Last night for a few brief shining television moments …, Wafa Sultan, courageous author of the indispensible jeremiad “A God Who Hates,” strove gamely to educate Bill O’Reilly — often seemingly impenetrable by facts regarding Sharia — about how Islamic Law, patterned on the “perfect example” of Islam’s prophet Muhammad, sanctions rape. Andrew Bostom

Wafa Sultan kommer til København igen i år for fjerde gang på fem år.

Nøglen til islams magt er de trælbundne kvinder

Som svar på statsadvokatens hate speech-anklage udgiver Lars Hedegaard en bog om kvinder i islam. Helle Baldersbæk har interviewet forfatteren.

Samme dag, som Lars Hedegaard indtager sin plads på anklagebænken i Østre Landsret – nemlig den 26. april – udkommer hans nyeste bog, Muhammeds piger med undertitlen vold, mord og voldtægter i Islams Hus. Bogen er en reaktion på hate speech-anklagen i kølvandet på et interview, der blev lagt uredigeret ud på Snaphanen, hvorfra det bredte sig til alle skrevne og elektroniske medier i landet, der kunne se det interessante i, at en forfatter sagde, at muslimske piger kunne risikere at blive voldtaget, tævet eller dræbt af deres egne fædre. At Hedegaard flere gange undervejs pointerede, at det ikke er alle muslimske fædre, der voldtager deres døtre og heller ikke de fleste, prellede af som vand på en julegås.Seksuelle overgreb på småpiger, unge piger, voksne kvinder og endog ældre kvinder har fundet sted siden verdens skabelse og sker i alle kulturer. Men reaktionerne er meget forskellige fra kultur til kultur [..]

Et er, at muslimske piger, der måske er født i Vesteuropa og har levet hele deres liv her, kan finde på at have hemmelige kærester og gå så langt som et fysisk kærlighedsforhold. De er ret meget på den som vordende ærbare brude. Men den slags er der råd for – en ny mødom kan konstrueres på få minutter uden nævneværdigt ubehag.Noget andet er mysteriet om de forsvundne mødomme i muslimsk dominerede lande, hvor piger og kvinder er pakket ind og under opsigt døgnet rundt. Hun kan kun forlade sit hjem i følge med mandlige slægtninge, og indenfor hjemmets fire vægge hviler familiemedlemmernes øjne på hende. Det er en gåde, hvor sådan en piges mødom er forsvundet hen.Den syriskfødte psykiater Wafa Sultan fortæller om oplevelser fra den gynækologiske klinik i Aleppo i Syrien. Her blev den samme historie fortalt igen og igen med visse afvigelser, men det handlede altid om en ung kvinde, der skulle giftes i nær fremtid og som barn var faldet så uheldigt, at hun blødte fra underlivet.Hun havde brug for en jomfruattest, og efter indgående snak med de unge piger, handlede det om seksuelt misbrug, der var foretaget af nære familiemedlemmer. Sappho interview med Lars Hedegaard. – SE også Hedegaard: Ayatollahens seksuelle vejledning (29.3.2011) Hedegaard: “Dette er en politisk retssag”, Lars Hedegaard frifundet i racismesag.

Nu handler 266 sager jo for juristerne ikke om sandhedsværdien af det sagte, det er kun os andre, der kan være interesserede i den. Lad os tage et kig på Sverige og se om klanlulturernes kvindevold er enkeltstående, beklagelige hændelser eller om den danner et mere systematisk mønster. I 2006 levede i Stockholms, i Västra Götalands og i Skåne Län hvert sted cirka 200 unge piger under beskyttet identitet. Dvs. at i det mindste 1000 unge indvandrerkvinder beskyttes af det offentlige imod familiens mordforsøg, sandsynligvis langt flere. Det skønnes at 100.000 unge kvinder i realiteten lever som fanger i deres hjem i Sverige. Der er 11 udredte og dømte ærsdrab, men mørketallet er meget stort. Dels er der “balkonpigerne” og dels er der drab begået i hjemlandet. Sandheden er, at ingen kender tallet. Alene fra det sidste halve år, husker jeg tre svenske æresdrab fra pressen. Altså – enkelttilfælde eller en tendens ? Forskellen er en retssag, hvis du ikke udtrykker dig ifølge statsadvokatens verbale Emma Gad. Tager man til et af klanernes overvejende muslimske hjemlande, bliver tendensen forstærket og tydeliggjort hinsides enhver tvivl: Kvindemord øger med 1.400 procent i Tyrkiet og Tre af fire kvinder i hele Tyrkiet i gennemsnit mindst en gang om måneden udsættes for fysisk eller psykisk vold.

Förutom de i media uppmärksammade hedersmorden på Fadime och Pela,har polisen kännedom om nio andra fall av hedersmord som begåtts i Sverige de senaste åren. Omkring tjugo misstankar om hedersmord rapporteras till polisen årligen. På grund av bristande bevisning har fallen lagts ner. Värt att notera är att många hedersmord inte anmäls i Sverige, istället väljer förövaren att erkänna brotten i sitt hemland där brotten inte går under samma stränga lagstift- ning som i Sverige. Utöver det antal hedersmord som begås årligen i Sverige, fäller polisen årligen ca trettio fall av misshandel och omkring åtta hot. Till detta antal sker inrapporteringar om hot och fall av misshandel varje vecka, men i de flesta fall är bevisningen för knapp för att kunna ledas till åtal. Hedersrelaterat våld i Sverige i världen, pdf.

USA: Løgnen om anti-muslimske hate crimes

The Center for Security Policy today released a revised edition of their groundbreaking longitudinal study, Religious Bias Crimes 2000-2009: Muslim, Jewish and Christian Victims – Debunking the Myth of a Growing Trend in Muslim Victimization, based on FBI statistics reported annually in the Uniform Crime Reporting Program. The Center’s study contradicts the assertions that religious bias crimes against Muslims have increased, and that the alleged cause is widespread “Islamophobia” in America. In fact, the study shows that religious bias crimes – also known as hate crimes – against Muslim Americans, measured by the categories of incidents, offenses or victims, have remained relatively low with a downward trend since 2001, and are significantly less than the numbers of bias crimes against Jewish victims.

The Center’s study also contradicts the assumption of increased hate crimes against Muslims which has been asserted by Senator Richard Durbin’s (D-IL) Senate Judiciary Committee’s Subcommittee on the Constitution, and is the topic of hearings being held today. Printed copies of the study were delivered to each member of the U.S. Senate early this morning.

According to the Center’s analysis, in 2009, Jewish victims of hate crimes outnumbered Muslim victims by more than 8 to 1 (1,132 Jewish victims to 132 Muslim victims). From 2000 through 2009, for every one hate crime incident against a Muslim, there were six hate crime incidents against Jewish victims (1,580 Muslim incidents versus 9,692 Jewish incidents). Even in 2001 when religious bias crimes against Muslims increased briefly for a nine-week period, total anti-Muslim incidents, offenses and victims remained approximately half of the corresponding anti-Jewish totals. […] New Study on Hate Crimes Debunks the Myth of a Growing Trend in Muslim Victimization

Hvordan forsvarer man sig og udkæmper en magtkamp, når man skal seks-syv generationer tilbage, for at finde nogen der har prøvet ?

Trakasserierna mot skolans personal har pågått under lång tid. Personalen upplever att de saknar stöd i organisationen och det finns en uppgivenhet bland de anställda. Eleverna har tagit över skolan. De kränker lärare, de kastar saker på lärare, de tränger sig in på lektioner, hotar. Elever som skolledningen lyckas flytta dyker upp på skolan, tränger sig in, det luntas, det är anarki, säger Peter Norell, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund, till SR Göteborg. Elever trakasserar skolpersonal.

Elever trakasserar skolpersonal. Senaste året har varit stökigt, för både lärare och elever. På måndagen gick det helt över styr. Under tisdagen är skolan stängd. Nu stängs Lövgärdesskolan, Skolstängning-mångkultur i praktiken. Richard Jomshof: Video: Invandrarvåld får skolor att lägga ner – SD har varnat för detta.

Krænkelse over mini-broklap

Dansk polis kräver pass eller nationellt ID-kort av svenskar med utländskt utseende som åker tåg till Danmark. Det sker trots att svenskar inte behöver visa pass när de besöker nordiska grannländer. Det regleras i ett avtal om en nordisk passunion.Utlänningar i Sverige omfattas inte av den nordiska passfriheten. Det kan vara dessa personer som de danska poliserna vill hitta. Enligt flera vittnesmål kontrollerar de därför personer med utseende som uppfattas som utomeuropeiskt. Nordisk passunion hotad i Danmark, Politisk strid om passkrav på bron

Nu er spørgsmålet, hvem der bringer pasunionen i fare. Jeg ville påstå, den undergraves af Sverige. Det er ikke tre måneder siden vi kunne se, at 400 hver dag krydser Øresund, som har ophold i Sverige men ikke i Danmark. Man må formode det er borgere udenfor EU, der benytter sig af Malmø-modellen. De skal altså have fri bane, hvis det står til Sydsvenskan og De Radikale. Illegale indrejsende tager Øresundstoget, Her slipper 400 illegale indvandrere ind i Danmark

“Jag erkänner inte era svenska lagar”

Kvinnan erkänner att hon skickat e-postmeddelandena men hävdar att hon inte begått något brott.Vilks har gång på gång medvetet och välplanerat provocerat oss muslimer där han hånat vår profet och våra religion som är helt oacceptabelt, skriver kvinnan i brevet om varför hon inte dök upp i Helsingborgs tingsrätt.Kvinnan har dessutom avstått från rätten till försvarare eftersom det står i strid med sharia att ha en försvarare som är ickemuslim.
– Om han, Lars Vilks, uppfattar vad jag skrivit som hot så är det upp till honom, menar kvinnan i ett polisförhör som hölls i Göteborg.
Kvinnan berättade då att hon tidigare varit anställd på Volvo men på grund av trakasserier slutat jobba och nu går på behandling och är sjukskriven. Hoträttegång flyttas,Vilks-mål överförs till Göteborg.

