FBI:Updates on Investigation Into Multiple Explosions in Boston

Kønskampen er slut – kvinderne vandt

Eftersom jeg i videst muligt omfang meldte mig ud af kønskampen for 30 år siden, skal jeg indrømme at jeg kun poster professor Hans Bonde, fordi jeg håber at nogle svenske eller norske karrierefeminister får letøllen galt i halsen. Helt kan man ikke slippe, sådan i Strindbergsk forstand, men man kan komme ganske langt. Man kan se Hans Bonde i debat i Deadline:

Havde Helle Thorning-Schmidt (S) været en mand, var hun ikke kommet i nærheden af statsministerposten. Så hård lyder beskyldningen fra professor ved Københavns Universitet Hans Bonde. I sin nye bog ”Fordi du fortjener det” skyder Hans Bonde med skarpt mod statsministeren.

”For det politiske liv er det vigtigt, at en statsminister har stærk erfaring fra erhvervslivet og/eller bestredet helst tunge ministerposter og i det allermindste været toneangivende medlem af Folketinget. Alt dette savnes hos Thorning,” lyder det ifølge Berlingske fra Hans Bonde, der fortsætter:”Og det er helt umuligt at forestille sig, at en mand med så pauvre erfaringer og så lidt hærdning af succes og nederlag kunne blive statsminister.”

”Jeg advarer mod, at samfundet bliver mindre effektivt, hvis vi begynder at udvælge ikke på grund af kvalifikationer, men med baggrund i køn. Ligestillingsbegrebet har ændret sig fra at handle om lighed bag startsnoren til at handle om lighed ved målstregen,” siger Hans Bonde til avisen. Professor: Thorning kun til tops fordi hun er kvinde, KRONIK:Danmarks største køns-eksperiment

Aftenposten annoncerer voldtægtssæsonen

Her hersker der ikke ligestilling eller kvotering. Desværre er denne helt unødvendige plage politisk selvpåført. Det er ikke rart, men nødvendigt at fortælle ofrene.

Nå kommer den tiden igjen. Den tiden hvor kveldene blir sene, for sola setter inn. Du trenger ikke lenger å pakke deg inn med diger boblejakke og 3 strømpebukser. Varme, lave sko og uggs kan byttes ut med støvletter med stiletthæler.

Du skal hjem, taxikøen er lang, som vanlig, men du hakker ikke tenner, så du lar din dårlige dømmekraft forbli akkurat det. Dårlig. Du velger å gå hjem. Eller ihvertfall et lite stykke, kanskje møter du på en taxi lenger opp i gaten. Langt bak i hodet har du den lille bevisstheten om at det var noe som ikke var helt lurt med denne situasjonen. Du har lest det i avisen, på nett eller sett det på tv. Noen som sa noe om at å gå hjem alene midt på natten, litt full, litt sjanglete, det kunne by på problemer.For du er litt forsvarsløsOm du møter på slemme mennesker med onde hensikter. Om du møter på noen store, sterke, kriminelle, seksuelt frustrerte menn. Lett som bare det kan du bli voldtatt.Slik som meg.

Og jeg forteller historien igjen. Det er terapeutisk for meg. Jeg forbreder meg på denne årstiden, som vekker til live forferdelige minner. Om høye, mørke menn. Om å bli dratt inn i et inngangsparti, midt i Oslo sentrum. Bli snudd rundt, få ansiktet most inn i en dør, og voldtatt bakfra. Voldsom smerte. Livredd. Jeg er så Oslo du kan kalle meg for voldtatt

Ungjenter måtte ta på hijab og fremsi islamsk trosbekjennelse på arabisk.Tirs­dag kveld send­te TV­Nor­ge et inn­slag i hu­mor­pro­gram­met «Anne-Kat» der ung­jen­ter i Oslo fikk delta i en kon­kur­ran­se om å vinne bil­let­ter til en kon­sert med Jus­tin Bie­ber. Inn­sat­sen? Å «kon­ver­te­re» til islam. Jen­te­ne måtte fjer­ne all smin­ke, ta på hijab og lese noe som til­syne­la­ten­de var en islamsk tros­be­kjen­nel­se på ara­bisk. De måtte også lese opp en tekst på ara­bisk om at «Jus­tin Bie­ber er uren og an­ta­ke­lig­vis homo». Biskop slakter «Bieber-konvertering» på TV Norge, Daniel Greenfield: Norwegian Comedy Show Offers Bieber Tickets in Exchange for Converting to Islam

“Islam – our own private Hell”

When as a Muslim and as an Arab, I look… with envy at life in the West, I feel cheated.

