af Julia Caesar ©

Anhöriginvandringen i Sverige slår nya rekord. I spåren på den ökande invandringen kommer släktingarna från de gamla hemländerna i ständigt växande skaror. Under förra året var anhöriginvandrarna tre gånger fler än asylinvandrarna. 67 procent var importerade äktenskapspartners från det gamla hemlandet. Reglerna för anhöriginvandring har skärpts i både Norge och Danmark. Men i Sverige tillåts den skena.

”Det är en vanlig kliché att invandrare vill ha ett bättre liv. Men de vill inte nödvändigtvis ha ett europeiskt liv. De kanske vill ha ett liv som i tredje världen men med europeisk levnadsstandard. De kanske vill använda sig av den mångkulturalism som möjliggjorts av västerländsk lagstiftning för att säkra medborgarskap för sina icke-feministiska brudar och utrymme för sina medeltida levnadssätt.”

Det skriver den amerikanske journalisten Christopher Caldwell i sin bok “Reflections on the Revolution in Europe”, en klarsynt skildring av hur invandringen från främst muslimska länder förändrar Europa. Många länders generösa policy har lett till en lavinartad ökning av anhöriginvandringen. Inget land kan illustrera Christopher Caldwells tes tydligare än Sverige.

Ett lands asylpolitik kan liknas vid ett hus med flera dörrar. Om asyldörren är stängd prövar migranterna, instruerade av de människosmugglare som fraktar dem, att komma in genom en annan. En bred motorväg ligger ständigt vidöppen in i landet för den kedjeimmigration utan slut som kallas anhöriginvandring. Märkligt nog talas det aldrig om den. Den är en nedtystad, ständigt växande och synnerligen kostnadskrävande invasion av hundratusentals människor från tredje världen, främst muslimska länder.

Antalet anhöriginvandrare skenar

Under förra året fick 34 082 anhöriga permanent uppehållstillstånd, PUT. Av dem var bara 9 273 personer anhöriga till flyktingar. Anhöriginvandringen slog nytt rekord igen sedan statistik började föras 1980. Antalet har skenat sedan den borgerliga alliansregeringen tillträdde 2006. De i särklass största skarorna kommer från Irak med 6 273 anhöriginvandrare under 2009 och Somalia med 4 757, totalt 10 030. En betydande del av dem måste försörjas av de svenska skattebetalarna eftersom något försörjningskrav i praktiken inte finns. Den nya lag som gäller från april i år är så ihålig av undantag att den liknar en schweizerost.

Sedan 1980 och till och med första halvåret i år har nästan 600 000 personer, 579 480, invandrat som anhöriga. År efter år utgör anhöriginvandrarna den i särklass största invandrargruppen – utan att det över huvud taget diskuteras. Bakom siffrorna finns intressanta fenomen som såväl regering och riksdag som massmedia tiger om. Dit hör tvångsäktenskap, import av äktenskapspartners från det gamla hemlandet, barnäktenskap, kusinäktenskap och den skumraskbransch som livnär sig på att förmedla skenäktenskap. På det här området liksom alla andra som gäller invandringspolitik sviker media sitt professionella ansvar att granska verkligheten. Journalisterna hukar i komfortabel avskildhet i sina etniska enklaver. (Grafik : Affe)

Växande import av äktenskapspartners

Möjligheten för invandrare att ta hit anhöriga härstammar från arbetskraftinvandringens tid på 1950- och 60-talen och motiveras med familjeåterförening. I dag missbrukas lagen till familjebildningsinvandring, det vill säga import av äktenskapspartners från det gamla hemlandet. När Mohammed från Rinkeby eller Fatima från Hjällbo ska gifta sig har de i allmänhet inte mycket att säga till om. Det är familjen och släkten som väljer ut den blivande bruden och maken. Men på en punkt är Mohammed och Fatima oftast eniga med sin familj: den blivande hustrun eller maken ska komma från samma etniska och religiösa grupp som de själva. Bruden ska vara oskuld.

”I många europeiska länder är äktenskap inte bara en aspekt av problem med invandringen, de är problemet med invandringen” skriver Christopher Caldwell.

Av de 34 082 som beviljades uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige under 2009 grundade 67 procent, 22 767 personer, sin ansökan på ett nyetablerat parförhållande. Migrationsverkets siffror för första halvåret i år visar att äktenskapsimporten ökar starkt. Av de totalt 13 364 personer som beviljats PUT som anhöriga fram till första juli i år utgjordes 76 procent, 10 136, av nyetablerad anknytning. (Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter innevarande år.)

I siffran för 2009 ingår 2 747 thailändare, varav merparten är svenska mäns import av thailändska kvinnor.

Det är inget konstigt med att välja sin make/maka från den egna etniska gruppen. Så fungerar de flesta människor. Men istället för att välja någon av de landsmän som redan finns i Sverige hämtas gemålen från ursprungslandet. Det finns huvudsakligen två motiv till det:

• En önskan om att äktenskapspartnern ska vara en produkt av det gamla hemlandets religion, kultur och värderingar och opåverkad av svenska värderingar och jämlikhetsideal som man tar avstånd från och föraktar.
• Att med alla medel utöka och stärka den egna etniska gruppen i Sverige. Även om invandringspolitiken i övrigt skulle vara restriktiv kan man genom anhöriginvandring försäkra sig om tillväxt för den egna minoritetsgruppen. Det är viktigt i synnerhet för muslimer som i enlighet med koranen segregerar sig själva och vill islamisera de länder de invandrar till.

Kusinäktenskap ger missbildade barn

Bland kristna och muslimer som lever i en hederskultur är äktenskapet inte i första hand en fråga om kärlek. Det är en affärstransaktion med främsta syfte att stärka familjens och släktens status och ekonomi. Parternas egen vilja är underordnad kollektivets-släktens vilja. I stora delar av Afrika och Mellanöstern är äktenskap mellan kusiner och andra nära släktingar en djupt rotad tradition som invandrarna tar med sig till sina nya hemländer. Släktgiften anses stärka familjebanden både socialt och ekonomiskt för de båda inblandade släktgrenarna och därmed förhindra skilsmässa.

Kusinäktenskapen har dessvärre visat sig resultera i en mycket förhöjd frekvens av missbildade och dödfödda barn på grund av det nära släktskapet. Detta har genetiker känt till internationellt sedan slutet av 1990-talet. På 1800-talet var kusinäktenskap förbjudna i Sverige. I Norge har myndigheterna gått ut med information om de genetiska riskerna vid nära släktskap. Men svenska Socialstyrelsen har inte gjort någonting för att informera om riskerna. Orsaken är rädsla för att bli anklagad för rasism. Socialstyrelsen ser hellre att det föds missbildade och dödfödda barn med de tragedier som det innebär för samtliga drabbade än man iakttar vetenskaplig hederlighet.

Barnäktenskap – en dold verklighet

I det tysta ingås ett oräkneligt antal tvångsäktenskap och barnäktenskap varje år i Sverige. Många ingås med fullmakt och via ombud utan att parterna någonsin har träffats. Om vi tar siffran 22 767 beviljade uppehållstillstånd på grund av nyetablerad anknytning under 2009 får vi en aning om omfattningen. Det handlar om tusentals arrangerade äktenskap per år.

I skuggan av en urgammal och primitiv tradition lever en skumraskbransch mycket gott. Det är de förmedlingar av skenäktenskap och andra arrangerade äktenskap som drivs av affärssinnade invandrare i Sverige. Sverige anses vara det land där det är lättast att bluffa sig in på grund av vår enkla hindersprövning. Affärsidén är mycket lukrativ – en sådan skenvigsel kan kosta 200 000 kronor eller mer – men erbjuder i gengäld möjlighet till livstids försörjning på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Sverige har den största förekomsten av skenförhållanden inom hela EU. Här klassas inte skenförhållanden som människosmuggling eller bedrägeri. Brottet ses som lindrigt och kan på sin höjd ge böter.

70 000 unga får inte välja livspartner

Barnäktenskap är förbjudna i Sverige sedan 2004. Man måste vara 18 år för att få ingå äktenskap. Det hindrar inte att tusentals ungdomar, framför allt flickor, gifts bort varje år. En undersökning som Stockholms stad låtit göra (Kickis Åhré-Älgamo och Ulla-Britt Fingal:”Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad. Rapport 2009”, Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete) visar att 60 procent av de tillfrågade flickorna i årskurs 9 med rötter i Mellanöstern och Afrika lever med hedersrelaterat förtryck och kränkningar. Minst 3 000 femtonåriga flickor i Stockholm – mer än var tionde – lever under hedersförtryck med mycket stora inskränkningar i till exempel rätten att gå ut på sin fritid. Den allvarligaste begränsningen är att inte själv få välja vem man ska gifta sig med. Enligt statliga Ungdomsstyrelsen är det minst 70 000 unga i Sverige som inte har rätten att själva få välja livspartner – beslutet fattas av föräldrarna och släkten utifrån religionen och kulturen.

