Paul Weston sagde i denne video fra februar i år, at den engelske demografi er ved at tippe i indfødte englænderes disfavør. I Londons skoler er kun 20 % af elever oprindelige englændere. Indvandreres fødselsrate er nu 35 % i Storbritannien som helhed, og 70 til 80 procent i de store byer. Englændere vil komme i mindretal i deres land, akkurat som oprindelige svenskere vil blive et mindretal i Sverige omkring 2050. Det er et faktum, som er installeret, og så længe englændere og svenskere stemmer for det, kan man ikke indvende noget formelt imod det. De er muligvis ikke klar over, hvad de stemmer for, men det vil de blive så småningom, og da man man selfølgelig bekymre sig for, hvad der sker. En artikel fra The Mail i går registrerer demografiens hastige bevægelse.
Most mothers came from Poland, India and Pakistan, figures reveal. A total of 184,000 children born in these circumstances in NHS hospitals. The overall 25.5% rate is the highest since records began in 1969. In London in 2011 56.7% of new mums were originally from outside the UK. Newham in London has a rate of 77% of foreign mothers. The lowest levels were in the north-east of EnglandNet migration is still at more than 200,000, much higher than the 2015 target of under 100,000, Quarter of Britain’s babies are born to foreign mothers – and this is where they all come from (Europe’s Muslim population triples in 30 years)
En araber kommer til byen
DR dokumentar fra 2008 genudsendt i aftes, men jeg har først set den nu. Portræt af en ulykke i svøb, men fremragende lavet af Ahmad Ghosein. “Hvordan skal problemerne løses? Jeg ved det ikke,” siger han opgivende til sidst i programmet. Det er der heller ingen andre, der gør, heller ikke de hovedansvarlige, der endnu kan lykkes med foregive, at de kan. Når den ikke længere går, vil jeg nødig være i deres sko. Men + – tyve år til at pakke en kuffert, skulle vel være rigeligt. Jeg kan klare det på halvanden time inklusiv kameras, laptop, mobilt bredbånd, rene skjorter og pibe-værktøj. Gør nellikerne klar til pakning, hvis I har de samme anelser som jeg.
Dansk dokumentarfilm om araberne på Nørrebro. Om identitet, tro og dagligdag i ghettoen. En libanesisk filminstruktør lander i den berygtede københavnske bydel og får til opgave at lukke arabernes døre op. Han tror, at Danmark er et lille smørhul, men finder ud af, at der er store problemer under overfladen. I dokumentaren møder vi alle generationer, og kommer tæt på de unge kriminelle drenge, der står i problemer til halsen. DR
The English Defence League (EDL) had intended to peacefully protest by holding a march in Walthamstow, Waltham Forest, but their route was blocked and they were attacked.As reported yesterday by Digital Journal the EDL had come to Walthamstow, East London to protest about problems with Muslim extremists in the area.Peaceful EDL Walthamstow demo attacked by far-left extremists
The situation in Walthamstow was an absolute disgrace. There was a huge amount of violence, but only from the Left and Islam.We were at the meeting point, and there were some 500 Islam/lefties just 15 feet from us. Bricks, bottles etc were thrown, and one line of police which gave way at some points. All violence came from the UAF and the Muslims, and the police arrested no one.They kettled the main EDL group away from the leaders. We were outnumbered, the main EDL march told to go home and we did. But it took half the night, and we were detained and searched and warned. The Failure of the Metropolitan Police in Walthamstow – Paul Weston: England’s New Totalitarian Police Force.EDL demo canceled after police fail to control violent Islamic supremacist and Leftist mob
Massemedienes dom?
Denne kronikken er blitt sendt til de norske avisene Aftenposten, Dagbladet og Adresseavisen, som alle avviste den. Adresseavisen mente at det nå var for sent å publisere teksten. Den publiseres derfor på internett her.
Av Peder Jensen alias Fjordman
Jeg har unnlatt å komme med bastante konklusjoner om Breiviks tilregnelighet, både fordi jeg aldri har møtt ham og fordi han genuint fremstår som et komplisert og svært spesielt tilfelle. Han er åpenbart forskrudd, men dette medfører ikke automatisk at man ikke kan forstå konsekvensene av sine handlinger. Uansett hva slags merkelapp man setter på ham er han uvanlig. Breivik er abnormal selv blant de abnormale.
Den kalkulerte og kyniske måten han planla og utførte sine angrep på taler klart til fordel for tilregnelighet, men saken er ikke helt uproblematisk. Det finnes de som mener at Breivik skal dømmes for sine grusomme forbrytelser på vanlig måte, men som likevel har en litt flau smak i munnen over måten dommen er blitt til på.