I am convinced that life in the West, despite its many drawbacks, is Paradise on earth, and certainly in comparison to life in the Arab-Muslim world. There is no doubt in my mind whatsoever that radical Islamic ideologues who lived in the West, such as the Muslim Brotherhood’s Sayyid Qutb, have been as envious as I. They have seen with their own eyes the startling difference between Western society, which is progressive, developed and has untold achievements to its credit, and oppressive Islamic society, which smothers its people and forces them into a life of backwardness. The shock that greeted extremist Muslims, and the realization that Islam could never achieve such greatness, caused a rush of jealousy and hatred easily seen in publications and activities, the objectives of which are to incite Muslims to destroy the West, its culture and its achievements.

While life in the West apparently really is Paradise on earth, as Muslims we can only achieve it once we are dead, and the only way we can get there is through jihad against the infidels. The interpreters of Islam have us convinced that the ticket to Paradise can only be bought with the blood of innocent Western civilians. Thus it happened that, throughout history, the sword of Islam, wielded by Arab tribes united under the flag of the Islamic nation, cut its way through Christian communities in the Middle East and Europe. And thus it happened that the Jews of the Arabian Peninsula, especially those in Khaybar, were slaughtered, as were the Copts of Egypt, and the Byzantines, on the ruins of whose churches today sits Islamist Turkey, headed by the Muslim Brotherhood’s Erdogan.

I can see no magic solution for an Islamic nation that believes only in the law of the sharia, which today means enslaving, drugging and neutering our intelligence. The sharia separates the world into exactly two parts: observant Muslims on one side and enemy infidels on the other. The world as well is divided now into two parts: the region ruled by Islam and the battle zone where anyone lives who is not a Muslim.

Only when we are liberated from our catastrophes, from the things forbidden to us — and from our unwillingness to ask why these aspects of Islam were promoted instead of others, and what the people who promoted them really wanted — will we progress and become creative. Unless we turn Islam into a religion purely of the spirit, calling for a direct connection between man and Allah, we will never be rehabilitated.

Until that happens we will remain in our own private hell and try to drag the rest of the world into it with us, our way of life will continue to represent hell for the rest of the world and we will continue to complain about Islamophobia and dream of Paradise while it is just nearby, close enough for us to reach out and touch it. The Islamic Paradise, by Ali Salim

Moderat marokkansk islam: Dødsstraf for apostasi foreslås

The Supreme Ulema Council of Morocco plans to issue a fatwa decreeing the death penalty for apostasy, according to Moroccan news website Lakome. This council, which consists of religious Muslim scholars (ulema) appointed by the Ministry of Religious Endowments and Islamic Affairs, is considered the highest religious government institution in Morocco. Lakome reports that this information was made public earlier this week by the Moroccan daily newspaper Akhbar Al Youm. The Council recently voiced its opinion on freedom of religion, claiming that the death penalty should be applied to Moroccan Muslims who convert from Islam. According to another Moroccan website Medias24, this issue was discussed all day long this past Tuesday on Moroccan radio. Will Morocco Inflict the Death Penalty for Apostasy?, Islam modéré : le Conseil des Oulémas du Maroc recommande la peine de mort pour les musulmans apostats

At lyve for en svensk socialdemokrat…er åbenbart som at tage slik fra børn. – Omar Mustafas Islamiska förbundet i Sverige svarer til Islamisk Trossamfund i Danmark. De er forgreninger af Broderskabet i Egypten, de er søsterorganisationer, mange er salafister, som det fremgik af den franske journalist Mohamed Sifaouis dokumentar om dem. (Caricatures : les dessous de la colère / Vredens tegninger). Man kan finde de dokumenter den svenske forening har fjernet fra hjemmesiden via en historisk søgning her. Hvis de ikke var kompromitterende, hvorfor så fjerne dem?

Den daværende formand for Islamisk Trossamfund i Danmark, Abu Laban, var smidt ud af to muslimske lande for radikalisme, men var ikke desto mindre en hyppig gæst i DR indtil han blev afsløret som en løgnhals.

I februar 2006 under Muhammedkrisen afslørede Naser Khader, at Abu Laban uden at blinke og inden for få timer sagde én ting til Al Jazzera og det modsatte til TV2 . Fra da af var han en færdig mand i dansk offentlighed. Det rørte ham dog ikke synligt at blive taget med bukserne nede, i hans univers var det ikke skamfuldt at blive afsløret i løgn over for kuffar. For en svensk gennemsnitspolitiker er sådan en afsløring så socialt degraderende, at de nægter at se muligheden i øjnene. “Ja, men Omar har jo selv sagt..”