Kvinnans oskuld är hårdvaluta

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Kedjeinvandring utan slut”

Sex og hor og politik

Jeg gider ikke kommentere sexköplagen længere. Men på given foranledning, vil jeg fortælle lidt om mine erfaringer med bordeller. Jeg har i min sømandstid nok været på omkring 150 stykker af dem, så jeg burde have en ekspertise, svenske lovgivere mangler, men man ved jo aldrig. Når man sejlede i de tidlige 70 ere, før containeralderen, var man længe  undervejs og længe  i havn. Gerne fire dage i hver  havn, hvor det idag er  otte timer. Man skulle  have noget at lave, så man gik ud med sine venner, og de steder der serverede øl og underholdning, var gerne de samme  hvor man kunne blive opvartet  af smukke  købe damer. I Noreuropa, Hamborg, Rotterdam og Antwerpen, var stederne for deprimerende, kvinderne var lige så dyre som de var uatraktive, men når man kom syd for Portugal og hele vejen til Manilla, Hong Kong og Japan, så var det steder med betydelig charme og livsglæde. Det vil måske  komme  bag på nogle, men jeg er en slags romantiker, jeg troede ikke  på ideen om at købe  mig til noget i den boldgade, så jeg nøjedes med at købe  øl og lade dem bide mig i øret til ingen verdens  nytte. Jeg accepterede hvad de levede af, jeg havde ingen meniger om det, ej heller om deres kunder. De solgte, men ikke til mig. Jeg har dog kendt “den trofaste luder,” som Henry Miller med rette priser i  sine bøger, og bedre veninde  kan ingen få. Det var da jeg boede i lang tid i Singapore. Hun gik på sit arbejde, og jeg gik på mit, og tiden sammen var idyl. Hun vogtede over mig som en løvinde. Jeg vil riste en rune for hende, Sophia, jeg har hendes foto,  men da hun sikkert nu er en respektabel midaldrende, singaporeansk bedstemor nu, tøver  jeg lidt med at lægge det på nettet. Men hun var dårende skøn og glad som dagen var lang. Halvt malay, halvt inder. Den svenske “Littorin-affære” og alle dens snerpetanter, kan rende mig et  vist sted. Kom ud i verden og få et slags liv, I degenererede tremmekalve. At bestemme hvad andre skal gøre, bliver til en patologi på få år. Et parlament, der ikke smider folk ud løbende, er en pervers forsamling. Hør Mona Sahlin tale i to minutter, så ved man at der er gået galt for mange år siden. Hun er en diagnose, som hele det selvsupplerende miljø hun færdes i  er. Vi har det også i Foketinget, men det er ikke nær så indavlet. Der er trods alt for megen gennemluftning. Aftonbladet polisanmäld för förtal. (Et af mine skibe, ØK´s  m/s Arosia.) Og et meget godt apropos fra idag: Theodore Dalrymple: Sentimentality is poisoning our society.

Hvad burkaen gemte

Historien her kan anskues fra flere vinkler – der er en umiddelbart komisk kontrast mellem indpakning og indhold, nogen vil måske finde det pikant, men først og fremmest er det jo en illustration af hykleri, hvor dette lands priviligerede kaste kan leve i den frihed deres undersåtter er afskåret fra (LFPC).

Taking the witness stand at Southwark Crown Court last week, Sara Al Amoudi spoke softly from behind a black veil. In fact, as befitting a Saudi Arabian princess, she was covered from head to toe with only her eyes visible.

Her demeanour was greatly at odds with the disputed case before the jury: an un-Islamic affair involving her former Swedish male-model lover, cocaine, Ketamine, champagne, London nightclubs, and, at the centre of it all, a bloody fracas in her luxury flat.

For Patrick Ribbsaeter – the lover in question who sat in the dock listening to her give evidence – it was one of the few times he had seen her dressed in a burka. Cleared after a two-week trial of assaulting her chauffeur, Mr Ribbsaeter, 30, tells today of the first time he set eyes on 28-year-old Miss Al Amoudi – in her room at The Conrad Hotel in Bangkok in May last year when she demonstrated considerably less sartorial restraint.

She was introduced to him wearing a revealing corset and designer jeans. Instantly bewitched by ‘this really beautiful woman’, he recalls being struck by what he describes as her close resemblance to the Colombian pop singer Shakira.

They became lovers that first night, beginning a destructive five-month relationship that was, he claims, defined by ‘hard partying’.‘She didn’t wear the burka as a rule,’ he said. ‘She wore designer clothes. Though once or twice in my presence she was completely covered up – the first time I visited her flat in London, for example. […]

‘My friend said she wanted to party and when we got to the room she was on her own, drinking champagne and quite drunk,’ said Mr Ribbsaeter. […] The Chanel burka-wearing vamp who goes clubbing with Kate Moss at centre of sensational court case

Somaliere i millionærvilla har £7000 i huslejerestance

A former asylum seeker from Somalia who was given a £2.1million luxury townhouse at the expense of the taxpayer has been accused of leaving rent arrears of £7,000 when he and his family moved out of their previous home.

[…] Abdi Nur, along with his wife and their seven children, moved into the three-storey property in West London last month because he didn’t like the ‘poor’ area of the city they were living in. His case was labelled ‘an outrage’ by the Prime Minister last week after The Mail on Sunday revealed the public was footing the townhouse’s £8,000 monthly rental bill.

Now, the owner of Mr Nur’s former home in North-West London has claimed the 42-year-old ex-bus conductor owes him £7,000 in rent arrears. […]

En nabo oplevede ikke den store integrationsiver:

‘We tried to introduce ourselves and my kids tried to make friends with their kids, but they were so withdrawn it was like they were from a different planet. They were so spoilt, the next thing they’d ask for is a limousine and a chauffeur. I thought they would be here for a long time but then they just disappeared.’ […] Somali refugee given £2.1million taxpayer-funded house owed £7,000 in rent on previous home

Andre – nemlig handicappede briter – må se deres tilskud beskåret af den samme instans (Department for Work and Pensions (DWP)) der udbetaler pengene til somalierfamilien:

[…] Rachel Nott, 19, is one of those denied the vital grant after being promised money by the ILF needed to pay for her to visit a specialist day care centre for 31 hours a week. Her mother Bronwyn, 62, from Devon, struggles to look after Rachel, who has the mental age of an 18-month-old baby and requires 24-hour care.

‘We have worked and paid taxes all our lives but were refused help for our daughter,’ says Mrs Nott. ‘Yet the DWP is providing a family in Kensington with their luxury lifestyle.’ But DWP has cut £350 for severely disabled

Jeg synes jeg kan mindes en fjern fortid for omkring 15 år siden hvor bl. a. Ekstra Bladet dækkede denne slags uhyrligheder grundigt herhjemme. Men aviskøberne efterspørger åbenbart ikke den slags stof i større omfang i dag (LFPC).

UK: Forebyggende bestikkelse af asylansøgere

Pengene fosser ud af den britiske statskasse (LFPC).

British taxpayers have paid out more than £1 million to persuade hundreds of asylum seekers and illegal immigrants to return home – before they even enter the UK.

Foreigners attempting to cross the English Channel at the French port of Calais are offered free flights and awarded up to £3,500 to help start businesses back home. The Home Office-backed Global Calais Project has persuaded 468 ‘irregular migrants’ to return to their countries of origin at a cost of £1.2  million to the UK Exchequer. […] Britain pays Calais migrants £3,500 to go home – before they even get here

Rioters in Grenoble fired at police, torched cars, and wielded stones and baseball bats, according to public officials in the city in southeast France.“A group of people was waiting for us with stones and baseball bats in their hands,” Brigitte Jullien, head of public security, told  BFM TV today. “Shots were fired against us.”

Det begynder på samme måde hver gang. Denne gang bliver en kasino røver skudt efter at have røvet 20.000 Euros. Ingen kendte ham dog, men byen går amok. Ingen anledning til at starte en mini-krig er for ubetydelig. Rioters Shoot at Police, Set Cars on Fire in the French Town of Grenoble, Riots in Grenoble, France after Casino robber shot dead,  At least 50 cars torched in disturbance in southeast France. Grenoble rioters fire shots at police. Politiken synes ikke det er væsentligt at nævne, at der blev skudt adskillige skarpe skud mod politiet: Hårde sammenstød i Frankrig efter drab på røver. Ritzau hæfter sig  heller ikke ved det. Fyns Stiftstidende nævner det, norske gør, svenske har gemt den i en krog, jeg ikke lige finder, men SvD har dog et nogenlunde fair referat.Man bør se videoen, selvom man ikke taler fransk.

