Sidst vi oplevede det, var det den nazistiske besættelsemagt, der også gik under navnet “de grønne”, en hentydning til deres uniformer. Nu er det andre “grønne”, der heller ikke kan lide jøder og homoseksuelle. Det ser ud som om gamle og prostituerede ryger  med i samme pulje.

En homoseksuelt par fra Hollandske Leidsche Rijn (nær Utrecht) er i årevis blevet truet og chikaneret af marokkanske unge. Hans og Ton købte for tre år siden et hus ved siden af en blok socialt boligbyggeri, men parret skulle snart udsættes verbal tilsvining, misbrug, hærværk og trusler fra etniske unge. Borgmesteren og omkring 100 naboer kom sammen  til en protestfrokost og konstaterede at alle forsøg på at stoppe de unges ulovligheder, ingen succes havde haft. Borgmesteren er anklaget for at have en slap holdning. Han ler over (billedet ovenfor til højre / venstre front borgmester Aleid Wolfsen) at parret ser sig tvunget til at sælge hus og jord for at bosætte sig andetsteds. I Leidsche Rijn er allerede et transseksuelt og et lesbisk par er blevet fordrevet. Også et medlem af PvdA (modstandere af Wilders) kom til denne frokost. De marokkanske unge fortsætter uforstyrret deres terror..Homo-pesters Leidsche Rijn moeilijk te pakken, Homosexuelles Paar von Marokkanern terrorisiert. (Snaphanens oversættelse) – (Hannover: Jewish dance troupe forced off stage./Jüdische Tänzer beschimpft und mit Steinen beworfen.)

Mogens Jensen

Det multikulturelle Babelstårn svajer faretruende, og der må nu igen tales dunder til europæerne.  ‘Kendsgerninger’ og ‘Mogens Jensen’ lader sig dog desværre kun sjældent forene. Ikke et ord om dhimmistatus, etniske udrensninger, slave-raids eller den frie tankes underkuelse i islam:

[…] Efter den arabiske indtagelse af Den Iberiske Halvø og Sicilien og det ottomanske riges underlæggelse af Sydøsteuropa, har der været en muslimsk tilstedeværelse i Europa. Fire af Europarådets medlemslande har således idag en overvejende muslimsk befolkning. Islam har altså i århundreder været en del af Europas religiøse landskab og kulturarv. […]

Ingen henvisning til jøder og kristnes underkastelse i islam (Koranen 9:29), ingen henvisning til at jødedommen og kristendommen anses for forvanskninger af islam, ingen henvisning til at den ligeret han her taler om er for muslimer, og at Den Gyldne Regel ikke eksisterer:

[…] Et andet vigtigt udgangspunkt for forståelsen af islams rolle i Europa er, at islam, jødedommen og kristendommen alle er udsprunget af den abrahamiske religion og dermed har samme historiske og kulturelle rødder og anerkender de samme grundlæggende værdier som værdien af menneskets liv og værdighed, muligheden for og friheden til at udtrykke tanker, respekt for andre og andres ejendom, betydningen af social velfærd samt respekten for lov og ret. […]

Ingen henvisning til situationen for kristne i f. eks. Nigeria, eller til den muslimske tilstedeværelses massive problemer for Indien, førhen og i dag – ja, faktisk slet ingen nærmere konkretisering af disse særlige tolkninger – hvorfor mon?

[…] Islam tolkes og praktiseres dog meget forskelligt i verden. Muslimer syd for Sahara har f.eks udviklet deres helt egen variant af islam, ofte kaldet afrikansk islam, og inderne har udviklet en egen indisk islam. […]

Her kommer måske den vigtigste grund til at holde Jensen ud mellem to fingre: Det klassiske tryllegreb, hvor der glides ubemærket fra islam-med-essens i form af “islamisme”, til ikke-essentiel islam der kun eksisterer i kraft af individer, dvs. muslimer:

[…] Det tredje vigtige udgangspunkt for diskussionen om islam i Europa er den helt nødvendige skelnen mellem islam og islamisme. Islamister mener, at islam er retningsvisende på alle livets områder, og accepterer derfor ikke adskillelsen af religion og stat. De forsøger at nå deres mål enten med fredelig indoktrinering, propaganda og politisk kamp eller voldelige metoder som mord og terrorisme. Men det helt afgørende er, at langt den overvejende del af de europæiske muslimer ikke på nogen måde bekender sig til islamisme, men ønsker at leve et fredeligt liv i overensstemmelse med de regler og normer, der gælder i de lande, hvor de bor. […] [min kursivering, LFPC] Mogens Jensen: Gør plads til islam i Europa

Problemerne er massive her, for når han siger at “islam er retningsvisende” erkendes det selvfølgelig at “islamisme” bygger på noget der har essens – nemlig islam. “Islamisme” er derfor blot islam der bliver taget alvorligt. Undvigemanøvren er derfor postulatet om at “en overvejende del af de europæiske muslimer ikke på nogen måde bekender sig til islamisme”. På denne påstand skal vores fremtid i fred og frihed altså baseres iflg. Europarådet og Mogens Jensen. Man klør sig i nakken: Lyver og manipulerer Mogens Jensen, eller kan han ikke selv se hvad det er han indrømmer her?

Ser man bort fra fortielser og usandheder vedrørende historie og teologi, kan Mogens Jensens ræsonnement opsummeres sådan: Jensen pointerer “den helt nødvendige skelnen mellem islam og islamisme”. Islam både eksisterer og eksisterer ikke: Den eksisterer som det de såkaldte “islamister” henholder sig til, dvs. den er noget negativt. Derved skelner Jensen jo netop ikke – islamisme er udlevet islam. Islam eksisterer ikke blandt det store flertal af muslimer, som bare er mennesker der vil leve i fred med deres omgivelser. Alligevel er dette ikke nok, og der må søges skabt en særlig euro-islam. Modellen hertil kan findes i lande med særdeles blodige erfaringer med islam, som Nigeria og Indien. Her har man særligt fredelige “tolkninger”, som dog ikke nærmere udpeges. Dette, kære læsere, er hvad islamdebat er i de højeste og mest vellønnede kredse af den politiske mainstream (LFPC) (Mogens Jensen: Fælles europæisk front mod islamisme og “islamofobi”.)

Holland: ‘lokke-jøder,” lokke-ludere,’ ‘lokke-bøsser’ og ‘lokke-ældre’

For at forhindre jødehadske forbrydelser vil politiet i Holland bruge opsigtsvækkende metoder.For at stoppe et stigende antal antisemitiske forbrydelser i Holland og især i Amsterdam, vil hovedstadens borgmester nu have politiet til at klæde sig ud som jøder og blandt andet gå med kalot. Det skriver den britiske avis The Telegraph.Tanken er, at ‘lokke-jøden’ skal sættes ind i et område med antisemitiske forbrydelser og på den måde afskrække forbryderne fra at begå kriminalitet. Politiet i Holland bruger allerede ‘lokke-ludere, ‘ ‘lokke-bøsser’ og ‘lokke-ældre’ for at komme forbrydelser mod disse befolkningsgrupper til livs. Meningen er, at forbryderne aldrig kan være sikre på, at det ikke er en betjent, de overfalder eller røver, og at de derfor vil holde sig i skindet. Hollandsk politi vil bruge ‘lokke-jøder’

Sveriges arrogante selvgodhed

Endelig noget tankevækkende svensk MSM- opinion. Når man læser den svenske medieelite, får man den samme pinagtige fornemmelse, som når en 70 årig tidligere Don Juan, opfører sig overfor damerne som han kunne for 40 år siden og ikke kan forstå, han ikke gør indtryk. I deres forestilling er tiden stadig 1975, da landet var verdens fjerde rigeste, verdens største succes-historie og da velfærden ikke var blevet en Potemkin kulisse. Desværre er der ingen stor, folkelig vilje til at gøre op med disse illusionister:

Häromdagen läste jag i Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) en svidande vidräkning med de skandinaviska välfärdsstaterna, inte minst Sverige, länge beundrad förebild för många länder på annat håll i världen. Enligt FAZ finns i dag inget förebildligt kvar; även på den tiden det begav sig skulle förebilden haft mer med Potemkins kulisser än med verklighet att göra. Hur som helst skulle den tid vara slutgiltigt förbi då Sverige också kunde göra anspråk på ”moraliskt ledarskap”. [..]