Nu oplever vi i Sverige, at en lignende fundamentalist blev indvalgt i Socialdemokratiets partiledelse – man forestiller sig Abu Laban i det danske socialdemokratis ledelse (!) – og der er stadig svenske socialdemokrater, der forsvarer ham. Vi skal altså tro, en en formand for en fundamentalistisk forening, grundlæggende mener det modsatte af sin egen forening, og at han ikke er så meget muslim, at han ikke er i stand til at lyve lodret om det.

Selvfølgelig griber Omar Mustafa til Taqiya, når han er trængt, og stadig er der socialdemokrater der ikke kan forestille sig, at dette skulle være muligt, ligesom de Moderater der gladeligt huser islamisten, Abdirizak Waberi i rigsdagsgruppen. De bliver klogere men indtil da er de løsgående missiler. Folk som Peter Weiderud er en sikkerhedsrisiko. Veronika Palm er en sikkerhedsrisiko, tak og lov først og fremmest for socialdemokraterne. Begge vil Gud døde mig “undskylde overfor Sveriges muslimer for håndteringen af situationen.” Mon ikke Veronika Palm er den næste, der ryger ud over kanten så Stefan Löfven med lidt held og i modsætning til Reinfeldt kan imødese det næste valg islamistfrit?

Det er Omar Mustafa, der skal undskylde at han har bedraget svenske socialdemokrater og vist sin foragt ved at lyve, men han er ligesom Abu Laban blottet for anger eller samvittighed. Han passer til socialdemokraterne, som en sadist passer til en maschochist, som en psykopat passer til en sentimentalist. Hans svar på konfrontationerne er et angreb, først nu er han tavs, han har formentlig været til kammeratlig hold-kæftsamtale i “Arbejderkommunen”. Desværre synes næsten hele Riksdagen at være lige så tilbagestående intellektuelt hvad angår islam, at Riksdagen vil derfor vise sig at være en sikkerhedsrisiko for Sverige.

Ligesom Naser Khader måtte trække sløret fra danskernes øjne i 2006, må en muslimsk socialdemokrat i Sverige i dag prøve at banke lidt forsinket virkelighed ind i svenskernes hoveder: Nalin Pekgul: ”Mustafa representerar inte Sveriges muslimer”

Anledningen är att Islamiska förbundet är en islamistisk organisation med starka kopplingar till Muslimska brödraskapet i Egypten. De strävar efter att införa sharialagar från 600-talet i muslimska länder och att den ska tillämpas på europeiska muslimer. Det skulle innebära att den kvinna i Sverige som vill kalla sig muslim samtidigt avsäger sig rätten att bestämma vem hon ska gifta sig med eller att kunna få vårdnaden om barnen efter en skilsmässa. Islamiska förbundet är alltså snarare att betrakta som en politisk organisation än som ett trossamfund.

Oavsett vad man tycker så är Socialdemokraternas avståndstagande från Islamiska förbundet och Omar Mustafa i linje med deras eget partiprogram. Bör Moderaternas fortsatta försvar av Abdirizak Waberi tolkas som en värderingsskillnad mellan S och M? Och bör i så fall M:s partiprogram revideras?Står även M för sitt partiprogram?

Successes and failures of post-war immigration (Atlantic Books, april 2013)

Av Thmas Nydahl

Han grundade tidskriften Prospect 1995, han är direktör vid tankesmedjan Demos och en aktad vänsterdebattör i Storbritannien. Han har gjort många radioprogram för BBC och publicerat sig i de stora brittiska tidningarna, som Guardian och The Times. Hans namn är David Goodhart och har just publicerat en bok som skakat om den brittiska offentligheten. Om Goodhart tidigare var känd som en klassisk vänsterliberal i synen på invandringen och multikulturen – det vill säga i huvudsak positiv och tillhörande det sociala segment som blundat för alla problem – kommer han nu snarare att bli känd för en helt annan och mer realistisk bild. Hans bok heter The British Dream och handlar om det som underrubriken sammanfattar i orden ”Successes and failures of post-war immigration”. En islamkritisk debattör som Paul Weston har skällt ut Goodhart för hans ställningstaganden och frågat sig varför det tagit honom så lång tid att erkänna multikulturens problem, med orden:

”The mental resemblance of modern day left liberals with foolish children is routinely observed on a daily basis, and quite magnificently so in the instance of one David Goodhart, a left liberal who has only recently become aware that flooding Britain with inassimilable Third Worlders might turn out to be just as dangerous for an entire country as an unguarded electric socket is to a child.”

