Helle Merete Brix interviewer Paulina Neuding
En af Lars Vilks’ få støtter i anledning af at han kommer til København på lørdag og taler sammen med Frederik Stjernfelt, Mehmet Ümit Necef, Mehdi Mozaffari og Göran Adamson. Neuding er redaktør for magazinet NEO.

Neuding understreger, at ”selvcensur er et stort problem i Sverige som i Danmark. Men svenskerne har en anden mentalitet, og forliger sig i højere grad med at blive censureret. Vi har en anden historie, og der er en reel frygt for racisme.” Dette syn på ytringsfrihed går ifølge Paulina Neuding hånd i hånd med vanskeligheden ved at ytre sig om indvandringsspørgsmål i Sverige:

”Det er blevet forbundet med racisme. Hvis du er antiracist, diskuterer du det ikke. Sverige har formentlig verdens mest generøse system for indvandrere. Der er naturligvis diskrimination, men Sverige har den laveste form for diskrimination overhovedet. Vi har gratis skolegang, gratis uddannelse, gratis tandlæge og gratis læge. Du spørger dig selv: Hvis dette er racisme, hvis dette er så forfærdeligt, hvilket samfund ville ikke være det?”

Støtten til Rushdie, som naturligvis stadig eksisterer i Sverige, har imidlertid ikke medført en generel støtte til ytringsfriheden. Der er forskel på folk: ”Rushdie ses afgjort som mere heroisk end Vilks. Han ses som en mand, der har en mission, det gør Vilks ikke.”

”Du ser at feminisme og alt muligt andet blive smidt ud af vinduet, når religiøse fundamentalister fremsætter krav. Det er besynderligt at overvære. Især når man tænker på, hvor kritiske venstrefløjen har været over for kristendommen, og nu ser, hvordan de bøjer af for krav fra religiøse fundamentalister.” Mikael Jalving:I selvcensurens Sverige.

En regulær folkevandring foregår over Middelhavet

– op gennem Europa til Norden

Af Torben Hansen, historiker

Antallet af arabiske og afrikanske indvandrere, der strømmer til Europa, slår alle rekorder. Siden nytår er 100.000 landet alene i Italien. Men også Grækenland modtager mængder af asylsøgere – især fra Syrien. Dette pres frembringer dyb uenighed mellem regeringerne og EU-kommissærerne og mellem regeringerne indbyrdes i flere EU-medlemslande.

Matteo Renzi, Italiens kommunistiske statsminister, appellerer til EU om økonomisk støtte til at modtage de illegale indvandrere. Regeringen i Rom placerer dem i kommunerne, der i flere tilfælde protesterer voldsomt på grund af de mange problemer, dette medfører. Spaniens borgerlige regering fører derimod en politik, der går i en helt anden retning end den, italienerne og kommissærerne i Bruxelles vælger.

Fortsæt med at læse “Pat Condell on Rotherham: The real enemy within”

Mellem 80 og 100 demonstranter. Skrivelse overleveret til den svenske ambassadør. Godt med radio og TV, taler og sange. Radio 24-7 er endda med på sejlturen. Der var de sædvanlige AFA’ fotografer, venstrefløjens Se & Hør. Næste stop Malmø. Næste igen, Häktet i Ystad. Park skal befinde sig på en åben kvindeafdeling, men han er jo fængslet i og af matriarkatet Sverige.

Berlingske leder 3.9: Berlingske leder om Dan Park: En lige højre til ytringsfriheden, DI Kärleksfull protest mot Sverige, Muhammedtegneren Franz Füchsel Tilfældet Sverige, et TFS interview med Henrik Rönnquist, Dan Parks gallerist. Det er ham der taler på øverste foto. Se også debat i DR 2 Deadine mellem Jakob Mchangama og Martin Ågård, Aftonbladet, min. 19:36-33:00.

