For dem der kender disse landes medier (jeg kender dog kun de svensksprogede finske), virker undersøgelsen bekræfte vores indtryk. Sådan ser det faktisk ud. Svenske medier er et politisk nichefænomen langt fra europæisk alfarvej.

Her har vi, hvad jeg mener er hovedårsagen til Sveriges vanvittige og irrationelle fremmedpolitik. Når det endelige opgør med endnu et “galent kvartsekel” kommer, bør man ikke glemme svenske journalister, selvom de allerede er ved at skifte ham i garderoben.

Man kunne i fire årtier ikke få så meget som fire kritiske linjer i en svensk avis om den førte fremmepolitik, det sørgede de for. Det skete dog i perifere publikationer som Ølandsposten og da Ulf Nilson skrev en anmeldelse i Sundsvalls Tidning af Exit Folkhemssverige. Enlige svaler. Ulf Nilson hører man ikke mere til efter at multikulturelle kolleger mobbede ham ud fra Dispatch International i 2013. Et sørgeligt endeligt på en ærefuld karriere.

Det gjorde det ikke bedre, han i 2010 skrev en kronik i Expressen, der var venlig overfor denne blogs svenske kronikør. Den er nu fjernet fra historien med tilbagevirkende kraft.

Nu er katten ude af sækken – takket være internettet og udenlandsk presse. Korpset af politiske kommissærer lod det ikke ske med deres gode vilje, og nu bruger de deres tid på at forfølge “hatsites.” De er med rette forhadte på hjemmefronten.

Enligt en opinionsundersökning genomförd av YouGov är svensk media den mest vänstervridna i Europa. Medias skildring av olika frågor ligger alltså avsevärt till vänster om den allmänna politiska uppfattningen, medan det i Storbritannien är tvärt om. Det är ett grovt underkännande av svensk media, som om det vore objektivt och balanserat skulle uppfattas neutralt av allmänheten.

Medias politiska vinkling

Fortsæt med at læse “YouGov: Svensk media är mest vänstervridet i Europa”

Av Thomas Nydahl 

Det PK-samhälle som det ofta refereras till i politiska debatter är lite svårgripbart, det tolkas olika av olika människor beroende på den egna ståndpunkten, men om man skulle försöka förenkla kunde man kanske ändå säga att det är ett samhälle till vilket man förhåller sig ängsligt, avvaktande och rentav inställsamt. Har man de politiskt korrekta ståndpunkterna kan man räkna med att få vara ifred. Det blir lugnt alldeles oavsett vad som diskuteras.

Karl-Olov Arnstberg har skrivit boken vi behöver. Den heter kort och gott PK-samhället. Arnstberg tecknar bilden av detta samhälle, brett och övergripande men också med detaljer som är bestickande. Han nöjer sig förstås inte med det. Boken är i själva verket svar på tal. Arnstberg visar varför vi måste opponera oss, säga emot, hävda något annat. Det är en ytterst stimulerande läsning och själv blir jag på gott humör av den. Att det ska vara så svårt, tänker jag när han skildrar radikalfeminism, offermentalitet, nyspråk, kulturrelativismen och allt det andra, att det ska vara så svårt att genomskåda. Arnstberg visar nämligen att det borde vara tämligen enkelt. Att det ändå inte är det beror förmodligen på en manipulativt verkande social och politisk kraft som finns överallt, också i ett samhälle som Sverige. Man anpassar sig till massan. Man vill inte bråka eller uppfattas som bråkig. Man ansluter sig till värdegrunden utan att veta vad begreppet står för, liksom man kallar sig feminist utan att ens inför sig själv fråga vad det innebär.

Nå, vad säger då Arnstberg i sin bok?

Fortsæt med at læse “Karl-Olov Arnstberg: PK-samhället”

af Henrik M. Jensen

Den svenske stormester Pia Cramling

For tiden spilles der et VM i skak for kvinder, som er arrangeret af det iranske præstestyre. Og det betyder, at deltagerne i skakturneringen, hvoraf langt størstedelen ikke er muslimer, er tvunget til at iføre sig muslimsk hovedbeklædning ikke bare før og efter, men også under partierne.

Så endnu engang har de 80% af verdens befolkning, der ikke er muslimer, måttet bøje sig for den muslimske kulturimperialisme.

Og det har givet en del opmærksomhed omkring arrangement, for den internationale skakorganisation FIDE har nemlig et kodex, (med den tekniske betegnelse F.o1(1)(2)) der blandt andet siger, at

Fortsæt med at læse “VM i hijab”

Percentage of Europeans Who Are Willing To Fight A War For Their Country

Viljen i Vesteuropa er ikke imponerende. Svenskerne er overraskende velvillige, ellers er det tyrkere, ungarere og finner, der har lidt forsvarsvilje. Det meste af Europa er lullet hen i en fredsdøs efter 72 år uden krig. Det er et øjebliksbillede, der dog hurtigt ville kunne ændre sig under eskalerende aggressioner.

A total of 62,398 persons were interviewed globally. In each country a representative sample of around 1000 men and women was interviewed either face to face (30 countries; n=32258), via telephone (12 countries; n=9784) or online (22 countries; n=20356). Details are attached. The field work was conducted during September 2014 – December 2014. The margin of error for the survey is between 2.14 and 4.45 +3-5% at 95% confidence level.