Det er vanskelig å fri seg fra følelsen av at dommen ble formulert under et eksepsjonelt sterkt og aggressivt press fra massemediene på alle rettens parter som har hatt en betydelig og kanskje avgjørende effekt på utfallet.
Oslo tingrett brukte flere måneder på en rettssak der gjerningsmannen allerede hadde tilstått og det var 100% sikkert at han hadde begått forbrytelsene han var tiltalt for, pluss ytterligere to måneder på å komme frem til en dom.
Likevel har retten i løpet av alle disse månedene brukt relativt liten tid på å analysere Breiviks såkalte manifest. bDe første delene av det, som har en absurd lengde og er elendig redigert, inneholder hundrevis av sider med sitater fra Wikipedia samt en rekke ulike skribenter som Robert Spencer, Bat Ye’or, Daniel Pipes og meg. Mange av tekstene er isolert sett logisk sammenhengende, men det er kun fordi Breivik ikke har skrevet dem.
Del nummer 3 er derimot dramatisk annerledes og samtidig den som uten tvil er mest direkte formet av Breiviks eget forvirrede sinn. Den reflekterer blant annet hans uvanlig sterke voldsfascinasjon og kan derfor gi oss et viktig innblikk i hans psyke før angrepene.
Han fremstiller seg der som “judge, jury and executioner”, dommer, jury og bøddel. Det finnes flere mulige kilder til dette uttrykket, men en av de mest sannsynlige er tegneseriefiguren Judge Dredd. Dersom dette er riktig betyr det at Breivik identifiserte seg med en figur like oppdiktet som Mikke Mus og Donald Duck.
Enkelte av ritualene han beskriver for det påståtte terrornettverket Knights Templar minner påfallende mye om et halvdårlig dataspill eller en tegneserie av typen Conan barbaren. Kombinert med hans egenkomponerte uniform med bisarre, oppdiktede medaljer fremstår Breivik som nokså komisk. I neste sekund beskriver han derimot uhyrlige voldsfantasier og planer om hvordan KT skal detonere elektromagnetiske pulsvåpen over europeiske byer og sprenge atomreaktorer i luften i år 2025.
Dommerne skriver at de ikke tror Knights Templar eksisterer men at Breivik kan ha fastholdt nettverkets eksistens for å skape frykt. Dette er tenkelig. Problemet med denne hypotesen er at hvis man leser del 3 av manifestet er det klart at han virkelig har levd seg inn i dette. Det er mindre pasjon å spore når han snakker om ulike ideologier enn når han snakker om dreping, slik psykiaterne Torgeir Husby og Synne Sørheim har påpekt.
Det står ting i del 3 som er mer eller mindre ukjent til og med på internetts sinteste og mest obskure nettsider, inkludert beskrivelser av tanker som er så vanvittige at ikke en gang de fleste reelle nynazister presterer noe tilsvarende. Breivik sammenligner seg selv med Sankt Georg, skytshelgenen for blant annet England, og antyder på ramme alvor at han kan bli kåret til helgen av den romersk-katolske kirken på grunn av sin massakre.
Fagdommerne Wenche Elizabeth Arntzen og Arne Lyng pluss meddommerne Ernst Henning Eielsen, Diana Patricia Fynbo og Anne Elisabeth Wisløff hevder enstemmig i dommen at Breivik kan identifiseres med en subkultur som er “islamfiendtlig og høyreekstremistisk”, noe de flere ganger omtaler som nesten samme sak, selv om de presiserer at andre ikke støtter hans massakre.
Dette omfatter indirekte mange av dem som ble sitert tidlig i manifest, for eksempel forfatteren Robert Spencer, som har grunnlagt nettsiden Jihad Watch og skrevet flere bestselgende bøker, historikeren Daniel Pipes som har en doktorgrad fra Harvard University samt legen og historikeren Andrew G. Bostom.
Breivik sammenligner seg med tegneseriefigurer, tror at han vil bli erklært helgen for å skyte femten år gamle jenter i hodet og fantaserer om å bli konge samtidig som hans imaginære venner sprenger dusinvis av atomreaktorer i luften. Dette kunne muligens kalles for bisarre vrangforestillinger, men dommerne antyder at slike tanker ikke er uvanlige blant islamkritikere på den politiske høyresiden.
Dommen refererer ukritisk til såkalte ekspertvitner som Lars Gule og Øyvind Strømmen, som har bygget hele sin karriere på å lete etter skumle antiislamister under enhver seng. Breivik sier at han ville kopiere islamske jihadistiske terrorister. Det venstreradikale vitnet Mattias Gardell har samarbeidet åpent med representanter for Hamas, en islamsk terrororganisasjon av nettopp den typen Breivik beundrer. Likevel mottok ikke Gardell ett eneste kritisk spørsmål om dette fra retten. Han fremstilles av domstolen kun som en nøytral akademisk ekspert.
