Af Julia Caesar
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
Det borde beröra svenska journalister djupt. Det kunde lika gärna handla om dem och deras liv. Nu råkade det gälla danska kolleger. Och då ligger svenska journalister lågt. Den svenska bevakningen av terroristrättegången i danska Glostrup är en skandal. Underlåtenhet, feghet och medlöperi är det som styr svenska journalister i dag – inte viljan att göra ett professionellt jobb. Att rädda det egna skinnet och inte riskera att framstå som ”islamofob” smäller väsentligt högre än sanning och yrkesheder.
Fyra extremistiska våldsbejakande islamister har i veckan dömts av tingsrätten i Glostrup till tolv års fängelse var för ett planerat terrordåd mot Jyllands-Postens och Politikens hus i Köpenhamn: Mounir Dharhri, 46, Munir Awad, 31, Omar Aboelazm, 32, och Sahbi Zalouti, 39 år.
Tre av dem har svenskt och en turkiskt medborgarskap. Men jag vägrar kalla dem svenskar, för det förtjänar de inte. De representerar ingenting som är svenskt. Deras plan var att bakbinda, skjuta och halshugga så många av Jyllands-Postens journalister som möjligt. Enligt åklagarna Gyrithe Ulrich och Henrik Plaehn skulle massmordet ske den 29 december 2010. Men det stoppades strax innan terroristerna skulle sätta sin plan i verket genom samarbete mellan den svenska säkerhetspolisen Säpo och danska PET.
Stoppade i sista stund
”De åtalade var mycket nära att utföra terrorhandlingen. Det är inte bara tal om inledande förberedelser. Man är på väg mot målet med sina vapen” säger rättens ordförande Katrine B B Eriksen i Sydsvenska Dagbladet.
Tre av männen grips på förmiddagen den 29 december 2010 i en lägenhet i Herlev i Köpenhamn. Den fjärde, Sahbi Zalouti, hade hoppat av Danmarksresan i Jönköping. Han grips samtidigt i en lägenhet i Stockholmstrakten.”Enligt vår uppfattning skulle attentatet ske samma dag, och de är fällda på riktigt bra bevis” sa statsåklagare Gyrithe Ulrich efter att domen avkunnats i måndags.
”Allah, välsigna vår slakt av de otrogna”
Gripandena, åtalen och domen har föregåtts av långvarigt spaningsarbete, bland annat avlyssning av en av de nu dömdas lägenhet där terroristerna håller morgonbön innan de ska skrida till verket. På en av inspelningarna säger en av männen:
”Allah, ge oss din välsignelse att slakta de otrogna.”
I männens hyrbil, en Toyota hyrd på en Statoilmack i Stockholmsförorten Kista, beslagtar polisen en k-pist, skarp ammunition och en ljuddämpare. I lägenheten i Herlev i Köpenhamn hittar polisen vapen, ammunition, buntband av plast som männen skulle binda sina offer med, och 20 000 dollar.
Målet var att attackera yttrandefriheten
Journalisterna på Jyllands-Posten skulle bakbindas, skjutas och halshuggas. Sedan skulle deras avhuggna huvuden rullas nedför Vester Voldgade, alternativt kastas ut genom fönstren för att uppnå största möjliga effekt på danska myndigheter. Det var hämnden för att Jyllands-Posten publicerade karikatyrteckningar av profeten Muhammed 2005. Terrordådets yttersta avsikt var att attackera och förinta yttrandefriheten: att få journalisterna att ge upp en av de viktigaste hörnstenarna i en demokrati, det fria ordet. På ett av polisens avlyssningsband säger en av de dömda terroristerna:
”Vi ska inte vara som tjetjenerna. Vi ska inte förhandla. När de otrogna samlas, så bind dem och hugg halsen av dem.”
Terroristernas agenda var alltså exakt den som koranen dikterar och som varje rättroende muslim är skyldig att följa. De ”otrogna” (= icke muslimer) ska dödas varhelst man påträffar dem.
Greps i Kenya 2006
Vilka är då de så kallade ”svenskarna” bakom de blodiga terrorplanerna?
Munir Awad, 31, har gripits på grund av terrormisstankar två gånger tidigare men inte dömts för terrorbrott förrän nu. Han är född i Libanon. När hans mor dog 1987 sattes Munir Awad, då sex år gammal, och två bröder på ett plan till Sverige. Här adopterades pojkarna av en moster i Halmstad. Han är svensk medborgare. Han tillhörde Bandidos och kom tidigt i klammeri med rättvisan, blev villkorligt dömd för misshandel. Den här gången greps han i Köpenhamn.
De tidigare gripandena har skett under minst sagt uppseendeväckande omständigheter. Munir Awad har en utpräglad faiblesse för att turista i krigszoner. Första gången greps han av militär i Kenya 2006, på flykt undan etiopiska styrkors attack mot det islamistiska styret i Somalias huvudstad Mogadishu. Han greps tillsammans med sin flickvän Safia Benaouda (dotter till ordföranden i Sveriges Muslimska Råd, Helena Benaouda), då 17 år och gravid. I sällskapet ingick också en amerikan, Daniel Maldonado, som senare dömdes i USA till tio års fängelse. Paret Awad-Benaouda hade uppgett att de skulle resa på semester till Dubai för att sola och shoppa men reste istället till det krigshärjade Somalia för att ”uppleva det vackra landskapet och äkta islamsk kultur”. Resan slutade i etiopiskt fängelse i Addis Abeba, där de satt i flera månader innan svenska myndigheter lyckades få hem dem våren 2007.