Möjligen kan man diskutera hur länge utbrytningen egentligen varade. Några få decennier? Från 1945 fram till anpassningen till EU 1988/89? Eller fram till den första oljekrisen 1973 och de stora krondevalveringarna några år senare? Hur vi än räknar kvarstår faktum – i dag skulle jag föredra lön i Danmark, sjukvård i Bayern, franska eller brittiska skattesatser och pension i Nederländerna framför något Sverige har att erbjuda på samma områden. [..]

Nu finns som bekant denna välfärdsstat inte längre. Åtminstone är den inte vad den en gång var. Det samhälleliga projektet har krympts till att beskära och renovera välfärdsstaten till vad som någorlunda ska kunna fungera. Som program kan detta naturligtvis inte längre försäljas – svenska politiker, som Persson eller Reinfeldt, har blivit som alla andra: rena maktpolitiker utan ideologiska lidelser. Men vår arroganta självgodhet verkar ha lika många liv som katten. Efter tiden på toppen, Kolumnen: Richard Swartz om förebilden Sverige. (”När Sverige gav upp” – Kent Ekeroth interviewet i Frontpage Mag.)

“Indvandringen til Sverige giver milliardeksport”

En noget svært gennemskuelig feel-good- nyhed fra SVT. Indvandringens omkostninger kan være op i nærheden af 300 mia. om året, så rengskabet må være meget langt fra at balancere. Iøvrigt undersøgte vi da den muslimske verden raslede med sablen om et handelsbojkot mod Danmark, at kun 2 %  af vores eksport gik til den muslimske verden. I hovedsagen Tyrkiet og Egypten. Vi vil gerne se hele regnskabet. Cost og benefit. Ökad invandring ger miljardexport. SVT kan noget med grafikken, her er pointen skåret ud i pap.

A normal weekend in France

Chinese Protest, French Soccer Disgrace, Cars Burnt, Stabbings, Fires, Facebook Picnics Banned… Just a Normal Weekend in France.

The Chinese can no longer live in France. they are burgled, robbed, stripped, as soon as they go out. They cannot even eat in restaurants in the evening without coming upon these thieves who take their money. They cannot live in peace.

Fortsæt med at læse “Europas nye homo- og jødehadere”

Trusler mod journalister er ikke kun noget der foregår i lande langt fra Danmark. For lokaljournalister er trusler fra især kriminelle en del af dagligdagen, de må lære at leve med. Det kender de blandt andet til på Fyens Stiftstidende. Video: Journalisten, (Wissam Freijeh, Sudden Jihad Syndrome.)

Aqsa Parvez, ofret på multikulturalismens alter

Canadiske Aqsa Parvez blev kun 16 år – kvalt af sin far og sin bror, der nu er idømt livstid for ugerningen, hvad dette så vil sige i Canada. Læsere af bl. a. Jihad Watch og Atlas Shrugs har kunnet følge ikke blot sagens opklaring og domfældelse, men også hvad man med god ret kunne kalde den sideløbende rituelle slagtning af hende og bortforklaringen af forbrydelsens art i det multikulturelle Canada. Her kritik af the Toronto Stars dækning fra en usædvanlig kant:

[…] When the Star assigned the story to reporter Noor Javed — who is of Pakistani descent, wears the hijab at work, and has written in glowing terms about her own hijab wardrobe — it was a crass act that reflected at best an ignorance about the case. At worst, it cast insult on the memory of a dead child. […]

The reporter tried to argue that the murder had to do with generic “domestic violence,” not honour. Toward this end, she quoted “community worker” Nikhat Rasheed, who put the focus on the economic rigors of life in Canada, declaring: “This whole [immigration] process puts a lot of tension between parents and children — and it can create stress in the family … There are a lot of adjustment issues, and violence is one very ugly way that some people deal with it.” […] Tarek Fatah: Star disgraces memory of Aqsa Parvez

Canadiske Gutmenschen kunne også være med. Denne bedstefaderlige belæring af Aqsas venner bliver vanskelig at overgå i afskyelighed:

There’s much that those young people need to understand.

First, that families are entitled to hold private funerals. Under the circumstances, a father charged with murdering his daughter, making that choice, even perpetrating a deceit to avoid the three-ring media circus that such a rite would inevitably have become, is not unreasonable.[…]

They need to understand that family violence is unique to no time, no place, no culture, no religion. They need to understand that crimes of passion are called that for a reason. They happen in intimate relationships, between the closest of people, in the places where love is fiercest and fears most great.

There’s a reason Shakespeare and Sophocles and such are studied year in, year out. Technology and fashion have changed since they appeared. The human heart hasn’t.

They need to understand how generation gaps exist at the best of times, in the best of families – and how wide one might be between a 57-year-old father and 16-year-old daughter.

They need to understand how profoundly disorienting is the experience of immigration – the risk taken, the price paid by someone moving to the other side of the world, almost always in the interests of the next generation. The stakes are huge, just like the aspirations, just like the certainty of divided loyalties and conflict to come.

It’s for their perennial resonance that stories of the intergenerational culture clash are so frequently retold – in recent times in Amy Tan’s The Joy Luck Club, in Jhumpa Lahiri’s The Namesake, in Bend it Like Beckham, in a library’s worth of stories of shtetl Jews arriving in America.

Most of the time, compromises made, the story works out. Occasionally, it even inspires art, brings out the best in us. And sometimes, the worst. Jim Coyle: A lesson worth learning for Aqsa’s grieving pals

Se også Kathy Shaidle: Canada’s largest paper: honor killings just part of colo(u)rful multicultural tapestry (you ignorant racists!) ; Mark Steyn: Honor-Rolled (LFPC)

Dagens Danmarks-bask

Kun et lille bitte bask, men lidt har også ret. Vi ser på den gode vilje.

Lena Sundströms reportagebok ”Världens lyckligaste folk” är aktuell i pocketversion (Pocketförlaget). I boken reser Sundström till Danmark för att få svar på frågan: Vad var det som hände, hur blev gemytliga Danmark en symbol för europeisk främlingsfientlighet?

Amanda Svensson saknade tydliga svar när hon recenserade boken här på kultursidan (21.9 2009), men konstaterade också:”Frustrerande är det ju, men samtidigt är bristen på raka besked och enkla svar ett exempel på att Sundström tar sina frågeställningar på största allvar. Är det inte så att det är just förhastade slutsatser och förenklade svar som för främlingsfientliga partier till makten?” Den danska gåtan

En Netto-butik: For og imod

Endnu en dag i en journalists liv, og det er så banalt at det næsten ikke er værd at nævne. Men netop banaliteten gør de daglige konfrontationer mellem kulturer – og dækningen af dem –  til små pædagogiske lærestykker, for ofte rummer de mange elementer af det større samfundsproblem i mikrokosmos. En omstridt Netto-butik? Så må der vel være en anden mening som vi ikke har hørt, når man nu netop gik og troede at det drejede sig om tredjeverdensborgere der ved brug af egen fri vilje havde sat sig for at påføre deres gæstfri værtsland problemer. Men det er der selvfølgelig ikke, journalisten har blot fulgt mindste modstands vej og pr. refleks forskudt stridens genstand fra tredjeverdensborgernes frie valg til butikken og dens sortiment af dagligvarer.