Ågård er systemets mand, der opnås ingen enighed, kan man roligt sige. Ågård lyver endda frisk, Park har ikke andet med Svenskernes Parti at gøre, end at han har dem som Facebookvenner blandt mange andre, og det er ikke kriteriet for at båse folk andre end altså for Aftonbladet. Dan Parks politiske observans er der ingen, der kender, ligesom man heller ikke kan sætte Lars Vilks i bås. Fotos © Snaphanen, klik f. helskærm.

Fortsæt med at læse “Og Dan Park-flotillen sejlede”

Ny bok av Julia Caesar: Landet som försvann. Politiskt inkorrekta krönikor.

Vad är ett land? Ett geografiskt område med gränser mot andra länder. En nation med ett antal invånare. Men ett land är också ett hem. En trygg plats som du delar med människor som liknar dig själv, som kommer ur samma kulturkrets och delar värderingar och sociala koder. Det land där vi föds formar oss in i en tillhörighet och gemenskap som lägger grunden för livsviktig trygghet och tillit. De utgör det kitt som håller landet och befolkningen samman. Tillsammans delar vi på plikter som att arbeta och betala skatt, men under ytan löper osynliga trådar i en värdegemenskap som vi kanske inte ens är medvetna om förrän vi konfronteras med helt andra värden.

Över hela världen söker sig människor till andra med samma etnicitet och kultur som de själva. Om man definierar Sverige som ett hem bryter definitionen samman. Sverige är inte längre ett hem utan ett djupt splittrat land, präglat av motsättningar och konflikter mellan olika etniska och religiösa grupper, mellan alltmer polariserade politiska åsiktsgrupperingar och mellan befolkning och elit.

Med massinvandring som medel genomför svenska politiker ett regelrätt befolkningsutbyte. Under den borgerliga alliansregeringens åtta år vid makten har 806 462 utlänningar fått uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i Sverige. Nästan en miljon. Bara under första halvåret i år har 32 997 utlänningar fått uppehållstillstånd. Antalet utrikes födda i Sverige ökar 12,5 gånger mer än den svenskfödda befolkningen.

Lilla Sverige med 9,5 miljoner invånare tar emot flest asylsökande i hela Europa, inte bara per capita utan i absoluta tal. Hela asylsystemet har havererat. Men i valrörelsen inför riksdagsvalet den 14 september står statsminister Fredrik Reinfeldt på Norrmalmstorg i Stockholm och uppmanar svenska folket att öppna sina hjärtan. Det räcker inte att Sverige är Europamästare i asyl och som enda land ger alla syrier permanent uppehållstillstånd. För en humanitär stormakt krävs mer, mycket mer. Fredrik Reinfeldt vill utvidga asylhaveriet till nationell kollaps. De röd-gröna partierna med Stefan Löfven (s) i spetsen vill samma sak.

“Landet som försvann” är en samling politiska krönikor om ett kluvet land där allt fler ord blir onämnbara och tystnaden breder ut sig. Journalisten Julia Caesar (pseudonym), krönikör på Snaphanen och vald till en av Sveriges hundra viktigaste opinionsbildare 2013, tecknar ögonblicksbilder av Sverige under den turbulenta perioden mellan riksdagsvalen 2010 och 2014.

Ur förordet:

“Jag skulle skämmas för att kalla mig journalist om jag inte försökte ge mina läsare en så sann bild av verkligheten som möjligt. Dessutom har jag alldeles för starka band till de förfäder som har levt före mig för att kunna svika deras liv, arbete och drömmar. För mig är det viktigare att hedra dem och deras verk än att pressa in mig i en politiskt korrekt mall för att bli accepterad av den meningsbärande elit som en bit in på 2000-talet dominerar den offentliga debatten. Deras epok kommer inte att vara för evigt. Sanningen har en benägenhet att borra sig fram även i de mest osannolika sammanhang och vid tidpunkter då ingen trodde att det var möjligt.”

Boken kan beställas från Books on demand.

