Av Julia Caesar

Copyright Julia Caesar och Snaphanen. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

”Det är chockerande att Sverige inte har någon riktig lagstiftning i den här frågan. Att ni tillåter folk att återvända och sen resa ned igen får en att tappa andan.”

Orden kommer från Shiraz Maher, terrorforskare vid King’s College i London och specialiserad på islamistisk terrorism.

I en fyraminutersintervju i senaste SVT Uppdrag granskning (tidskod 49:55) reagerar han med tydlig chock över Sveriges sätt att handskas med jihadister som reser för att kriga med IS (Islamiska staten) i Syrien och Irak. Enligt Säpos beräkningar har minst 130 personer bosatta i Sverige rest för att strida med IS, men det kan vara fler än 300.

“Sverige fungerar som en garnisonsstad för dem. De kan åka hem, få läkarvård och vila upp sig, för att sedan åka tillbaka till en av världens just nu värsta krigshärdar. Sverige borde inte fylla den funktionen för personer som vill delta i det kriget” säger Shiraz Maher.

Fått skottskadorna omplåstrade i Sverige

Han har sett Uppdrag gransknings nästan timslånga intervju med en jihadist som SVT valt att kalla “Adam”. Mer sannolikt är att han heter Hassan, Abdullahi eller Mohammed. En ung man med invandrarbakgrund, boende i Göteborg, som har krigat för IS och skottskadats i Syrien. Sedan har han åkt hem och fått sina skador omplåstrade på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Nu ska “Adam” åka tillbaka till Syrien och fortsätta kriga. Hans högsta önskan är att dö i strid för det islamistiska kalifatet och bli “martyr”.

Säpo har bett honom slå en signal innan han åker. Större lagliga befogenheter än så har inte svensk säkerhetspolis.

“Sverige ligger långt efter andra europeiska länder”

Terrorforskaren Shiraz Maher tror inte sina ögon.

”Det är helt chockerande. Jag trodde inte att det var möjligt i dagens Europa. Sverige ligger långt efter andra europeiska länder.”

Peder Hyllengren, terrorismforskare vid Försvarshögskolan, bekräftar i SVT Debatt (tidskod 20:25):

“Sverige står handlingsförlamat. Svenskar har rest till Syrien sedan 2012, men vi har en lagstiftning som inte har hängt med och ett förebyggande arbete som inte heller har hängt med.”

Alla Europas jihadister gick under radarn

Tjugotvåårige Omar Abdel Hamid el-Husseins jihadistdåd lördagen den 14 februari mot ett seminarium med konstnären Lars Vilks i kulturhuset Krudttønden och natten mot söndagen mot synagogan i Köpenhamn tog två människors liv. Filmregissören Finn Nørgaard, 55, sköts ihjäl vid seminariet. Dan Uzan, 37, sköts ihjäl utanför synagogan där han stod som frivillig vakt. Dessutom skadades fem poliser.

Terrordåden i Köpenhamn följer ett tragiskt mönster från alla islamistiska terrorattacker i Europa de senaste tre åren som skördat mer än 30 dödsoffer och ännu fler skadade. Gärningsmännen vid samtliga terrordåd gick under säkerhetspolisens radar och förblev oupptäckta – tills det small. Se senaste krönikan “Alla gick under radarn”.

Varningsklockorna har ringt i många år

Dåden i Köpenhamn har väckt en yrvaken och förvirrad debatt i de nordiska länderna. Yrvaken för att både politiker och journalister enhälligt har insisterat på att fortsätta slumra i sin Törnrosasömn, trots att varningsklockorna har ringt i många år. I Sverige har varningar och uttryck för oro från invandrings- och islamkritiker kategoriskt avfärdats som “islamofobi”, och budbärarna har förföljts och stigmatiserats med en arsenal av tillmälen, påhopp, uthängningar, våld, skandalrubriker, oanmälda hembesök, avskedande från jobbet och andra metoder avsedda att mobba ut dem ur alla mänskliga sammanhang, placera dem i den sociala frysboxen och oskadliggöra dem för all framtid.