I kontrast til dette ble personer som den innvandringskritiske akademikeren Ole Jørgen Anfindsen av dommerne under rettssaken offentlig antydet å tilhøre det samme “høyreekstremistiske miljøet” som massemorderen. Den politiske slagsiden var pinlig tydelig i dette tilfellet.
Norsk presse er samstemte om at dommen i Breiviksaken var “modig”. Dommerne har gitt etter for presset fra en av de største mobbekampanjene i landets historie, der mobben ble ledet av redaksjonene i NRK, VG og Dagbladet. De har ignorert etablert rettspraksis omkring tvil, gitt det politiske establishment og massemediene akkurat den dommen de hadde bestilt på forhånd og dessuten pekt på de foretrukne syndebukkene. Man kan gjerne hevde at å følge minste motstands vei er modig, men det blir ikke nødvendigvis sant av den grunn.
BBC Michael Palin and the Mystery of Wilhelm Hammershoi,‘
“There is obviously something going on, but you dont know, what is is.”
Der er en reklame i starten, klik tilbage til minut 00:00. En meddigtende, vederkvægende – er man forstået med det ord ? – BBC dokumentar, hvor Palin går i Vilhelm Hammershøis fodspor i England, Holland og Danmark. Se den! Et dejligt portræt af Danmark, en helt særlig maler og min barndoms Christianshavn.
Michael Palin, kendt fra Monty Python og de mange rejseprogrammer, er også en stor kunstelsker. Palin har i mange år været fascineret af den danske maler Vilhelm Hammershøi (1864-1916) og hans drømmende, melankolske billedunivers. De fleste af Hammershøis billeder er enten mennesketomme interiører eller interiører med en enkelt, sortklædt kvindeskikkelse, der ses bagfra. Palin tager på en rejse, der fører ham fra London over Holland til Danmark, hvor han i København, Helsingør og Kalundborg forsøger at lære den danske maler og hans tid bedre at kende. I København taler Palin bl.a. med Christopher Bo Bramsen, som er grandnevø til Alfred Bramsen, der både var samler af Hammershøis værker og fungerede som hans mæcen, og med Erik Steffensen, der er professor på Kunstakademiet.Michael Palin på sporet af Hammershøi.
Asylsökande somalier har sedan några år fri lejd in i Sverige på grund av den osäkra situationen i deras hemland. Det har lett till kraftigt ökande och alltmer utstuderade asylbedrägerier. Tusentals afrikaner av helt andra nationaliteter har lurat till sig uppehållstillstånd i Sverige genom att påstå att de kommer från Somalia. Den somaliska nyhetssajten Mareeg uppger nu att majoriteten asylsökande som påstår sig komma från Somalia inte alls är somalier.”Så många som 85 procent kan komma från Somalias grannländer Djibouti och Somaliland” skriver Adan Diini på Mareegs internetsajt. Asylbedrägerierna styrks av uppgifter från det lokala flyktingmottagandet i Värmland.
En källa i Somalia som av säkerhetsskäl vill vara anonym uppger att en våg av djiboutier började söka sig till Sverige från 2007. Bara under det året uppskattas omkring 7 000 djiboutier ha sökt asyl i Sverige genom att lämna falska uppgifter om att de kom från de södra delarna av Somalia. Det är inte bara ett asylbedrägeri som kostar de svenska skattebetalarna miljarder – det har också lett till väldiga problem i flyktingförläggningarna på grund av mycket stora olikheter i kultur och traditioner mellan somalier och djiboutier.
Enligt Eric L, socialarbetare i Värmland, har mängder av fransktalande ”somalier” strömmat in i landskapet. Det har utlöst både förvirring och förvåning, eftersom ytterst få somalier talar franska. Trots att Eric L har arbetat med somalier i Sverige de senaste femton åren har han aldrig upplevt så många fransktalande ”somalier” tidigare.
Jens T, som arbetar som svensklärare i Lernia AB, uttrycker samma förvåning. Den oväntade upptäckten av fransktalande ”somalier” har tvingat personal inom SFI (svenska för invandrare) att köpa in franskspråkiga läromedel och i några fall erbjuda fransktalande tolkar och assistenter.