Fotografiet er endnu mere end teatret bundet af tid og rum, men vi skal forsøge også at lave “Det nordiske lys” i år. Det bliver  i ugen der  kommer. – Fra Det Nordiske Lys 2006, Skåne i baggrunden.

“The Jews are being scapegoated again”

The most interesting voice in all the fallout surrounding the Gaza flotilla incident is that sanctimonious and meddling voice known as “world opinion.” At every turn “world opinion,” like a school marm, takes offense and condemns Israel for yet another infraction of the world’s moral sensibility. And this voice has achieved an international political legitimacy so that even the silliest condemnation of Israel is an opportunity for self-congratulation. […]

This is something new in the world, this almost complete segregation of Israel in the community of nations. And if Helen Thomas’s remarks were pathetic and ugly, didn’t they also point to the end game of this isolation effort: the nullification of Israel’s legitimacy as a nation? There is a chilling familiarity in all this. One of the world’s oldest stories is playing out before our eyes: The Jews are being scapegoated again. […] Shelby Steele: Israel and the Surrender of the West

“Kankerjood”

Reportagen er på utekstet hollandsk, men det er let at fange så mange gloser at man godt kan få en sammenhæng ud af det. Og billedsiden taler helt for sig selv – apropos hvad jeg skrev i går om t-shirts med “HH” og “88” i Storbritannien, så er der her helt utilsløret heilen og nazisympati udtrykt af alle pæne menneskers særligt beskyttede offergruppe. Se ledsagende artikel fra Elsevier oversat til engelsk på Gates of Vienna: Dutch Rabbi gets Hitler salute and raises the alarm about anti-Semitism . Videoen ser ud til at kræve et særligt plugin for at kunne embeddes, men kan ses her (LFPC).

Kreativ eufemisme fra Ritzau: “Private uoverensstemmelser”

Vi kender det jo alle (LFPC).

Et skænderi mellem en gruppe unge på Blokhus Allé i Brøndby Strand endte mandag aften med, at en af de unge trak en ni mm pistol og affyrede to-tre skud mod en af de andre.[…]

Motivet til skyderiet var tilsyneladende nogle private uoverensstemmelser, og politiet mener at vide, hvem gerningsmanden er. Han er dog endnu ikke anholdt. /ritzau/21-årig ramt af to skud under opgør

Maj Grandmo: Världens bästa land?

Tällberg Foundation har åter publicerat sin årliga rangordning över hur världens länder sköter sig vad gäller demokrati, mänskliga rättigheter, välfärd, jämlikhet, miljöarbete, korruption och “lycka”. Sverige hamnar i år som nummer 1. Men som i alla undersökningar måste man titta på vilka som har sjösatt dessa, vad man har velat visa och vilka variabler som används. Då framträder en bild av en organisation som företräder själva det svenska välfärdssamhället och har anledning att framhålla detta som det bästa. Vad säger detta egentligen om Sverige?

Tällberg Foundation är en NGO (Non Governmental Organization) men har oklara bidragsgivare och en dubiös funktion. Hemsidan ser ut så här.

Man har ett nära samarbete med Postkodlotteriet men har också offentliga medel. I ledningsgruppen för TF finner man t ex Jan Eliasson (s) och Anders Wijkman (kd), herrar som tillhör det svenska politiska toppskiktet.

Man grundar undersökningen på 16 index, noga utvalda, som speglar faktorer som landets tillgång till sjukvård, skola och social omsorg för alla. (Intressant nog kniper vi bara en blygsam 18:e plats i företagarklimat!) Redan här känner jag hur frågorna hopar sig. Tillgång visar inget om tillgänglighet, kvalitet och hur bra det fungerar. Inte heller visar det på vilka valmöjligheter det finns i form av olika till exempel vårdformer och skola.

Fortsæt med at læse “Midsommernatslys over Nørrebro”

Et øjebliksbillede fra USA, landet der tjener som forbillede for hvordan det der med at integrere muslimer skal tackles: Man håndplukker nemlig de bedste af de bedste ved udstedelse af opholdstilladelser, og med landets tradition for accept af religiøs mangfoldighed føler de sig velkomne i en grad de savner her i kolde Danmark, hvorefter de glider i ét med deres nye fædreland. På videoen her ser man således hvordan kristne, heriblandt kristne arabere, modtages når de uddeler kristen litteratur, på offentlig gade, udenfor en muslimsk festival i Dearborn, Michigan – ikke noget med vildøjede horder med løsthængende skjorter som vi kender det fra tv ……….. næh, det er såmænd amerikansk politi der kommer løbende til og arresterer dem (klippet her er fra dagen efter, se mere på answeringmuslims.com). USA er ved at ændre sig, og jeg er ikke sikker på hvor meget opmærksomhed forhold som disse får i medierne herhjemme (LFPC).

[…] But to take the edge off your curiosity, here are some basics: Paul, David, Negeen, and I went to the festival to see and comment on the situation. Thankfully, we recorded every second of our activity at the festival. At one point, we came across a festival volunteer who seemed to take issue with us simply being at the festival. We could tell he had a problem with us, and so we asked “What are we doing wrong?” He said “Put the camera and microphone down, and I’ll tell you.” (By the way, there was more to this conversation, but when you see the footage, I think you’ll see I’m being fair in my summary.) So I obliged, handing the microphone to David and asking him to not record the man. I then approached him and said “No camera, no mic, tell me what we’re doing wrong”, he said “Get away from me!” (or something to that effect). Again, I obliged, and walked away.

About 20 minutes later, to shouts and cheers of “Allahu Akbar!” we were all being led away from the festival in handcuffs. […] Acts 17 In Dearborn City Jail

Ahmed Mohamud, næstformand

I Trykkefrihedsselskabet. Dansk TV er pop, det er irrelevant, hvis man vil orientere sig i verden. Pop er på længde med et Buddy Holly nummer. Et minut og 29 sekunder, ideelt set. Ahmed får lidt mere tid, for han er så eksotisk. TV har ikke sine egne øjne. Det prøver at se verden med, hvad det forestiller sig er vores øjne. Sådan gør man sig selv mindre end den laveste fællesnævner. Så TV 2 gør et mere end et nummer ud af at Ahmed er homoseksuel, jøsses kineser….øh, somalier. Er nogen andre, – bortset fra hans familie og hans fhv. venner og så altså TV 2 – for hvem det spiller den fjerneste rolle ? Bortset fra det, så giver Ahmed det frie samfund sin cadeau, ved at offentligt benytte sig af den frihed, han har her. Man hylder den, ved at benytte sig af den. En særlig, farlig frihed mange andre ikke tør benytte sig af, så man kan ikke bebrejde ham, at han gør sit privatliv offenligt som en foregangsmand for andre. Det er et frihedspolitisk statement, at sige hvad han gør. Og hvordan har Ahmed det så med Krarup og Langballe og Hedegaard og  alle andre sorte krypto-spøgelser ? Lad os Se & Høre, sådan fra “human interest” vinklen, og når han nu snart skal tage imod Wilders i København, ud og spise med kniv og gaffel med Mozart fra Venlo. Åh, det klør så forbandet i journalistikken !

TV 2 God Morgen Danmark, fra minut 6.