Oxford Street 25 marts – en overset krigserklæring

Muslim protesters, some of them women clad in black burqas, marched in London last week to demand Sharia law for the United Kingdom.The march did not receive much publicity in the British press, although it made the rounds on the Internet via YouTube. Muslims Again Demand Sharia For Britain, Sharia Law for Libya Protest Shuts Down Oxford Street, London.

Den livslange jagt på den politiske korrektheds rødder

Der er efter denne bloggers mening kun én måde at sætte sig lidt ud over den daglige frustration affødt af historier om kulturel kapitulation der aldrig er nok, og måbende mainstreammedier der end ikke forsøger at trække de store linjer og perspektiver op: Gå op i fugleperspektiv og prøv gradvist at stykke et kludetæppe af forståelse sammen. Man kigger stadig på de daglige nyheder, men med rynket næse og overbærende foragt – det er så hamrende ligegyldigt at en Søren Pind med lidt skarpere politisk profil er blevet integrationsminister, det er undermineringen af Danmarks selvstændighed i internationale organer, eller den demografiske udvikling, der virkelig tæller. Man går derfor til f. eks. en Morten Uhrskov Jensen for at få reel dækning med stadigt fokus på det store billede.

Skal man prøve at forstå udviklingen i endnu større perspektiv bliver det endnu vanskeligere, og så meget desto mere fordi vi her på Snaphanen er glade lægfolk uden den nødvendige faglige dybde, og endnu mere fordi der måske ikke findes omfattende og sande modeller der giver svaret på hvorfor den vestlige kultur er så besat af suicidalitet som den åbenlyst er. Et af de bedste stede at søge inspiration og stimulerende input er så absolut Gates of Vienna, hvor ikke bare de faste bloggere, men også flere blandt kommentarskriverne der, kan give bare lidt af den indsigt man tørster efter. Som altid er uddrag fra de bedste poster der kun til inspiration til læsning af det hele, for det er en fascinerende og altid uafsluttet proces – dialog, med et ord man ellers ikke bruger – mellem blogger og læsere (LFPC).

[Kommentarskriver Hesperados] basic thesis is that PC MC [politisk korrekthed, multikulturalisme] is not the result of a deliberate plan by a secret cabal of powerful elites who intend to use it to abolish the Western nation-state and establish a globalized new world order. Instead it is a widely-diffused ideology that has its origins in traditional positive and well-intended Western ethical principles. All those good intentions have mutated and metastasized into a deeply irrational parody of the original, and are now embedded throughout the culture at all levels.

PC MC is fundamentally incoherent, but since most people never examine it in detail, or even consciously, the essential irrationality never has to be addressed.

Some highlights:

* No culture is better than another — but modern Western culture is bad, and all non-Western cultures are superior.

* To consider the distinct characteristics of different genetic groups is racist — but white people are inherently xenophobic and intolerant compared with “brown” people.

* Islam is a religion, not a race — but people who object to Islam are racists.

* Violence, even in self-defense, is never justified — yet the violence of Muslims and other “brown” people must not be judged, but rather understood within its cultural context.

And so forth.

PC MC requires its adherents to practice doublethink constantly, in order to entertain all these diametrically opposed notions. All races are equal, but white people are especially bad. In order to promote equality, we must treat people unequally, with straight white men receiving the worst treatment of all.

An ideology of such raging incoherence can only be enforced subliminally, through social pressure, ostracism, and the tacit implication that no good person could ever disagree with it. Because it owes its origins to worthy social goals — ending Jim Crow, not repeating the Holocaust, establishing equal rights for women, allowing equal opportunities for all races, etc. — PC MC continues to enjoy widespread societal approval, provided that its premises are never closely examined. […]

The organic growth of PC MC ideology in Western societies is a deranged viral meme that has infected the public information space. Although it has been expedited and accelerated by those who stand to profit from it — politicians, academics, trans-national corporations, etc. — it owes its success to the popular appeal of the original good impulses that lay behind the prototype versions when they emerged fifty or sixty years ago. […] Occam’s Scimitar

Jeg ville have forsvoret, at jeg nogensinde skulle få noget at gøre med Stieg Larssons krimier på første hånd, jeg husker ham fra hans Expo tid, det var rigelig svensk kommunisme til mig. Men da jeg nu befinder mig i Sverige og det magede sig sådan at der også var et TV apparat der i går aftes sendte Luftkastellet der blev sprængt tænkte jeg, at jeg måske ville overleve at føje mine svenske venner. Jeg indvilligede af høflighed.

Millenium filmene er ikke billigproduktioner. Filmen var flot lavet og spækket med gode skuespillere, og jeg var trukket ind i den fra starten. Problemet var mere, hvad det hele egentlig handlede om. Larssons heltinde Lisbeth Salander er en figur, der stritter ud i alle retninger, selvom Noomi Rapace spiller hende i én eneste toneart og uden at fortrække en mine. Hun er politisk korrekt skikkelse ( “karakter”, det er derfor jeg ikke skriver det), så derfor er hun i enhver henseende et offer for overgreb og uretfærdighed, sindbilledet på den moderne, politisk skolede svenske kvinde.

Hun er voldsoffer, offer for statsligt overgreb og seksuelt misbrugt. Dertil har hun lesbiske, anorektiske og autistiske tilbøjeligheder og træk. Ikke så underligt at hun ikke trak på smilebåndet i hele to timer. Ikke én gang lignede hun en nogenlunde almindelig ung kvinde, hun er dybfrossen som en poulard.

I filmens første halvdel er hendes hoved bandageret efter et skud, i den anden halvdel er hun udklædt som en overvintret punker med hanekam og næseringe. Larsson skulle have forestillet sig hende som Pippi Langstrømpe som voksen. Det har krævet en vældig god fantasi at gøre Pippe så hypervoldelig.

Da det hele var overstået, måtte jeg Google plottet. Jeg har stadig ikke forstået det, men jeg må vel se fortsættelsen på søndag. Disse tre Larsson krimier har indtjent en milliard kroner til Kommunistisk Arbejderforbunds Umeåafdeling, eller hvem der nu ender med at få dem. Den gennemsnitlige krimilæser må være kvikkere i opfattelsen end jeg selv er. Måske man skulle holde sig til kommisær Maigret spillet af Jean Gabin, en gubbe Salander og Larsson ville elske at hade: Et ganske normal, a- eller heteroseksuel sur mand. Om det var Larsson eller kun hans Salander, der er voldspervers, ved jeg ikke, men dette er nok den dårligste, mest ucharmerende reklame, Sverige kan få i udlandet.

Diversity leads to a drop in trust

An article in the most recent edition of social science magazine Mens & Maatschappij (Man and Society) claims that the greater the ethnic diversity in Amsterdam neighborhoods, the lower the sense of well being of its residents. The article claims that “a higher number of non-Western immigrants leads to a reduced sense of security and well-being among residents. A larger number of Western immigrants leads to an increased trust in the quality of life and future of the neighborhood”. The article is written by three researchers basing their conclusions on existing data bases.
The provided summary of the abstract reads, “This research investigates whether Robert Putnam’s (2007) well-known findings on the negative influence of ethnic diversity on social cohesion hold in Amsterdam. In the present study neighbourhood trust is the measure of social cohesion. Using data from the ‘Living in Amsterdam’ monitor ( Wonen in Amsterdam, 2007 ), multilevel analysis shows that neighbourhood trust is lower in ethnically diverse neighbourhoods. Furthermore, the percentage of first generation non-Western immigrants and second generation non-Western immigrants is also negatively related to neighbourhood trust. The percentage of second generation non-Western immigrants affects neighbourhood trust more strongly than the presence of first generation non-Western immigrants. In addition, the effect on neighbourhood trust differs for various non-Western ethnic groups. Neighbourhood trust is higher in neighbourhoods with a large percentage of immigrants from the Dutch Antilles and trust is lower in neighbourhoods with a higher presence of Moroccans.” Study Claims Non-Western Immigrants Reduce Trust in Amsterdam Neighborhoods. (Robert Putnam: E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century The 2006 Johan Skytte Prize Lecture, pdf.)