Tarek Fatah kommenterer fra Norge den omdiskuterede march i Oslo for en uge siden: “White people are so easily fooled”. Statsminister Erna Solberg marcherede ganske ‘cueless’ foran alle islamisterne. Sådan vandrer vestlige politikere os dybere ind i en fælde, indtil den dag vi vælger noget, der ved lidt om det de gør. Sverige er om jeg så må sige ‘fucked’ allerede, de har overhovedet ikke opdaget det, Ullenhag frygter at ISIS leder til øget svensk “islamofobi,” – det fører til en ganske reel angst, vil han opdage. Ullenhag er en nullitet og en sovepille, der fører svenskerne dybere ind i ulykke der aldrig må blive Danmarks. Frankrig og England følger nær efter, men måske man skal takke ISIS for at give englænderne noget der ligner et nervesammenbrud. Endelig? Se også Vi er ikke så unike af HANS RUSTAD.

Psychology of sexual abuse is ingrained in Islam

Af Nicolai Sennels, psykolog

The recent rape scandal in Rotherham, England, where authorities ignored the fact that packs of Pakistanis were abducting, raping, and torturing children by the hundreds, forcing them to abort their unborn babies and threatening to kill them in the most horrific ways if they told about the abuse, is far from unique. The phenomenon of “Asian” gangs — which actually are Muslim gangs — seducing children and youngsters with gifts, drugs and promises of love, or simply using sheer violence, to get get their sexual and paedophilic lusts satisfied, is haunting many British and European cities.

There are several reasons for this. The first is Islam. It is a fact that its founder and prime role model liked to rape small children. Mohammed, the prime example for Muslims, married Aisha when she was six and had intercourse with her when she was nine. Besides, according to the Quran (4:24), Muslims are allowed to have sex with females slaves — which is exactly what their young victims are. Uncovered women are in many Muslim cultures seen as a kind of prostitute, and if a man is aroused by such a female, then — partly due to the corrupted logic of responsibility within Muslim psychology — the female is blamed for being raped (and will therefore often face execution).

Another reason for the high number of rapists among Muslims is that Islamic law and Muslim culture have a tendency to pervert sexuality. Just like celibacy among Catholic monks often spawns harmful sexual behaviour, the sexual repression within Islam is a great hindrance for sexual needs to express themselves naturally. The sexual drive is instead directed towards more accessible sources of relief, such as children and animals. In fact, Pakistanis come in as the world’s #1 when it comes to searching for perverted sexual material — donkey sex, child sex, etc. — on the internet. One survey showed that 95 percent of Pakistani truck drivers have sex with children — and it surely is not just the truck drivers who have such urges.

Fortsæt med at læse “Oslo: Mod Sunni ISIS – for Shia, Teheran og Jihad”

Jakob Mchangama mangler hele dommen mod Dan Park – den kan han få af mig: MALMÖ TINGSRÄTT DOM 2014-08-21 – men han gør opmærksom på en interessant detalje i den. Det bestyrker mig i den antagelse, jeg havde, at Dan Park aldrig ville være blevet dømt for noget i Danmark og slet ikke til fængsel. At mange menige svenskere i en voxpop på JP og tilsyneladende alle jurister og kunstnerkolleger undtagen Vilks, mener Park bør sidde i fængsel, skulle de tage og skamme sig rigtig meget over.

Men læser man pressemeddelelsen fra Malmö Tingsrätt (selve dommen er ikke frit tilgængelig), er der fra et juridisk synspunkt (og med forbehold for ordlyden af selve dommen) noget, der tyder på, at Tingsrätten ved et lille kunstgreb har indsnævret beskyttelsen af ytringsfriheden mere, end hvad der følger af retspraksis fra den Europæiske Menneskerettighedsdomstol.I pressemeddelelsen fremgår det, at