”I Sverige är livet lätt, man behöver inte arbeta”
En djiboutier som inte vill uppge sitt namn på grund av rädsla för repressalier från sina landsmän berättar att han lämnade Djibouti i maj och kom till Sverige via Frankrike:
”Det finns inga jobb i Djibouti, korruptionen är våldsam och det är svårt att få fram mat att ställa på bordet. I Sverige är livet lätt, och det är ännu lättare att få papper. Man behöver inte ens arbeta för att kunna ställa mat på bordet. Jag har rekommenderat alla mina vänner och släktingar att komma hit, man behöver ju inte arbeta här. De flesta av dem är på väg. Fem har redan anlänt och sökt asyl, och två har redan fått PUT (permanent uppehållstillstånd).”
”Jag frågade honom hur han hade burit sig åt, och han blev omedelbart irriterad”, skriver Adan Diini. ”Han sa att han hade sökt asyl på migrationsverkets asylenhet i Kållered utanför Göteborg.”
”Sverige är paradiset för mig”
”Jag hävdade att jag kom från Somalia. Jag fick svara på några enkla frågor om mitt namn och födelsedatum. Sedan jag blivit registrerad gav de mig en tid för en utförligare intervju ett par veckor senare och skjutsade mig till en flyktingförläggning. Livet är lätt här, öl och alkohol som jag gillar är billigt. Kat finns tillgängligt om man vet var man ska få tag i det. Jag klarar mig utan att arbeta så mycket. I Djibouti arbetade jag 18 timmar per dygn varje dag för mindre än 150 dollar i månaden. Jag gillar Sverige, det är paradiset för mig” sa djiboutiern.
Grattis Sverige – dumhetens hemvist på jorden
Djibouti är det enda franskspråkiga landet på Afrikas horn. Landet gränsar i norr till Eritrea, i nordväst och väster mot Etiopien och i söder till Somaliland, präglas av stor fattigdom och femtioprocentig arbetslöshet . En stor del av den vuxna befolkningen har aids. Landet har varit fransk koloni och är än i dag beroende av bistånd från Frankrike. Cirka en tredjedel av befolkningen är nomader som lever på boskapsskötsel. Som så många andra afrikanska länder leds republiken Djibouti av en korrupt diktator. Hans namn är Ismail Omar Guelleh, och han sägs vara en av Afrikas rikaste ledare.
Det finns än en gång anledning att utbrista ”Grattis Sverige!” – dumhetens och godtrogenhetens förlovade land på jorden. Vi profilerar oss alltmer som mänsklighetens sopstation på jorden.
–Ziehende gauner – sigøjner – betyder rejsende tyv. Sproget er ofte klogere end vi selv tør være, og det er naturligvis derfor så mange har travlt med at lave det om. Sprog er magt, og der er jo altid mange liebhavere til den. De færreste af dem, har fortjent den, og vi der kritiserer den, vil ikke have den.
Det var Villy Sørensen, der lærte mig at søge ordenes rødder og det, jeg kunne lære af dem. Sproget gemmer også på tvivlsomme sandheder, men tommelfingerreglen er, at ordene er formet af århundreders erfaringer, der er så gode – eller bedre – end en hvilken som helst nyere omformulering.
Eftersom muslimer i højere grad tilbeder Muhammed, forbilledet for et hvert menneske, end Allah, var det gammeldanske “muhamedanere” – der var gældende indtil for 30 år siden – også langt at foretrække, fordi det var mere præcist beskrivende. Den sproglige kamp blev imidlertid vundet af andre kræfter, mens dansken fik sig en slummer, han ikke helt er vågnet af endnu. Nu spiller han på den sproglige udebane.
Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!
Det mullrar i de svenska kommunerna. Om man lägger örat till marken hörs ett dån som förebådar ett kommande skalv. I flera decennier har Sveriges invandringspolitik saknat verklighetsförankring. Någonstans kommer det att brista. Naturlagar gäller även invandringspolitik. I all perverterad utveckling finns en punkt där allting kraschar. Vi ska inte räkna med att politikerna självmant kommer att ändra kurs. De har målat in sig i ett hörn och effektivt bakbundit sina egna händer med epitet som ”rasist” och ”främlingsfientlig”. Det behövs en katalysator, en utifrån kommande kraft som får allting att brisera.
Just en sådan kraft har politikerna, utan att själva inse det, bjudit in i landet: somalierna. Med sin totala brist på anpassning till det svenska samhället och alla andra samhällen som de flyttar till är somalierna den katalysator som Sverige i sin nöd länge har ropat efter. De kommer som gudasända och är helt enkelt droppen som får bägaren att rinna över. Den försörjningsbörda som den somaliska invandringen tvingar på svenska folket skapar så stora sprickor i det svenska samhället att invandringsvansinnet inte längre går att dölja eller bortförklara. Nu återstår bara den bistra sanningen.