Af Julia Caesar

Copyright Julia Caesar, Snaphanen, HRS och document.no. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Välkomna till Låtsaslandet! Låt oss ta en rundtur i landet där ingenting är vad det synes vara, där det är en dygd att låtsas och snudd på brottsligt att säga sanningen. Att låtsas är en omskrivning för att ljuga, men av hänsyn till ömtåliga själar kallar vi det för att låtsas. I Låtsaslandet har nu det allmänna låtsandet nått sådana proportioner att många har börjat tvivla på sina sinnen. De har faktiskt börjat tro mer på vad auktoriteter (media, politiker, chefen på jobbet) säger än på vad de ser med sina egna ögon. Sedan auktoriteterna (media, politiker, chefen på jobbet) med förenade ansträngningar gjort allt för att demonisera och oskadliggöra dem som vägrar låtsas återstår nu bara ett litet fåtal medborgare som fortfarande insisterar på att kalla saker för deras rätta namn. Men med intensifierade och målinriktade åtgärder förväntas även denna lilla minoritet snart resignera och sälla sig till låtsarnas skara.

Det allra viktigaste i Låtsaslandet är att låtsas att landet är överlägset alla andra länder i samtliga avseenden. Ingen medborgare får bryta mot denna grundregel. Låtsaslandet är Bäst, Vackrast och – framför allt – i särklass mest Moraliskt Högtstående. Det är Låtsaslandet som ska rädda världen. I Låtsaslandet tar man sitt ansvar. Världsmästare i godhet, jajamen! Här bär vi vår helgongloria med stolthet! Det finns inte en konflikt eller katastrof i världen som inte är en angelägenhet för Låtsaslandet.

Medlen att ingripa kan variera, från att skicka låtsaslyckade flygplan till någon muslimsk oroshärd till att i gränslös solidaritet ösa miljarder av skattebetalarnas surt förvärvade pengar över så långt bort belägna och maximalt underutvecklade befolkningsgrupper som möjligt. För ändamålet har Låtsaslandet ett särskilt organ, Sida, där det är knökfullt med låtsasmänniskor som låtsas att deras hämningslösa bortskänkande av andras pengar bekämpar fattigdomen i mottagarländerna. Olyckligtvis tyder inga tecken på att penningregnet har åstadkommit minsta lilla konkreta resultat – utom ökad fattigdom hos den plundrade egna befolkningen. Det ingår dock inte i uppdraget att bekämpa denna bieffekt.

Det är de utopiska kvaliteterna som räknas

I Låtsaslandet låtsas vi att vi är ädlare än alla andra. Ja, vi inte bara låtsas – vi är helt övertygade om att vi bär ädelhetens sigill på vår panna. Allra godast och ädlast är den intellektuella eliten som ständigt skriker ut krav på att människorna i Låtsaslandet ska ta hand om hela jordens befolkning. På den intellektuella elitens program står mångkultur, bortskänkande av pengar till andra länder, installationskonst och atonal musik, men på absolut förstaplats återfinner vi ”global rättvisa och solidaritet”. Dessa frågor har ända sedan 1960-talet legat den intellektuella eliten varmt om hjärtat, och eftersom de fattigaste och mest underutvecklade länderna som av en tillfällighet också är muslimska har även värnandet av islam hamnat på elitens, eller med Ole Hyltofts ord ”bedsteborgernes” agenda.

Oavsett vad de propagerar för är det ändå alltid sitt eget bästa de värnar om. Låtsasmänniskorna definierar fortfarande världen och sig själva enligt marxistisk modell. Det är visserligen ett något förlegat och blodbesudlat sätt att definiera ädelhet men ändå gångbart på något sätt. Den enda skillnaden är att de låtsasädla har bytt ut det förtryckta proletariatet mot alla jordens etniska grupper som har det svårt, och kapitalisterna mot alla Europas befolkningar i rollen som förtryckare.

Utmärkande för de talrika låtsare som fortfarande dras med sviterna av marxistiskt tänkande är att deras omtanke om tredje världens invånare med råge överträffar den sympati och gemenskap de känner med sina egna landsmän. Eftersom de egna landsmännen i låtsarnas tankevärld representerar den förtryckande klassen vore det inget annat än ren och skär rasism att identifiera sig med eller gynna dem. En fullkomlig otänkbarhet för låtsarna. Behovet av en utopi att tro på är så starkt att de utan synbart besvär har bytt ut den ena utopin mot den andra. Marxism eller mångkulturalism är hugget som stucket. Islamism passar också perfekt in i sammanhanget. För låtsarna är det de totalitära och utopiska kvaliteterna som räknas.

Ett godhetsförgiftat extreminvandringsparti

I den globala godhetselitens absoluta toppskikt urskiljer vi storlåtsarna i miljöpartiet, som gröna i ansiktet av godhetsförgiftning låtsas att de är ett miljöparti men i själva verket är ett extreminvandringsparti. Storlåtsarna anser att det är en mänsklig rättighet för alla jordens invånare att flytta till Låtsaslandet. Rusiga av migrationsöverenskommelsen med den borgerliga alliansregeringen nyligen utropar miljöhyckl… – förlåt miljölåtsarna Bodil Ceballos och Peter Rådberg följande i en artikel i Expressen i ett svårslaget godhetsanfall av rent orgiastiska mått:

”Sverige kan bidra till att göra en annan värld möjlig för den libyska befolkningen. Vi kan göra skillnad. Sverige ska verka för att flyktingar från norra Afrika får en fristad i Sverige och att övriga Europa öppnar sig för förföljda och förtryckta. Som ett av världens absolut rikaste länder är det vår skyldighet att agera och ge stöd till utsatta. (…) EU och Sverige ska aktivt stödja frihetsrörelsen i Libyen genom ekonomiskt och humanitärt bistånd.”

Då korkar de upp boxen med ekologiskt vin

Låtsarna besvärar sig aldrig med någon djupare analys eller tankeverksamhet. De drivs av ett så starkt känslomässigt tryck att de är fångna i sina utopier, ju mer verklighetsfrämmande desto bättre. Miljöpartisternas uttalanden är sådana låtsassaker som låter sig sägas om man lever i trygg förvissning om att man aldrig personligen behöver drabbas av några konsekvenser av sin egen totalt verklighetsfrämmande godhetspolitik. Huvudsaken är att man får sväva i det där behagliga tillståndet av allsmäktig godhet och bevara sin identitet som låtsare.

Det kan inte uteslutas att någon enstaka miljöpartist vid något tillfälle drabbas av eftertankens kranka blekhet vid tanken på att det kan bli ganska trångt i Låtsaslandets statsbudget, bostadsköer och på arbetsplatserna om några miljoner nordafrikaner flyttar in. Det är vid sådana tillfällen de styrker sig med att korka upp boxen med ekologiskt vin, mumsa på KRAV-märkta ostar från Bondens egen gård, tala visioner med likasinnade och drömma sig bort i ett saligt godhetsrus som är som honung och balsam för den egna självbilden.
Bland läsarkommentarerna i Expressen sammanfattar signaturen Max 79:

”Varför lägger vi inte bara ner Sverige istället för att dra ut på det så här och låtsas?”

Ja varför?

Vi låtsas att invandringen berikar oss

I Låtsaslandet låtsas vi att invandringen berikar oss. Vi låtsas att den gör vårt land till ett mer spännande land. Med heltäckande skygglappar på och anförda av maktlåtsare med översteillusionisten Stormogulen Fredrik Reinfeldt (m) i spetsen intensifierar vi låtsandet inför den oundvikliga sociala och ekonomiska krasch som vi närmar oss med stormsteg. Låtsaslandets invånare får nu dagligen uppleva den exotiska spänningen och berikningen i form av en snabbt växande försörjningsbörda för människor i de segregerade etniska enklaver där invånarna fortsätter leva precis som de gjorde i sina gamla hemländer, utbrända bilar, nedbrända skolor, stenkastning på polis och räddningspersonal, en alltmer ökande och brutal våldsbrottslighet, heders- och skammord, barnäktenskap, ensamkommande ”barn” i 25-årsåldern, andlöst spännande utmaningar för skolan i form av tusentals analfabeter och uppiggande språkliga innovationer som ”svennehora”, brustna socialbudgetar och en ursprungsbefolkning som är satt på undantag och enbart har rollen som finansiärer av det galopperande vansinnet. (Grafik: Affe)

Inför en befolkningsgrupp måste vi faktiskt ta de allra största skygglapparna på för att orka låtsas. Det är de gamla människorna som en gång med sitt arbete byggde upp landet innan det blev ett Låtsasland. De har inte hängt med i svängarna, de har aldrig lärt sig låtsas. För dem har det alltid varit verkligheten som har gällt. De har svårt att förstå vad det är som händer i deras fädernesland. Vi måste ha överseende med dem, de är fossiler från en annan tid. Vi måste ursäkta dem för deras bristande entusiasm när de inser att den framtid de har att se fram emot är att ligga inlåst med smutsiga blöjor och ingen personal.

Tack och lov är de en tyst och politiskt ofarlig grupp som man kan skära rejält på utan att de klagar. Ingen är heller intresserad av att lyssna på hur de har det eller höra deras berättelser om landet som det var förut. Med sina darriga gammelmansröster påstår de att det var ett bra land, men det var säkert ett rasistiskt land eftersom det var etniskt homogent. Det är bara att vänta på att de gamla ska dö ut som de otidsenliga fornlämningar de är. Så har vi ett störningsmoment mindre.