”Tingsrätten skriver i domen att den som utnyttjar sin yttrandefrihet – i bild, tal eller text – också har en plikt att så långt möjligt undvika uttalanden som är omotiverat kränkande för andra och uttalanden som inte bidrar till någon form av allmän debatt. I domen står att Dan Parks och galleristens syfte med utställningen inte har varit att föra en saklig debatt utan mer att provocera. På det sätt de spridit bilderna har de inte tagit sitt ansvar. Skyddet för den enskilde att slippa kränkningar och nedsättande omdömen går därför i detta fall före yttrandefriheten och rätten till den fria konsten”

Rettens passus om, at den, der udnytter sin ytringsfrihed, har et ansvar for ikke unødigt at krænke andre, er næsten verbatim taget fra den Europæiske Menneskerettighedsdomstol afgørelse i Otto-Preminger mod Østrig (og går også igen i sager som I.A. v. Turkey og Murphy v. Ireland). Men disse sager handler om blasfemi og krænkelse af religiøse følelser, ikke om hate speech. Her er et citat fra præmis 49 i Otto-Preminger sagen [Efterfølgende citat udeladt, se på link]:

EMDs præmis om, at man ikke unødigt må krænke andre – der i sig selv er dybt problematisk– gælder altså ikke generelt, men særligt i sager om religiøse følelser. Med andre ord har Malmös Tingsrätt tilsyneladende anvendt en ”krænkelsesstandard”, der finder anvendelse i blasfemisager, i en sag om hate speech, hvilket medfører, at standarden for, hvad der udgør hadsk tale er blevet sænket betragteligt. En sådan argumentation har man mig bekendt ikke set danske domstole anvende. I forhold til § 266 b skal der være tale om trusler eller ”forhånende og nedværdigende” udtalelser rettet mod en bestemt gruppe. De to sidstnævnte begreber er i sig selv ikke nemme at definere, men der skal betragteligt mere til, før en udtalelse kan kategoriseres som ”forhånende og nedværdigende” end blot ”krænkende” uden at krænkelsen er kvalificeret.Dan Park: Når krænkelse bliver til hets mot folkgrupp.

København Nordvest – politikernes multikulturelle Limbo

(Foto: Den nye shiamoské på Vibevej under opførelse, klik f. helskærm.) Jeg kender hver sten i gaden, men jeg har ikke været der i femten år. Jeg kendte det, fra da jeg kørte taxi i 70 og 80’erne. Man får en meget fornemmelse for, hvem der bor hvor i en storby fra en taxi. Nordvest var arbejdere, pensionister og studerende, alle dem velfærdsstaten havde givet et tåleligt minimumsliv, da den kom. Det var også dem, den samme stat forrådte før alle andre.

Nordvest er ikke Danmark længere andet end pletvist. Det er forslumret i mellemøstligt plastisk tingel tangel, almennyttige rædsler, mobilbutikker og grønthandlere. En dansker føler sig fremmed her. Dette er ikke mit land, de der mennesker er ikke mine landsmænd. Vi, der tror vi lever i et demokrati, blev aldrig spurgt om et spørgmål, der er væsentligere end forsvar, sygehuse og skole, som politikerne ellers gerne vil have ‘brede forlig’ om. Vi er blevet kuppet af dem, slet og ret, de har skidt på demokratiet, for der var aldrig noget flertal for det, og de vidste det. De vil selvklart gerne have, vi glemmer deres flagrante forræderi, men jeg gøre mit til, at de bliver husket person for person. Uden en erindring om, hvordan det blev sådan, er efterkommerne endnu mere fortabte i en uvis fremtid.

I Sverige kan den herskende klasse godt lide at snakke om “hadeblogs”. Jeg kan fortælle dem, at når jeg en sjælden gang føler noget der ligner had dyb foragt, så er det for den herskende klasse og dens politikere. Ikke beviserne på dens godhed – klienterne. Mit had kan være så plagsomt, at jeg ikke tåler synet af Politiken eller Margrethe Vestager, Mogens Lykketoft eller Holger K Nielsen. De Radikale var de mest fanatiske, men Socialdemokratiet har hovedskylden, for de havde sammen med de Konservative mest magt, da Udlændingeloven af 1983 blev vedtaget. Hvad jeg virkelig mener om dem, egner sig ikke til at komme på tryk.