Nittio procent av somalierna lever på försörjningsstöd
I min förra krönika, ”Blåsningen”, beskrev jag de allt högre nödropen från kommuner som sviktar under trycket av den somaliska anhöriginvandringen. Eftersom somalier sällan kommer ut på arbetsmarknaden och kan försörja sig själva blir de en extraordinär påfrestning för de mottagande kommunerna. Nittio procent lever på försörjningsstöd.
Kostnaderna uppgår till miljardbelopp, och belastningen på skattebetalande kommuninvånare är enorm. I exempelvis Katrineholm har bara 4 procent av somalierna fått arbete. 96 procent lever på bidrag. Invandrarna utgjorde 2010 en minoritet på 13,9 procent av Katrineholms befolkning men fick 56,8 procent av försörjningsstödet. Bilden är ungefär likadan i alla de kommuner som nu skriker på hjälp, förutom några där det är ännu värre ställt, som Växjö, Nässjö, Borlänge och Söderhamn.
Avtalet med mp kommer att fälla regeringen
Innan sådana här nödrop kommer ut i offentligheten har det gnällts rejält off the record i kommunerna i flera år. Kommunpolitiker försöker i det längsta hålla masken och visa lojalitet mot partikamraterna på riksnivå. Lika stark är drivkraften att bevara en självbild av ”solidaritet” och ”godhet”. När maskerna rämnar och problemen görs offentliga har splittringen redan gått långt. Det är bara början av en smärtsam anpassning till verkligheten vi ser nu. Det kommer mer, mycket mer. Den borgerliga alliansregeringens överenskommelse med miljöpartiet om att underlätta anhöriginvandring från Somalia kommer att visa sig som det desperat ödesdigra misstag den i verkligheten är. Missnöjet pyr framför allt bland de moderata väljarna.
Överenskommelsen är den murbräcka som förr eller senare kommer att kosta alliansregeringen den makt som den så ivrigt trängtar efter att behålla. Regeringen vet det, och panikåtgärderna har redan börjat avlösa varandra. Någon väg tillbaka finns inte. Händerna är som sagt bakbundna och repen vältvinnade. Har man tagit fan i båten får man ro den i land och försöka muta kommunerna till lydnad och tystnad genom att strö ut ett lämpligt antal miljarder av skattebetalarnas pengar.
Erik Ullenhag lever i sagornas värld
I torsdags kom nyheten att kommuner som tar emot somaliska anhöriginvandrare ska få dela på 1,3 miljarder kronor i bidrag från staten. Pengarna ska delas ut under fyra år. Dessutom ska de somalier som kommer hit ha rätt till etableringsstöd, det vill säga statlig försörjning i två år och därefter full rätt att leva på kommunalt försörjningsstöd och slippa arbeta. Att de somalier som redan befinner sig i Sverige ska försörja de anhöriga de tar hit är inte ett alternativ som finns ens på papper. Kravlösheten är total.
Erik Ullenhag lever i sagornas värld. Markkontakt noll. Han har regeringens särskilda uppdrag som lögnhals och propagandaminister. Det är ingen slump att just han har valts till det uppdraget. En avgörande kvalifikation är att han i likhet med historiens övriga propagandaministrar inte besväras av innehav av något samvete. Hans inre är alldeles blankt, lika nollställt som det lilla renskrubbade gosseansiktet. På den plats där samvetet skulle ha suttit har han ett arkiv fyllt till brädden med politiskt korrekta lögner. Vid behov plockar han bara fram några floskler ur arkivet och försöker se ut som om han själv tror på det han säger. En enastående skådespelarprestation i sitt slag.
Vi ska akta oss för Erik Ullenhag
Erik Ullenhag uttalar besvärjelser. Som den här:
”Målsättningen är att människor som kommer till Sverige vill och kan arbeta och lära sig det svenska språket. Jag tror att vi ska akta oss för att hamna i en situation där vi förutsätter att exempelvis somalier inte ska kunna komma i arbete.”
Amen! ”Målsättningen är att människor kan och vill arbeta…” Målsättningen? Och om de varken kan eller vill? Det som var och en kan se med egna ögon, att somalier sällan kommer i arbete, och kanske inte ens vill arbeta – det ska vi akta oss för att förutsätta. För min del tror jag att vi ska akta oss för Erik Ullenhag. När regeringens politik faller samman blir det Ullenhag som får gå först. Men han behöver inte känna sig ensam. Han kommer att få sällskap av bland andra statsminister Fredrik Reinfeldt (m) och näringsminister Annie Lööf (c).