Propaganda och diskriminering

För att få befolkningen i Låtsaslandet att underkasta sig låtsandets konst har den styrande eliten ett antal osvikliga metoder till sitt förfogande. Propagandistisk hjärntvätt är beprövad från många totalitära diktaturer och garanterat effektiv när det gäller att få människor att låtsas. Politikerna i Låtsaslandet har i största enighet beslutat att landet är ett mångkulturellt låtsasland, och då är det invånarnas förbannade plikt att acceptera och älska det. Om medborgarna är motsträviga finns en hel arsenal av straffåtgärder att tillgå.

Till att börja med kallar man alla som har mage att uttrycka andra åsikter om massinvandring och mångkultur än de statligt sanktionerade för ”rasister” och ”främlingsfientliga”. Garanterat effektivt, täpper till munnen på de flesta. Skulle några ha den dåliga smaken att med sakliga argument ändå kritisera den förda politiken får man ta till de beprövade metoderna utfrysning, isolering, degradering eller sparken från jobbet. Inför hotet om att förlora sin försörjning brukar de flesta komma till besinning. För arbetsgivare som inbillar sig att de själva kan bestämma vilka de får anställa i sitt företag finns alltid möjligheten med anmälan för etnisk eller religiös diskriminering och skyldighet att betala feta skadestånd. Verkligt effektivt och en riktig vitamininjektion för näringslivet.

När kistlocken smäller igen stiger mumlet mot skyn

I Låtsaslandet låtsas vi att vi har yttrandefrihet. Den är ju stadgad i grundlagen. Men som alla vet är den förbehållen en liten tyckarelit av etablerade låtsare som har de rätta åsikterna om genus, invandringspolitik, mångfald, kultur och HBT. Det ingår i låtsaskonceptet att ingenting av verkligt intresse för landet eller allmänheten får diskuteras. Då skulle ju hela konsensuskulturen, som är själva hörnstenen i låtsandet, riskera att spricka. Det får inte ske.

Nittioåtta procent av befolkningen anses inte ha något av intresse att bidra med och bereds icke tillträde till officiella debattfora. Befolkningen i Låtsaslandet blir därför allt tystare. På de stora tidningarnas debattsidor är det en liten klick som låtsasdebatterar med varandra i en ständigt lika förutsägbar koreografi. När kistlocken en vacker dag obönhörligen smäller igen över låtsasdebattörerna kommer mumlet och tjattret att fortsätta stiga mot skyn och sväva som pratbubblor över gravplatserna i all evighet. Ty inte ens döden kan få tyst på låtsasbabblarna och deras stendöda åsikter.

Allmänheten ska veta så lite som möjligt

En av de främsta och mest oumbärliga krafterna i storlåtsarnas truppförband är journalisterna. Som alla vet skyr de inga medel för att servera allmänheten tillrättalagda och statstrogna låtsasversioner av det som pågår i Låtsaslandet. Journalisterna gör en bedömning av vad allmänheten tål, och denna bedömning utgår självklart från samma agenda som politikerna har. Allmänheten ska veta så lite som möjligt, det mår den bäst av. Allmänheten ska till exempel inte veta någonting om vissa invandrargruppers överrepresentation i kriminalitet, och den har definitivt inte rätt att få signalement på brottslingar så att den kan ta sig i akt och onödiga brott undvikas. Att ”peka ut” brottslingar är för journalister en mycket värre förbrytelse än att våldtäktsmannen X får möjlighet att begå fler våldtäkter eftersom allmänheten inte vet hur han ser ut. Denna etik gäller dock enbart invandrade brottslingar. För infödda gäller totalexponering med namn, bild och bostadsadress.

Journalisternas insatser för att upprätthålla låtsassamhället kan icke underskattas. Utan dem skulle hela låtsaskulturen falla samman som ett korthus. Vi ska ha klart för oss att det är i bästa välmening som journalisterna skonar oss från mindre trevliga sanningar om invandringspolitikens konsekvenser; som de epidemiskt ökande våldtäkterna på svenska kvinnor, begångna av invandrare, den verkliga innebörden av islam eller hur Låtsaslandets politiker spelar bakom befolkningens ryggar och avhänder sig alltmer nationell bestämmanderätt till maktcentrat EU. Låt oss skänka en medlidandets tanke till alla dessa maktens megafoner och deras mentala hälsa när de sitter och svettas vid sina tangentbord eller i radio- och TV-studios i grubbel över hur de ska kunna sno ihop inslag och artiklar utan att avslöja sanningen om läget i Låtsaslandet. Tänk er själva hur det måste kännas att ljuga mot betalning, även om den är riklig.

I Låtsaslandet är alla lika

I Låtsaslandet låtsas vi att alla är lika. Visserligen påstår vissa i Låtsaslandet att de gillar olika, men eftersom inte alla orkar låtsas lika framgångsrikt kringgår vi dilemmat genom att låtsas att alla är lika. Detta är dock den dogm som börjar bli allra svårast att hålla liv i, eftersom allt fler invånare i Låtsaslandet upptäcker att så inte är fallet. Att de helt enkelt är förda bakom ljuset i all sin godtrogenhet. Invånarna ser och drar slutsatser, en process som är potentiellt livsfarlig för låtsaspolitiken.

I Låtsaslandet har människorna levt i fred i tvåhundra år. Ända till för ett halvsekel sedan var landet homogent, fredligt och välutvecklat. Det var ingen slump att det var så. Ett lands utvecklingsnivå och välmående är direkt relaterade till befolkningens genomsnittliga intelligenskvot, IQ. I Låtsaslandet är den 98. Det är samma nivå som invandrare från övriga Europa. Invandrare från vissa östasiatiska länder har i genomsnitt IQ 105. De här grupperna har heller inga problem i allmänhet med att utbilda sig, arbeta och integreras i ett nytt land.

Massimport av utvecklingsstörda

Invandrare från Mellanöstern, Sydamerika, Syd- och Sydostasien har i snitt IQ 86. Invandrare från Afrika skiljer ut sig från alla andra invandrargrupper. De har en genomsnittlig IQ kring 70. Gränsen för utvecklingsstörning eller begåvningshandikapp går just där, vid IQ 70. Under IQ 70 betraktas man som utvecklingsstörd.

När Låtsaslandet massimporterar människor från Afrika importerar vi alltså tiotusentals utvecklingsstörda individer från samhällen med en utvecklingsnivå som ligger hundratals år tillbaka i tiden jämfört med vår, människor som kommer från stamsamhällen och i många fall är funktionella analfabeter. Många av invandrarna från Mellanöstern och Afrika har dessutom psykiska och fysiska handikapp som en följd av inavel sedan flera generationer.

”Moderna IQ-test är färgblinda”

Bara att nämna sådana fakta framkallar ramaskrin hos låtsarnas prästerskap. Här hotar ju hela generaldogmen om att alla är lika att spricka och omintetgöra hela låtsaspolitiken!

”Men moderna IQ-test är färgblinda” skriver professor Helmuth Nyborg i en artikel med rubriken ”Vi må ikke blive som Sverige” i Jyllands-Posten. De tar ingen hänsyn till hudfärg, kultur eller religion.

Hela 80 procent av intelligensen är ärftlig och påverkas inte nämnvärt av uppfostran eller utbildning. Den är stabil över generationer. Undersökningar visar att immigrantgrupper bevarar sin genomsnittliga IQ i många generationer och att den i stort sett förblir opåverkad av deras nya miljö. Det visar sig till exempel hos invandrarbarn födda i det nya landet som får alla möjligheter till skola och utbildning men misslyckas med att ens gå ut grundskolan med fullständiga betyg.

Har vi då inte många olika sorters intelligens? Jo, men bara en av dem är verkligt intressant, svarar professor Nyborg. Det är den generella intelligensen, som har högre grad av ärftlighet och större stabilitet över hela livet än andra uppmätta värden. Utifrån den generella intelligensen kan en persons utbildningslängd, förvärvsstatus och inkomst senare i livet förutsägas med stor precision. Den naiva tron på att social ingenjörskonst i form av välvilliga välfärdsförmåner och möjligheter till vuxenutbildning kan kompensera för låg IQ och förvandla alla invandrare till produktiva medborgare faller platt till marken. Afrikanska invandrare med en genomsnittlig IQ på 70 har allvarliga problem i alla länder som de har utvandrat till och löper, precis som andra människor med låg IQ, risk att leva på försörjningsstöd livet ut.

Import av låg IQ sänker Låtsaslandets BNP

Genom att låtsas som om alla är lika och oselekterat bjuda in människor i Låtsaslandet utan att ställa några som helst krav sänker Låtsaslandets politiker medvetet landets genomsnittliga IQ. Det är ingalunda ett kosmetiskt problem, hur mycket man än anstränger sig att låtsas. Hur mycket vi än avskyr det visar en rad storskaliga internationella undersökningar att ett lands genomsnittliga IQ ganska exakt kan förutsäga landets bruttonationalprodukt (BNP), dess ekonomiska tillväxtpotential och produktiviteten på individnivå. Genom hämningslös import av människor från länder med låg genomsnittlig IQ sänker alltså Låtsaslandets politiker med berått mod landets produktivitet och konkurrensförmåga på den internationella marknaden. De generella välfärdssystemen är inte utformade för den belastning som en ansvarslös invandring från länder med låg genomsnittlig IQ innebär. Följden blir att de urholkas och töms.