När Safia Benaouda och Munir Awad släpptes ur fängelset riktades kritik mot svenska UD för att de inte hade ansträngt sig tillräckligt mycket för att få de fyra svenskar frikända som hade gripits under resor i Somalia (förutom Awad och Benaouda ytterligare två män).

Gripna på väg mot Waziristan
Två år senare var det dags för exotisk sightseeing igen. Den 28 augusti 2009 greps Munir Awad, Safia Benaouda och deras tvåårige son tillsammans med ”Kubasvensken”, den före detta Guantánamofången Mehdi Ghezali och ytterligare åtta misstänkta i en minibuss på väg mot staden Dera Ghazi Khan i centrala Pakistan. Staden är sista anhalten före bergsområdet Waziristan, en närmast laglös autonom ”safe haven” för extremistiska europeiska konvertiter och andra islamistiska terrorister. Två av männen i bussen hade kopplingar till terrorgruppen Islamic Jihad Union, som har träningsläger i södra Waziristan.
Enligt den pakistanska polisens beslagsprotokoll hade gruppen med sig falska resehandlingar, 10 940 dollar, två knivar, en strypsnara av stålvajer och sexton CD-inspelningar ”Hereafter” med vålds- och jihadpredikningar av Anwar al-Awlaki (1971-2011) med budskap att det är varje muslims plikt att döda så många ”otrogna” som möjligt. Den USA-födde Al-Awlaki har bedömts som en av världens farligaste extrema islamister och jihadideologer. Han dödades i Jemen av amerikanska drönare den 30 september 2011.
Munir Awad klarade sig undan på ett bananskal
Terrormisstankarna mot Munir Awad, Safia Benaouda och Mehdi Ghezali avskrevs, och de släpptes efter att ha suttit fängslade i sex veckor utanför Islamabad.
”När svenskarna sedermera skickades hem från Pakistan var kritiken inte nådig mot svenska medier och polismyndigheter, vilka anklagades för islamofobi” skriver Johan Lundberg på Axess blogg.
Munir Awad klarade sig alltså undan på ett bananskal från sina sightseeingturer i krigszoner båda gångerna. Och svenska media stod redo och höll upp offerkoftan med utbredda armar. Efter att svenska Säpo och UD lyckats få loss Awad från militärfängelset i Addis Abeba gavs han tillfälle att gråta ut som tortyroffer, förföljt av säkerhetstjänster, i ett av Sveriges Radios mest extrema vänsterpropagandaprogram, ”Konflikt” i P 1. Han intervjuades i maj 2007 av den prisbelönta pekboksjournalisten Randi Mossige-Norheim. Utan besvärande kritiska frågor fick han prata om hur han alltid hade längtat efter att se ett riktigt muslimskt land och att det var därför han reste till Somalia:
”Vi muslimer åker inte till Kos.”
”De fixar inte en terroraktion, helt enkelt”
SVT ”Uppdrag Granskning” gav Munir Awads svärmor Helena Benaouda motsvarande generöst utrymme att bortförklara den minst sagt besvärande omständigheten att hennes dotter och svärson två gånger i rad gripits i ett par av världens värsta krigszoner. ”Jag förstår inte hur man kan vara så korkad” sa hon om sin dotter. Efter att Safia Benaouda, Munir Awad och deras tvåårige son släppts från fängelset utanför Islamabad avfärdade hon bestämt alla misstankar om terrorplaner:
”De har varken avsikt, förmåga eller kunskap att göra någon terroraktion. De fixar inte sånt, helt enkelt.”
Kvinnomisshandel och narkotikabrott
De övriga i den islamistiska terrorkvartetten som nu har dömts till tolvåriga fängelsestraff är heller inga duvungar:
Sahbi Zalouti, 38. Svensk medborgare med tunisiskt ursprung. Kom från Tunisien till Sverige i slutet av 1990-talet. Bosatt i Järfälla utanför Stockholm. Hoppade av okänd orsak av Köpenhamnsresan i Jönköping. Lärde känna Munir Awad i Pakistan, där han greps av säkerhetspolisen för att ha rest in i landet illegalt. Han greps i ett annat område än Munir Awad, Baluchistanprovinsen.
Omar Abdalla Aboelazm, 31. Född i Sverige 1980 som son till en svensk mor och egyptisk far. Bosatt i Stockholm. Greps i Köpenhamn. Kopplingar till al-Qaida i Pakistan. Tidigare dömd för misshandel, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande och stöld sedan han har överfallit en 25-årig kvinna i en trappuppgång och under en kortare tidsperiod antastat en 23-årig, en 16-årig, en 13-årig samt tre 15-åriga flickor. Sedan SCB (Statistiska Centralbyrån) 2003 ändrade definitionen av svensk och utländsk bakgrund definieras Omar Abdalla Aboelazm och alla andra med en utländsk förälder som “svensk bakgrund”.

Mounir Dharhri, 45. Turkisk medborgare. Bosatt i Stockholm. Greps i Köpenhamn. Kopplingar till al-Qaida i Pakistan. Mounir Dharhri påstås ha lyckats ta sig fram till ett islamistiskt träningsläger i Pakistan och därefter tillbaka till Sverige utan att bli upptäckt av polisen. Tidigare dömd för upprepad kvinnomisshandel: misshandel av sin fru 2000, misshandel av sin sambo 2004, olaga hot och narkotikabrott. Han har ett omfattande kokainmissbruk.
En perfekt representativ liten samling islamister
Fortsæt med at læse “Söndagskrönika: Terrorhot i medieskugga”