“This is Beirut. I swear, it’s Beirut!” exclaims one Villeneuve resident at the sight of police cars passing with sirens blaring. In the night sky a police helicopter passes above the buildings, with lights and infrared to film the crowd. The riot police try to circle elusive small groups of youth who are breaking everything in their path. A dozen of them, some with their faces masked with a while T-shirt, destroy two bus-stops with baseball bats.”The youths told me: You killed one of ours. In any case, you’re a dirty race, we’ll kill you too,” a policeman deployed to Villeneuve says, confirming the hatred against the police expressed by many local youth. “Anybody European, we’ll shoot down,” he says he’s heard.France: Rioting after police kill suspected robber

Messerschmidt: Wilders fortjener Sakharov-prisen

Dansk Folkepartis medlem af EU-Parlamentet, Morten Messerschmidt , er blandt initiativtagerne til en opfordring, som indstiller den hollandske politiker, Geert Wilders, til den fornemme Sakharov-pris. Prisen er opkaldt efter den sovjetiske systemkritiker Andrei Sakharov og uddeles én gang årligt af EU-Parlamentet til en politiker, som har ydet en særlig indsats for ytringsfriheden.”Geert Wilders er vore dages Sakharov. Han er ganske vist ikke gemt af vejen på en psykiatrisk afdeling i et fjernt hjørne af Rusland, sådan som Andrei Sakharov var det i Sovjetunionen, men han er udsat for en hysterisk forfølgelse af sine modstandere og må leve omgivet af sikkerhedsfolk døgnet rundt, fordi eksempelvis islamister ønsker at dræbe ham”, siger Morten Messerschmidt .Han peger på, at netop ytringsfriheden er afgørende for vestens overlevelse.
”Mange mennesker tager demokratiet for givet, men det er en risikabel affære, fordi vore vestlige demokratier i takt med den tiltagende indvandring er blevet udfordret på deres egen banehalvdel med krav om særlig hensyntagen til muslimske skikke samt fremkomsten af parallelsamfund. Geert Wilders er en af de få politikere, som har haft modet til at sige fra over for denne udvikling, og som i øvrigt nægter at lade sig kue – han har for eksempel netop stiftet en international ”friheds-alliance”, siger Morten Messerschmidt .Morten Messerschmidt nærer ikke de store forventninger til, at et flertal i EU-Parlamentet vil følge trop.”Desværre er EU-Parlamentet gennemsyret af politisk korrekt ideologi, men det ændrer ikke ved, at sagen er værd at kæmpe for. Der stod heller ikke et flertal bag Andrei Sakharov i Sovjetunionen, men alligevel endte han med at lægge navn til en frihedspris. En profet er sjældent agtet i sit fædreland – eller af sin egen tid”, siger Morten Messerschmidt . (Pressemeddelelse) Sakharov prize for freedom of thought. ( Dutch Islam critics Wilders and  Hirsi Ali on al-Qaeda hitlist. This Man Is Building An International Alliance Against Islam.)

UK: Burka-boykot – hvem blinker først?

Et interessant face-to-face-sammenstød, hvor dog den ene part ikke vil vise sit. Egentligt forbud mod burkaer er en skidt idé efter min mening, med mindre man også er villig til at tage skraldet med at håndhæve det, inklusive de regulære optøjer det kunne medføre. Langt bedre er det at diskriminere bærerne i offentligt regi – og spar mig for flæberi om at man derved er med til at isolere disse fødemaskiner yderligere.

A Conservative MP today declared he would refuse to meet Muslim women wearing full Islamic dress at his constituency surgery unless they lifted their face veil. Phillip Hollobone made the comments after launching a Private Member’s Bill to ban women in the UK wearing the burka or niqab in public places.

It comes after France banned women wearing the full-face veil, making it an illegal offence. But Muslim groups have condemned the Kettering MP and accused him of failing in his duty as a member of Parliament. […]

Spørgsmålet er selvfølgelig om dette er rent mundsvejr fra den konservative MP’ers side, som vil vise sig alt for vanskeligt at stå fast om i det særdeles eftergivende land. Dog har Mr. Hollobone tidligere udvist et mandsmod der godt kunne tyde på at han har den rette chutzpah (LFPC).

Mr Hollobone has previously come under fire for criticising the burka during a Commons debate. He claimed the garment was the ‘religious equivalent of going around with a paper bag over your head with two holes for the eyes’.

He was investigated by police for alleged racial hatred after the Northamptonshire Race Equality Council complained. Debates in Parliament are protected by Parliamentary privilege and the police decided there was no case to answer.Tory MP refuses to meet Muslim women wearing burkas

Riksdagen – menneskesmuglernes bedste kunde

Hvis man afviser invasionen, risikerer de at blive “apatiske”, en meget interessant diagnose, der kun forekommer  indenfor Sveriges grænser. Men da svensk journalistik er særdeles  optaget af sygdom, er det ikke så underligt at de opdager flere tilstande, end vi gør herhjemme. Det er meget dygtige og årvågne journalister, der kan gå fagfolkene i bedene, se nu  bare journalisten Gellert Tamas, der næppe ville kunne  yde førstehjælp ved et hjertestop eller bjerge en druknende, han er ekspert i apati: De apatiska – om makt, myter och manipulation – Författarkväll med Gellert Tamas. Hans  næste bog, burde handle om den apati, der har lammet den svenske journaliststand, en slags ungdomssløvsind der rammer fuldt udvoksede, skrivende mennesker i deres bedste alder, den svært epedemiske  Apatia Scriptoris.

I år väntas cirka 3 000 barn och ungdomar under 18 år söka asyl i Sverige utan vårdnadshavare. Nu har 1 956 boendeplatser skakats fram i kommunerna genom det regionala samarbetet – men ännu fler behövs.Till och med den 14 juli har 1 153 barn och ungdomar under 18 år utan vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn, sökt asyl i Sverige under året. Fler platser krävs för flyktingbarn

I statsministerkandidat Mona Sahlins nya bok “Möjligheternas land – min vision för Sverige” finns ett avsnitt om ett av de mest populära begreppen i svensk politisk debatt: Främlingsfientlighet.
Vid sidan av prostitution är främlingsfientlighet den känsligaste politiska frågan i Sverige, och ingen höjde därför så mycket som ett ögonbryn då Sahlin beskyllde sitt socialdemokratiska systerparti i Danmark för att ha givit efter för just främlingsfientlighet – och därmed ha pressat Danmark åt höger.Så cementerad är den svenska uppfattningen om det politiska läget i Danmark, att ingen svensk politiker längre ifrågasätter utfallen mot danskarna. Och varför skulle de? Det är med integrationspolitiken som med prostitutionsfrågan: Kommer du Danmark för nära tappar du din politiska legitimitet. När svenskar vill slå sig för bröstet i politiska eller sociala frågor hackar de på Danmark. Danmark är en ideologisk markör, en rituell antites till svenskt konsensus. Men den allmänna svenska uppfattningen av Danmark säger minst lika mycket om svenskarna som om danskarna.

Det handlar naturligtvis om fördomar. Sådana har alla människor, till och med de exemplar av rasen homo sapiens som går under namnet svenskar.Ett resultat av dessa fördomar är att svenskar, medan de pekar finger mot Danmark, har ovanligt svårt att konfrontera de integrationsproblem som faktiskt finns i det egna landet. Jämfört med i Danmark är den offentliga diskussionen om Sveriges nuvarande integrationspolitik svartvit. Detta ger i sin tur grogrund för en i det svenska folkdjupet utbredd känsla av att inte vara hörd av det politiska etablissemanget. Det är inte en tillfällighet att Sveriges mest lästa politiska blogg heter Politiskt inkorrekt. [..]

Under mina resor i Sverige har det slagit mig hur unison bilden av Danmark är, och med vilken mani den upprepas. Ett talande exempel är att journalisten Lena Sundströms fuskbygge till bok om Danmark – “Världens lyckligaste folk” – belönades med en Guldspade. Detta trots att den, läst från den danska sidan av Sundet, inte erbjuder annat än en stapel av fördomar.Herregud, boken kunde lika gärna skrivits i Kiruna.  MIKAEL JALVING  I Expressen. (se evt. det seneste journalistiske forsøg på at halal-slagte Danmark: »Danmark – et forgiftet rige«)

Jeg tror ikke en borgerlig dansker har skrevet opinion i en svensk avis siden Bertel Haarder skrev i Expressen i 2002 og Søren Espersen i Sydsvenskan for nogle år siden. Det er ikke sådan at komme til fadet. Mångfalden har det svært, når det kommer til synspunkter, men det er under ombrydning i stor kvie og smerte. Kan man nu være uenig, uden at myrde hinanden ? F.eks. eksisterer Jespersen og Pittelkows internationalt oversatte og berømmede bog “Islamists and Naivists,” ikke i Sverige. Der  er mange andre “icke-böcker”. Men det kræver naturligvis en gedigen, demokratisk fælles-erfaring, ikke at være bange for meningsforskellighed, og der er både Riksdagen og journalistkorpset foruroligende bagud i rutine og civilcourage. Det “åbne svenske samfund” er et teater, man kan snage i sin nabos indkomst og skat, men hver gang noget virkelig brænder på, går jerntæppet ned. NATO, DC 3, Estonia, Anna Lindh, Palme, ærlighed om voldtægtsepedemien, you name it. En moralsk stormagt med en flosset moral, er et ubehagelig fænomen, vi kalder det “skinhellighed”. Men det er i bund og grund en angst for folket og en mistillid til deres dømmekraft. Man foretrækker ærlige mafiosoer til enhver tid.

Jalving har en delvis overlappende artikel i Jyllands Posten idag: Den svenske ideologi. Vi håber Jalving i sin kommende bog skelner nøjere mellem “folk” og den herskende klasse (adlen) på cirka 10.000 politbureau-medlemmer fordelt på syv såkaldte partier, hvortil skal lægges deres 18.000 artige skriverkarle, der er så tamme, man kan håndfodre  dem, uden at blive bidt. For det er en vigtig pointe – så forskellige er vi ikke, vi folk. Vi er på én gang primitive og indviklede, men det er det samme, der får os til at tikke, og det gælder helt op til Lofoten og Kiruna. Det er en personlig erfaring. Derfor tænker jeg på, hvilken rubrik, vi skal have på valgdagen den 19 september. Indtil videre hedder den blot: “Smid dem ud! Røde, grønne og blå ! ” De skal ikke hænges på Stortorget, vi er endnu civilliserede mennesker og i øvrigt er deres pensioner så “generøse”, at de aldrig kommer til at lide nød ligesom deres befolkning og deres vælgere, men de kan med stor fordel undværes, allihopa. De har gjort mere end skade nok, ganske givet irreparabel, så  det er på tide Sverige gør en ende på det uværdige teater, og i praksis indfører demokrati som styreform, ikke mindst i den af staten betalte presse. At pantsætte sit frie ord, bevidst eller fordi man er idiot, er den største synd af alle. Det hedder vistnok  “idoit” på svensk, men det er ligegyldigt. Smid hele bundtet ud den 19 september. De “borgerlige” er liberalistiske tågehorn, og de vil aldrig løfte en finger for nationalstaten Sverige, hellere vil de påføre den krig med deres intellektuelle tankespind, humbug og verdensfjerne pindehuggeri, end indrømme deres forskruede ideers fuldstændige haveri mod virkeligheden.” So klammert sich der Schiffer endlich noch, Am Felsen fest, an dem er scheitern sollte”. De røde lamper har længe blinket frenetisk og advaret, historien advarer med al tydelighed, men der er ingen i et krigsuvant land, der kan høre den frekvens, de sender på. I Norge og Danmark genkender vi stadig lyden  af krigens trompeter, og vi har respekt for den, som man bør have. Vi har stået på ofrenes grave, fra vi var børn.