Malmø: “En cancer i samhällskroppen”

Allt fler vittnen hotas i samband med rättegångar. Nu ska Skånepolisen hårdsatsa för att stötta vittnena bättre och för att ställa fler av dem som hotar inför rätta.Att det går så långt är väldigt ovanligt. Men det BLIR allt vanligare att vittnen hotas och trakasseras på olika sätt. I Malmö har ungdomspoliserna upptäckt en ny trend – föräldrar som är så rädda att nåt ska hända deras barn att de förbjuder barnen att vittna .Brottsoffersamordnare Bo Andreasson kallar problemet ”en cancer i samhällskroppen”.Om det här hade varit ett medicinskt problem så hade patienten legat på operationsbordet för länge sen. Föräldrar förbjuder barnen att vittna, Föräldrar förbjuder sina barn att vittna

Kan man åka till sin födelsestad och bli glad över återseendet? Jag kan det inte. Malmö är en stad som jag för alltid stötts bort av – och som jag i min tur stött bort. 1982 lämnade jag Malmö efter trettio år. [..]Idag vandrade vi från Värnhemstorget till Möllan och tillbaka upp till Centralen. Det tog fem timmar med fikapauser och lunch på Restaurang Nyhavn på Möllan. Jag befann mig i det arabiska Malmö, vattenpipornas och den svarta ekonomins Malmö, slöjornas, hamas och om-gud-vill-Malmö.

Jag trivs inte där. Jag är en främling där men saknar främlingens nyfikenhet, den jag hade under resorna i Israel/Palestina och Libyen. I Malmö vill jag inte vara en främling. I Malmö vill jag vara jag. Det är jag inte i Malmö. Malmö är inte en stad ens. Malmö är en vistelseort. Det är en atomiserad och sönderslagen husmassa och en folksamling som tänjs ut i sina egna beståndsdelar, där individerna är främmande för varandra, parallellt lever och befinner de sig i livet men ändå i osynlighet, beslöjade, bakom ridåerna och murarna, inneslutna, inkapslade…Bussarna, skriken, spektaklen, människomassorna, tingel-tanglet, mobilringningarna, de sammanpackade anhopningarna av kroppar, det motbjudande och det bortstötande.

Det kommer att dröja länge innan jag ens tänker tanken att Malmö finns. Och jag vet då att jag ljuger för mig själv. Igen. Malmö finns nämligen inte och har inte funnits på mycket länge. Den stad som hette Malmö är nu en global by, genomblåst av de “ideal” som tror att människor kan bygga ett liv på socialbidrag, som låter traditioner och arv monteras ner därför att de inte passar tidens krav på lydnad och likriktning, en global by som kring Arbetets ära skapar en fyllecell, en narkotikaklassning och en ångestcentral, som tror att framtiden kan skrivas i neon när allt blivit svart-vitt, och som med tunga vapen och sprängmedel låter den ena maffian bekämpa den andra, samtidigt som centrifugalkraften förminskas av de dunkande diskotekrytmerna… ack nej, Malmö finns inte. Thomas Nydahl:  Finns Malmö? Eller är det bara en f.d. skånsk hägring i den allt vidare öknen?

Ground Zero, NYC: Kommer mosképlanerne nu også væltende ned?

Jeg projicerer mine forhåbninger, men der ville næppe være noget bedre sted for et gennembrud for antijihadismen end netop der hvor denne herrefolksideologi dræbte 3000 mennesker i 2001. Det er alt for tidligt at spå om dette, men man må i hvert fald sige at hvis ikke planerne for den sejrsmanifestation en moské ville være på netop dette sted forpurres, ser udsigterne lige så dystre ud for USA som for Europa. Ground Zero er vitterligt så åbenlys en provokation og hybris, at kun et folk der ikke vil forsvare sig selv vil kunne overse det: Cordoba House-projektet er opkaldt efter det spanske Cordoba der (i modsætning til skønmaleriet) ikke repræsenter middelalderlig multikulturel harmoni, men islamisk herredømme.  Mens det længe har været kendt i blogverdenen at dets bagmænd har forbindelser til USAs erklærede fjender, tilsmudses  projektet nu også af  bagmands-imamens manglende afstandstagen til Hamas. Via Jihad Watch (LFPC).

The imam behind plans to build a controversial Ground Zero mosque yesterday refused to describe Hamas as a terrorist organization. […]

Asked if he agreed with the State Department’s assessment, Imam Faisal Abdul Rauf told WABC radio, “Look, I’m not a politician. “The issue of terrorism is a very complex question,” he told interviewer Aaron Klein. […]

Asked again for his opinion on Hamas, an exasperated Rauf wouldn’t budge. “I am a peace builder. I will not allow anybody to put me in a position where I am seen by any party in the world as an adversary or as an enemy,” Rauf said, insisting that he wants to see peace in Israel between Jews and Arabs. […] Imam terror error

Engelsk politiker med barn på privatskole, med en twist

Bortset fra det er historien jo en nøjagtig gentagelse af noget vi kender (LFPC).

Labour leadership hopeful Diane Abbott today used her race to justify the controversial decision to send her son to private school. Miss Abbott, who is the only woman fighting for the top job, claims she feared her son James would end up in a gang if he went to a state school in Hackney. The Left-winger was accused of hypocrisy for sending him to the £10,000-a-year City of London School in 2003 despite having criticised colleagues for doing the same. […]

‘I realised they were subjected to peer pressure and when that happens it’s very hard for a mother to save her son. Once a black boy is lost to the world of gangs, it’s very hard to get them back and I was genuinely very fearful of what could happen.’

Miss Abbott, 56, talking to the Daily Mirror, insisted ‘I’m a mother first’ when asked to defend her decision. She admitted she had criticised colleagues such as Harriet Harman for making exactly the same move with her children. […] Diane Abbott plays race card to excuse her decision to send her son to private school

Paris’ kinesere demonstrerer mod arabisk vold og chikane

Fortsæt med at læse “Dearbornistan, USA, juni 2010”

eller en trend med historiske overtoner? – Jeg personligt vil ikke konkludere noget på nuværende tidspunkt, men så meget desto mere kan der være god grund til at holde øje med om det er noget omsiggribende. Imod tolkningen her kunne man nok sige at det ville være ualmindeligt dumt at undergrave den goodwill hos de dumme kuffar man eksisterer i kraft af, med så let gennemskuelig symbolik. Men kig på de to fætre der kommer lige efter hinanden omkring 40 sekunder inde. Det er fra en demonstration mod det EDL som der er massiv enighed i mainstreammedierne om er “far right” (LFPC).

H, being the 8th letter in the English alphabet, has created a new fashion trend in the UK. Check out the T shirts in the second video where the UAF staged a counter demonstration once they knew that the EDL wasn’t actually going to show up. A clear HH on them standing of course for Islam’s religion of peace role model, Hitler. Heil Hitler being the purpose of the HH or 88. […] Cultural enrichment in England, George Galloway threatens EDL in speech with “10,000 dead bodies”. Riott in Downing Street, demand for sharia.

Ryd forsiden: Blandede skoler giver dårlige resultater

Sammenhængen er som bekendt ikke helt ukendt blandt velstillede danske forældre, herunder flere politikere. Via Gates of Vienna (LFPC).

For years and years, the ‘perfect school’ was defined by having the right ratio of black to white, native to migrant and rich to poor. However, recent Dutch research has exposed this myth. Children at mixed schools consistently score lower grades than their peers at predominantly white or black schools. Dutch sociology professor Jaap Dronkers has carried out research into the pros and cons of ethnic diversity in secondary education. He compared student achievement in language, math and physics of 15-year-old children in 15 Western countries. Much to his surprise, students’ grades were inversely proportional to ethnic diversity.

