Centerpartiet i kris
En kris har uppstått inom centerpartiet efter att en arbetsgrupp lagt fram förslag om bland annat fri invandring, polygami, slopad skolplikt och platt skatt. Förslagen har inte bara möts av negativa reaktioner bland partiets gräsrötter och folk i gemen men faktiskt också hos mediaeliten. Förslagen strider uppenbart mot de värderingar och normer som de flesta människor har i vår del av världen.
Den svenska värdegrunden
Jag slår upp ordet värdegrund i Wikipedia, där det står:
“Värdegrund är ett begrepp som började användas i svenskan under 1990-talet i diskussioner kring framför allt ett kollektivs gemensamma etiska grundvalar; exempel på kollektiv är en nation, institution, förening eller folkrörelse. Begreppet kan även ha den vidgade innebörden att syfta på de mest grundläggande principerna inom en politisk ideologi eller religion.”
I Wikipedia finns det endast en beskrivning på svenska eftersom begreppet tydligen inte finns i andra länder än i Sverige och till dels i Norge. Inte heller det besläktade ordet värdepedagogik finns i Wikipedia på andra språk än svenska, engelska (values education) och estniska. Ordet värdegrund får väl anses vara vanligast inom skolväsendet, där det också har störst betydelse, eftersom man vill att eleverna skall anamma de normer och värderingar som skolan lär ut.
De statsanställdas värdegrund
I den Den gemensamma värdegrunden för statsanställda utgiven av det nyligen nedlagda Kompetensrådet för Utveckling i Staten (KRUS) fastslås sex grundprinciper varav de fem första är förankrade i Sveriges grundlagar, och formuleringen av principerna är förvånansvärt tydlig:
1) Den första, och överordnade principen är demokrati, att all makt utgår ifrån folket.
2) Den offentliga makten utövas under lagarna (legalitet).
3) Objektivitet, saklighet och likabehandling, i det sistnämnda begreppet ingår allas likhet inför lagen.
4) Fri åsiktsbildning
5) Respekt; den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
6) Effektivitet och service
Denna värdegrundsdefinition fokuserar på demokratiska fri- och rättigheter och påbjuder inte den statsanställde att tycka på det ena eller andra sättet. Tvärtom ingår det i värdegrunden att stödja yttrandefriheten och det är befriande att se att en statstjänsteman förväntas följa svenska lagar.
Malmö kommuns värdegrund
Den kommunala värdegrunden, för Malmös del, består också av sex huvudpunkter, men punkterna skiljer sig från dem i de statsanställdas värdegrund. Här talar man om motivation, kompetens, dialog, jämställdhet, kulturell mångfald och ålderstruktur. De tre första punkterna handlar, i likhet med de statsanställdas värdegrund, om hur de anställda skall vara och agera, även om de innehållsmässigt skiljer sig åt. Frågor som legalitet, demokrati och åsiktsfrihet finns inte med och de tre sista punkterna i den kommunala värdegrunden beskriver snarare kommunens anställningspolitik, alltså hur nyrekryteringen skall skötas. Man vill tex att kommunens anställda skall återspegla kommunens befolknings- och åldersammansättning. Vidare är det viktigt att verksamheten ”har kunskap om andra kulturer, förståelse och respekt för kulturella olikheter, språk-kompetens och erfarenhet av andra samhällsförhållande än våra egna”.
Skolans värdegrund
Också den värdegrund som presenteras på Skolverkets hemsida och i Värdegrundsboken av Zackari och Modig talar om demokrati, allas lika värde, jämställdhet, skolmiljö samt kränkningar (mobbning) och diskriminering. Värdegrunden är ett diffust begrepp öppen för olika tolkningar och speciellt allvarligt blir det naturligtvis när det handlar om att fostra elever, eftersom tolkningen då är beroende av läraren. Det är inte självklart att lärarens värdegrund överensstämmer med samhällets, det var tidigare vanligt att skolan från borgerligt håll anklagades för att vara vänstervriden.
Den selektiva tillämpningen av värdegrunden
Beskrivningen av skolans värdegrund är bred, men den tillämpas selektivt. Stefan Hagström, rektor på Bäckadalsgymnaset i Jönköping sade sig till exempel inte acceptera resultatet av skolvalet 2010 på grund av Sverigedemokraternas framgångar medans hans kollega Ronny Pålsson på Parkskolan i Ystad uttryckte sig så här: ”Jag tycker det är ett förfärligt resultat”. Dessa två rektorer var långt ifrån ensamma med att tala om för sina elever hur de istället borde ha röstat: ”De kommande fyra år är av avgörande betydelse. Det finns en risk att SD blir ännu större bland förstagångsväljarna om de signaler vi fått genom skolvalet inte tas på största allvar,” varnade Lärarförbundes ordförande Metta Fjelkner efter skolvalet 2010.