I Mahler´s II symfoni, 5 sats (fra min. 8:50) står de trompeter og spiller i baggrunden ude i det fjerne, i kirkens våbenhus, som her med Bernstein. Det er dem, jeg hører langt ude i horisonten. ” Aufersteh’n, ja aufersteh’n, Wirst du, Mein Staub, Nach kurzer Ruh’!, Unsterblich Leben! Unsterblich Leben, wird der dich rief dir geben!” Også krigen genopstår igen og igen til udødelighed, et grundvilkår. Se selv – tag til Verdun, Omaha Beach, Bastogne, Oradour-sur-Glane, Berlin, forbered dig på livet, ved at iagttage alle de der døde, for at vi andre kunne leve:  “Hör’ auf zu beben! Bereite dich zu leben!” Freden er en kamp, der er mindst kostbar, når den er forebyggende. Den erfaring  har Sverige glemt for flere generationer siden. Om det bliver en blodig forglemmelse ? Antagelig meget blodig og med ganske stor sandsynlighed, skønt ingen kan vide det. Enhver kan gisne udfra de nuværende parametre. Jeg gætter: De har sendt Jer i krig, allerede for længe siden. Disse årtier er “the phony war”, enkelte jøder, homoseksuelle, kvinder, unge mænd omkommer. Einzelfälle, ganske vist 260 om året, men det er blot en langdragen ouverture til det rigtige had og de rigtige fjendtligheder, jeres formyndere har forberedt, mens de frabad sig jeres medvirken.

Der vil være nogle kællingehjerner m/k, der kalder mig “højreorienteret” for den svenske observation gennem 45 år. Jeg er naturligvis  ophøjet ligeglad, måske ligefrem smigret ligesom Mogens Rukov, en forebilledlig mand. “Hvis løverne kunne tale, ville vi ikke kunne forstå dem”, og det er naturligvis derfor vi vil lade os nøje  med at slå hinanden ihjel. Løsningen har været den foretrukne i årtusinder. Vi slår nogle ihjel i Afghanistan idag, men der er ingen udsigter i det, det tjener intet formål, så vi vil holde op. De der bor her, vil imidlertid stadig stræbe os efter livet på forskellige måder, de vil lykkes med deres myrderier, og en dag vil Europas millioner rejse sig voldeligt imod det, og så vil man meget, meget nødigt tænke på, hvad der derefter sker med det mindretal, der ikke kendte deres besøgelsestid. De der advarede, vil man kalde “skyldige” og “hetzere”, men de der gjorde det hele muligt, vil være de politikere, der lever lige omkring  os nu. Ikke Mladic, Plavdic og Karadiz, men Sahlin, Lykketoft, Søvndal, Thorning, Vestager, Jelved, Bildt, Reinfeldt, Holger K, Nyslåede Dannebrogsridder Gæmmeltoft Hænsen med sin strygekvartet og salig prins Auken, den mest lysende, destruktive begavelse overhovedet.  Ingen kommer til at takke dem, for at orkestrere et masseblodbad. Det svenske folk vil reducere 35 års politikere til Quislinge-status, hvis det hele går så galt, som det er muligt, de ryger allesammen i nationens evige skraldespand, hvis nationen vel at mærke lykkes med at overleve dem, hvad der langt fra er givet.

Det er det løvesprog, jeg indtil videre kan tyde. Det står skrevet i poten, det er der, man skal lægge sit øre til og prøve at forstå. Det kan være massemord, fordi vi har givet ondskaben en ladeport af en chance, det kan være noget andet, en græssende zebra. Vi tilhører tilfældet. Vores formyndernes viselige skøn, som det lige var den dag Sankt Auken eller Sankt Villy fik en fiks, “spirituel” idé, de snart efter måtte overgive i en Helvedes fart, hvis ikke de skulle gå over i historien eksekutorer for et tusind år gammelt land. Man skal dog huske, at det såkaldt Konservative Folkeparti var lige så frisk som venstrefløjen, på at sælge landet ud til lavestbydende fundamentalist, f.eks. Abu Laban, som hverken Yemen eller Egypten ville eje eller have. Gud Bevare Danmark, for der var Gud døde mig ikke mange  politikere der ville mellem 1983 og 2001. I dag vil ikke engang Peter Norsk eje de Konservative, hvor dybt kan man synke ? Kun V og DF går fri af 1983 forrædderiet. Alle de andre, må vente nogle  årtier for at opdage, hvilken skyld de har pådraget  sig, selvom meget allerede er plagsomt synligt.

Sverige: 20.000 permanente opholdtilladelser i første halvår 2010

Vi har ikke talt arbejdsmarked, adoptivbørn osv. med. Langt den største gruppe nye svenskproducerede EU borgere er somaliere. Antallet asylansøgninger i samme tidsrum er øget med 36 %. Også Afghanistans mandlige “uledsagede” ungdom myldrer ind i landet i en tiltagende strøm. Afghanerne får  5.5 barn i snit, de kan godt undvære et enkelt, så Dan Eliasson kan føle sig ansvarlig. Migrationsverkets chef har været til konference i Genéve og udtaler:

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson inleder trepartskonsultationerna med en presskonferens. Han konstaterar att Sverige fortfarande ligger i topp bland Europas länder genom att vidarebosätta 1 900 flyktingar per år. – Jag är uppriktigt besviken på att inte fler europeiska länder tar ett större humanitärt ansvar för vidarebosättning, och jag är mycket oroad över hur människor far illa i flyktingläger och städer världen över, säger Dan Eliasson. Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter innevarande år, pdf. Merit Wager: Sverige är i en egen klass för sig på asylområdet.

USA: Allahs børnehær

[…] [The United Muslim Movement] has interests beyond the building of mosques. One of them deals with children’s activities – violence-based children’s activities. Jawala Scouts or the Jawala Scout Youth Leadership Program, an Islamic paramilitary boys group, was incorporated in Philadelphia in August 2005. It was founded a short time before that.

The children joining Jawala Scouts are as young as seven years of age. This is disconcerting, when considering some of the activities of the group, which include hand-to-hand combat, firearms training and survival tactics. Photographs from the group’s official website show the kids dressed in military fatigues, hiking through the woods, and engaged in wrestling.

What makes things worse are the type of individuals linked to Jawala Scouts. One is Carlin Saafir, the Legal Officer and 1st Lieutenant of the scouts. Saafir is also the President of UMM, a member of the UMM Masjid’s Board of Directors (General Council), and the Joint Community Outreach Chair of the Philadelphia office of the Council on American Islamic Relations (CAIR), an entity affiliated with the terrorist organization Hamas. […] Philadelphia’s Islamist Boy Scouts

Schengen-aftalen bør opsiges

Af Lene Kattrup, Dyrlæge og medlem af Det Etiske Råd

I DE SENERE ÅR HAR der på landsplan været en voldsom stigning i antal indbrud i private hjem og erhvervslokaler. Antallet har aldrig været højere. Og det fortsætter tilsyneladende her i 2010.
Udviklingen er alarmerende – mange steder taler man om bølger af indbrud. Opklaringsprocenten er rystende lav, politiet er reelt magtesløse og kan slet ikke følge med. Tyvene har næsten frit spil.
På få år har nogle af mine bekendte haft indbrud fem gange. De har beskrevet, hvor ubehageligt det er, at angsten sidder i dem om natten, når de hører lyde, kommer sent hjem, at børnene er bange flere måneder efter, osv. To gange skete det, mens de lå og sov.

Fortsæt med at læse “Jalving: Kritik mot Danmark hyckleri på hög nivå”

Stakkels Faisal Shahzad. Dette skulle have været hans stjernestund, hans evige testamente der kunne have fundet vej til bl. a. herboende arabiske skolebørns mobiltelefoner. Og så fusede bomben, og han blev hevet ud af flyet på startbanen af hurtigtarbejdende FBI-agenter (LFPC).

Drab på datter udløser … betinget dom

“Det drejer sig om konteksten”, for dette var “en familie i krise” og man kan ikke anskue dette som “en enkeltstående begivenhed”. Sådan udtrykkes jura (som vistnok ikke skal kædes sammen med retfærdighed) i et officielt multikulturelt land. Man bemærker selvfølgelig at sprogbrugen er som taget fra den humanvidenskabelige akademiske verden. Kriseramte tørklæde-mama blev viklet ind i en begivenhedskæde der, ja, beklageligvis endte med at hun kvalte datteren med et tørklæde. I en større kontekst var datteren således stendød. Bonus: Våde kinder hos gode, forstående mennesker der har bakket den kriseramte familie op. Via Jihad Watch (LFPC).