“I interpret lower student achievement at ethnically diverse schools to mean that a great deal of energy is spent on bridging the various cultural gaps between students. […]

Another noteworthy finding from his research are the generally below-average achievements of students with an Islamic background. “This cannot be explained by their socio-economic backgrounds or the characteristics of schools or educational systems. So what is the reason? It is very well possible that they are being discriminated against, but this also holds true for non-Islamic children. People will say: they are the children of migrant workers, but so were the Italians. The remaining factor is religion.” […]

Dutch writer and educational expert Anja Vink says the professor places too much emphasis on culture and religion. She argues that socio-economical circumstances are widely accepted as determining factors for the educational achievement of children. […]

Professor Dronkers agrees that ethnic diversity can have a positive effect on children of highly educated parents. “In that case there is an added value.” The scientist says that migrant children from non-Islamic countries like China, South Korea and India are also a positive exception to the rule. Lower achievements at mixed schools

Roy Brown: “Why Hard-line islam is winning”

Tidligere formand for IHEU i Genéve og ved FN i New York, ingeniøren og mennskerettighedsforkæmperen Roy Brown var på besøg i Trykkefrihedsseskabet i Forfatterforeningen søndag. Blandt meget andet har Brown været med til at bringe Ibn Warraqs forfatterskab frem til anerkendelse. Det var foruroligende at høre så oplyst og besindig en mand, være så bekymret for Europas fremtid.  (klik fotos f. helskærm)

Over hele Europa ser man de bekymrende tegn på at islam vinder magt. Selvudnævnte islamiske ledere reagerer aggressivt på enhver påstået fornærmelse af islam, der er krav om særbehandling af muslimer i skoler, hospitaler og på arbejdspladsen og for at anvende sharialov i familiestridigheder. Men dette fænomen er ikke begrænset til Europa. Det er part af en global kampagne, orkestreret af Organization of the Islamic Conference (OIC).

Sådan mener den britiske menneskerettighedsforkæmper Roy Brown, der talte ved sommerens sidste arrangement hos Sappho og Trykkefrihedselskabet. Det fandt sted på søndag, den 20. juni kl. 16-17.30 i Dansk Forfatterforening. Roy Brown talte både om “Why hardline islam is winning” og diskuterede mere generelt med tilhørerne: Hvad kan der gøres?

Brown, der oprindelig er uddannet ingeniør, var igennem en årrække formand for International Humanist and Ethical Union. Han har ydet en stor indsats som organisationens repræsentant i FNs Commission om Human Rights og efterfølgeren, Human Rights Council. Helle Merete Brix introducerer Roy Brown. Roy Brown, MP 3, 20 juni 2010, Trykkefrihedsselskabet, min.29:15 (Brix´indleder, fra min. 2:30 går Brown klart igennem.)

Foretrækker man at læse indlægget, er det her. Brown henviser min. 18:50 til en artikel i marts nummeret af Prospect Magazine af Eric Kaufman: Europe’s Muslim future. Vi gengiver den i sin helhed nedenfor:

Our projections for many west European countries find that Muslims will make up between 4 and 14 per cent of the population by 2030, a large increase from the 2-6 per cent range today, but a far cry from Eurabia. Sweden will be the most Islamic country in Europe. Britain`s Muslim population will be close to 7 per cent, compared to 2.8 per cent in 2001 (and a 2009 estimate of 4 per cent). Some might be tempted to glide from careful projection to a prophecy of a doubling of the Muslim share every 20 years. This would produce a Muslim majority in a few generations and vindicate the predictions of extreme Eurabianists.

Fortsæt med at læse ““HH” og “88”: Tilfældighed?”

af Julia Caesar ©

På min kylskåpsdörr finns en mening skriven på en liten lapp. Varje gång jag öppnar kylskåpet läser jag den där meningen. Det står: ”Endast den som simmar mot strömmen når källorna”. Jag behöver bli påmind om de där kloka orden ibland. När jag känner mig ledsen och modlös, när trötthet och uppgivenhet slår klorna i mig, då tänker jag på att det bara är de som simmar mot strömmen som når källorna

Mer än någonsin behövs människor som simmar motströms. Vi lever i medlöparnas tid. Våra västerländska sekulära demokratier går mot upplösning och sönderfall. Inte till följd av någon obeveklig naturlag som inte hade gått att hejda. Utan för att våra politiker fullkomligt frivilligt och med berått mod har fattat beslut som leder käpprätt mot katastrof. Medlöparna låter det ske. Med tomma ögon står de bredvid och ser på och passar under tiden på att utvinna så stora egna vinster som möjligt. De förråder vad som helst bara det ger dem egna fördelar. Bara de klarar sitt eget skinn.

En gång var Sverige ett tryggt och bra land att leva i. Vi som levde här hade en framtidstro och kände tillit till varandra. Förfallet inleddes på 1970-talet, när den socialdemokratiska eran hade pågått i mer än 40 år. Trettiofem år senare är det goda och trygga Sverige som jag och många minns utplånat, ödelagt och förött. Våra folkvalda politiker har i största enighet tagit det ifrån oss. Borgerliga regeringar har fortsatt i socialdemokraternas upptrampade spår. Utan medborgarnas tillstånd har samtliga sju riksdagspartier genom en ansvarslös invandringspolitik sålt ut vårt land till lägstbjudande.

Utan medlöpare är inga katastrofer möjliga

Det är mot den här bakgrunden jag går omkring och tänker på medlöparna. Utan medlöparnas medverkan är inga politiska katastrofer möjliga. Medlöparna är de som följer med strömmen istället för att simma motströms. De som ställer upp på vad som helst bara de säkrar sina egna positioner vid någon av maktens köttgrytor.

En god vän skriver i ett mail:

”Vi lever i en fruktansvärd verklighet där våra ledare sänder oss ned i avgrunden. Jag ser egentligen ingen utväg eller mening med framtiden längre. De har tagit ifrån oss allt som är betydelsefullt i grunden, från den naturliga nationella självkänslan och behovet av samhörighet till framtidstro och nära relationer. Sunda instinkter klassas som sjukdomar; xenofobi och allt det där. Detta splittrar familjer som ett inbördeskrig. Många unga är så indoktrinerade och tvärsäkra på att allt som är kritik mot mångkultur och massinvandring är rasism och främlingsfientlighet att det inte går att resonera med dem. Man får tiga och gå undan och försöka komma ihåg att man själv trodde sig veta hur allt låg till när man var ung. Det är kört, Julia, på alla nivåer – det är bara att inse det. Men jag kommer aldrig för det att acceptera att mitt land tillhör alla som kommer hit och säger att dom vill vara här eller bara uttalar ordet asyl.”

Människan är ett flockdjur. Vi behöver tillhörighet, trygghet och bekräftelse i en grupp. Vi är i allmänhet beredda att betala ett högt pris för att inte bli uteslutna ur den grupp som vi är beroende av eller känner respekt för. Erfarenheterna från andra världskriget visar att till synes helt normala, friska och socialt välanpassade människor är kapabla till mord, tortyr och andra grymma handlingar bara ordern ges av en auktoritet.

”Och detta är grunden till alla hemskheters omfattning; medlöparna ställer upp på allt – just nu på att hylla massinvandring/mångkultur, trots att alla fakta tyder på välfärdssamhällets undergång. Det är samma mekanismer som möjliggjorde Stalin/Hitlers maktutövning” skriver min vän i mailet.

Beredda att döda om ordern ges av en auktoritet

Med avstamp i nazisternas grymheter bestämde sig den amerikanske psykologen Stanley Milgram (1933-1984) för att undersöka hur långt människor är beredda att gå för att lyda order. Tre månader efter att rättegången hade inletts mot en av de värsta nazistiska krigsförbrytarna, Adolf Eichmann, i juli 1961, påbörjade Stanley Milgram vad som kallas Milgrams lydnadsexperiment vid Yaleuniversitetet. Försöken gjordes med elchocker som var fejkade, men försökspersonerna som utdelade dem trodde att de var äkta.