Södertälje: Raseri över orättvisan
Knappt hade regeringen kastat ut mutpaketet förrän sprickorna i kommunerna djupnade ännu mer. Kommunalrådet Boel Godner (s) i det svårt mångkulturberikade Södertälje rasar över orättvisan.
”Regeringens stöd för kommuner som tar emot somalier känns som en direkt provokation mot Södertälje” säger hon. ”Jag blev oerhört upprörd när jag hörde att hela stödet skulle gå till kommuner som tar emot somalier. Och att man motiverade det med att det är så svårt för dem att få jobb. Södertälje har den högsta kostnaden för försörjningsstöd i landet och hälften av stödet går till irakier som inte fått jobb.”
”Regeringen struntar i Södertälje”
Boel Godner hade hoppats och trott att Södertälje skulle kunna få del av regeringens integrationssatsning. Kommunen har tagit emot 8 000 irakier, och fortfarande kommer anhöriga till dem och bosätter sig i Södertälje. Ytterst få kommer ut på arbetsmarknaden. Kostnaden för försörjningsstöd till utrikes födda i Södertälje under 2010 var drygt 252 miljoner kronor.
”Regeringen är ju väl medveten om att detta gett oss stora extrakostnader och andra påfrestningar. Men regeringen struntar i Södertälje. Det är ju helt orimligt att Södertälje och några andra kommuner ska bestraffas för att vi tagit ett större ansvar än andra kommuner”
1960 fanns det inte i någons föreställningsvärld att tiotusentals somalier skulle komma att bosätta sig i Sverige. Då fanns inte en enda somalier i landet, och det är bara drygt femtio år sedan.1970 var de sexton stycken. 1980 hade de ökat till etthundra. 1990 var de 1 441. År 2000 var de 13 082. 2010 var de 37 846. Hur många de kommer att bli är det ingen som vet, men antalet kommer med säkerhet att bli sexsiffrigt inom en nära framtid. Sverige tar nämligen emot flest somalier i Europa, och somaliska kvinnor föder i genomsnitt 6,3 barn.
Medan antalet asylsökande somalier i övriga Europa sjunker, stiger det lavinartat i Sverige. Tiotusentals somaliska anhöriga väntas få uppehållstillstånd i Sverige i år och nästa år, men ingen vet egentligen hur många som kommer.
Statsminister Helle Thorning-Schmidts (S) personlige popularitet i befolkningen er faldet så dramatisk, at en S-borgmester nu forsigtigt åbner den sprængfarlige diskussion om, hvorvidt Thorning-Schmidt står i vejen for socialdemokratisk fremgang. Årsagen er en Megafonmåling, foretaget for Politiken og TV 2, der viser et opsigtvækkende vælgerskred i spørgsmålet om, hvem vælgerne foretrækker som statsminister.
Værtshusejer Jane Pedersen fra Café Viking har fået næsten al opmærksomhed i forbindelse med afpresningssagerne på Nørrebro, hvor indvandrerbander forsøger at true lokale erhvervsdrivende til at betale beskyttelsespenge. Men problemet er langt mere omfattende. Uwe Max Jensen giver en oversigt.Jihad mod værtshuse, Artikel af Uwe Max Jensen.
Jeg går ikke meget op i amerikansk politik, og slet ikke i valgkampene. Jeg udholder ikke den hysteriske valgskampsretorik, heller ikke i Danmark, og USA ligger i valgkamp i to ud af fire år, så det definerer min interesse. Forleden hørte jeg Ann Romneys tale til hjerterne, og jeg blev sløj og måtte slukke efter to minutter. Mit hjerte har ikke været inden om det reklamebureau, der skrev den vamle tale. Jeg overlader den amerikanske valgkamp til de professionelle, der får penge for det. Men jeg bliver ikke sløj af Clint Eastwood. Morsom, dybtfølt pragt-tale af den 82-årige skuespiller. –Clint Eastwood’s Finest Hour.
The escape of Jews from France, which has been picking up pace in the past decade, “may soon reach much more important proportions.” That is the prediction in an important dispatch by the French newspaperman Michel Gurfinkiel and issued this week by Pajamas Media. The prediction comes eight years after Prime Minister Sharon of Israel publicly called on Jews to get out of France and fewer than four months after three Jewish school children and their teacher were murdered at Toulouse.
It turns out, Mr. Gurfinkiel reports, that the killings at Toulouse, while denounced at the highest levels in the Fifth Republic, have actually increased anti-Semitic tendences in France. Even Jewish leaders who have sought a modus vivendi in France are warning that young Jews no longer see a future in the country. This is a story one isn’t getting from the major newspapers or from our own state department.