The Calgary mother who killed her teenage daughter by strangling her with a scarf more than three years ago will not have to spend a day in jail, a judge ruled on Thursday. […]

But LoVecchio deemed she did not intend to kill her, even though such an act required at least 2 1/2 minutes of continuous strangulation to cause death, and convicted her last October of the lesser included offence of manslaughter. […]

Marilyn Millions, one of Magomadova’s sponsors with St. James Anglican Church, said outside court she was relieved “at the compassion and mercy that has been shown” by the court. “There were lots of tears and emotion,” she said. “If you’ve lived through it and you’ve gotten to know these people, it’s all in the context. It’s a lot different than reading a little bit about it. It’s a very different situation.”

“This was a family in crisis with events spiralling out of control,” he said, alluding to the friction between Aset and Aminat leading up to the deadly confrontation that morning. “It cannot be reduced to simply a case of mom choosing to kill her daughter as a form of discipline because she misbehaved. Quite simply, the events of that morning cannot be seen as a single isolated event.” […] Calgary mom who strangled daughter gets suspended sentence

Queen Rania refuses Hebrew version of her book – on tolerance

From Ha’aretz:

Queen Rania of Jordan has turned down several offers to publish a Hebrew version of a children’s book she recently wrote. The book, which was published in the United States by Hyperion under the title “The Sandwich Swap” for children between 4 and 8 years old, was co-written with Kelly DiPucchio and illustrated by Tricia Tusa.

During a promotional campaign for the book, the queen described it as the story of two girls who let the food they bring to school get in the way of their friendship. They disparage each other’s food based on their own cultural preconceptions. The two main characters, Lily and Salma, have a lot in common, but not when it comes to their sandwiches: Lily prefers the all-American peanut butter and jelly, while Salma sticks to pita and hummus.

The two learn how to maintain their friendship, despite their cultural differences, but not without a food fight at school in which their classmates take sides. The confrontation ends, however, with a party at which the children exchange sandwiches. The book’s message touches open such issues as getting to know others, openness and multiculturalism.

Queen Rania seems to be the poster child for Arab tolerance: it’s real important until it comes up against a prejudice that is even more important. Then, of course, prejudice wins. Queen Rania refuses Hebrew version of her book – on tolerance

To og tre år til Vilks attentatmænd

Det er  billigt sluppet. Hvad får Kurt Westergaards øksemand efter terrorparagraffen ? Otte-ti år og en billet til Mogadishu?

Hur har du påverkats av den här händelsen? Jag har en känsla av att jag har tur. Jag hade änglavakt.Han fortsätter:- I dag är huset väldigt välbevakat och larmat. Det är något jag lärt mig av allt det här.”Jag viker inte undan”Lars Vilks kommer dock inte låta händelsen påverka hans arbete.- Hot och våld ska inte ha någon framgång. Jag gör som jag brukar. Jag viker inte undan. Jag står för det jag gör och så ska det vara.Fängelse för brandattentatet mot Lars Vilks, Lars Vilks efter domen: “Det här är farliga gossar”

Nancy-mordet: Moralsk opløsning over hele feltet

Selv Expressen har kvalme over omstændighederne omkring mordet den unge Nancy Tavsan i Gøteborg nytårsnat. Det er rigtignok på høje tid. Den hypervoldelige tiltalte somalier Abdulaziz Abdullahi Mohamed Husseins tidligere bedrifter kan ses her. Hvis han har sagt én sandhed under afhøringerne, har det været ved en fejltagelse. Med hans CV er det ufatteligt at han overhovedet gik løs nytårsnat, det er en retsstat der delvis har abdiceret, der lader det ske. Endnu en tragedie i en snart uendelig række.

Hela utredningen om överfallet på Nancy Tavsan full av exempel om hur folk struntar i att berätta hela sanningen, ljuger om skitsaker, sinkar polisarbetet, lämnar vilseledande uppgifter, bara tiger eller bara tänker på sig själv. Samhällsansvar och personlig moral – släng dig i väggen! “Skuggan” själv är det främsta exemplet. En ung man på hemväg från en fest hör mobilen ringa. Den ligger i snön. Vad gör han då? Jo, han stjäl den! I stället för att svara på det kanske viktigaste samtalet han kommer att få i hela sitt liv, trycker han av det, åker därifrån och ger mobilen till sin kompis. Vad är det för ett samhälle där folk gör så? Tänk om han hade svarat? Kanske kunde det ha räddat Nancys liv? [..]

Men det är inte rätt att gärningsmannen ska komma undan på grund av folks lat-het, själviskhet eller rädsla för att bli inblandad. Lika fel är det att man kan strunta i att rädda en människa som badar i sitt eget blod – och komma undan med det. “Fel att 22-åringen ska komma undan bara på grund av folks lathet”

Fredrik Lindströms “Världens modernaste land”

UK: Friske vinde fra de konservative, eller en fis i en hornlygte?

Der kunne godt være grund til forsigtig optimisme efter disse udmeldinger, men på den anden side var det jo de samme konservative der lovede briterne en folkeafstemning om Lissabontraktaten. Der er en snert af den assertivitet vi og andre i blogverdenen efterlyser.

A bonfire of draconian anti-terror laws was promised by Theresa May yesterday to reverse the ‘substantial erosion of civil liberties’ by Labour ministers. The Home Secretary said powers that could be scrapped or scaled back include 28- day detention without charge, control orders, stop and search and Big Brother snooping by town halls. […]

There will be a new drive to kick out foreign terror suspects who use the Human Rights Act to frustrate the deportation process, and an investigation into allowing intercept evidence in court. […]

There will be a drive to secure agreements to deport foreign suspects placed under the orders by reaching deals with their homelands that they will not be ill-treated. This would stop courts blocking their removal on human rights grounds. […] The end of Big Brother: Terror laws, stop and search and council snooping to be curbed

Den absurde britiske autoritarisme og rigide regelrytteri jeg tit har postet historier om er bestemt heller ikke gået alle briters opmærksomhed forbi. Spørgsmålet er selvfølgelig om Torierne selv med bedste vilje kan fratage de utallige kommissærer landet over deres tildelte magt (LFPC)

Ken Clarke last night warned that Britain had drifted towards an ‘elective dictatorship’ during Labour’s years in power. The Justice Secretary said there was also a need to return greater powers to Parliament.

Labour’s large majorities allowed it to pass a raft of invasive legislation without any meaningful debate. Mr Clarke said this must now be reversed. He added: ‘We have seen a steady drift towards authoritarianism in recent years – always a weakness of the Left in my biased opinion. […]

‘The executive has grown much, much more powerful. Parliament and its ability to hold the executive to account has grown ever weaker. […] Give parliament back its powers, says Ken Clarke

UK: Multikulturens seneste triumf – hul-i-gulvet-toiletter

Storbritannien er en stor, stor skude at vende (LFPC).

[…] But this basic form of plumbing, also known as a Turkish toilet or Nile pan, could be coming to a shopping centre near you – and all in the name of cultural sensitivity. From next week, shoppers in Rochdale who push open the cubicle door expecting the reassuring sight of a modern, clean lavatory could instead be faced with little more than a hole in the ground.

Bosses of the Greater Manchester town’s Exchange mall have installed two as part of an upgrade costing several thousand pounds after attending a cultural awareness course run by a local Muslim community activist. […] Shopping centre bosses approve ‘Asian squat toilets’ following cultural awareness course

Svensk eurokrat kan ikke få indvandring nok

Og der er noget andet, eurokratiet heller ikke kan få nok af: penge ned i egen lomme. 27 EU commissioners earn more than Mr Cameron’s £142,500 and, more amazingly, a further 300 EU officials are on a pay scale higher than the PM’s salary. (=1.277,240 DKK.) – Alene i Sverige er den åbne arbejdsløshed pt. på 609.800 personer, så det er ikke godt at vide, hvad Malmström ryger i sin aftencigar. De 178.000 er under 24 år, så de er unge længe efter 2013.

EU home affairs commissioner Cecilia Malmstrom said: “We need immigrant workers in order to secure our economic survival.”She claimed more were needed to fill “labour shortages”.In light of the demographic challenge the EU is facing, where our active population is forecasted to start falling already in 2013, we need immigrant workers in order to secure our economic survival.“I will continue to take more steps towards a more inclusive labour migration policy for the EU in the coming years.” BRUSSELS GO-AHEAD FOR NEW WAVE OF MIGRANTS

Ulla  Lauridsen skriver bla.:

Og jeg er endnu mere bange, end jeg var før. Jeg var ude med hjemmeværnet i dag. Dronningen besøgte Patriotisk Selskab, som har 200 års jubilæum.

Lige ved siden af ligger der en moske, og jeg kom tilfældigvis til at stå i den ende af området, for at holde styr på det publikum vi forventede. Der kom nu ikke rigtig nogen, dels fordi arrangementet ikke er blevet omtalt ret meget, dels vel nok på grund af det meget varme vejr. Men der var familiedag i moskeen, og de 8-10 børn, der rendte rundt udenfor vidste sig at være en virkelig udfordring. De tog simpelthen intet af, hvad jeg sagde, til efterretning. Een af drengene var ekstremt provokerende og udfordrende. Hele tiden. Og de andre drenge fulgte trop. Vi taler om børn på 6-10 år. Alle hans spørgsmål var varianter over ét tema: Hvorfor skal jeg rette mig efter noget som helst, du siger?