Detta har med politikernas tysta godkännande fått pågå i åratal i det vi kallar en demokrati. Förre statsminister Fredrik Reinfeldt (m) gick så långt att han uttryckte förståelse för attacker om de är riktade mot Sverigedemokrater.

“Vi står skuldra vid skuldra”

Efter terrordåden i Köpenhamn var Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt (s) snabbt ute framför tv-kamerorna med en i sig imponerande ström av floskler:

“Vi är inte i strid mellan islam och Väst. Det är inte en kamp mellan muslimer och icke-muslimer. Det är en kamp mellan de värden som bygger på frihet för den enskilde och en mörk ideologi.”

Hon målade upp bilden av en allt överbryggande dansk gemenskap och betonade att det danska folket ska stå enat.

“Tillsammans ska vi övervinna hotet. Vi står skuldra vid skuldra: muslimer, judar och kristna. Människor med olika politisk övertygelse. Vi står samman som danskar.”

In your dreams, Helle Thorning-Schmidt.

“Hur påverkar dåden danska muslimer?”

Det är så här det alltid låter när fanatiska islamister har slaktat oskyldiga civila människor. Politikerna spiller inte en minut innan de förklarar att dåden inte har någonting alls med islam att göra. I Sverige är förnekandet heltäckande.

Den första fråga Helle Thorning-Schmidt fick omedelbart efter terrordåden var en idiotfråga som betecknande nog kom från en svensk journalist, en reporter på Svenska Dagbladet. Han heter Asem Elghiouane, och frågan lät så här:

 

“Är du bekymrad för vilka konsekvenser detta kan få för danska muslimer?”

Strax efter att en jude och en vanlig dansk skjutits ihjäl av en muslim borde alltså den danska statsministern vara bekymrad för muslimerna.

“Oro” för hämndaktioner – som aldrig har hänt

Fortsæt med at læse “Söndagskrönika: Snabbspår till undergången”

500 Danish Muslims to terrorist’s funeral, Flere tusen tok farvel med København-terroristen. Se video: Dr. Andrew Bostom on the attacks in Copenhagen and Islam (US Radio program)

Uhrskov: Hvad gør vi med fjenden iblandt os?

”Enhver støtte til terror skal straffes efter straffeloven med f.eks. en minimumsstraf på to års fængsel. Udtrykkes støtten af en ikke-statsborger, vil den umiddelbare konsekvens være udvisning af Danmark for bestandig. Er der tale om en dansk statsborger, der først har modtaget indfødsret efter fødslen, skal konsekvensen også være udvisning af Danmark for bestandig. Er der tale om personer med dansk indfødsret, og som er født med denne ret, skal straffen være ubetinget fængsel fra to år og op til livstid.” Morten Uhrskov

“Vilks Komiteen’s medlemmer er lorte-mennesker”

Fra denne uges Weekendavisen:

“»Hvorfor skal de lorte-mennesker (Lars Vilks Komiteen, red.) holde deres arrangement her (Krudttønden på Østerbro i København, red.),« siger han (Clayton Coleman, red.) så, og det går op for mig, at han taler om oplægsholderne, arrangører og tilhørere fra debatmødet.

»Du taler altså om folk som femininsten Inna Shevschenko.

Og jeg var også med til mødet som journalist,« siger jeg (journalist Jeppe Matzen fra Weekendavisen, red.). »De er alle sammen ‘shit’, og det er du også,« råber englænderen så.”

Gad vide om engelske Clayton Coleman også synes, at jøderne i Krystalgade (hvor den jødiske vagt Dan Uzan blev skudt og dræbt foran synagogen) er nogen lorte-mennesker, eller om det kun gælder for mennesker, der mener, at kunstnerisk ytringsfrihed også omfatter islam? Clayton Coleman – øjenvidne til terror: Lars Vilks Komiteen ‘s medlemmer er lorte-mennesker

Helle Merete Brix skriver også i Weekendavisen, hvor der er mange artikler om angrebet på Krudttønden herunder øjenvidner:

Og hvordan skal denne rare tegner med de stærke briller og de nørdede kunstteorier, som en ven har betegnet som en art »svensk Woody Allen« leve sit liv fremover? Kan han bygge videre på de kæmpe træskulpturer, han skabte i 1980erne på Kullen, og som nu ligger i den af Vilks udråbte republik Ladonia? Eller bliver det for farligt? Hvor mange livvagter skal han have fremover udover dem, han allerede har? I den lille by i Skåne, hvor han bor, er borgerne, hører jeg på programmet Newsweek på BBC, allerede gået i gang. Ikke med en støttemanifestation for Vilks. Men med et ønske om et møde med politi og kommunale myndigheder. De er bange. De vil have Vilks til at flytte. De vil af med pariaen.

Sajten Newsvoice har träffat Lars Bern, ledarprofil från bland annat näringslivet och med ett förflutet i Svenska Dagbladets styrelse. Han sitter idag i SvD:s stiftelse och talar i intervjun om svensk media som han totalsågar och understryker att ifall man vill veta vad som verkligen pågår ute i världen gäller alternativa kanaler.

Hela journalistkåren har gått från att vara en kritiskt granskande kår mot den politiska makten och istället blivit en megafon för den politisk makten. Det tror jag har att göra med en försvagning av mainstream media och det hänger samman med att det är en döende industri. Den ena kvalificerade journalisten efter den andra som kan tänka självständigt [försvinner], så till slut blir det bara kvar ett gäng som fjäskar för politikerna för att få något att skriva om.Tung näringslivsprofil totalsågar svensk media

Dette er et meget interessant interview for os, der har interesseret os for svenske medier i mange år, mest som symptom på en samfundssygdom, skal jeg indrømme. Det er betegnende at det ikke forekommer i SR, SVT eller på DN,  hvor dissens ikke er velkommen andet end på ligegyldige emner og hvor temmelig lidt brænder på.

Fortsæt med at læse “Magtens skødehunde”

Today, February 20 2015, is exactly ten years since the first time I published an essay under the pen name Fjordman. The first essay I published as Fjordman was about the very high number of rapes in Sweden, and how this may be tied to mass immigration. I no longer write about this subject as much as before, but the number of rapes in Sweden is at least as high ten years later.

I was among the first to discuss in English the problems caused by Muslim immigration in Malmö, Sweden’s third largest city. I was often accused of exaggerating or making things up. Meanwhile, Malmö has evolved from stabbings to car bombings. Unfortunately, many of the problems I deal with in my essays have worsened, all over the Western world.

My first blog post got quite a few comments and thousands of readers. That is because it was linked to by Little Green Footballs (LGF). It is hard to believe now, but when I launched my Fjordman blog in February 2005, I got a lot of help from LGF. Back then, Charles Johnson’s LGF was still a large and relevant website. It helped point readers to myself, Gates of Vienna and many other writers such as Robert Spencer and Pamela Geller.

I recently visited LGF, which I had not done for a very long time. Charles Johnson still posts. On Google, he is now called a “political blogger, center-left provocateur.”

Fortsæt med at læse “Fjordman: Ten Years On”

Henrik Rafaelsen, som spiller familiefaren i filmen, har bodd 11 år i Stockholm og har opplevd hvilket schizofrent forhold svenskene har til oss.

Sverige har forandret seg enormt de siste årene. Landet har fått en helt annen atmosfære. Det er en hel generasjon som står uten jobb, og det er mange som sliter. De har alltid vært storebror, så det er sårt for svenskene at de ikke lenger kan fø sin befolkning og må sende ungdommen sin til Norge, sier Rafaelsen.

Alt Sverige var stolte av, er skåret ned. Velferdsstat og kultur. Da jeg flyttet dit på 90-tallet hadde de flere kinoseter og teaterscener per innbygger enn noe annet sted i Europa. Nå er det kanskje 30 prosent igjen, sier han. Nordmenn er som en utviklingshemmet fetter som har vunnet i Lotto

En af de dybt fascinerende ting ved den svenske elite – ikke at den er en elite, for politikerne er småt begavede og dårligt uddannede, og det akademiske liv er provinsielt og politisk indavlet – er, at deres kalender stadig står på 1975, da Sverige var verdens fjerdes rigeste land. Nu skylder de 1.200 milliarder kroner væk, og de financierer indvandringen fra den 3. verden med lån, fordi de i ramme alvor tror, at den bliver økonomisk lønsom engang i fremtiden. Hver uge ankommer 2.400 asylsøgere, der også abonnerer på 1975-versionen af Sverige.

