Af Julia Caesar
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gÀrna delar av texten men iaktta gott bloggskick och lÀnka till Snaphanen!
âBlir du lönsam lille vĂ€n?â heter en mycket uppmĂ€rksammad bild av ett svenskt klassrum som konstnĂ€ren Peter Tillberg mĂ„lade 1972. Med sin avskalade, kyliga estetik och sitt nakna ljus förmedlar bilden en kuslig kĂ€nsla. Fyrtio Ă„r har gĂ„tt. And Times They Are a-ChanginÂŽ. Om bilden skulle vara sann i dag ska minst var fjĂ€rde elev bytas ut mot en invandrare â i mĂ„nga skolor Ă„tta eller nio av tio elever.
Flertalet svenskfödda barn med svenska förĂ€ldrar hade 1972 anledning att besvara frĂ„gan om sin kommande lönsamhet med âjaâ. Ăven barn till finska arbetskraftsinvandrare skulle komma att klara sig bra. Majoriteten blev vĂ€letablerade vuxna, inte bara lönsamma utan ocksĂ„ med god livskvalitet; bostad, jobb och familj. Fortfarande en bit in pĂ„ 1970-talet var Sverige ett homogent vĂ€lfĂ€rdsland med stabil ekonomi, och skolan gav möjligheter för den som hade ambitioner och ville studera.
Skolan förvaltar utanförskap i megaskala
Fyrtio Är senare befinner sig den svenska skolan i fritt fall. Massinvandringen har kapitalt Àndrat förutsÀttningarna för skolan och samhÀllet i övrigt. Dagens skola har den otacksamma uppgiften att förvalta utanförskap i megaskala genom den stÀndiga pÄfyllningen av utomeuropeiska analfabeter som inte kan tillgodogöra sig undervisningen. KunskapsnivÄn sjunker, och allt fler elever gÄr ut grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Allt fler passerar grundskolan som funktionella analfabeter.
Det hÀr Àr verklighet 2012: Ett vÀxande antal barn kommer varken att bli lönsamma eller fÄ ett bra liv som vuxna. IstÀllet gÄr de mot en framtid i arbetslöshet och utanförskap; ekonomiskt, sprÄkligt, socialt och kulturellt. LÄngt fler Àn vad Sverige har upplevt nÄgon gÄng tidigare kommer att bli stora utgiftsposter genom lÄngvarig bidragsförsörjning, dÀr kriminalitet för mÄnga kan framstÄ som en lockande vÀg till extrainkomster.
Utrikes födda redan kraftigt överrepresenterade i försörjningsstöd
Utrikes föddas överrepresentation i försörjningsstöd Àr redan stor, bÄde vad gÀller hela landet och enskilda kommuner. Under 2010 var utrikes födda överrepresenterade med 8,8 nÀr det gÀller försörjningsstöd i Sverige. De utgjorde 14,7 procent av befolkningen men förbrukade 60,2 procent av de totala kostnaderna för försörjningsstöd, nÀstan 7 miljarder. Svenskfödda, som utgjorde 85,3 procent av befolkningen, konsumerade 39,8 procent av kostnaderna, eller 4,6 miljarder. I en rad svenska kommuner Àr obalansen Ànnu större. I VÀxjö till exempel Àr utrikes födda överrepresenterade i försörjningsstöd med 21,5 gÄnger.
Dubbelmoral och hyckleri av kriminella dimensioner
Debatten om skolan Àr minerad mark dÀr PK-minorna ligger tÀtt. Skolan har blivit gisslan i massinvandringens Sverige. Den Àr en av de samhÀllsinstanser som fÄr ta hand om den omöjliga situation som skapas av en ansvarslös invandringspolitik. Polis, socialtjÀnst och sjukvÄrd Àr nÄgra andra. PÄ regeringsnivÄ hÀrskar en dubbelmoral och ett hyckleri av rent kriminella dimensioner. Med ena handen pÄstÄr alliansregeringen att vi ska ha en bra och likvÀrdig skola. Med den andra massimporterar man analfabeter frÄn lÄg-IQ-lÀnder som hÄller pÄ att stjÀlpa hela det svenska skolsystemet över Ànda. Larmsignalerna ljuder med jÀmna mellanrum, men ingen talar om problemens verkliga orsaker. Ingen vÄgar sÀga att kejsaren Àr naken.