Invandring från länder med låg genomsnittlig IQ bäddar dessutom för ökad kriminalitet och mer utbrett asocialt beteende. Sambanden mellan intelligenskvot och kriminalitet är starka. Ju lägre IQ desto större risk för en kriminell karriär.

Ny forskning visar att personer med låg begåvning oftare begår brott än andra. Enligt studien, som har gjorts på drygt 49 000 svenska män, dömdes 12,6 procent av männen med låg begåvning till fängelse. Motsvarande siffra bland de normalbegåvade var 6,3 procent och bland de högbegåvade 1,9 procent. Lågbegåvade dömdes också fler gånger och till längre straff.

Ett svek mot kommande generationer

Kommande generationers existens sätts på spel för en låtsasideologis skull. Stormogulen översteillusionisten Fredrik Reinfeldts ord om ”olikheter som går sida vid sida” är en klyscha, en dröm, en illusion. Så här lät det när han som MUF-ordförande utvecklade sin syn på välfärd och bidragsförsörjning i ett TV-inslag 1993:

Som bekant har det runnit en hel del vatten under Låtsaslandets broar sedan 1993. Översteillusionisten Reinfeldt har för länge sedan övergett sina egna teser. Han är illa ute även hos sina egna kärnväljare, och de moderata sympatierna rasar i opinionsundersökningarna.

”Reinfeldt har gjort det Gösta Bohman aldrig skulle ha gjort – han har jagat bort sina egna kärnväljare. Antagligen har Reinfeldt även skapat den moderata soffliggaren eftersom borgare nu känner att det saknas betydelse att rösta på moderaterna eftersom man får någon mittparti-miljöpartivälling tillbaka. Moderaterna saknar charm. Det Moderaterna vunnit på är en urusel motståndare – det kan förändras snabbare än Moderaterna” skriver Jan Kallberg på Dagens PS/Opinionen.

Kultureliten umgås helst med sig själv

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: I Låtsaslandet”

Interviewer: What do you see as the likely prospect now? Still the “River Tiber foaming with blood”?

Enoch Powell: The likely prospect is that politicians of all parties will say: “Well, Enoch Powell was right, but we don´t say that in public but we know it in private… Enoch Powell is right and it will no doubt develop as he says. But perhaps its better for us to do nothing now, and let it happen, perhaps after our time, than to seize the many poisonous nettles, which we would have to seize if we at this this stage were to attempt to revert the outcome. So let it go on until a third of central London, a third of Birmingham and Wolverhampton are covered, until the civil war comes. Let it go on, we won´t be blamed. We will either be gone or slip out from underneath somewhere.” (Enoch Powell i 1977 i tilbageblik på 1968 talen.) fra minut 7:00:

Hvad er god journalistik?

Nu havde vi lovet os selv, ikke at omtale Lena Sundström, men fordi hendes svar her er principielt og gælder for så mange andre journalister end hun selv, skal det alligevel citeres. God journalistik er “at gøre politisk forskel i sin rapportering og at sørge for at dem man ikke kan lide, ikke får deres synspunkter frem i det offentlige.” Selvom de fleste svenske journalister udtrykker sig noget smartere end Sundström, er det alligevel rart at få den nøgne sandhed på tryk: God journalistik er politisk propaganda, siger Sundström på et seminarium i Växjö refereret i Journalisten. Det er nogenlunde klar tale, for så vidt som “vi skal behandle SD ligesom andre partier, bare anderledes” overhovedet kan siges at være klart formuleret.

Hon menar att de flesta journalister ändå tar ställning och inte tycker att SD är som vilket parti som helst. Därför måste vi också bevaka SD på ett annat sätt, säger hon.
Det är bättre att vara tydlig med att SD inte står för demokratiska värderingar och att jag anser att det ligger i mitt uppdrag att vara demokratisk. Jag är alltså inte konsekvensneutral när det gäller mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och Sverigedemokraterna.Men det gäller också att inte vara strategisk i bevakningen av SD, anser Lena Sundström.Man kan inte se till vad som gynnar dem eller inte, då gör man fel. Det går inte att säga vad som gynnar dem.Istället ska vi fokusera på oss själva, menar hon.
Vi måste hålla ett öga på vår egen retorik, se till så att den inte förändras. Och vi måste ställa följdfrågor, hela tiden gå på fakta och se till att de inte får ut sitt budskap, så som vi gör med andra partier. Vara bra journalister, helt enkelt, säger Lena Sundström. ”Vi kan inte bevaka SD konsekvensneutralt”

Gutefåret

Vikingetidens får lignede nutidens gutefår. Arkæologiske fund på Öland i Sverige viser sådanne ligheder, at gutefåret kan udpeges som direkte efterfølger. Men gutefårets historie er endnu ældre. Gutefåret har sin oprindelse i et gammeldags svensk landracefår, og har urgamle aner i den svenske dyrehusholdning.
Fund som arkæologerne har gjort, tyder på dets nære slægtskab med den type får, som tidlige forfædre førte med sig til Nordeuropa allerede i stenalderen. Man antager, at det er meget nær jernalderens og vikingetidens får og derfor Sveriges mest oprindelige fårerace med de karakteristiske primitive træk, som samtidig er racens styrke.Kun lidt ud over de nævnte arkæologiske fund antyder noget om former, farver, uld eller behorning, men der er ikke tvivl om, at den gamle svenske landrace – grundlaget for gutefåret – i middelalderen var en vigtig leverandør af uld til vadmel, som omtales i skrifter fra år 1292. Portræt af Guteracen. Klik foto for helskærm.

UK: Orwell i klasselokalet – i tolerancens navn, forstås

Children as young as 11 could soon be asked about their sexuality without their parents’ consent, it emerged yesterday. Teachers, nurses and youth workers are being urged to set up pilot studies aimed at monitoring adolescent sexual orientation for the first time.

A report commissioned by the Government’s equalities watchdog found that it was ‘practically and ethically’ possible to interview young children about their sexuality. […] Fury at equality watchdog after it calls for teachers to ask 11-year-olds if they are gay.

Sultens Oxford-uddannede slavehær

With a first class English degree from Oxford University, he is the sort of chap you might expect to find sipping £18-a-pot tea at Fortnum & Mason.

But this weekend, Thom Costello was more interested in masterminding his hundreds of followers to storm the luxury grocer.

As the leader of protest group UK Uncut, the 22-year-old graduate set up the group that directed the mob of activists who broke through police lines.

UK Uncut is Britain’s newest campaign group and Mr Costello has created a remarkable following numbering more than 24,000 in just five months.

The middle class activist founded the anti-capitalist outfit after a brainstorming session with friends in a trendy pub in Islington, North London, last October. […] Face of the Oxford graduate behind invasion of Fortnum and Mason (who is probably more at home there than most shoppers)

“Do you realize, you make Charlie Sheen seem rational ?”

“Lasemandens” afløsere i aktion

En trend polisen ser är att skyttarna blir allt yngre och har tillgång till mer vapen. Konflikter som tidigare resulterade i att någon fick stryk tenderar att oftare leda till skjutningar. Att folk går beväpnade i större utsträckning märks i antalet vapenbeslag. Hittills i år har polisen beslagtagit 37 skarpa vapen. (et våben for hver to en halv dag)

11 ouppklarade skjutningar i Malmö i år. Sju skjutningar på en månad

26.3.2011: Schengen dag

Islamiska förbundet anlitade föreläsare med antisemitiska värderingar på en stor konferens i Stockholm i julas. En av huvudtalarna är känd för att sprida myter om judisk konspiration och ritualmord. [..]
Den moderate riksdagsmannen Abdirizak Waberi var ordförande i Islamiska förbundet fram till årsskiftet. När han tittat på klippen med framträdanden av Salah Sultan säger han: Jag är förvånad över hur han uttrycker sig. Vi har bjudit in honom i god tro.
Han presenteras som ”världskänd” i er reklamvideo. Borde ni inte känna hans bakgrund?
“Vi kan inte veta vad föreläsarna säger i tusentals sammanhang. Vi är en liten organisation och har inte kapacitet att kolla det. Vi vet att både judar och araber säger dumma saker om varandra. För vissa arabiska palestinier är judarna demoner. För vissa judar är araberna demoner, det kan man höra på vad ortodoxa i Israel säger.”
Om ni sett klippen hade ni bjudit in Salah Sultan?
“Förmodligen inte. Inte om han inte ångrar sina uttalanden.” Antisemitisk talare bjöds in av Islamiska förbundet.Islamiskt förbund anlitade antisemit.