Mr. Gurfinkiel quotes a rabbi at Paris as telling him: “Any time young people approach me in order to get married, I ask them various questions about their future. Eighty percent of them say they do not envision any future in France.” Mr. Gurfinkiel wrotes that he has heard “similar statements from other French rabbis and lay Jewish leaders.” He quotes a leader at Lyons as confiding to him, “We have a feeling the words are on the wall now. It is not just our situation in this country deteriorating; it is also that the process is much quicker than expected.”
Mr. Gurfinkiel reports that since Toulouse there have been no fewer than six cases of aggravated assault on Jewish youths or rabbis in France. He quotes the Representative Council of French Jewish Organizations as reporting that anti-Semitic incidents of all sorts have increased by 53% compared to the year earlier period. One phenomenon Mr. Gurfinkiel marks is that “Muslim anti-Semitism reactivates in many places a dormant, but by no means extinct, non-Muslim European anti-Semitism.” Escape From France (No Future in France: Dire Times for French Jews.)
“Hvor islamofobisk må man være i Sverigedemokraterne?”
Jeg kender en dansk læge, der i sin ungdom praktiserede på glesbygden i Småland i 60 erne. Han fortalte, at han stødte på psykiatriske tilstande, han aldrig havde set beskrevet i nogen medicinsk lærebog. Han tænkte på de landlige enstöringar, to sønner der havde arvet en fjerntbeliggende gård, boet sammen, aldrig giftet sig og var blevet temmelig alternative i hovedet. Medicinalindustrien havde endnu ikke opfundet en pille til deres tilstand. Deres kærlighedsliv udspillede sig rørende i forholdet til deres dyr, jeg har selv mødt en del af dem. De lyste op, når der kom besøg fra Danmark med bare bryster og en flaske Rød Ålborg. De var godheden selv, men de var specielle, og når de blev syge, kom lægevidenskaben på prøve. Det var en Transkulturel Psykiatrisk prøvelse for min ven.
Det psykosociale Sverige har ikke ændret sig væsentligt på 40 år. Eliten har rigtignok villet flygte fra sig selv og deres mentale arv, men det er stadig en anden verden vi udlændinge aldrig helt forstår selv efter nok så meget midsommer, kräftkalas og OP Andersson. Så velkendt og alligevel fjernt som det uigennemtrængelige Japan. Jo mere man gør sig fortrolig med den verden, desto mærkeligere forekommer den. Men heldigvis er der en hel masse svenskere, jeg er på glimrende bølgelængde med. Vi er brødre og søstre og man slipper ikke så nemt for sin familie, men man lærer at leve med, at de kloge af dem ikke er rigtig kloge.
Senator Samia Ghali har bedt regeringen om at sætte hæren ind i Marseille. Præsident Hollande og indenrigsminister Manuel Valls nægter og siger, at Frankrig ikke er i krig med ydre fjender. “Hæren ville bare udløse 3 verdenskrig”, siger en borger i det ramte område. Ghali siger i videoen (utekstet) at regeringen ikke forstår situationens alvor, og at politiet er oppe imod militære våben og bander, de ikke magter at afvæbne. Overgangen mellem fred og krig er som regel lang og glidende, åben for fortolkninger og en slagmark for sig selv. Kapløbet kan man kalde “hvem definerer virkeligheden inden den definerer mig?” Den nybagte indenrigsminister Vall har haft en meget hektisk ilddåb, hvis jeg tør anvende det udtryk.
I Parisforstaden Seine-Saint-Denis beder borgmesteren Stéphane Gatignon, tidligere kommunist nu Europe Écologie, i dag om permanent patruljering af CRS, det franske paramilitære sikkerhedspoliti.
In calling for the intervention of the army in Marseilles to put an end to the bloody settling of scores in the city, Samia Ghali, the Socialist senator for the Phocean city echoes the demand, in June 2011, by Stéphane Gatignon, the mayor of Sevran (Seine-Saint-Denis) to send blue helmets to his city to curb the infernal cycle of violence. “The only solution is a 24/7 presence, he declared last year. Until there is a change in the law, we cannot manage this situation. We need peacekeeping forces, blue helmets, like those we send abroad to prevent belligerents killing one another.”
“We are confronted with an insoluble situation. There is a real sense of not being able to take any more, which we need to get out of but we are not able to, he explains. We are in a situation where politics needs to take account of the real state of society. I asked for blue helmets to be sent, which is a peacekeeping force, and not an army which would come to make war in the districts.
