Umiddelbart er historien fuldstændig luft på svenske nyheder, mens mange engelsksprogede har den. Det står ikke engang i de lokale VF eller NWT, så jeg ved ikke, hvor verdenspressen har det fra. Jeg leder efter en nærmere begrundelse på steder som Muslimiska Studenter vid Karlstad Universitet og hvor det kan tænkes. De studenter mener forresten, at “ISIS er en sionistisk idé.” Det var på det universitet, Vilks blev angrebet i 2012. (Opdatering: Et døgn senere har DN “nyheden.”)
A Swedish university has declined to host a lecture by an artist who caricatured the Prophet Muhammad after a gunman attacked a similar event in Copenhagen. Karlstad University spokesman Joachim Gustafssson says the event with Lars Vilks was turned down because “we cannot guarantee security.”
A local foreign policy association had invited Vilks to talk on March 17 about freedom of expression following the Charlie Hebdo attack in Paris.Organizer Paula Holst called the university’s decision “a victory for extremism and terrorism,” but said she believed the event would go ahead at another venue in Karlstad. AP og FOX 4
Mario Vargas Llosa: Lykken, ha, ha
Översättning: Stig Carlsson från La felicidad, ja, ja
I Danmark, ett av världens mest civiliserade länder, är säkerheten oviss och ingen kan där gå helt säker från risken att bli mördad på grund av den våg av fanatism, som sprider sig över världen.
Samtidigt som jag förberedde mig att skriva den här artikeln, läste jag någonstans om en världsomspännande enkät, där man hade kommit fram till att Danmark var det lyckligaste landet på jorden. Då kom jag att tänka på en novellsamling med titeln “La felicidad.. ja..ja (Lyckan..ja..ja), skriven av min vän Alfredo Bryce. Titeln passade, som hand i handske för mitt syfte – nämligen att förlöjliga enkäten – under tiden inträffade det dubbla attentatet i Köpenhamn, där två danskar fick sätta livet till. En regissör och en judisk vakt vid en synagoga. Tre poliser sårades.
Kan man tänka sig en tydligare demonstration, att det inte finns, aldrig har funnits, inte heller kommer att finnas “lyckliga länder.” Lyckan är inte kollektiv, utan individuell och privat – det som gör en person lycklig kan göra många andra olyckliga och viceversa – och historien är full av exempel, som visar att alla försök att skapa lyckliga samhällen – att ta ner paradiset på jorden – har frambringat verkliga helveten. Världens regeringar bör ha som målsättning att garantera frihet och rättvisa, utbildning och hälsovård, skapa jämlika möjligheter och social rörlighet, reducera korruptionen till ett minimum, men inte lägga sig i ämnen som lycka, kallelser, kärlek, frälsning eller trosövertygelser som tillhör den privata sfären, där lyckosam variationsrikedom bör råda. Denna skall respekteras, ty alla försök att styra den har alltid varit en källa till olycka och frustration.
Fortsæt med at læse “Vilks ikke velkommen på Karlstad Universitet”