Det visade sig att 65 procent av deltagarna delade ut försökets kraftigaste elchock, 450 volt. Samtliga deltagare fortsatte utdelningen av stötar förbi 300-voltsnivån. Ingen enda av dem som vägrat utdela den slutliga maximala stöten krävde att försöket skulle avbrytas. Ingen av dem hade heller lämnat rummet för att kontrollera hur mottagaren mådde. I försöket deltog enbart män. Men när försöket senare har upprepats med kvinnor och i andra länder har resultaten bekräftat Milgrams experiment. En majoritet, två tredjedelar, är alltså beredd att gå i princip hur långt som helst i att skada andra människor om de uppfattar att ordern ges av en auktoritet.

Medlöparna leker med elden

Grovt räknat finns det två sorters medlöpare. Båda sorterna är farliga. Båda sorterna är kapabla att undergräva ett samhälle och störta det ned i avgrunden. Ingen av dem besväras av en välutvecklad samvetsfunktion. De drar sig i allmänhet inte för några lögner och intriger i syfte att skada andra människor bara det gagnar deras egen karriär och sociala status. Medlöparna sover antagligen gott om natten, även om både Systembolagets och Apotekets försäljningssiffror indikerar något annat. Medlöparna är övertygade om att den maktstruktur som de stöder ska vara för evigt. Tanken på ett paradigmskifte – att de själva en dag ska hamna i samma position som de som de nu demoniserar och förföljer – den föresvävar dem aldrig.

Medlöparna leker med elden. Både för egen del och för andras. För vad blir följden av att man lägger ut verbala bombmattor och fördömer alla åsikter som inte stämmer överens med de officiellt påbjudna? I dag förföljs de som ifrågasätter massinvandring och mångkultur på det mest oanständiga vis och kallas lika regelmässigt som ogrundat ”rasist” eller ”främlingsfientlig”. Inte nog med det, rasisterna sägs ”fiska i grumliga vatten”. Den som kritiserar kvinnoförtryck, dödsstraff och obefintlig yttrandefrihet inom islam kallas ”islamofob”. Man sätter alltså psykiatriska sjukdomsdiagnoser på all opposition mot den rådande åsiktshegemonin. Det är exakt samma taktik som alltid har använts i diktaturer. I Stalins Sovjet kallades meningsmotståndarna ”revolutionens fiende” eller ”folkfiende” och avrättades. I Maos Kina avrättades 70 miljoner ”högerelement”.

Det legitimerade hatet

När demoniseringen och förföljelsen av meningsmotståndare tillåts gå tillräckligt långt ger man full legitimitet åt hatet mot allt som avviker från det sanktionerade. Det är en extremt farlig situation. Då har man lagt grunden för samma sak som hände i Holland i valrörelsen 2002 när politikern och sociologiprofessorn Pim Fortuyn (1948-2002) sköts till döds av vänsteraktivisten Volkert van der Graaf. Pim Fortuyn hade gjort det som ingen annan holländsk politiker dittills hade vågat: han talade om invandringen och pekade på flera problem som den fört med sig. Det mordmotiv som van der Graaf uppgav under rättegången var att han ”ville stoppa Fortuyn från att framställa muslimer som syndabockar”. Den 2 november 2004 dödades filmregissören Theo van Gogh i ett sadistiskt hatmord på öppen gata i Amsterdam av islamisten Mohammed Boyeri. Boyeri har senare uttalat att han inte skulle tveka att göra samma sak igen.

Morden på Pim Fortuyn och Theo van Gogh är inga enstaka olyckshändelser. De är den logiska följden av ett samhällsklimat som tillåter mobbing och hat mot oliktänkande att härja fritt. Klimatet har skapats av ett ruttet etablissemang av lögnkorrumperade politiker och deras samvetsbefriade medlöpare i media. Inför valet i september ser vi samma scenario i Sverige. De sju riksdagspartierna har i sin övergripande intressegemenskap bildat kartell med varandra. De är fullkomligt överens om att invandringspolitiken med alla medel ska tystas ned, och alla som opponerar sig ska oskadliggöras. Det ställer journalisterna upp på. De har anslutit sig till kartellen. Inga besvärande frågor ställs. Som en logisk följd riktas hatet, demoniseringen och förföljelsen mot invandrings- och islamkritiker i allmänhet och mot Sverigedemokraterna i synnerhet. Alla medel är uppenbarligen tillåtna. Varken makten eller medlöparna har någon skam i kroppen. Om man lyckas tillintetgöra dem som pekar på problemen kanske problemen försvinner av sig själva?

Den intellektuella eliten är handikappad

En sorts medlöpare är de som vanligen går under beteckningen ”den intellektuella eliten”. Av dem väntar man sig gärna att de ska besitta en viss moralisk resning. Det är tyvärr en illusion. Intellektuell begåvning är ingen garanti för sunt förnuft och hederlighet. Tvärtom, av den intellektuella eliten kan vi vänta oss den största ohederligheten och de grövsta lögnerna och bedrägerierna. Högutbildade, intellektuella människor har i allmänhet de starkaste psykiska försvarsmekanismerna. Förnekande är den vanligaste. Förnekandet blockerar förmågan att ta in verkligheten. Sanningen förvrängs. Förnekandet gör det fullt möjligt att betrakta en svart vägg och bestämt hävda att den är röd. Eller vit. Hos den här kategorin har utvecklingen av intellektet i många fall skett på den känslomässiga utvecklingens bekostnad. Hjärna har skilts från hjärta, ibland till den grad att de inte kommunicerar med varandra utan är åtskilda inom personligheten. Ett citat ur en kommentar av signaturen ”Nordbo” på min förra krönika säger vad det är fråga om:
“I Fritz Langs “Metropolis” säger Maria: ”There can be no understanding between the hand and the brain unless the heart acts as mediator.”

Det är inte svårt att se att de styrande eliterna i hög grad är känslomässigt handikappade personer med glapp mellan hjärna och hjärta. De är inte autentiska. I politiken och på många andra områden får de utlopp för och belönas för sin brist på autenticitet. De är den kategori som har svårast att känna genuina känslor och skapa nära relationer. Den inre misären står ofta i skärande kontrast till det framgångsrika och glänsande utanverket.

Staten älskar de jag-svaga

Den andra gruppen medlöpare är de jag-svaga människorna, de som av olika skäl aldrig har fått chansen att utveckla en genuin personlighet. De jag-svaga vet helt enkelt inte vad de tycker. De är rädda för att avvika och inte bli omtyckta av omgivningen. De håller oftast med den de senast talade med och vill helst efterlikna andra eftersom deras största fasa är att uteslutas ur gruppen. Om det behövs byter de åsikt lika besvärsfritt som de byter skjorta.

Staten älskar jag-svaga människor och uppmuntrar deras jag-svaghet. De jag-svaga är lättledda och lättmanipulerade, verkliga drömmedborgare för statlig indoktrinering. I omvandlingen av Sverige till ett mångkulturellt samhälle har statlig propaganda varit och är fortfarande en mycket viktig del. Ett enigt riksdagsbeslut 1975 (1975:26) innebar att befolkningen genom propaganda på alla samhällsnivåer skulle indoktrineras att acceptera mångkulturen. Barnen var en viktig målgrupp. För att motverka föräldrarnas okunnighet i mångfaldsfrågor och deras negativa och fördomsfulla påverkan på sina barn betonades vikten av att ”motåtgärder mot föräldrainflytande” sätts in så tidigt som möjligt. Förebilder fanns både i DDR och i Josef Stalins sovjetiska skräckdiktatur.

Den statliga hjärntvätten har lyckats

Fortsæt med at læse “Søndagskronik: Medlöparnas förräderi”

“By banning the Apéro in the Goutte d’Or neighborhood, the prefect of Paris imposes the Islamic right of occupation. This ban is an anti-French discriminatory and oppressive act by the administration that violates the freedoms and rights of Parisians.”  (Carl Lang, PdF.)