Var fjÀrde pojke saknar lÀsförstÄelse
Redan 2006 sjönk bedömningen av svenska elevers fÀrdigheter i den sÄ kallade Pisa-undersökningen (Programme for International Student Assessment) som görs vart tredje Är pÄ cirka en halv miljon 15-Äringar i 65 lÀnder. 2009 var resultaten ytterligare försÀmrade. De svenska elevernas resultat har försÀmrats bÄde nÀr det gÀller matematik, lÀsförstÄelse och naturvetenskap. Arton procent nÄr inte upp till basnivÄn i lÀsförstÄelse. SÀmst gÄr det för pojkarna. NÀstan en fjÀrdedel av dem nÄr inte ens upp till den grundlÀggande nivÄn i lÀsförstÄelse. Dessutom har skillnaderna mellan elever ökat, visar undersökningen. De svaga eleverna presterar allt sÀmre, medan de högpresterande ligger kvar pÄ samma nivÄ. Vem Àr förvÄnad?
Skolan blir allt mindre âlikvĂ€rdigâ
Problem som genomsyrar hela samhĂ€llet – men som de ansvariga gör allt för att dölja â blir ohjĂ€lpligt synliga i skolan. Det fria skolvalet blir den brytpunkt som avslöjar den ansvarslösa invandringspolitikens direkta resultat; splittring, obalans och segregation. FörĂ€ldrar med ambitioner för sina barn placerar barnen i bra skolor. Det krĂ€ver omtanke och aktiv handling, givna delar av förĂ€ldraansvaret. Alla förĂ€ldrar klarar inte det. Skolan blir allt mindre âlikvĂ€rdigâ, enligt en rapport frĂ„n skolverket.
Skolverket Ă€r en statlig myndighet som har till uppgift att vara neutral, men det hĂ€r Ă€r en politisk rapport. Skolverket ogillar av ideologiska skĂ€l att barn och förĂ€ldrar fĂ„r vĂ€lja skola. SĂ„ verket och dess generaldirektör gör ett politiskt utspel som varenda nyhetssĂ€ndning och tidning givetvis nappar pĂ„, eftersom de röd-gröna journalisterna ocksĂ„ har sina ideologiska skĂ€l att inte heller gilla det fria skolvalet â men sjĂ€lvklart utnyttjar det för att sĂ€tta sina egna barn i de bĂ€sta skolorna.
âDet Ă€r en allvarlig bild som kommer fram i rapporten. Nu behövs ett politiskt ansvarstagande för likvĂ€rdighetenâ, sĂ€ger skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Skolverket vill inte ha likvÀrdighet, utan likhet
Bakom termen âlikvĂ€rdigâ ligger tanken (ocksĂ„ uttryckt i skollagen) att skolan ska vifta med trollstaven och â hokus pokus â lyckas utplĂ„na alla skillnader i begĂ„vning och andra individuella förutsĂ€ttningar mellan barnen. âAlla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat oavsett social bakgrund och vilken skola man gĂ„r iâ enligt skolverket. Det Ă€r alltsĂ„ inte frĂ€mst likvĂ€rdighet skolverket vill ha, utan likhet. Skillnader och olikheter fĂ„r inte finnas. Alla ska lyckas. Alla ska ta studenten. Ăven psykiskt utvecklingsstörda âhar rĂ€ttâ att ta studenten, som Rasmus Gestrin i den hĂ€r DN-artikeln.
Likhetstanken Àr befÀngd. Den Àr en ideologiskt betingad illröd skrivbordsprodukt som inte har nÄgonting med verkligheten att göra. Barn Àr olika och har vitt skilda förutsÀttningar att tillgodogöra sig undervisning, och skolan kan bara delvis kompensera för olikheterna. Sluta ljuga, skolverket! Om terrÀngen och kartan inte stÀmmer överens Àr det terrÀngen som gÀller. Varken politiker, statliga myndigheter eller lÀrare kan skapa alla barn lika.