Tænk engang, hvis mange andre får det som jeg, så bliver der ikke rift om politikerjobbet. Jeg burde lave en grundigere fotoreprotage fra Nordvest og vise det til alle dem, der stadig er så naive at de har tillid til den herskende klasse. I dag var jeg bare i transit i dette limbo, de har skabt.

Ti minutter efter kørte jeg forbi den overklasseskolen på Bernstorfsvej. Diplomat-Mercedesserne med deres uniformerede chauffører holdt i kø for at samle de velklædte børn op. De vil skide på Nordvest og de danskere, der er gjort fremmed i deres eget hjem, de har aldrig hørt om det, som sikkert resten af Gentofte og Nordsjælland. Jeg hader forresten også overklassen, hvis jeg har glemt at skrive det. Både den akademiske og pengeoverklassen tænker, at når vi der husker det homogene Danmarks og dets fællesskab er borte, bliver alt fryd og gammen.

Glæd jer ikke for tidligt, siger jeg. Husk dem der gjorde dette, når du skal stemme! Jeg kan tillade mig at melde mig ud af det samfund, man ser på billederne. Jeg har stemt og skrevet imod det, min andel i det er nul, men hvem hæfter for det, når det går endnu værre end i dag? Politiken? Gentofte? Helle Thorning? De politiserende islamologer? Nej, det bliver bunden, der skal tage skraldet til den tid også. Derfor hader jeg overklassen og stort set hele politikerslænget, og de ungdomspolitikere, der kommer til – halve bachelorer og flaskesamlere i Netto – I skal vide, at i den branche i vil gøre lykken i, går jeg ind for arvesynden: Kommer der en straf, er I lige så skyldige som jeres forgængere.

Fortsæt med at læse “Malmö Tingsrätts lille kunstgreb”

More than 100 babies of the Rotherham child abuse girls, 13 years ago Arshid Hussain was accused of abusing 18 girls in Rotherham – why are police only NOW acting on the claims? He made her pregnant again six months later – and allowed her to keep her child, but only if she became a Muslim.  Abuse scandal is a ‘vastly wider issue’ than Rotherham.

Scruton: “Not wanting to rock the multicultural community boat”

Sociologists convinced government that the police are racist

Ordinary people are so intimidated by this that they repeat the doctrines, like religious mantras which they hope will keep them safe in hostile territory. Hence people in Britain have accepted without resistance the huge transformations that have been inflicted on them over the last thirty years, largely by activists working through the Labour Party.

They have accepted immigration policies that have filled our cities with disaffected Muslims, many of whom have now gone to fight against us in Syria and Iraq. They have accepted the growth of Islamic schools in which children are taught to prepare themselves for jihad against the surrounding social order. They have accepted the constant denigration of their country, its institutions and its inherited religion, for the simple reason that these things are theirs and therefore tainted with forbidden loyalties. Why Did British Police Ignore Pakistani Gangs Abusing 1,400 Rotherham Children? Political Correctness

BBC: The Lessons of Ray Honeyford

Hvad man kan læse af Honeyford-sagen, spørger programmet, er at jo senere man tager et opgør med multikulturalismen, desto værre bliver opgøret. Det er det, vi kommer til at overvære i navnlig Sverige de kommende år. Det bliver stygt.