Indledningsvis henvendte de sig høfligt, og derfor svarede jeg dem venligt og imødekommende – som altid med folk, der henvender sig pænt. Jeg fortalte dem, at dronningen ville komme, og hvis de ville se hende og måtte for deres forældre, så skulle de stille sig dér. Det fik en af drengene til at meddele mig, at ‘hun er ikke min konge. Ikke muslim, det ikke godt’ eller noget tæt på dét. Jeg svarede venligt, at dronningen er dronning for alle danskere, uanset om de er muslimer eller kristne eller hvad de nu kan være. Til det svarede han, at ‘hun er i hvert fald ikke min konge. Vi har kun én konge’. Da det ikke er professionelt eller på nogen måde smart at indlade sig på en diskussion med publikum, spurgte jeg ikke, om det mon kunne være den jordanske konge eller hvad. Det var lidt nemmere for mine mandlige kolleger at styre dem, men også overfor politiet havde de denne tilbøjelighed til hele tiden at prøve grænserne af.

Lidt senere blev jeg spurgt af en ca. 12-13 årig dreng, om jeg var politi? Jeg vil og må naturligvis ikke udgive mig for at tilhøre politiet, og erfaringen har lært mig, at det er håbløst at forklare alt om hjemmeværnet og politihjemmeværnet, så jeg svarede bare, at jeg er soldat, hvilket jo heller ikke er løgn. Til det svarede han med en heftighed, der ærligt talt rystede mig: ‘jeg er også soldat’. …….Ulla Lauridsen: Jeg har set fremtiden. (mens vi sov sødt oversatte Magnus Orear Ulla´s tekst til svensk:  Blogg: “Jag har sett framtiden”.)

“Splittelse er sammenhold”

Jeg vil advare norske politikere på det sterkeste mot å gå i retning av mer kontroll med innvandrere. Det er en udemokratisk vei, som vil være ødeleggende, sier Asmaa Abdol-Hamid. Hun er sosialarbeider og folketingskandidat for Enhedslistens i København. Abdol-Hamid blir bekymret når hun hører at Jens Stoltenberg på en pressekonferanse i Oslo torsdag forklarer innstramminger i asylpolitikken blant annet med å avverge terrorfare, og at Fremskrittspartiet bruker terrorpågripelsene til å kreve at politimyndighetene skal ha mer kontroll med asylsøkere.

– Religiøst motivert terrorisme er et relativt nytt fenomen som vi er nødt til å finne årsaken til. Vi kan se i hele verden at muslimer blir stigmatisert og diskriminert. Det gir anledning til at man som frustrert ung muslim går ut i ytterliggående grupper for å hevne seg på dem som har stigmatisert en selv, sier Abdol-Hamid. Hun viser til at antiterrorpolitikken i Danmark har blitt strammere i takt med at antimuslimske holdninger i befolkningen er blitt sterkere. Det er en utvikling hun håper Norge klarer å unngå. – Jeg er redd for at man ved å frykte terror framkaller terror, sier hun. Den danske regjering har innført en tolvpunktsplan mot terrorisme, som Asmaa Al-Hamid er sterkt kritisk til.

– Et av punktene er opprettelsen av en hotline som fotballtrenere eller lærere kan ringe inn på dersom de ser tegn til religiøs ekstremisme blant ungdommene de jobber med. Ungdom er redde for at politiet spionerer på dem, og de føler at de ikke kan snakke åpent med voksenpersoner, som de burde ha tillit til, sier Abdol-Hamid.Den type angiver- og overvåkingssamfunn hører hjemme i det gamle Sovjet, sier Abdol-Hamid. Advarer mot hysteri

Det lyder som noget slemt Enhedsliste-sofisteri, hvis da ikke man anerkender, at muslimer er som hunde: er man bange for dem, angriber de. Indtil videre har vi nogle få tommelfingerregeler at iagttage: Der har hidtil altid været en moské bagved alvorlig terror og terrorsigtelser. Empirien antyder altså, at moskéer spiller en rolle som inspiration og mødested for terrorister. (Friskt eksempel fra i dag: Moskeen i Sarpsborg som den terrorsiktede Mikael Davud oppsøkte, omtales som radikal og farlig.) Og da de senere års danske terrorplots nu engang alle har været muslimske, turde det være logisk, at jo flere  muslimer vi lader bo her, desto større vil terrorfaren være. Englænderne flere har terrorplots at overvåge, end der er lopper i en sæk. Selv Stoltenberg er blevet sig den skarpsindige  iagttagelse pinagtigt bevidst, han må altså bare ikke sige det for Asmaa. Den vil også dæmre i Sverige så smerteligt og så småningom. Det bliver et ordentligt brag, altså når den svenske intelligentsia en dag kolliderer medvirkeligheden.

Bliver muslimer virkelig diskrimineret i hele verden, eller klarer de helt på egen hånd, at gøre sig forhadte? Er det værre at være muslim i et kristent land end omvendt?  Som bekendt er der tre ud af 52 muslimske lande, hvor kristne ikke bliver, myrdet, overfaldet, chikaneret og fordrevet. Selv i Tyrkiet er der en procent kristne tilbage, hvor der for 100 år siden var 25 procent. Er det lige det, vi udsætter Asmaa for? I den muslimske verden er der daglig masseterror mod muslimer. Er det en overdreven terrorfrygt, der sprænger folkemængder til atomer? Asmaa har en bror, der har domme for at have  tæsket en ung kvinde, som er straffet for vold, tyveri og trusler på livet. Er han en gemen hverdagsterrorist, fordi nogen har tisset på hans sukkermad, eller falder vold ham bare naturligt ? Det hele er det vittelige vås. Deter svært at sige, om Asmaa er et tågehorn, eller om hun bevidst lægger røgslør ud for at jamme enhver fornuftig diskussion. Vi er aldrig blevet formelt introduceret for hinanden.

Tyskland forbyder Ship to Gaza-arrangør IHH

Man kan jo forbyde  Henning Mankell og Mattias Gardell ved samme lejlighed. Det ville lette noget.

Germany has banned an organization that directly supports Hamas in Gaza. In a statement issued Monday, Germany’s Interior Minister Thomas de Maiziere of the Christian Democratic Union announced that his office had banned the Frankfurt-based International Humanitarian Aid Organization, or IHH, effective immediately. With millions of dollars in donations each year, IHH in Germany directly supports Hamas, “whose charter denies Israel’s right to exist and promotes the use of violence to achieve its political and religious goals,” the statement read in part.

“Organizations that operate from German soil, directly or indirectly, with the aim of fighting Israel’s right to exist, have forfeited their right to freedom of association,” it concluded.The Israeli Embassy in Berlin told JTA that it greeted the announcement “with great satisfaction.” It was a “long overdue” move, according to Stephan Kramer, general secretary of the Central Council of Jews in Germany. Germany bans Hamas-supporting group IHH. Innenminister verbietet Terrororganisation

I Basij’ernes klamme kløer

Som den gule fane på billedet foroven viser, har Asmaa Abdol-Hamid ingen skrupler ved at demonstrere sammen med det iranske præstestyres protegeer Hizbollah. Opmærksomheden på disse parters grusomheder er sporadisk i mainstreammedierne, men i Iran er det blodig hverdag. Videoen har ikke noget med den omtalte sag nedenunder at gøre, og jeg kan ikke henvise til dokumentation for dens ægthed, men den indeholder ikke noget der ikke er veldokumenteret på anden vis. Via Atlas Shrugs (LFPC).

According to HRANA, Elnaz Babazadeh, a 26 year old woman was raped and murdered by Basij forces in the city of Tabriz (northwestern Iran) last week. According to HRANA, Babazadeh’s car was stopped by Basij forces because she did not follow the Iranian regime’s dress code properly. Elnaz resisted the forces and did not listen to the orders of the Basij forces.

After Babazadeh resisted the orders by Basij forces, the Basij member who had stopped her jumped into her car and threatened her with a gun. Two other Basij members joined in and beat and raper her. They murdered Babazadeh and dumped her body close to Emamiyeh cemetery.

After local investigation was conducted by HRANA members in Tabriz, it was confirmed at Babazadeh’s funeral that the person who killed her was the son of a high-ranking Revolutionary Guards member. […] 26 Year Old Woman Raped and Murdered by Basij Members for “Bad Hijab”

Dur (heller) ikke: Endnu en moderat dørsælger står afklædt tilbage

Jeg ved ikke om Zeyno Baran selv er muslim, og om der i givet fald er fordækte motiver bag her. Men endnu en gang må man tage sig til hovedet over alt det usagte og alle de ureflekterede antagelser med potentielt fatale konsekvenser for vores fremtid, som interviewet her blotlægger hos denne forsker, og som enhver ved regelmæssig læsning af islamkritiske blogs øjeblikkeligt kan udpege. Jeg ved ikke om hendes bog tager alle de mellemregninger med der mangler her, men så meget desto mere skulle hun have stået på hovedet for at videreformidle dem her. Skal man sige at der er noget nyt her er det hendes erkendte pessimisme mht. “islamisternes” udsigter til at vinde den konflikt i den muslimske verden hun postulerer er pågående. Men selv dette kunne man for så vidt tillægge suspekte motiver: De moderate som en trojansk hest i vores samfund. Det er slet ikke godt nok.