The organizers of the Apéro decided to obey the courts and to move their party from the Barbès quarter to the Arc de Triomphe, at 7:00 p.m. (so it’s over as I write this). They have also agreed to dispense with the wine and drink grape juice instead. Shucks. Without wine it’s no fun, but the Facebook group has now grown to over 10,000 members, showing at least that resistance is growing. From Wine to Grape Juice, Apéro géant interdit à la Goutte-d’Or : la polémique en direct. m. ti videos

Hvordan skal man fortælle om Sverige ?

Man kan afstå fra at kommentere. Less is  more. Her rubrikker fra den seneste uge

Skott mot polis i Helsingborg, Skottlossning vid bråk på skolgården, Skott avlossades in i villa, Man skjuten mitt i bostadsområde, Tre män besköts i centrala Malmö natten till igår, Ungdomsbråk bakom skottlossningen? Rånarna sköt mot allmänheten, Skottlossning i Angered, Skott avlossades mot taxibil, Ung man skottskadad i Malmö.

Oskar Freysinger: “Islam, hertil og ikke længere”

“Det værste for mig er, at jeg er kommet til at betragte mange af vores politikere som kriminelle…Politik er alt for vigtig til at overlade til dem.” (Freysinger, II, II)

Oskar Freysinger er medlem af Nationalforsamlingen i Schweiz, landets parlament og har en universitetsgrad i tysk og fransk litteratur og filosofi. Han er medlem af det Schweiziske Folkeparti (SVP) og var medstifter af Minaretinitiativet. “Den afstemning åbenede døre i Europa. Den afdækkede en dyb mistro mod islam i de europæiske befolkninger.”  I den egenskab var han ofte i fjernsynet, bla. i Al-Jazeera. Hans TV debat med Tariq Ramadan i fransk-schweizisk tv blev berømt. (fransk)

Et videohold fra PI-blog i München tog rejsen til de schweiziske alper og Oskar Freysingers feriehus. Den 49-årige taler frit fra leveren og siger hvad han mener . Han er det personificerede modsætning til venstrefløjens irrationelle verdensbillede som nu i Europa desværre er mainstream. Første del af det sensationelle interview drejer sig om islamdebatten i Schweiz, efter den vellykkede folkeafstemning om minareter. I anden del af interviewet fastslår Oskar Freysinger, at islam ikke har noget at gøre med multikulturalisme. Det islamiske dogme er en absolut monokultur, en totalitær ideologi, der vil dominere alle andre. Freysinger analyserer venstrefløjens motiver til at understøtte islam. Desuden demaskerer han Tariq Ramadan, der er fortaler for en “moderat Euro-islam”, men er faktisk en ulv i fåreklæder. “Han lyver, fordrejer, bruger taquiya.” (Videos: Tysk, utekstet)

De der ikke taler Europas største sprog, har i dag det mest oplagte påskud længe, for at kræve deres skolepenge tilbage og afsætte de politikere, der er skyld i deres helt unødvendige handikap.

Fortsæt med at læse “Thomas Quasthoff: “An die Musik””

Det falder ikke for i disse kredse efterfølgende at reflektere kritisk over modsætningen mellem den storskrydende tæppehandlerretoriks postulater om israelsk svaghed, og at alle israelere der bordede skibene ville blive smidt i havet, og så virkelighedens noget mindre glorværdige konfrontation. Næh, ikke engang sletning af denne ydmygende optagelse faldt dem ind, og heldigvis for os, for det er faktisk overvældende så meget dokumentation af den såkaldte nødhjælpskonvojs virkelige dagsorden der kommer fra jihadisterne selv. Her en styg gang peptalk før projektet løb på grund i mødet med IDF (LFPC).

Weekendavisens brune Landskrona

Avisen har i denne uge sendt (den forhenværende?) sportsjournalist Henrik Eigaard til Landskrona. Hvad han end har undersøgt på forhånd, så virker det ikke som om han har været fast læser af den lokale avis Helsingborg Dagblads Landskronasektion gennem længere tid, men selv i svenske rigsmedier fremgik det dog, at Inger drabet var dråben oveni mange års plager i den lille by på kun 28.000 mennesker. (Det er kommunnen der har 40.000 indbyggere.) Efter en introduktion af “det indvandrerfjendtlige SD” og deres uundværlige fortid skriver Eigaard om “Inger-sammenstødet”:

Et tilfældigt sammenstød: Han [præsten] gjorde et vellykket forsøg på at skabe dialog mellem byens fløje, da et ulykkeligt dødsfald ved påsketid bekræftede omverdenens billede af Landskrona som håbløshedens by. Et tilfældigt sammenstød på en parkeringsplads foran et supermarked mellem en 23-årig mand med indvandrerbaggrund og et ældre ægtepar endte med, at den 78-årige Inger døde. I slutningen af maj kendte retten i Helsingborg den 23-årige skyldig i grov mishandling. Han idømtes fængsel i et år og ti måneder, men dommen er appelleret. Netop fordi sagen havde de ingredienser, den havde, bekræftede den det etablerede billede af Landskrona og fik massiv omtale i de svenske medier.Sverigedemokraterna forsøgte at profitere af situationen ved hurtigt at offentliggøre identiteten på den 23-årige, da han blev anholdt, og i en by, som i forvejen var præget af et betændt klima, kunne dødsfaldet have fået fatale konsekvenser. Bengt Karlgren vidste, at han skulle reagere hurtigt. Han kontaktede straks efter den ældre kvindes død en række religiøse grupperinger, deriblandt byens Islamiske Forening, og de arrangerede sammen en kristen-muslimsk manifestation.Landskronas største kirke, Sofia Albertina, var proppet den dag, og et par andre uafhængige arrangementer med et lignende budskab om fred, forsoning og dialog havde også god tilslutning. På dagen, da den 23-årige skulle have sin dom, havde man frygtet ballade i byen, men den udeblev, skønt Sverigedemokraterna havde forsøgt at fyre op under kedlerne på de mange netfora, som de er aktive i. [..]

Foran en pølsevogn på torvet står Zlatko – en mand sidst i tresserne med slidte ansigtstræk og baggrund på Balkan. »Den er dansk,« siger han og peger på pølsevognen, inden han fortæller om sine 20 år som svejser på værftet. Som borgmester Torkild Strandberg slog fast, dengang den gamle dame lige var død på parkeringspladsen: »Det er ikke indvandringen, som er Landskronas problem – det er arbejdsløsheden, som splitter vores by.« (Landskrona: Nuancer af brunt Weekendavisen, 18.06.2010, ikke online)

I 2009 havde 31,1% i byen udenlandsk oprindelse. Eigaard kunne forleden læse, hvis han ville, at 78 af Skånes 100 værste kriminelle har indvandrerbaggrund. Hvis ikke  indvandringen er problemet, hvilken dansk kommune på under 40.000 mennesker kan så opvise en kriminalstatistik som Landskronas for 2009 (Excelfil) ?

17 drabsforsøg, 451 tilfælde af grov mishandling uden dødelig udgang, heraf 61 mishandlinger af barn og  137 mishandlinger af kvinde  over 18,  330 “hemfridsbrott, olaga intrång”,  36 grove voldtægter, 27 til fælde af “sexuellt ofredande” (ekshibitionisme osv.),  3.441 tilfælde af tyveri og røveri  (heraf  52 røverier mod privatperson, 19 tasketyverier og  154 lommetyverier),  671 tilfælde af groft hærværk,  13 ildspåsættelser,  118 tilfælde af vold mod offentligt ansatte,  581 narkotikaforbrydelser og 9 brud på våbenloven.