Eftersom man kan finde ud af hvem hr. Sultan er med ganske få klik, og eftersom bortforklaringen er den samme hver gang – senest da Sverige Unge Muslimer indbød den jøde- og homohadende Abdullah Hakim Quick for et år siden, – må man konkludere at Fredrik Reinfeldts partifælle Abdirizak Waberi med største sandsynlighed er fuld af bevidst løgn, foruden at han er en fornærmelse mod ens intelligens. I det hele taget er islamist-anklagerne mod Nordens største moske så mangfoldige efterhånden, at det er et fair gæt, at de er komplet ligeglade med, hvad omverdenen mener: Miljøpartist infiltrerede Stockholms stormoské, Dubbla budskap i moskén, Moské säljer judefientligt material, “Massmordspredikan i svensk moské.”Den jødehadende prædikant var forrresten også i Danmark hos Det Muslimske Trossamfund i januar 2011 , men det var der ingen der opdagede. De var nok også “i god tro.”

Citater af moderaten Abdirizak Waberi

Varför får inte kvinnan gifta sig med fyra män? – Gud har bestämt så och gud vet vad som är bäst för människan. Mannen klarar av att ge kärlek till fyra kvinnor, men jag tror inte att kvinnan har den kärlek som krävs för att vara med fyra män.

Varför inte göra DNA-test som vi kan i vårt moderna samhälle? – Vi kan inte göra om Koranen för att vi har fått DNA-test. Vi gör inte om Astrid Lindgrens böcker för att hon har dött heller.

Mannen får enligt islam gifta sig med en kvinna som tillhör en annan religion, men en muslimsk kvinna måste alltid ingå äktenskap med en muslimsk man. Mannen anses ha kraft nog att styra sin och barnens tro, även med exempelvis en kristen hustru.

Enligt Koranen ska mannen vid en konflikt med sin hustru först prata med kvinnan och sluta ha samlag med henne. Först sen får han slå henne. Så står det i Koranen. Men det gäller inte om makarna träter om vem som ska köra barnen till fotbollsmatchen utan om kvinnan har begått äktenskapsbrott. Och det står slå, inte aga.

Islam har bara en tolkning.

Se også det “kontroversielle” interview “Med Koranen i klassrummet.” Ikke at det bør overraske én, at han udtaler sig sådan. Som jeg siger: Når man får en hund, så gør den, når man får et barn, så græder det og når man får en muslim i Riksdagen, så lyder han som en muslim foruden at han lyver, når det passer ham. Man skal være intellektuel, journalist eller hedde Helena Benaouda, for at blive overrasket over det.

“The extraordinary, unconstitutional special status that Muslims enjoy”

Og alligevel er en senatshøring om hvordan de små pus kan få bedre kår påkrævet. Man tager sig dagligt til hovedet over det suicidale vanvid der rider verden som en mare i disse år. Man burde være blevet klogere og blot have resigneret, og alligevel chokeres man. Pamela Gellers stil og ‘tone’ kan dele vandene, det skal ikke forties, men hun kan som her være befriende klar og velformuleret (LFPC).

When Senator Richard Durbin (D-IL) announced Tuesday that he will hold a hearing next week in the Senate Judiciary Committee on the civil rights of American Muslims, everyone thought it was a joke. No other group gets the extraordinary, unconstitutional special status that Muslims enjoy. The Muslim Brotherhood, an organization whose stated goal is to destroy and eliminate America from within, has accessed and secured extraordinary power at senior levels of the Executive branch, the Department of Justice, Department of Defense, State Department, Homeland Security, etc. […]

Dick Durbin’s hearing – with the Orwellian title “Protecting the Civil Rights of American Muslims” – is intended to serve as a counterpunch to the much more sensible and logical (although still toothless, as I explained here and here) House Homeland Security Committee hearing led by Chairman Peter King (R-NY) two weeks ago on the radicalization of Muslims in the U.S. Senator Durbin’s press release announcing the hearing said that it was being triggered by a non-existent “spike in anti-Muslim bigotry in the last year.” Apparently, the numerous acts of terrorism committed by American Muslims, and the warnings that have even come from the Obama Administration about the homegrown radicalization of Islamic jihadists, are to be deliberately ignored in deference to Islamic demands and supremacism.

In my previous oped piece on the Durbin debacle, I thought that a hearing on “Muslim rights” would be a good idea if it addressed the increasing surrender of secular law to Islamic law, and the assertion of Islamic supremacism over the rights of all others. We need hearings on the Florida circuit court judge who just ruled that a case be decided according to Sharia law.

We need hearings on the special rights being afforded Muslims at the expense of everyone else. We need hearings on the Obama Justice Department’s suing a school district for not allowing a Muslim woman to take nearly three weeks off during the school year to go on a pilgrimage to Mecca.

We need hearings on taxpayer dollars being used to fund Islamic finance (thereby funding jihad and the prohibition of whole American business sectors). We need hearings on the violation of the separation of mosque and state in the public schools, in the workplace, in the courtroom and in foreign policy. We need hearings on the violation of the Constitution in regards to Muslims — no longer are equal rights sufficient, now it’s special rights for a very extra special class, Muslims. […] Pamela Geller, Big Government: Durbin’s Dedition and Dawah: Let the Pandering Begin

Hvad er islamisering? En ukomplet liste

Af Nicolai Sennels, psykolog

Ordet “islamisering” er oprindeligt opfundet er muslimer til at beskrive, hvordan man konverterer et “kufr” (vantro) samfund til et “oplyst” (islamisk) samfund. I takt med, at ikke-muslimer oplever, at islamisering er skadeligt for samfundet, er ordet også blevet et politisk skældsord. Islamisering er et fænomen der har eksisteret siden muslimernes profet Muhammed levede for 1.400 år siden. Islamiseringen har været effektiv, idet den nu er hovedreligion i 57 lande. Sammenslutningen af islamiske lande, OIC, er verdens største organisation, kun overgået af FN.

Indtil nu er der ingen historiske eksempler på, at et ikke-muslimsk samfund frivilligt har omvendt sig til islam. Islamisering er således altid sket med en eller anden form for brug af magt. Oftest, også på Muhammeds tid, er det sket med militær magt. I andre tilfælde er det sket ved indvandring og høje fødselsrater. En tredje metode til islamisering er at lægge politisk og folkeligt pres på et samfund og dets ledere og virksomheder, og på den måde islamisere dele af dette samfund og dets traditioner og kultur.

Frivillig islamisering
Historiens første eksempel på frivillig islamisering sker netop i disse år, hvor vestlige politikere nedlægger ikke-muslimske traditioner og tillader islamiske traditioner en fremtrædende plads. Det diskuteres meget, hvad årsagen kan være. Nogen mener, at det skyldes terrorfrygt, mens andre peger på malplaceret tolerance og høflighed over for en voksende befolkningsgruppe. En tredje forklaring er, at politikerne og virksomheder forsøger at tækkes muslimske grupper ved at give deres kultur og religion flere rettigheder, og at tækkes dele af den ikke-muslimske gruppe ved at fremstå politisk korrekt. En fjerde og afgørende årsag er, at mange politikere og meningsdannere ganske enkelt ikke forstår, hvorfor islamisering er et problem.

Tre veje til islamisering
Fortsæt med at læse “»Vi har bjudit in honom i god tro«”

Det er noget andet at blogge i Egypten. Der eksisterer en video fra Københavnsbesøget, men lyden er desværre uforståelig. Her træder The Sandmonkey frem for første gang som sig selv i midten af februar:

 

“Rantings from a Sandmonkey” læses i dag af millioner af mennesker verden over. Den vittige og speedsnakkende Salem, der er forretningsmand og demokrati-aktivist har været en af frontfigurerne ved demonstrationerne på Tahrir-pladsen i Cairo. Han har således på egen krop oplevet at blive gennembanket at sikkerhedspolitiet. Og han fortalte om, hvordan man kunne bruge de sociale medier, facebook og twitter: Facebook til at indkalde til demonstration. Twitter til at fortælle, at man var blevet arresteret.Salem begyndte at blogge da han kom hjem fra USA i 2004: “Egypten er et konformt samfund. Jeg ville være en afvigende stemme”.

Bloggeren fortalte om de første demonstrationer, han arrangerede for år tilbage. Han stod bag støtten til Danmark under Muhammed-krisen med blandt en opfordring til at boykotte boykotten af danske varer. Han arrangerede også en demonstration mod terrorisme, der blev forbudt i sidste øjeblik med den begrundelse, at den kunne være vendt mod Mubaraks styre. Men en demonstration mod den udbredte seksuelle chikane af kvinder i Egypten, blev gennemført.Det egyptiske samfund vil ikke tale om den seksuelle chikane af kvinder. Synspunktet er ofte, at hvis kvinder bliver chikaneret, er det deres egen skyld.Salem havde i øvrigt denne bemærkning om hovedtørklæder: -Begrundelsen for tildækning er, at ellers vil mænd kaste sig frådende over dem. Men de tildækkede kvinder er så grimme. Så jeg tænker: Du gør det for min skyld? Lad være, det er ikke nødvendigt.Hvilken europæisk mand kunne mon slippe afsted med en sådan bemærkning? Helle Merete Brix: Optimister i en revolutionstid

White Flight

Svenskere og nordmænd stemmer med fødderne. Første skribent er kulturgeograf i Örebro, og vil sikkert gerne beholde sit job. Nordmanden er mere “rakt på sak.”