But what does the Honeyford Affair have to tell us today? Have we moved on in our discussions of multiculturalism and education? And how has time changed the views of those involved? Aasmah Mir talks to those closest to the issue: Honeyford’s deputy head; parents and governors; his replacement as Head of Drummond Middle School; Bradford’s Race Relations Officer of the day and Eric Pickles MP, who as Chair of Bradford’s Education Committee at the time, was intimately involved with the long-running controversy. BBC 4, min. 29:00

Det svenske disciplineringsprojekt

Karl-Olov Arnstberg: Kampen mot rasismen kan inte vinnas:

Det är värt att notera att förmodligen har ingen ideologi någonsin i det moderna Sverige varit så retoriskt framgångsrik som mångkulturalismen. Visst finns det kokande kritik under ytan. Jag tror att den i valet leder till att SD blir tredje största parti. Men i media och politikerled är man helt överens om en invandringspolitik som tveklöst för välfärdslandet till ättestupan. Detta till trots – och här kommer min poäng – förstår inte de kamplystna att de är i färd med ett disciplineringsprojekt. De har helt enkelt inte begripit att det är de själva som är överheten utan de tror på fullt allvar att det som pågår är en revolt underifrån; i humanismens namn, alternativt på klassiskt marxistiskt manér, beroende på hur den ideologiska plattformen ser ut. Därav följer att de också är oförmögna att se att deras kamp mot den växande rasismen i själva verket är en kamp mot ett folk som reser sig mot den mångkulturella ideologin och dess konsekvenser [..]

Fortsæt med at læse “Rotherham: “It is a MUSLIM problem””

Fortsæt med at læse ““Det særlige rum under træerne i Kongens Have””

Den svenske gadekunstner Dan Park er blevet idømt seks måneders ubetinget fængsel, fordi hans collager opfattes som hetz mod folkegruppe. Svenskerne har modtaget dommen med applaus, mens dommen er blevet fordømt bredt i danske medier.

Onsdag 3. september klokken 17 har en række bekymrede danskere indkaldt til demonstration til fordel for Dan Park og ytringsfriheden foran Sveriges ambassade i København. Efter demonstrationen afgår en frihedsflotille under ledelse af kaptajn Gert Wiik og den danske performancekunstner Uwe Max Jensen fra Nyhavn til Malmø lastet med øl, frihed og kopier af Dan Parks Entartete Kunst.

Torsdag fra klokken 10 afholder frihedsflotillen en workshop på det centrale Gustav Adolfs torg i Malmø, hvor man med stærk dansk øl som introduktion – og inspiration fra Joseph Beuys ‘s mesterværk Wie man dem toten Hasen die Bilder erklärt – går i dialog med svenskerne omkring Dan Parks kunstværker. Torsdag over middag sejler flotillen videre til Ystad, hvor Dan Park har siddet fængslet siden begyndelsen af juli. I Ystad vil repræsentanter for flotillen opsøge fængslet og bede om at få Dan Park udleveret, så han kan afsone den resterende del af sin straf under passende forhold i Danmark. Dansk frihetsflotilla seglar med öl, frihet och Entartete Kunst till Sverige. (Se også Katrine Winkel-Holm: Farvel til den kunstneriske frihed i Sverige og Dan Park överklagar sin dom.)

Is free speech dead in Britain?

Paul Weston, George Igler og Anne Marie Waters, tidligere Labour, nu Sharia Watch.  CBN via GoV

Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Mellan pest och kolera. Mellan Scylla och Karybdis. Eller: Ur askan i elden. Riksdagsvalet den 14 september står mellan en trött borgerlig alliansregering som under åtta år har slagit nya invandringsrekord varje år, och socialdemokrater som låtsas att de kan bilda regering på egen hand – men kommer att bli bundna till händer och fötter av de verklighetsfrämmande extremisterna i miljöpartiet och vänsterpartiet.

Under det som på ytan ter sig som en förutsägbar valrörelse med förutsägbara positioneringar och tomma vallöften ruvar en varböld som kommer att spricka på valnatten. Den består av alla frågor som politikerna har vägrat ta i, och de är många. På valnatten stelnar de bildmässiga leendena, då vaknar hyenorna som fortfarande lurar tyst i kulisserna. Det kommer inte att bli någon trevlig tillställning när Sveriges nya maktkonstellation ska formas. Huvuden och tårar kommer att rulla.

