinenten utan fast punkt någonstans.

Det kringflackande livet ledde till att pojkarna inte fick någon organiserad skolgång. Det var bara disciplin och hårt arbete med hundratals konserter som gällde. Pappa David var den store domptören och slavdrivaren som kompenserade sig för sitt eget havererade livsprojekt via sina söner. Ingen av pojkarna gick igenom något målbrott. Deras gossopraner förvandlades omärkligt till tenorer. Jussi Björling har berättat att fadern brukade massera sönernas struphuvuden en stund varje kväll innan pojkarna somnade. Det, påstod han, var hemligheten bakom det uteblivna målbrottet. Gossarnas strupar var hans ägodelar. Det var de som försörjde honom. Och han trimmar dem så att de länge ska kunna göra tjänst.

”Sexåringen slutade aldrig att ropa på mamma”

Den äldste sonen Olle led av rakitis eller ”engelska sjukan”, en vitaminbristsjukdom som leder till att skelettet mjuknar. Läkarna förklarade för David Björling att Olle borde ligga i gipsvagga för att inte bli helt deformerad. ”Det kan jag inte ta någon hänsyn till” svarade David Björling. Olle måste med för att göra kvartetten fulltalig och dra in de nödvändiga pengarna. Och Olle fick för resten av livet betala med sin hälsa. Han blev puckelryggig. Han gjorde sångarkarriär, men operaroller var uteslutna på grund av hans invaliditet.

För Jussi Björlings del ledde den bristande skolgången till att han livet igenom led av osäkerhet och dåligt självförtroende som bottnade i stora kunskapsluckor. Men de svarta bråddjup som han bar inom sig hade framför allt sin grund i den svåraste förlust som kan drabba ett barn, den tidiga förlusten av modern. Genom hela sitt långa äktenskap kallade Jussi Björling sin hustru Anna-Lisa ”mamma” eller ”morsan”. I sin bok ”Mitt liv med Jussi” berättar Anna-Lisa Björling om hur Jussi varenda gång han kom hem öppnade ytterdörren och ängsligt ropade ”mamma!” innan han steg över tröskeln. Om hon var hemma, vilket hon i allmänhet var, följde han efter henne från rum till rum.

Sent på kvällen den 8 september 1960 ligger Jussi Björling på övervåningen i sin villa på Siarö i Stockholms skärgård. Tre veckor tidigare hade han inför jublande folkmassor gjort det framträdande som skulle bli hans sista, på Sollidens scen på Skansen den 20 augusti 1960.

Från övervåningen ropar han ned till hustrun: ”Mamma, kommer du inte upp och lägger dig nu?”. Några timmar senare är han död.

”Det blev veterligen det sista han yttrade i sitt liv. Sexåringen slutade aldrig att ropa på sin mamma” skriver Yrsa Stenius i ”Tills vingen brister”.

När Jussi Björling är 15 år förlorar han och hans tre bröder också sin pappa. Under en sångturné avlider David Björling i Västervik 1926. Fyra pojkar mellan nio och sjutton år står helt ensamma i livet. Tappert fortsätter de att turnera och ge konserter på egen hand men tas så småningom om hand av olika släktingar.

Berövad sin barndom

Man kan bli berövad sin barndom på olika sätt. Under de mest skinande fasaderna döljer sig ibland de största fasorna. Olof Lagercrantz föddes in i en solid överklassfamilj. Materiellt led familjen ingen nöd, de saknade ingenting. Men familjen präglades av självmord och psykisk sjukdom i flera generationer. Barnen Lagercrantz fick heller inte vara barn.

”Till solidare villkor kan man knappast födas. Den gamla överklassvärlden stod skyddande vid min vagga. Jag skulle komma att växa upp till en typisk företrädare för denna övermodiga och från verkligheten egendomligt avskärmade värld” skriver Olof Lagercrantz i självbiografin ”Min första krets”.

Hans mor Agnes, född grevinna Hamilton, fick fem barn i rask följd tillsammans med sin make Carl Lagercrantz. Olof var barn nummer två och den förste sonen.

”Men knappt hade det sista barnet, en gosse, fötts förrän trollen övermannade henne och hon greps av en fruktansvärd sorg med dag och natt flödande tårar. Inget av hennes barn skulle minnas henne i en vårdarroll. Jag kan inte erinra mig Agnes annat än som alldeles stilla och inaktiv” skriver Olof Lagercrantz.

”Jag kommer in i sängkammaren där Agnes ligger ensam i den väldiga dubbelsängen av ek med höga skulpterade gavlar. Det är mitt på dan men rullgardinen är neddragen. Agnes gråter. En ändlös gråt ur källor som aldrig vill sina. (…) Jag är insänd av syskonen att trösta henne ty jag anses framstående i genren. Jag är högmodig över denna talang som skänker mig en känsla av utvaldhet. Jag kommer hela mitt liv att känna en dragning till sjukbäddar, till gråtande kvinnor att trösta, till rollen av räddare i nöden.”

Den ”argsinta” ettåringen

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Hundraåringarna”