Jag har undersökt skolorna i Örebro och på en del skolor har andelen elever med utländsk bakgrund tredubblats mellan 1992 och 2004 och ligger långt över 50 procent. Det bor elever med svensk bakgrund i närområdet men de väljer skolor i andra bostadsområden. Samtidigt finns det skolor där andelen elever med svensk bakgrund är väldigt hög, säger Anders Trumberg.
Skolorna måste locka till sig elever för att överleva. Men elevernas val av skola verkar inte styras av skolornas pedagogiska förmåga eller höga medelbetyg utan snarare skolans rykte och det hänger i sin tur samman med området som skolan ligger i.
Dessutom får tjänstemän och rektorer allt fler samtal från oroliga föräldrar. Det finns en viss desperation hos föräldrar över att göra rätt val och att komma in på rätt sorts skolor.Skolvalet ökar segregationen

Han har bestemt seg. Etter et helt liv i Groruddalen i Oslo, har de siste årenes utvikling skremt Patrick Åserud vekk. Til sommeren flytter han med kona og barnehagedatteren fra Furuset og ut av byen.Han flytter fra et lokalmiljø han mener er i ferd med å knekke sammen under vekten av mislykket integrering. Det finnes barnehager der nesten ingen barn eller foreldre snakker norsk, og skoler der barn blir truet med juling for å ha med seg salami på matpakka.- Jenter blir mobbet for å være blonde, og farger håret mørkt for å passe inn. Det er ikke greit å være homofil på skolen, ikke ateist og i hvert fall ikke jøde. Særlig de siste tre årene har det vært skremmende å se og høre om det som skjer, sier Åserud.

Han har ingen god oppskrift på hvordan utviklingen kan snus. “Det er ikke godt å si. Jeg frykter Rosengård-tilstander (belastet forstad i Malmø, journ.anm). Der avfyres skudd på gaten i gjennomsnitt en gang hver uke. Jeg ønsker det beste for byen, men jeg føler ikke jeg kan bære integreringen på mine skuldre,” sier Åserud.Det er vanskelig å være etnisk norsk her – Patrick Åserud har fått nok av press om salamifrie matpakker, blondinehets og elendige språkmiljøer – (Oslo og demografi)

En belastende forstad i Malmø

Med baggrund i en skelsættende kommentar af lektor Michael Skovmand (Pseudotransitiv: Krænkelsens grammatik, Weekendavisen 5.3.2010) har vi flere gange henledt opmærksomheden på et sprogligt fænomen i mainstreammedierne der formentlig oftest bunder i ureflekteret efterplapren af klicheer i miljøet, men som har stærkt politiserende og skævvridende implikationer der gør voldsmænd og ballademagere til ofre. Vi taler om vendinger som “udsatte” eller “utilpassede” unge (hvem har udsat dem eller gjort dem utilpassede?). Det norske eksempel herover hvor ukendte kræfter har “belastet” sagesløse Rosengård, illustrerer at fænomenet ikke er unikt dansk, og at brugen af passivformer med skyldfritagende implikationer også kan hidrøre fra folk der jo godt ved bedre – og så meget desto mere nederdrægtig og uudryddelig bliver den sproglige manipulation (LFPC).

Med løgnen som dogme

Sverige hade ett topphemligt militärt flygförband som tränades för krig ända fram till 1997. Den hittills okända ”flygenhet 66” gjorde övningar tillsammans med Nato-länderna ­Norge och Danmark, avslöjas i nya boken Den dolda alliansen.Hotet om en invasion från öst hängde kvar över Sverige långt in på 1980-talet. Sju miljoner gasmasker fanns magasinerade för ett eventuellt anfall. I skolan lärde sig barnen var skyddsrummen låg och alla svenskar hade en identitetsbricka av stål.
Utåt sett stod Sverige ensamt och alliansfritt under kalla kriget, som pågick mellan 1945 och 1991. Vid krig skulle vi vara neutrala enligt officiella besked. Men någon försvarsplan för neutralitet fanns inte. I själva verket förekom en rad topphemliga samarbeten med de nordiska Nato-länderna Norge och Danmark. Det bevisar SvD:s Mikael Holmström som också avslöjar att samarbetet gick längre än så.En säkerhetsgaranti från USA gick ut på att amerikanska marinkåren hade styrkor som kunde sättas in i Norrland eller Skåne. Amerikanska flygvapnet kunde landa i Sverige inom sex till åtta dagar. Hemligt förband flög Nato-agenter (Hög tid att diskutera svenskt medlemskap i Nato.)

Sveriges neutralitet under anden verdenskrig tjente visse formål, selvom det ikke altsammen var lige kønt, som Julia Caesar har beskrevet i to kronikker om Klaes Åmarks bog “Granne med Ondskan”. Hvilket formål neutraliteten tjente under den kolde krig mellem kommunisttotalitarismen og de vestlige demokratier, mangler jeg endnu at forstå. En svensk toppolitiker sagde midt i firserne: “Vi ved jo godt, hvem vi holder med.” Det skulle han aldrig have sagt højt. I dag lever illusionen om neutralitet videre som et forlængst kompromitteret spøgelse. Hvilket formål tjener alliancefriheden i dag, andet end at man sparer de militære udgifter, som et NATO medlemskab forpligter et land til ? Alligevel lever Sverige videre som vestlig gratist beskyttet som hidtil at hemmelige forsvarsgarantier, især nu hvor landet knapt nok har nogen hær. Der var engang noget der hed “Mentalhygienje” i Danmark. Spørgsmålet er, hvad det gør ved et folks kollektive bevidsthed, at leve på løgn og illusioner i generationer. At leve på nas er heller ikke sundt, skal man tro de mange svenske liberalister. Den svenske, moralske overhøjhed ligner til forveksling et liv i evig barndom. Hvis “Sandheden skal gøre Eder frie,” som Kristus siger, er det måske på tide at søge sin frihed og forpligte sig.

Kaddafi’s soldiers couldn’t understand why we are siding with pro-al Qaeda and Islamist rebels

In hindsight, the rebels and the army, or militia, didn’t seem separated by all that much. They were really gangs of young men with guns, each convinced of the other’s evil.
The rebels’ story was more familiar: They were fighting nearly 42 years of dictatorship, wielded by a man whom the vast majority in opposition-held Libya deemed insane. To the soldiers around us, they were fighting Al Qaeda or homegrown Islamists, and they couldn’t understand why we, as Americans, didn’t understand their battle. 4 Times Journalists Held Captive in Libya Faced Days of Brutality

interview with 12-year old Tamar Fogel

Den sidste mohikaner i Helsingborg

På Helsingborgs Dagblad är omständigheterna nästan unika, men trivsamma. Jag är tillsatt av tidningsstyrelsen (familien Ander) för att leda en självständig kulturredaktion och för att driva åsiktsjournalistik om kulturen för att det anses vara viktigt av dem som äger den här tidningen. Det är ett sätt att se på kultur och kulturjournalistik som tyvärr inte är särskilt vanligt. Jag känner mig nästan som den siste mohikanen.(kulturchef Gunnar Bergdahl, Helsingborg Dagblad i seneste nummer af Journalisten.se)

Helsingborgs Dagblad lukker debatten: Avisen vil gerne bringe Malin Waaks kritik af TFS, men ikke læsernes kritik af Waak. Smagsprøve på svensk debatklima: Efter at Malin Waak er blevet udsat for læserkritik i kommentarfeltet, sletter Helsingborgs Dagblad alle kommentarer og lukker af for yderligere debat. Den slags sker ”vældig ofte” meddeler avisen Sappho.

Interessen på den anden side Sundet for sidste uges debatmøde i Trykkefrihedsselskabet er stor. Over 9.000 har på You Tube set Ingrid Carlqvists oplæg og også Malin Waaks ”En sørgelig samling danskere”-reportage i Helsingborg Dagblad har udløst livlig debat i kommentarfeltet.Mange har ytret stærk kritik af Waaks gengivelse af mødet, også medlemmer af Sapphos redaktion har kommenteret og lagt link til Sapphos dækning af aftenen.Men onsdag morgen var alle kommentarer pludselig slettede. Sappho har kontaktet Helsingborgs Dagblad for at spørge, hvor den web-debatten blev af, og hvorfor avisen vælger at fratage læserne muligheden at kommentere Waaks artikel. I første omgang kontaktede vi kulturjournalist Johan Malmberg, der var anført som kontaktperson i forbindelse med Malin Waaks kronik. Malmberg henviste os til nyhedschef Sandra Jakob, som det efter flere forgæves opkald lykkedes at komme igennem til. […]

Det virker som om, jeres kronikører gerne må anvende en hård tone, mens jeres læsere ikke må. Ville det ikke være rimeligt, at tillade læsere – som for en dels vedkommende var dem, der blev angrebet i kronikken – at være ligeså kritiske som kronikøren?

Nej ikke rigtigt…vi vil forsøge at holde et vist niveau på kommentarerne. Vi vurderer kronik og kommentarer hver for sig.

Så kronikøren behøver ikke være respektfuld, men læserne skal?  [..]    Sappho

En ikke-nyhed
Svenske medier havde ikke denne historie den 14 marts.