Före valet nekades Sverigedemokrater – till skillnad från valarbetare från andra partier – dessutom tillträde till många skolor, vilket föranledde Skolverket att yttra sig i frågan och kritisera agerandet. Vem som helst begriper att det inte är förenligt med värdegrundens framhävande av demokrati och att människor som inte vill acceptera demokratiska valresultat eller fria valrörelser är olämpliga som rektorer i den svenska skolan.
I praktiken har värdegrundsbegreppet i sin selektiva tillämpning istället blivit ett instrument för att diskriminera (eller mobba om man så vill) alla som vill normalisera svensk invandrings- och flyktingpolitik under åberopande av allas lika värde. Att hävda att någon inte står för allas lika värde blir en beskyllning där den anklagade inte har någon som helst möjlighet att försvara sig eller få sin sak rättvist prövad.
Karl-Olov Arnsberg, pensionerad professor i etnologi, skriver mycket träffande på Merith Wagers hemsida:
”Värdegrund är ett begrepp som smugit sig in bakvägen i det politiska landskapet. Den eller de som inte har rätt värdegrund är det legitimt att mobba. Värdegrund är med andra ord ett begrepp som vänder sig mot rätten att tycka och tänka fritt. Visst, tänk fritt du, men då får du inte leka på våran gård. Har du inte rätt värdegrund så kommer vi inte att anställa dig och heller inte ta dina tjänster i anspråk.”
Här föreligger med andra ord en paradox; i skolans värdegrund ingår att bekämpa mobbning, samtidigt som värdegrunden används till att mobba oliktänkande. I värdegrundsarbetet ingår för övrigt också att sträva efter jämlikhet mellan könen, men ingen lärare som är intresserad av att behålla jobbet skulle våga ifrågasätta muslimska föräldrars rätt att tvinga sina döttrar att bära hijab, burka, niqab eller andra former för muslimskt kvinnoförtryck.
Den föränderliga värdegrunden
Värdegrunden, i sin vagt definierade form har utan tvivel funnits i urminnes tider, även om själva ordet är nytt. Den skiljer sig mellan olika platser, kulturer och tidsepoker. Europeisk medeltid präglades av en värdegrund där kyrkan, påven och kristna värderingar stod i centrum för världsstaten. Denna värdegrund revideras under reformationen, då nationalkyrkan införs och nationalstaten stärks. Under de följande fyra århundraden står Luthers idéer, nationen, kungahuset och en sträng sexual- och arbetsmoral i centrum. Ett par hundra år efter reformationen sprids franska revolutionens idéer över Europa och enväldet ersätts av mer eller mindre demokratiskt valda församlingar. Under 1960-talets ungdomsrevolt framträder andra värden, såsom solidaritet, socialism och kamp mot kapitalistisk utsugning. Dessa idéer kasseras i sin tur två decennier senare och en desillusionerad vänster sadlar om: Vi skall inte längre förbättra världen, vi skall låta hela världen flytta till oss!
Den nya värdegrunden börjar definiera sig själv och kräva att alla underkastar sig den i syfte att hindra eventuella förändringar. Samtidigt är den självupplösande; en nationell värdegrund förutsätter en nationalkänsla där härskare och undersåtar talar samma språk, eller i alla fall någon form av kulturell och samhällelig gemenskap och kommer obönhörligen att raseras av den nu introducerade mångkulturen och nedvärderingen av nationen. Ett flagrant exempel på denna upplösning är den svenska värdegrundens kollision med de så kallade hederskulturerna. Antingen måste kulturrelativismen som sådan kastas på sophögen (vilket strider mot värdegrunden och alla kulturers lika värde) eller också måste vi acceptera hederskulturerna (vilka strider mot värdegrunden). Någon annan möjlighet finns inte. Problematiken liknar den som uppstår när man både utropar sig själv som världsmästare i godhet och samtidigt proklamerar att alla andra är lika goda.
Maktelitens värdegrund skiljer sig från folkets
Som framgår av Wikipedias definition är värdegrund en egenskap tillhörande ett kollektiv, men att det finns olika typer av kollektiv och olika kollektiv av samma typ, tex olika föreningar. Värdegrunden varierar alltså mellan olika grupper och det är uppenbart att maktelitens värderingar i många frågor avviker markant från folkmajoritetens, och när jag skriver makteliten inkluderar jag den tredje statsmakten (den fjerde statsmagt). Makthavare och framför allt medier har länge kunnat diktera vilken värdegrund de anser att folket skall ha utan att någon med andra åsikter har kunnat göra sig hörd. Detta har lyckligtvis ändrats med internets växande betydelse för informationsutbytet, till de etablerade mediernas stora förtret. Förhoppningsvis kommer detta att leda till ett ökat politiskt engagemang hos en allmänhet som har blivit alltför passiv.
Avsaknad av kritik leder till bristande omdöme