Fortsæt med at læse “Ville du kæmpe i krig for dit land?”

Af Bruno Bertrand, François Braize og Jean Petrilli. (Bruno Bertrand er dommer, François Braize er tilsynsførende h.c. i kulturspørgsmål, og Jean Petrilli er advokat.) Snaphanens oversættelse fra Les 4 principales questions que pose l’islam radical à notre Etat de droit

Retsstaten, et af vore mest værdifulde fællesgoder, må hverken føre os til handlingslammelse eller blive en undskyldning for ikke at tage kampen op mod en barbarisk ideologi.

Den radikale islam, sharia og jihad stiller fire afgørende spørgsmål til vor retsstat[i]. Disse spørgsmål er tiltaget i betydning under den valgkamp, som vi er undervejs i, og som udmunder i at vort land skal vælge sin skæbne. Og både tidspunktet og sagen selv opildner både højreorienteret raseri såvel som venstreorienteret naivitet, eftersom disse spørgsmål er væsentlige for enhver borger.

Retsstaten, et af vore mest værdifulde fællesgoder, må hverken føre os til handlingslammelse eller blive en undskyldning for ikke at tage kampen op mod en barbarisk ideologi. Den må ikke glemmes, prisgives eller trampes ned. Der kræves derfor nogle præcise og retsligt velunderbyggede svar på de fire anførte spørgsmål, som skal undersøges nedenfor.

Det erindres, at den europæiske menneskerettighedsdomstol har erklæret den radikale politiske islam og sharia for at være i modstrid med de grundlæggende rettigheder og de demokratiske værdier[ii]. Dens ønske om mission og proselytisme må følgelig begrænses så stærkt som muligt i sine udfoldelser i det offentlige rum og dens handlinger undertrykkes på samme måde, som man i sin tid gjorde med den nazistiske ideologi. På dette punkt foreslår vi, at man ikke forholder sig yderligere afventende, så denne ideologi afstedkommer yderligere skadevirkninger

Fortsæt med at læse “Fire spørgsmål radikal islam stiller vor retsstat overfor”

Copyright Julia Caesar och Snaphanen. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen

Scenen är ett rum med bildat borgerlig framtoning: sienaröda väggar, mörka möbler, konst, böcker, läderfåtöljer. Det påminner om psykoterapeuten Paul Westons (Gabriel Byrne) kombinerade behandlingsrum och vardagsrum i HBO-serien ”In treatment”. Eller det skulle kunna vara ett trevligt insuttet vardagsrum på Öfre Östermalm i Stockholm.

En tv-studio där scenografen har lyckats

Men det är en tv-studio där scenografen har lyckats. Här förs samtal under ledning av den mångsidige Eric Schüldt, som trots sin relativa ungdom (han är 37) har hunnit skapa sig en välkänd kulturprofil, bland annat med sina uppskattade musikprogram i radions P2, ”Text och musik med Eric Schüldt”. På söndagsförmiddagarna presenterar han ett kräset urval av musik, baserat på stor kunskap. Han har arbetat som discjockey på Spy Bar i Stockholm och har bland annat spelat musik av den estniske tonsättaren Arvo Pärt för publiken på dansgolvet.

Varför tycker en marxist att kapitalismen är ohållbar?

Sedan några veckor leder Eric Schüldt en serie samtal i SVT på bästa sändningstid på söndagskvällar under rubriken ”Idévärlden”. Nu sitter den högt profilerade marxisten och frilansskribenten Kajsa Ekis Ekman, 37, i intervjustolen hos Eric Schüldt. Hon ska berätta varför hon tycker att kapitalism är ohållbart.

Kajsa Ekis Ekman är inbjuden i egenskap av tyckare långt ut på vänsterkanten. Såvitt känt belastas hon inte av några akademiska meriter men har desto fler åsikter.

Hur förhindra detta politiska självmord?

I genren politiska självmord blir det en föreställning som sällan har skådats i ängsligt politiskt korrekta SVT. Eric Schüldt låter henne begå det, och hur skulle han kunna hindra henne? Och varför skulle han göra det? Han sträcker ut en potentiellt räddande hand ibland, men eftersom hon inte förstår vad som håller på att hända tar hon den inte.

Kajsa Ekis Ekman har en timme på sig att kritisera kapitalismen. Ett enastående tillfälle. Först i halvtid släpps hennes opponenter in.

Hon hävdar att vi inte klarar att sätta stopp för ”den klimatkatastrof som vi själva har orsakat”. Det inneboende felet är vårt ekonomiska system, kapitalismen. Kapitalism skapar vinst åt företagens ägare. Kapitalism bygger på utsugning. Ägarna suger ut dem som slavar åt dem och som tvingas stiga upp tidigt på morgnarna för att arbeta och försörja sig fast de hellre skulle vilja stanna kvar hemma i sängen. 90 procent av alla svenskar är lönearbetare, även om vissa har F-skattsedel och kallar sig företagare. I ett kapitalistiskt företag råder inte demokrati. Ägaren bestämmer allt, roffar åt sig hela vinsten och kan inte röstas bort. Säger Ekman.

Ett proletariat är alltid ett proletariat

Fortsæt med at læse “Julia Caesar: När vänstern avrättar sig själv”