Der mangler: Navne på moderate vi kunne sætte vores lid til – forklaring på hvorfor de er aldeles fraværende i gadebilledet, hvorfor de ikke går på gaden i vrede over deres modstandere – de moderates de facto-rolle som enablere der muliggør at “islamisterne” kan virke – retsskolernes totale enighed om verdensherredømmet som mål – de ureformerbare helligtekster der altid vil ligge som en rygende bombe – princippet om at ‘ijtihads porte er lukkede’, hvilket er en anden måde at sige at de overordnede teksttolkninger er endegyldigt fastlagt i islams tidlige århundreder. Og hvem vil købe en brugt burka af en kvinde der kalder politisk islam en nyere foreteelse? Spørg de massakrerede hinduer i Indien for flere århundreder siden, eller jøderne i Cordoba underlagt dhimmistatus, om deres liv ikke var underlagt politiske bestemmelser med religiøst ophav. Et enkelt afsnit er tilstrækkeligt her (LFPC).

[…] Zeyno Baran: Many of these texts have been written centuries ago and in a particular context. Many moderates read them recognizing that what may have been a great social advancement in the 8th century cannot be taken literally in the 21st century. Over the centuries, there were many different voices widely debating how to interpret the Qur’an or the hadiths; moderates follow the tradition of those who have used their rationality and interpreted revelation as well as historic developments within their correct context. There are also many moderates who have not read many of the basic Islamic texts; yet they are no less legitimate, because 1) many of the radicals have never read many of these texts either and 2) Islam is not just about the written text but the living tradition. Indeed, for centuries Muslims learned the basics of their religion orally, passing down teachings from one generation to another. The recent radical trend we see among Muslims is due to radicals picking and choosing certain passages from the Qur’an and other key texts, interpreting them in a way to make their case, and then presenting them as the most legitimate interpretations. Again, I’ll draw an analogy with Christianity — it is as if saying that only one denomination’s interpretation of basic texts is the correct one. Paraphrasing Bernard Lewis, the situation we face within Islam is as if a KKK-controlled state found major sources of oil, and used the money to spread its own version of Islam as the most correct form and the whole world gradually began seeing them as the most authentic voices. […] The Muslim Civil War: ‘The Most Important Ideological Struggle in the World Today’

”Malmö har blivit skitkonstigt”. Det synes Sydsvenskan er en passende rubrik til det faktum, at der hidtil i år er blevet skudt med skarpt 16 gange i Malmø. Hver anden uge. Hvor mange der overlevede, kan man se her. Det er ikke “skideunderligt”, det er tragisk.

På Malmø Sygehus MAS  Skyddar härdat glas  personalen på akuten

Sjukhusets nya akutmottagning har många säkerhetsanordningar. Det finns förstärkt glas, färdiga flyktvägar, olika slags larm, övervakningskameror och ordningsvakter samt väktare. För 15 – 20 år sedan var det en raritet med kniv- eller skottskadade patienter, i dag har vi ett till två fall varje vecka, säger Lars Stavenow.

I försöket ingår även att ordningsvakter och väktare finns på plats 15 timmar per dygn, redan från tidig eftermiddag och alltså inte enbart nattetid som tidigare. Personalen bär överfallslarm utöver de tekniska larm som finns som går direkt till SOS Alarm. Just nu installeras tolv övervakningskameror och för att hotfulla personer ska kunna isoleras kan dörrar stängas med en knapptryckning. För hotad personal i det främsta ledet finns även flyktvägar säkrade. Dessutom har all fast personal fått utbildning i strategier för att möta hot och våld och de har också gått kurser i självförsvar, säger akutchefen.På sjukhusets säkerhetsavdelning har även frågan om metalldetektorer diskuterats.

Gneisenaus kanoner

Gale hunde og fotografer går ud i middagssolen i plus 30 graders varme og bliver solskoldede i hjernen. Dagens udflugt gik til et af Europas største fortanlæg, Stevnsfortet, en underjordisk by der er gravet tyve meter ned under flere kvm af klinten, som efter sigende skulle have været atomsikkert, kunne rumme 600 mand og i 42 år af den kolde krig bevogtede den sydlige indsejling til Øresund for Danmark og NATO. En rundtur dernede er på fem kilometer. Alle store befæstninger bliver forældede, og nu har fortet været museum siden 2008. Fortets hovedarmering var indtil missilalderen to 15 cm kanontårne fra nazisternes slagsskib Gneisenau, ikke skibets hovedarmering- to befinder sig i Norge – men de kunne godt skyde de 23 kilometer, der er til Skanør i Sverige på dette sted. Hvordan der er havnet her fra værftet i Kiel i 1934 over operation Weserübung, Nordatlanten, Brest, Polen, Esbjerg, er en længere historie, men det er Krupp kram og de kan stadig skyde. Nu er I advaret derovre. Måske var det herfra, måske var det fra Langelandsfortet, at USA blev advaret om de russiske missiler, der var på vej til Fidel Castro i 1962. Der er delte meninger. (klik f. helskærm)

Fortsæt med at læse “Fort MAS”

af Julia Caesar ©

Almedalen Visby, söndag den 11 juli 2010. Nu har alla åkt hem. Drivorna av skräp, tomglas och ölburkar är upplockade, krossade glas har sopats ihop. Spyorna har torkats upp och nedpissade husfasader spolats rena. Dammet och det relativa lugnet faller över Visby medan vanliga turister tar över staden efter Cirkus Almedalen, den årliga politikerveckan.

Veckan är de politiska gycklarnas marknad. Årets höjdpunkt för alla som gillar absurd politisk teater utan nämnvärd verklighetsanknytning. I Almedalen möts politiker, journalister och lobbyister och frotterar sig med varandra i ett narcissistiskt och självförhärligande skådespel. I de underförstådda förutsättningarna ingår att göra populistiska och publicitetsframkallande utspel, att bjuda över och svartmåla de politiska motståndarna, att synas och fraternisera, äta gott, dricka vin och ligga med varandra. Almedalsveckan är en gigantisk gruppregression – ett tillfälle att släppa på kontrollen långt hemifrån i Visbys pittoreska gränder och kasta loss från sitt vanliga ingrodda jag, som från en illasittande och skavande kostym.

Lobbyorganisationerna tävlar om att kränga sina budskap. Rosévinet flödar, det serveras gratismåltider på löpande band till dem som minst av alla har behov av att äta gratis. Visbys hotell- och restaurangnäring blomstrar. Vinsten behöver vara rejält tilltagen för att kompensera för spyorna, pisset och de krossade glasen.

Nisse i Hökarängen och Vanja i Överkalix betalar

Jag befinner mig bara någon mil från Visby och Almedalen. Men jag åker inte dit. Jag är föga road av det politiska spektakel som Almedalsveckan har urartat till. Jag vill gärna behålla den lilla rest av min tro på människan som jag ännu har kvar. Via media kommer glimtar av det skådespel som ska få svenska folket att tro att det är något väsentligt som pågår. Någonting som ska invagga Nisse i Hökarängen eller Vanja i Överkalix i tron att politikerna bryr sig om dem. Om Nisse och Vanja förmår se bakom flosklerna och utspelen kan de se det uppenbara: de är fullständigt övergivna. Politikerna struntar högaktningsfullt i dem. Nisse och Vanja är medlen, inte målet. Dem väntar inga gratismåltider. Det är Nisses och Vanjas pengar som betalar rosévinet, hotellrummen och resorna och i övrigt finansierar elitens plats i solen. Det är förståeligt om Nisse och Vanja inte orkar tänka på det. För vilka kanaler har de att uttrycka sin vrede och frustration i?

Gotlands biskop Lennart Koskinen måste ledas ned från Sverigedemokraternas scen, uppenbart förorättad över att partiet har tillstånd att hålla möte en bit från Svenska Kyrkans godhetstält och uppblåsta människosyn. Han är en lysande illustration till aningslösheten och den nedärvda högfärden inom kyrkan. Så tydligt övertygad om att man kan bete sig precis hur som helst mot just detta parti och få massornas medhåll och applåder. Och så oförblommerat snopen när han omsider upptäcker att det finns gränser och regler att följa även för en biskop.

Gudrun Schymans pengabrasa

Gudrun Schyman, 62, och hennes parti Feministiskt Initiativ eldar upp 100 000 kronor på Hamnplan som ”en manifestation för rättvisa löner” *. Hon säger sig företräda kvinnors rätt till bättre löner. Men innebörden i hennes feministiska initiativ är att spotta rakt i ansiktet på ensamstående morsor som sliter som lågbetalda vårdbiträden och inte ens vågar drömma om att vinna hundratusen på Triss. Schyman själv är desperat, hon gör precis vad som helst för att få uppmärksamhet. Hon lider av en allvarlig brist. Hon saknar skam i kroppen. Inom psykologin kallas det narcissistisk personlighetsstörning. Andra människor blir generade på hennes vägnar, men aldrig hon själv. Vem som helst som hade gjort vad Gudrun Schyman har gjort skulle sannolikt gå hem och dra täcket över huvudet för resten av livet. Men inte Gudrun.

På 1970-talet bjöd hon gladeligen in svenska folket rakt upp i skrevet och födde barn i TV. Lika obesvärat som hon aspackad sätter sig och kissar på golvet på en filmpremiär på biografen Grand i Stockholm, lika ogenerat eldar hon nu upp mer pengar än en lågavlönad kvinna – eller man – någonsin kommer att se röken av under hela sitt liv. Och Schyman belönas av media. Hon får den uppmärksamhet som för henne är ett absolut livsvillkor. Hennes pengabrasa blir en av veckans snackisar och får delat pris som ”Hetast i Almedalen” tillsammans med Frälsningsarmén som protesterar mot pengabränningen och säger att de hellre hade delat ut pengarna till behövande. Enligt medieanalysföretaget Retriever fick pengabrasan åtta inslag i radio/TV, nämndes 64 gånger på webben och i 164 blogginlägg.