“Invandringspolitiken mitt i ett systemhaveri”

Bakom valrörelsens dimridåer och bondfångeri finns den vanliga beröringsskräcken inför Sveriges ödesfråga, invandringspolitiken. Sjuklöverpolitikerna har målat in sig i ett hörn och belagt sig själva med munkavle för att slippa ta ansvar för det praktsvek de begår mot svenska folket när de utan stöd i folkopinionen släpper in Europas största asylinvandring. Av rädsla för att få smaka på sin egen rasistmedicin har de bakbundit sina händer. Det är betydligt mer riskfritt och ångestdämpande att prata om pseudofrågor, som en tredje pappamånad.

“Den svenska flykting- och invandringspolitiken står mitt i ett systemhaveri. (…) Valrörelsen 2010 gick ut på att utmåla SD som illitterata neanderthalare och inte angripa problemen alls. Denna valrörelse tycks gå ut på att angripa SD som illitterata neanderthalare och rabbla siffror med tveksam relevans. I praktiken samma förhållningssätt. 2010 fick SD 5,8 procent, 2014 kommer de att landa högre”

skriver socialdemokraten Johan Westerholm på sin sajt ledarsidorna.se.  Johan Westerholm avskyr SD, är säkrast att tillägga.

En avdankad stridshingst mitt i livet

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) ler mot mig på valmaterialet från moderaterna som jag har fått i min brevlåda. Det är ett tillkämpat leende som inte når ögonen, en ansträngd grimas hos en avdankad stridshingst mitt i livet.  “Jag är en stridshingst och bra på att kämpa” sa Fredrik Reinfeldt till TT:s reporter Peter Wallberg i oktober 2013.

Paradoxalt nog är det han som tar ett steg ut ur det inmålade hörn som han delar med samtliga sju gammelpartier. Tio månader efter stridshingstuttalandet står han på Norrmalmstorg i Stockholm och framför i sitt sommartal ett tungt besked till svenska folket. I åtta år har han utmålat invandringen som ren vinst för Sverige. Nu tvingas han erkänna att den kostar enorma summor. Han berättar gärna att alliansregeringen har sett till att skapa 250 000 nya jobb. Men han berättar inte att 806 462 utlänningar har fått uppehållsrätt eller uppehållstillstånd sedan 2006 till och med sista juli i år. Nästan en miljon. Bara under första halvåret i år har 32 997 utlänningar fått uppehållstillstånd.

Arbetslösheten har ökat – trots 250 000 nya jobb

Därför har arbetslösheten ökat till rekordnivå, trots de 250 000 nya jobben – av vilka de flesta har gått till invandrare. Totalt är 433 000 personer arbetslösa i Sverige, varav 130 000 är långtidsarbetslösa. Arbetslösheten är högre både i absoluta tal och som andel av arbetskraften. Det berättar inte Fredrik Reinfeldt. Men han säger att invandringen kostar så mycket pengar att det inte finns utrymme för något annat:

“Jag kan redan säga att det kommer att bli omfattande kostnader för att ta emot dessa människor. De är så pass omfattande att det kommer att lägga ytterligare restriktioner för vad som finns utrymme för i offentlig finansiering. Därför lovar vi nära nog ingenting i den här valrörelsen, det kommer inte att finnas något utrymme för det.”

Men på sikt kommer invandringen att bli inkomstbringande, försäkrar statsministern. Vi ska bara härda ut till dess.

Sommartalet sände chockvågor genom Sverige

Statsministerns sommartal har sänt chockvågor genom Sverige. Stick i stäv med sjuklöverns och journalisternas konsensusagenda har han gjort invandringen till en valfråga. Trots att det har gått två veckor har journalisterna inte hämtat sig än. Hur ska de hantera att landets statsminister erkänner att invandringen slukar så mycket pengar att inget reformutrymme återstår? Nu har husse gett dem lov att beröra det mest förbjudna, men efter så många år av mörkläggning har lögnerna blivit en integrerad del av yrkesrollen.