DDR förebild för den svenska grundskolan
Den svenska grundskolan skapades med den östtyska diktaturen DDR:s skolsystem, âett av de progressivaste och modernasteâ, som förebild. Sveriges förbindelser med DDR var under hela diktaturens drygt 40-Ă„riga historia 1949-90 mycket omfattande och vĂ€nskapliga. LikhetstĂ€nkandet och illusionen om den âlikvĂ€rdigaâ skolan kommer alltsĂ„ frĂ„n en av historiens mest repressiva och maktfullkomliga socialistiska diktaturer, dĂ€r oliktĂ€nkande och de som försökte fly spĂ€rrades in och avrĂ€ttades.
Bakom grundskolereformen lĂ„g flitigt kampanjarbete av framför allt tvĂ„ DDR-propagandister som under flera decennier stod i förgrunden av Sveriges vĂ€nskapliga relationer med DDR. Den ene var Stellan Arvidsson (1902-1997), litteraturforskare, rektor och riksdagsman (s) och under mĂ„nga Ă„r ordförande i VĂ€nskapsförbundet Sverige â DDR. Den andra var Britta Stenholm (1916-2002), folkskoleinspektör i Stockholm, statlig utredare av skolsystemet och frĂ„n 1961 skoldirektör i TĂ€by. Hon var mamma till förre AllmĂ€nhetens pressombudsman Olle Stenholm (1942-2007) och farmor till nuvarande programledaren för P1:s söndagsmagasin âGod morgon VĂ€rldenâ, Sara Stenholm.
Britta Stenholm och Stellan Arvidsson knöt kontakter med den östtyska diktaturen redan i mitten av 1950-talet. Av Stasidokument framgÄr att bÄda hade VIP-status i DDR och utan kontroller slussades genom grÀnspassagerna vid sina talrika besök. För sina PR-insatser i svensk politik belönades de generöst av DDR med bland annat lÄnga och stÀrkande kurortsvistelser pÄ badorten Bad Elster.
Som tvÄ expresstÄg som rusar emot varandra i full fart
De ideologiska likhetsdrömmarna har alltsÄ ytterst tvivelaktiga rötter. Och den invandringspolitik som förs i Sverige gÄr i rakt motsatt riktning mot skolans ambitioner och kullkastar dem effektivt. Det Àr som tvÄ expresstÄg som rusar emot varandra i full fart. Resultatet kan bara bli en förödande frontalkollision. Vi importerar varje Är skillnader, olikhet, misslyckanden och utanförskap i enorm skala.
Den största flyktinginvandringen kommer frÄn Somalia och Afghanistan, lÀnder dÀr majoriteten av befolkningen Àr analfabeter och mÄnga saknar ordnad skolgÄng. Enligt en FN-rapport frÄn 2001 kan bara 17 procent av den vuxna somaliska befolkningen lÀsa och skriva. Sverige tar emot flest somalier i Europa, och medan antalet asylsökande somalier sjunker i övriga Europa stiger det i Sverige.
Behovet av en syndabock Àr konstant
SĂ„dana avgrunder av okunnighet och brist pĂ„ utbildning kan skolan aldrig kompensera bort, annat Ă€n möjligen i enstaka undantagsfall. ĂndĂ„ skylls âfeletâ pĂ„ skolan. Behovet av syndabock Ă€r konstant. Skolan pĂ„tvingas rollen av budbĂ€raren som kommer med dĂ„liga nyheter och följaktligen ska stenas. Barn och förĂ€ldrar pumpas fulla med likhetslögnen och andra lögner, och besvikelsen blir total nĂ€r de visar sig vara just lögner.
Den omhuldade globaliseringen flyttar sedan lÀnge oavbrutet kapital, produktion och arbetstillfÀllen bort frÄn Norden och övriga Europa till lÄglönelÀnder. NÄgra okvalificerade jobb finns knappast kvar hÀr. Det finns knappt ett enda arbete som inte krÀver lÀs- och skrivförmÄga och datakunskaper. Alla barn kommer att tvingas inse hur omstruktureringen pÄverkar deras framtidsmöjligheter, och de som drabbas vÀrst Àr de lÄgpresterande barnen.
Vem har nÄgonsin hört lÀrarförbunden kritisera massinvandringen?
LĂŠs mere »