Fortsæt med at læse “SVENSKJÄVEL / UNDERDOG”

Jeg ved ikke, hvornår det tidligere er sket i Danmark i fredstid – eller “fredstid.” Historien er meget underspillet i medierne, måske fordi den er så kompromitterende for danske politikere. Billedet illustrerer en politisk bedrift, det ikke er muligt at prale af eller bortforklare. Jeg synes, billedet skal vises også fordi vi kommer til at se det igen. Det er et memento mori for Christiansborg og desværre også alle os andre.

Da vi deltog i de uyttige og ørkesløse krige i Afghanistan og Irak, sagde adskillige af mine venner: “De får kamptræning, de kan bruge på hjemmeplan” og det er sandt at vi har en af verdens bedste hære toptunet af mange års kampe, hvis det kommer til det.

Man skal være dansk, virkelighedsbefriet politiker for at tro, man kan føre krig “I Fredens Hus” med nok så noble hensigter, og samtidigt invitere fjenden ind og gøre ham til statsborger. Nogle vil gå til angreb. Kommanderet i tjeneste lørdag nat: Landets hårdeste kampsoldater. Vi er klar til kamp. Uanset, hvor mange I er. Elite soldiers patrol Copenhagen in full combat gear

Lars Hedegaard: “It Is the Danes’ Fault”

The first question the Danish Prime Minister got from one of the journalists, was, “How do you think this is going to affect the Muslims in Denmark? None of the journalists asked, “What are you going to do to protect us from this Islamist savagery?”

Imam Hajj Saeed of the Al-Faruq Mosque in Copenhagen, the day before the terror attack, rejected any thought of interfaith dialogue, and noted that the Prophet Muhammad waged war against his Jewish neighbors rather than engage in dialogue.

The day after the shootings, the political spokesperson of the main liberal opposition party went on television and said, “We are dealing with a small group that is abusing the Koran.” In other words, once again we are faced with one or more Muslims who have completely misunderstood their own religion. The implication, of course is that Danes have nothing to fear from the fast growing number of Muslims or the spread of Islam.

It would appear, however, that the killer, Omar el-Hussein, had not “abused” anything but simply followed Allah and his prophet.

“It is vital that we as Muslims do not distance ourselves [from el-Hussein’s actions] but put things in their right context. It is the Danish politicians and media that ought to distance themselves from the politics that have created the circumstances that lead to hatred, threats and violent attacks and eventually murder, regardless of who the victims may be. We must under no circumstances bow to the pressure or accept the premise that Islam is in the dock.” — From a press release issued by Junes Kock, spokesman for Hizb ut-Tahrir, Scandinavia.

In all likelihood, the politicians and the media will continue telling the Danes that they have nothing to fear from Islam……..fortsættes: Terror Strikes Copenhagen”It Is the Danes’ Fault” by Lars Hedegaard

Fortsæt med at læse “Elitetropper i København under terrorangrebet”

Video: Mannheimer-Interview mit Lügenpresse, tysk utekstet

Karneval og retten til satire

af Henrik M. Jensen

Hans Peter Betz som Guddi Gutenberg.Islamsatiren kommer på ved 17 min.

Søndag blev det store karnevalsoptog i Braunschweig aflyst af politiet grundet rygter om et forestående muslimsk terrorangreb. Muligvis var rygterne forårsaget af angrebet i København dagen før, men hvad, der konkret lå bag, er ikke afsløret.

At et karneval med fest og farver, gøgl og satire ikke huer muslimerne, ja ligefrem kan krænke deres triste og farveløse ideologi, er ikke overraskende. Og skulle den krænkede reagere voldeligt på krænkelsen, er det naturligvis ikke den krænkede, men krænkeren, der er den skyldige. Derfor måtte man aflyse karnevalsoptoget i Braunschweig, der ellers har fundet sted siden 1293.