I decennier har journalisterna med trosvissheten hos en frikyrkoförsamling tutat ur sig att invandringen är en vinstlott, alla som påstår något annat är rasister, och för övrigt får man inte “sätta prislapp på människor” eller “ställa grupp mot grupp” – trots att det är precis vad politiker gör hela tiden. Att bedriva politik är att prioritera. Att prioritera är att välja. Trots påståenden om motsatsen är det ingen mänsklig rättighet att dimpa ner i Sverige med okänd identitet och leva på svenska skattebetalares bekostnad.

Bara statsministern får tala om volymer

För den som har följt de uttalanden som har sipprat från Fredrik Reinfeldts läppar är budskapet på Norrmalmstorg ingen överraskning. I en intervju med Olle Lönnaeus i Sydsvenska Dagbladet i december 2012 säger han att det med en kraftigt ökad ström av asylsökande “är naturligt att folk oroar sig för hur samhället påverkas”. Statsministern talar till och med om “volymer”:

“Men när det sker till stor volym, då finns det en del som känner att nu blir det kanske lite för mycket. Den typen av frågor har naturligtvis människor rätt att ställa sig.”

Drygt en månad senare, i början av februari 2013, tar statsministern migrationsminister Tobias Billström (m) offentligt i örat när han använder samma ord. “Vi måste diskutera volymerna.” Billström får schavottera för öppen ridå. Det är bara Fredrik Reinfeldt som får tala om volymer. Ingen annan.

Skyller på “internationella regelverk”

Hans inövade svar till dem som ifrågasätter massinvandringen är att hänvisa till “internationella regelverk”:

“Att vi inte kan styra över detta. Inte med mindre än att vi avskaffar internationella regelverk och stänger våra gränser för folk som flyr från kriget i Syrien. Men det vore en inhuman politik som jag aldrig kan stödja.” (Grafik: Thoralf Alfsson)

På outgrundliga vägar och av outgrundliga skäl har Sverige tydligen anslutit sig till internationella regelverk och konventioner som inte gäller övriga EU-länder. Hur förklarar man annars att Sverige ger flest asylsökande i hela Europa uppehållstillstånd – inte bara per capita utan i absoluta tal? Eller att vi beviljar uppehållstillstånd/ger positiva asylbeslut till mellan tre och fyra gånger så många utlänningar som övriga nordiska länder tillsammans? 

Hur förklarar Reinfeldt asylbedrägerierna?

Fortsæt med at læse “Söndagskrönika: Mellan pest och kolera”

Babies of the Rotherham child abuse girls, More than 100 teenage girls in Rotherham gave birth to their rapists’ children.

Several of Rotherham’s 1,400 child abuse victims had babies after being made pregnant by the men who raped them. But some of the girls who wanted to keep their children had them taken away under care orders – and were never allowed to see them again.

One of those who had a baby was Laura Wilson, aged 17, murdered in 2010 for ‘bringing shame’ on the families of two Pakistani men who’d had sex with her. She was stabbed and thrown into a canal by Ashtiaq Ashgar, then also 17, when her little girl was just weeks old – after she told Ashgar’s family, and the family of her baby’s father, Ishaq Hussein, 22, about her relationships with them.Social workers had known for years Laura was at risk from predatory Asian gangs. It is suspected she was targeted by men from the age of 11.

Several Rotherham schoolgirls who were victims of sexual exploitation had babies as a result of being raped – children they were then never allowed to see again after having them taken away by social services.The Jay report said that, in several cases, abuse victims suffered the ‘further trauma’ of having their babies removed and contact with their children stopped.

Rotherham: Britain’s first white honour killing: Teen murdered by Muslim lover,  Rotherham – The rule rather than the exception. Drugged and targeted for sex. They were the lucky ones.