(citat: Klaus Bondam, 17.6.10)

“Jeg er RIGTIG godt tilfreds med at det ‘kun’ var et stenkast mod en bil”

Integrationen skrider lige så stille fremad. Arrangøren af Urban Explosion, Tenne Weng Pedersen kan heldigvis se de lyse sider på TV2Lorry. Herefter Klaus Bondam for fuld bragesnak om at vi skal blive bedre til integration, og jeg skal komme efter dig (LFPC).

Psykopaters arbejdsbetingelser

Med særlig adresse til det svenske retsvæsen og alle de forbrydere “der ikke gjorde det,” og hvis de alligevel muligvis gjorde det, “var det ikke med vilje” og iøvrigt skriver pressen, at morderne “har det rigtig, rigtig dårligt” – et svensk, journalistisk, subspeciale, – og deres gamle mødre siger også, at deres sønnikker aldrig kunne finde på at gøre nogen noget ondt, så det må have været “en anden”, ja en ond ånd. En morder var for nylig “så plaget  af søvnproblemer, at han ikke helt var sig selv,” og så kan enhver komme til at aflive nogen ved et uheld. Det vil de efterladte også indse, når den første vrede har lagt sig.

The reasons for the popularity of this “real me” psychology are not hard to seek. For a perpetrator, it preserves his sense of being a fundamentally good and decent person.

A man who threw acid in his girlfriend’s face in a fit of jealous rage once told me that he intended to plead not guilty (though he acknowledged that, physically-speaking, he had done the act) because “I don’t do things like that.” By the word “I” he meant “the real me”; and the fact that he had done it once before did not affect his sense of his own beautiful and innocent essence. Someone else inhabiting his body did it.

As for the victim, she often accepts that it was not the real “him” who did it, because she still loves him, does not want to acknowledge that she has made a bad choice, and needs an excuse to continue to consort with him without losing her self-respect.

The psychology of the real me is surprisingly similar to belief in possession by evil spirits. An alien force colonizes an otherwise sane and sound mind, forcing the possessed person to behave in a wicked way. By strange coincidence, the wickedness perpetrated by the alien force conforms to the secret wishes or interests of the person possessed by it—but who, without the possession, would never dare to carry it out. The wickedness is repeated until successful exorcism, either by a priest, a psychoanalyst or a psychiatrist, is carried out.”Psycho,” then, is a medieval tale in modern costume. The Enlightenment never reached the Bates Motel. WSJ.Theodore Dalrymple: Psychobabble and the Real Perps. It takes more than Norman Bates to scare us now.

Sverige: Suverænt flest godkendte asylsøgere pr. indbygger i EU

Ti gange flere end Danmark, der godkendte 920. Men mængdeproblemet er stadig over 33.000 familiesammenføringer, dem ingen taler om.

In 2009, the highest number of persons granted protection status was registered in the United Kingdom (12 500), followed by Germany (12 100), France (10 400), Sweden (9 100), Italy (8 600) and the Netherlands (8 100). These Member States accounted for more than three quarters of all those granted protection status in the EU27.
The rate of recognition varies considerably among Member States, which is partly due to the differing citizenships of applicants in each Member State. The highest rates of recognition in the first instance were recorded in Malta (66%), Slovakia (56%), Portugal (51%), the Netherlands and Denmark (both 48%), and the lowest in Greece (1%), Ireland (4%), Spain (8%), France (14%) and Slovenia (15%).
Somalis were the single largest group of persons granted protection status in the EU27. Of the 13 400 Somalis granted protection status in the EU27, 4 000 were recorded in Sweden, 3 600 in the Netherlands, 2 400 in Italy and 1 400 in Malta. Of the 13 100 Iraqis granted protection, 6 200 were registered in Germany, 1 900 in the Netherlands and 1 500 in Sweden. Eurostat: Asylum decisions in the EU27 ,18 juni 2010, pdf

“Islams retfærdighedspatos” og kampen om de muslimske stemmer i Sverige

Glemt er  Mahmoud Aldebes shariakrav fra 2006, nu lidt mere afdæmpet:  “Vi vill se ett öppet och demokratiskt samhälle. Vi strävar efter rätten att kunna bygga moskéer där behovet finns, att få halalmat i skolan, på konferenser och utbildningar, att få förståelse för önskemål om ledighet för fredagsbön och religiösa högtider och där rätten att bli väl bemött med eller utan slöja är självklar.”

Här är vårt manifest för muslimska socialdemokrater! Manifestet har utarbetats och antagits av oss som är socialdemokratiska muslimer. Arbetsutskottet har bestått av medlemmar i Broderskapsrörelsen, med rötter på Balkan, i Afrika, Mellanöstern, Asien och Sverige, med olika religiös profil men med det gemensamt att vi identifierar oss som muslimer som vill se ett socialdemokratiskt samhälle. [..]

Socialdemokrat är den som har en idé om vårt gemensamma samhällsbygge, det går för oss hand i hans med islams rättvisepatos. Möjligheternas land är ett Sverige som bygger på insikten att vi är starkare tillsammans, att det goda samhället byggs av att alla arbetar och bidrar till samhället efter sin förmåga och att alla stöttas av samhället efter sina behov. Det handlar om den jämlikhet som skapar likvärdiga möjligheter till frihet. Som ger individen möjligheter att växa, få ständigt nya chanser att nå framgång och förverkliga sitt livs äventyr. En socialdemokrat vill att alla ska med. En aktiv politisk kamp för frihet, jämlikhet och solidaritet är kärnan i socialdemokratin, för oss är det också bästa sättet att omsätta koranens budskap från ord till handling. Ladda hem manifestet i pdf -Manifest för muslimska socialdemokrater

Europe could face hundreds of missiles in Iran attack, U.S. Defence Secretary warns

Vi kan forvente apati i Europa i dette spørgsmål. Når missilerne er en realitet bliver det interessant at se hvor mange blandt de anstændige europæere der vil tale om ‘ulovlighed’ af et forebyggende angreb på Irans atomprogram, og måske endda om deres ‘ret’ på linje med andre lande til at besidde bomben (LFPC).

Iran could shower Europe with ‘scores or even hundreds’ of missiles in a single attack, America’s defence secretary warned today. Robert Gates said U.S. intelligence units have reported a growing threat in Iran’s ballistic missile capability.

Today, Mr Gates said: ‘One of the elements of the intelligence that contributed to the decision on the phased adaptive array (approach) was the realisation that if Iran were actually to launch a missile attack on Europe, it wouldn’t be just one or two missiles, or a handful. ‘It would more likely be a salvo kind of attack, where you would be dealing potentially with scores or even hundreds of missiles.’ […]

The CIA has long warned about Iran’s growing missile threat and officials say anti-ballistic systems should cover all of Europe by 2018. […] Europe could face hundreds of missiles in Iran attack, U.S. Defence Secretary warns

José María Aznar: If Israel goes down, we all go down

Befriende klar tale fra den tidligere spanske premierminister. Via Atlas Shrugs (LFPC).

[…] It is easy to blame Israel for all the evils in the Middle East. Some even act and talk as if a new understanding with the Muslim world could be achieved if only we were prepared to sacrifice the Jewish state on the altar. This would be folly.

Israel is our first line of defence in a turbulent region that is constantly at risk of descending into chaos; a region vital to our energy security owing to our overdependence on Middle Eastern oil; a region that forms the front line in the fight against extremism. If Israel goes down, we all go down. To defend Israel’s right to exist in peace, within secure borders, requires a degree of moral and strategic clarity that too often seems to have disappeared in Europe. The United States shows worrying signs of heading in the same direction. […] José María Aznar: If Israel goes down, we all go down