Sverige var förra året ett av de länder i Europa som flest människor sökte asyl i. Frankrike och Tyskland följt av Sverige var de tre länder där flest människor lämnade in asylansökningar. Det visar färsk statistik från IGC*.Statistiken omfattar de 14 länder i Europa som ingår i IGC. Sammanlagt sökte 240 648 personer asyl i dessa länder under 2010, vilket var ungefär lika många som året innan. Som helhet låg alltså antalet sökande på en oförändrad nivå. Men det finns variationer mellan länderna.
Flest sökte sig till Frankrike, drygt 52 000, vilket är en ökning med tio procent jämfört med 2009. Tyskland var det land där den största ökningen skedde. I förhållande till 2009 ökade antalet från 26 836 till 41 332, en uppgång med 54 procent. I Sverige ökade antalet asylsökande med 32 procent till 31 819 jämfört med 24 194 året innan. Sverige gick därmed från fjärde till tredje plats bland de länder som flest människor sökte asyl i. Sverige — tredje största landet för asylsökande i Europa

Men ikke engang Migrationsverket kan servere nyheden, så den kommer i et forståeligt perspektiv. Pr. næse er Sverige det land i Europa der modtager langt flest asylsøgere. Det er i nøgne tal, det “kun” er nummer tre, eller sagt på en anden måde: For hver asylsøger der kommer pr. franskmand, kommer der fire pr. svensker. Eller: for hver gang der kommer én pr. dansker, kommer der syv pr. svensker. Det er kommer der af “at have et godt rygte i udlandet.” Og øgningen med hele 32 % fra 2009 til 2010 skulle nemt kunne overgås, nu hvor Reinfeldt-regeringen har gjort det attraktivt at opholde sig illegalt i landet.

Krav, krav, krav

Af Britta Mogensen, antropolog

Mon ikke vi alle husker tamil-sagen og justitsminister Ninn Hansen, der måtte gennem en rigsretssag, efter at have brudt loven ved ikke at tillade de tamilske flygtninges familier at komme til Danmark? Måske er der også stadig en del, der husker de tamilske flygtninges reaktion, da justitsministeren blev retsforfulgt. De mente, at de var ”skyld” i rigsretssagen, og de gav udtryk for, at de var meget kede af det og var bange for, at danskerne skulle se skævt til dem på grund af dette. Tamilerne var tydeligvis helst retssagen foruden og så hellere, at familiesammenføringssagerne blev ordnet uden videre ballade.

Anderledes ser det ud i 2011. Denne gang er det ikke en lov, der er blevet overtrådt, men en FN-konvention, der kræver af de underskrivende stater, at de skal forære statsløse (læs: palæstinensere) indfødsret. Det er blevet nævnt, at konventionen tilsidesætter Grundlovens § 44 om, at indfødsret kun kan gives ved lov. Det er nok ikke helt korrekt, at konventionen tilsidesætter Grundloven, idet den påtvungne indfødsret også ville blive givet ved lov. Det virkelig problematiske er, at underskrivelsen af konventionen forbyder Danmark at kræve noget som helst af disse ansøgere, før denne gave fra det danske folk bevilges. Derfor skal sagerne heller ikke behandles af Indfødsretsudvalget. Palæstinenserne skal blot meddele, at de ønsker at blive danske statsborgere, så skal de sættes på listen over dem, der skal have indfødsret ved lov.

Vi så på TV en palæstinensisk ung kvindelig frisør, som blev spurgt om, hvorfor hun da ikke bare havde taget indfødsretsprøven, og så var den ikke længere. Som født og opvokset her i landet med en dansk skolegang bag sig, skulle det vel ikke være et stort problem. Uha da da. Det var det skam. Hun havde nemlig hørt, at prøven var svær, så hun havde givet op på forhånd. Mikrofonholderen undlod at fortælle hende, at når masser af udlændinge, der er kommet hertil for omkring 10 år siden, som aldrig har gået i en dansk skole, som ikke har en dansk uddannelse, som slet ikke har den unge frisørs baggrund, og hvis danske ofte er ”kioskdansk”, der kan gøre det svært at forstå teksten i det lille hefte, som alle ansøgere læser, inden de går til prøven, klarer indfødsretsprøven flot og bliver danske statsborgere, ja så kunne hun vel også.

Lykkeligvis kom Information den unge dame til hjælp efter at have konstateret, at integrationsministeren åbenbart havde begået årets internationale forbrydelse og var selvskreven til en rigsretssag (hvorfor ikke bare en standret?). Så nu behøver frisøren – sammen med andre herfødte palæstinensere – ikke gøre andet end at vente på, at det danske pas kommer flyvende med en rød sløjfe om.

Og er disse palæstinensere så lykkelige for, at det er blevet afdækket, at en flok tumpede politikere med hovedet under armen har underskrevet en konvention, der er helt ude af trit med nutiden, så deres krav på dansk pas kan blive imødekommet? Bestemt ikke, for nu står kravene i kø for at blive indfriet.
Fortsæt med at læse “»Shake off the dust. Arise!«”

Det slog mig, da jeg læste Wallander’s Last Stand, at det var denne slags forbrydelser som Mankell, Marklund, Larsson og Guillou burde have skrevet om, nu det navnlig er deres politiske fløj der har oversømmet Sverige med dem. Iøvrigt svømmer Malmø stadig i skyderier selvom “Lasermanden”, som verdenspressen i mellemtiden fuldstændig har glemt, sidder spærret inde. Alene i år otte tilfælde. Hvem gider læse krimier – vor tids erstatning for rigtig litteratur – i sådan et land ? Det gør Svensson i følge Liza Marklund, “fordi han bor i sådan et fredeligt land.”

Svensk lov i hele verden

Syv svenske S-kvinder – to kan være mænd – foreslår at “sexkøb” også skal være strafbart når svenskere har begået forbrydelsen i udlandet. Om det også gælder liderlige svenske kvinder på sex-safari i Afrika, fremgår ikke, men det er jo blevet très en vogue og så er det jämtställdhet, der vil frem i verden. Som en vänsterpartist beskriver det: “Vänsterpartiet menar att alla kvinnor är lika skyddsvärda oavsett vilket land de bor i och att detta bör framgå av lagstiftningen. Varför ska det bedömas annorlunda om Sture köper sex av Lisa från Västerås här i Sverige eller av Liisa från Riga i Lettland?”
De to partier mener også at “det är viktigt att den svenska regeringen fortsätter att driva frågan om sexköpslagen i EU.” Inden det sker, skulle de lige tage og forklare os hvad “könsmaktsordningen” betyder. Ordet er vist aldrig forekommet i dansk debat, og sandt at sige ved jeg heller ikke hvad det betyder. For nogle år siden ville jeg have forsvoret at EU kunne indføre så forskruet en lov som sexköpslagen, men idag er jeg ikke så sikker. Motion 2010/11:S96007 med anledning av prop. 2010/11:77 Skärpt straff för köp av sexuell tjänst.

Uhrskov og Khader: Folkemord eller borgerkrig ?

Det var historisk, da en enigt folketing forleden besluttede at sende dansk F16 fly i krig for at håndhæve et flyveforbud over Libyen.Men allerede få dage efter er den nationale enighed begyndt at smuldre. Enhedslisten meddelte i går, at Danmark og koalitionen må nedlægge våbnene fordi Gaddafi tilbyder våbenhvile. Og uden for Folketinget er ikke mindst borgerlige bloggere og kommentatorer begyndt at advare om, at Vesten har begået en frygtelig fejl ved at gå i krig i Libyen.
Hvor bekymrede skal vi være, når vi sidder foran tv-skærmene og endnu engang er vidne til at vestlige styrker sender bomber ned over et arabisk land. Er det en retfærdig krig? Eller er det udtryk for farligt vestligt overmod, når vi tror, at vi kan bombe os til fred i Libyen?P1 Debat: Var det en fejl at gå i krig i Libyen? min. 21:44

Libysk TV: “Danmark prøver at udslette islam”

Libya launched a media offensive against Denmark on Tuesday as state TV reported that Sunday’s attack on Libyan Leader Muammar Gaddafi’s headquarters in Tripoli was controlled by the Danes.

“The fact that Denmark, which has led a campaign against Islam and Muslims for years with its blasphemous caricatures of Mohammed, is leading the bombings, shows that the aggression is a crusade against the Muslim people, including the Libyan people, with the goal being to terrorize Muslims and to wipe out Islam,” said the TV presenter who suddenly switched from Arabic to English. Danes accused of being behind attack on Gaddafi HQ, Denmark is trying to wipe out Islam

“Vi lægger en social og politisk eksplosion tilrette med indvandringen”

Man kan jo spørge sig, hvorfor Dagens Nyheters forhenværende chefredaktør Hans Bergström ikke skriver i sin gamle avis om emnet. DN, der excellerer en del i Carsten Jensen og hans verdensbillede, er nok hellere fri for Bergström end han for DN. En oplyst, radicool avis kan ikke have sådan noget og desuden er de modigste i Sverige næsten alle forhenværende eller også har de af samme grund aldrig været noget ved musikken. Det har Bergström, men nu er han desværre for Sverige blevet amerikaner. I Skattebetalarnas Förenings tidskrift Sunt Förnuft nr.2/2011 skriver han kronikken “Indvandringens Pris” (download)