In his view, it is urgent to intervene to stop the traffic and the infernal circle of violence, otherwise, in a few years, the army will be obligated to intervene “as we see already in Latin America, where it is the army that is responsible for the maintenance of order on the ground,” recalls the politician elected in ’93. “But, in reality, this is already the case in France to some extent. When the police and the gendarmes intervene en masse with helicopters, that approximates a paramilitary operation to a significant extent.” Le Figaro via Another French Politician Calls for Deployment of ‘Peacekeepers’ to His District (Three Police Shot in Grigny.)
Støvring: Kan Richard Millet skrive det?
Den franske forfatter Richard Millet må være en af de mest forhadte mænd, efter at han har skrevet, at Norge havde fortjent Breiviks massemord. Man bliver nemlig hadet, udskældt og voldsomt omdiskuteret for at fremsætte en forklaring på ”rationalet” bag Breiviks udåd. Sognepræst Sørine Gotfredsens kronik fra sidste år står stadig på Berlingskes liste som den mest kommenterede, by far.
Millets synspunkt er følgende: Breivik reagerede imod et land og en civilisation i forfald. Nemlig den vestlige. Især multikulturalismen og forkastelsen af den kristne arv har ført Europa ud i en krise, som fremtvinger voldelige reaktioner. I den forstand har, mener Millet, Norge ”fortjent” Breivik.
Kan man skrive det? Må man? Bør man? Husk på fortilfældene: Den berømte komponist Karlheinz Stockhausen kaldte angrebet på World Trade Center den 11. september 2001 for et stort og flot kunstværk. Det samme siger Millet nu om Breiviks handlinger, i hvert fald ifølge mediernes kolportering af Millets meninger, der fremsættes i et litterært essay. Den danske venstresocialist Jørgen Knudsen udtrykte som bekendt sin skadefryd over at se kapitalismens store symboler, tvillingetårnene, styrte i grus. Nu havde USA endelig fået, hvad landet havde fortjent. Der sker her en sammenblanding af æstetik og vold, moral og vold, som er særdeles kontroversielt. Fransk forfatter om rationalet bag Breiviks udåd
Det tog 24 timer, så kom den svenske presse, eller er det EXPO-lobbyisterne, der stadig tror deres emotionelle, moraliserende argumenter bærer nogen vægt i en virkelighed, der modsiger dem stadig mere insisterende? “Overfor Gud har vi alle uret”, skrev Kierkegaard. Overfor realiteterne er EXPO på taberkurs, hedder det på nu-dansk. “Den hollandske politiker der ikke er dømt for racisme”, med en omskrivning af den besværgelse, enhver ordentlig svensk artikel om Wilders skal indlede med. Andre aviser har et stærkt forsinket, lakonisk TT telegram.
Att be en invandringskritiker känd för sina hatiska uttalanden tala i Malmö, en stad där det bor många muslimer, är naturligtvis mycket kontroversiellt. Malmöbesöket blir hans första offentliga besök i Sverige.
– Geert Wilders är en politiker som är besatt av islam, som han ägnat hela sin politiska karriär åt att bekämpa. Därmed är det väl en perfekt gäst hos Tryckfrihetssällskapet, eftersom de tycks dela samma besatthet, säger Daniel Poohl, som är chefredaktör och ansvarig utgivare på stiftelsen Expo, som granskar högerextrema rörelser.
– Geert Wilders är en politiker som gärna vill framställa sig som en frihetskämpe och värnare av tryckfriheten. Men man ska komma ihåg att han är en person som vill förbjuda Koranen och göra Europa till en del av världen där en av världens största religioner inte har möjlighet att finnas. Geert Wilders till Malmö
Muslim Population in Sweden and Denmark Doubled in 14 Years
Despite the fact that Muslims tend to exhibit behavior that clearly distinguishes them from both the European host populations and other immigrant groups, there are no official figures to indicate how many Muslims live in Sweden and Denmark. Danes and Swedes have had to rely on wildly diverging estimates because the authorities refuse to publish statistics on religion or culture. In Denmark estimates ranging from 200,000 to 700,000 have been circulated.
Dispatch is now able to reveal the true figures based on our own research: 574,000 Muslims in Sweden and 256,000 in Denmark. The statistical uncertainty is roughly +/- 20,000 in Sweden and +/- 10,000 in Denmark. This means that Muslims make up 6.05% of Sweden’s population and 4.59% of Denmark’s.
In 1998 there were 284,000 Muslims in Sweden and they made up 3.21% of the total population. In other words, the number of Muslims has roughly doubled over the period 1998-2011.During the same period, Muslim immigration and natural increase among Swedish Muslims have accounted for slightly over 41% of Sweden’s total population growth.The Muslim share of Denmark’s total population growth 1998-2012 is markedly lower and accounts for a bit over 33% Ingrid Carlqvist & Lars Hedegaard