Fortsæt med at læse “Michael Mannheimer vs. MSM”

Inna Shevchenko har börjat sitt anförande vilket strax efter att bilden hade tagits blir avbrutet av skottlossning. Lars Vilks: Här är några av mina foton från Kulturhuset i Köpenhamn

Nidra Poller: Jihad attacks in Denmark: Dateline Paris

Nidra Poller er en amerikansk journalist bosat i Paris siden 1972

French Interior Minister Bernard Cazeneuve was on official business in Morocco when informed of the jihad attack against a free speech meeting in Copenhagen. He immediately flew to Denmark where he joined his personal friend François Zimeray, French ambassador to Denmark. Zimeray, who attended the “Art, Blasphemy, Freedom of Speech” event at the Krudttønden Café organized in reaction to the Charlie Hebdo massacre in Paris, put it succinctly: “I went to the meeting by bicycle and left in an armored car.”

All- news channels BFM TV and I Télé went into Special Edition, reporting on the attack non-stop from Saturday afternoon to Sunday night, and then some. Frequent zaps to other available stations—CNN, SkyNews, BBC, France24—yielded low to negligible interest in the story…aside from the BBC recording of Inna Shevchenko’s speech. The Ukrainian Femen, commenting on the current state of press freedom in the West, asked “Why do we say we have freedom of speech, but…?” As she repeated for emphasis the “freedom but” her words were brutally punctuated by the sharp crackle of gunfire.

Fortsæt med at læse “Lars Vilks: Bilder från insidan”

Vært: Har du mere vilje til at stå sammen med dine politiske modstandere end før?

Stampe: (ryster på hovedet) Ja, det har jeg bestemt, i denne situation har jeg slet ikke lyst til at bruge ordet værdikamp, fordi selvom det kan lyde paradoksalt, så synes jeg det ord man kan bruge i en situation, hvor det er i overført betydning og så videre, men i en situation, hvor der har været vold på gaden, og hvor terror jo ultimativt kan blive til en krig, fordi det skaber så meget splid og splittelse i et samfund, synes jeg virkelig man skal passe på med at bruge den type ord vi eller bruger lidt i flæng på Christiansborg. Deadline 16 februar min 5:58. Zenia Stampe og Marie Krarup.

Et af tidens store spørgsmål er, om danske politikere er så dumme som de lyder. Jeg skal ikke kunne sige det, men de har tilsyneladende en underbevidsthed ligesom alle andre mennesker. Vi må altså forestille os, at Zenia Stampe er klogere end hun selv ved, og det er svimlende tanke overfor hvilken forestillingsevnen er skakmat.

Ved skæbnens ugunst har jeg været, om man så kan sige, omskåret fra afverdenen siden i lørdags på et sted, hvor TV var den eneste forbindelse udadtil. Jeg var derfor også forhindret i at være i Krudttønden, som jeg plejer. Fotografen i mig prøver at fortrænge det.

Det var i sig selv et kulturchock at se TV, jeg burde skrive mere udførligt om, men det var altså grunden til, at jeg så TV, hvad jeg ellers ikke gør. Det er simpelthen ikke i træde-vande TV, at det brænder på. Er der en begavelse inde over, er det gerne i Deadline, som ingen ser. “Hvad-har-vi-gjort-galt-journalisterne” er ikke en del af mit normale liv.

De fire borgerlige ledere skrev i går en kronik, hvor de ikke med et ord nævner islam. Hvem vil de snyde? Jeg tror ikke de er dumme, måske lyver de endda kun for os, ikke for sig selv. Det har man lov at håbe, selvom situationen kalder på alt andet end løgne og fortielser. Den underliggende besked i alt hvad de siger, er at der er virkelige samvittighedskvaler og trængsel ved elitens håndvask. Det er godt at vide, selvom man skal tyde Pravda for at vide det.

Fortsæt med at læse “Sagde hun “krig”?”