Den gråtande ministern

Onsdag den 7 juli 2010, mitt i Almedalsveckan. Plötsligt bryts de politiska pajaskonsterna av någonting som eventuellt är äkta liv. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, 44, håller presskonferens på Visby Hotell. Han tillkännager sin omedelbara avgång och säger att det finns tre skäl till den. De heter Emma, Gustav och Arvid. Det är Sven Otto Littorins tre barn. ”Det är de som har fått betala priset för min offentlighet” säger Littorin och kämpar med gråten. Han säger att han inte orkar längre. Här går hans gräns. ”Jag är ingen Stålman. Jag är inte beredd att betala det här priset längre.”

Han ger upprörande exempel på hur journalister har trängt sig på och trakasserat hans barn. En av dem har ringt hans 16-åriga dotter och frågat hur det känns att hennes pappa ligger på hjärtintensiven på Sankt Görans sjukhus. Den åttaårige sonen har inte kunnat gå hem för att bostaden är belägrad av journalister. Journalister är fel benämning. Hyenor passar bättre. Asätare på slaskjournalistikens soptipp.

En gråtande minister bryter mönstret, i Almedalen och politiken. Han blir veckans snackis, en av många men den som kommer att leva längst. En minister avgår inte två och en halv månad före valet om han inte har tungt vägande skäl.

En vårdnadstvist är ett stort mänskligt nederlag

Jag tänker inte här gå in på Littorins politiska gärning utan istället inrikta mig på vad en politiker är och förväntas vara. ”Jag är ingen Stålman” säger Littorin på presskonferensen i Visby. Efter en skilsmässa för fem år sedan har han en långdragen vårdnadstvist inför domstol med sin före detta fru Ann Littorin om de tre barnen. Efter en förhandling i tingsrätten dagen före presskonferensen har han fattat beslutet att avgå. Vi kan utgå från att han vet någonting som vi andra inte vet och kanske aldrig kommer att få veta och inte heller kan göra anspråk på att få veta, helt enkelt för att det inte angår oss.

Att hamna i en vårdnadstvist är ett stort mänskligt nederlag. Det hör till just den sortens konflikters obönhörliga villkor att om den ena parten startar en vårdnadstvist är den andra tvingad att dras med, oberoende av egen vilja. När en skilsmässokonflikt tillåts gå så långt att föräldrar slåss om barn som har tillkommit i kärlek är det ett totalt misslyckande. Självklart drabbas barnen allra hårdast. Alla barn vill bli älskade av båda sina föräldrar. Om föräldrarna är i djup konflikt med varandra överför de splittringen till sina barn. Inga barn kan klyva sig på mitten för att vara båda föräldrarna till lags. Men om de kunde skulle de göra det. Så stark är barns lojalitet med sina föräldrar.

Har ministern betalat för sex?

I tre dygn hummar Aftonbladet och Lena Mellin om att den egentliga orsaken till Sven Otto Littorins avgång är att han har begått brott. Vilket brott det är fråga om vill Aftonbladet inte uppge. De har haffat Littorin på Visby flygplats dagen före presskonferensen och konfronterat honom med anklagelserna. I går publicerade tidningen en intervju med en anonym före detta prostituerad som kallar sig ”Anna”. Hon uppger att Littorin köpte sex av henne 2006. ”Anna” annonserade sina tjänster på nätet och hade prostitution som lönande extraknäck under drygt ett år. Hon träffade en man som kallade sig ”Peter” en enda gång. Först senare säger hon sig ha känt igen honom som Sven Otto Littorin.

”Han betalade redan i hallen. Han hade 2 000 kronor kontant som han tog fram ur byxfickan. Se gick vi in mot sängen” säger ”Anna”. (Aftonbladet 10 juli 2010.)

Vem är den anonyma ”Anna”? Hur ska AB:s läsare veta att hon ens existerar? Vad är det som driver henne att gå ut med den här berättelsen efter fyra år? Vilka är hennes motiv? ”Anna” har slutat sälja sex och har enligt AB numera ”ett bra jobb”. Vad har hon att vinna på att riva upp sitt förflutna?

Vem är det som horar – Aftonbladet eller Sven Otto Littorin?

Att två vuxna, psykiskt friska personer frivilligt gör upp om sex mot betalning är ett brott enligt svensk lag. Men knappast, vågar jag påstå, enligt svensk moraluppfattning. Vem har skäl att vara upprörd om de inblandade parterna är överens? Vems intressen tjänar bigotteriet? Och var går gränsen för prostitution? Varför talas det aldrig om den omfattande prostitution som försiggår inom äktenskapet – kvinnor som låter sig köpas av män och får betalt i form av villor, stadsjeepar, utlandsresor, smycken, pälsar och lantställen? Varför är den ena sortens handelsavtal olagligt medan den andra sorten omhuldas?

Ursäkta, men vem är det som horar här? Sven Otto Littorin eller Aftonbladet? Att Aftonbladet för länge sedan har kastat alla eventuella och rudimentära rester av journalistisk hederlighet över bord inför valet är uppenbart. Med sådana stålhättade Baader Meinhofsocialister som Jan Helin, Helle Klein, Lena Mellin och Åsa Linderborg i spetsen ska vi inte vänta oss annat än stinkande snuskjournalistik som passerar alla tidigare lågvattenmärken. Ledartrojkan griper girigt alla tillfällen att smutskasta sina två främsta måltavlor: den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna. Båda två hotar den betongsocialism vars främsta propagandaorgan Aftonbladet är. Gråta månde Aftonbladets journalister över sin förlorade heder – om de någonsin haft någon.

Vilka är det som blir politiker?

Men fallet Littorin riktar också spotlights på vilka som väljer att bli politiker. Vilka är deras drivkrafter? Hur högt pris är de beredda att betala? Var går bristningsgränsen för en politiker?

Under de senaste decennierna har vi fått se en professionalisering av politiken som innebär att ytterst få heltidspolitiker har någon erfarenhet av vanligt arbetsliv. Politiska broilers som har levt hela sina vuxna liv i politiken har tagit över den politiska scenen. I det svenska Folkhemmet som Per Albin Hansson och socialdemokraterna byggde upp från 1932 och framåt skulle det varken finnas styvbarn eller kelgrisar. Alla skulle vara lika mycket värda. Det vi ser i dag är en ny sorts klassamhälle där skiljelinjerna följer nya mönster och den högsta kasten utgörs av riks- och EU-politiker, fackförbundspampar och personer med höga positioner i näringslivet. Girighet är ledstjärna, och måttlösa självbelöningssystem i form av feta bonusar och gynnsamma pensionsavtal är satta i system av dem som sitter vid maktens köttgrytor – helt utan blygsel eller antydan till självkritik. I de kretsar som utgör vår tids bourgeoisie har begrepp som hederlighet och moral avlidit i tvinsot för länge sedan. Allmännytta har omvandlats till egennytta. De som tillskansar sig privilegierna skäms inte ens utan är lika förorättade och fulla av krystade undanflykter varje gång de ertappas med fingrarna i syltburken.

Makt korrumperar. Alltid.

Den politiska adeln

I sin bok ”Den politiska adeln” beskriver författaren Anders Isaksson (1943-2009) framväxten av en särskild politisk klass som lever sina liv i en helt annan verklighet än vanliga människor. Liksom adeln i det gamla ståndssamhället skapade sina egna privilegier beviljar sig den politiska adeln sina egna förmåner i oinskränkt suveränitet, utan inblandning av folket. Yrkespolitikerna och de politiska tjänstemännen lever sina liv som en avskild elit. Politikerstatusen och de höga inkomsterna innebär en gräddfil till det mesta i samhället. Den politiska adeln lever i komplexa nätverk av släktingar, gamla studiekamrater, partners och sommargrannar från Fårö och Österlen. De bor i samma områden, umgås privat, rör sig i samma kretsar, ligger med varandra och gifter sig med varandra.

Inom socialdemokratin har vägen för många varit spikrak från Unga Örnar via ungdomsförbundet SSU rakt in i riksdag och regering utan föregående arbetslivserfarenhet. Kontakterna betyder mer än de egentliga meriterna och lämpligheten för jobbet. Vem man är betyder mer än vad man är. Alltmer fjärmar sig den politiska klassen från de väljare som de ska representera. De känner vida större gemenskap med andra i samma politiska klass, inklusive sina politiska meningsmotståndare, än med de människor som har röstat fram dem.

Anders Isaksson skriver:

”För den som vill ha makt och inflytande är politik sällan ett spel med ideologiskt rena händer, särskilt inte när vardagens verklighet jämförs med de svepande proklamationerna i partiprogrammen. Den lika outtalade som självklara utgångspunkten är att enskilda ledamöter ska svälja sina egna åsikter och i helhetens intresse acceptera partilinjen. Varför? Jo, för att beredskapen för kompromisser – och därmed också beredskapen för att böja sig för både andras vilja och intressen – är själva förutsättningen för att systemet ska fungera .”

Man ska följa partilinjen. Man ska vara lojal – även om det går emot ens eget samvete, ifall man har något. Man ska rösta som förväntat vid voteringarna. Den som avviker är down and out. For ever.

Eliten är rädd för folket

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Fler ministrar borde gråta”