Läser man boken kommer man snart till slutsatsen att Westons hårda angrepp ter sig orättvist. Varje människa som närmar sig en problematik och sedan omvärderar sin egen syn är värd att tas på största allvar. Varje samhällsförändring kommer sig av frispråkighet i debatter. Goodhart tillhör en brittisk krets som i allt högre grad talar klarspråk.

The British Dream är en bok som förtjänar många läsare, inte minst därför att den är så omfattande både tidsmässigt och ämnesmässigt. Goodhart börjar sin historik med de första stora invandrarvågorna från 1948 och fram till 1992. Perioden på trettio år mellan 1962 och 1992 diskuterar han utifrån konflikterna och anpassningsmöjligheterna. Innan dess har han satt in den brittiska utvecklingen i en ram som handlar om globaliseringen och invandringens ekonomi. Den andra vågen placerar han åren 1997 fram till idag. Övergripande finns den nationella frågan – identitet, social samhörighet, språk, kultur – i relation till multikulturens förväntade parallellsamhällen.

Goodhart talar om olika former av multikultur-ideologier. En av dem kallar han för aggressiv. Den aggressive formen av multikulturalism understödjer strävanden till avskiljande och separatism. Bland pakistanier och bangladeshier, och nu också somalier, kommer därför klantänkandet att dominera. Varför skulle man bli en del av det brittiska när man kan leva i ett parallellsamhälle, tala sitt gamla språk, kanske inte ens lära sig läsa och skriva, när man kan rösta på etniskt definierade politiska kandidater som tillhör rätt klan? Dessa problem skiljer sig radikalt från tidigare former, just för att de förankras i avsaknaden av social samhörighet och anpassning/ integration. Parallellsamhället fungerar, vilket vi vet också från svenska förhållanden, utmärkt i sig själv. Lever man i en förort, en stadsdel eller i en stad som helt domineras av den egna, invandrade gruppen, kommunicerar man på det språket och utifrån de egna, tidigt vedertagna normerna.

Han visar hur den ideologiska överbyggnaden ser ut. I politiska tal har brittiska ledare vänt sig till invandrargrupper, lovprisat dem och ”tackat för vad de bidrar med”. Goodhart finner det kuriöst och skriver: ”Politiska ledare tackar knappast befolkningen i Cheshire för deras bidrag” – underförstått att man inte behöver flirta på det sättet med engelsmännen själva.

Vad är då grundproblemet med massinvandringen. Goodhart svarar klart och tydligt:

”Storbritannien har haft för mycket av den, för snabbt, särskilt de senaste åren, och det mesta av den, särskilt beträffande de minst välmående, har inte inneburit någon uppenbar ekonomisk fördel.”

Invandringen är alltså inte ens ett nollsummespel, utan en stor ekonomisk belastning på landet som ska bära den.

Med introducerandet av multikulturen har England sedan 1980-talet utvecklat parallellsamhällena. Detta har gjort det allt svårare för vanliga britter att se att de skulle tillhöra samma samhälle och dela erfarenheter och intressen. Detta gäller särskilt gentemot de muslimska parallella samhällena, påpekar författaren. Problemen är störst i de före detta industrisamhällena, i norra England, i Midlands, liksom i östra London. Redan det faktum att de kashmiriska pakistanierna kommer från efterblivna jordbruksområden och att de oftast är analfabeter är ett stort problem i sig. Och så närmar han sig det brännande i situationen, det som både för britter och svenskar varit tabubelagt:

Fortsæt med at læse “David Goodhart: The British Dream”

To af familiens ældre og erfarne kvinder tjekkede, om jeg var jomfru eller ej. De hev mig ud i køkkenet, bad mig om at tage tage tøjet af – det var forfærdeligt, fortæller Amina på Skype-videoen, der lige nu også kan ses på youtube. (60.000 har set med). Topløs Jihad-pige flygter fra husarrest efter jomfrutest. Jeg vil gennemføre endnu en topløs-aktion i Tunesien – og så vil jeg til Frankrig.

Det foregår på et nogenlunde forståeligt engelsk. Hvis Europa skulle give plads til alle dem, der er mishandlet og forfulgt af islam, ville vi ikke have plads til alle dem, der vil islamisere Europa, og det er ikke meningen. (Hver femte danske muslim ønsker sharia-lov) Eller er det? Kristne irakere der forfølger muslimske irakere i Södertälje, muslimer der forfølger jøder lidt over det hele, Kurdere og Tyrkere der udkæmper gadekampe i Tyskland: “Give me your tired, your poor, Your huddled masses yearning to breathe free.” – And to fight.

“Der er noget mærkeligt tørt ved de Muhammedanere”

Karen Blixens bemærkninger om islam og nazisme i Breve fra et land i krig, 1948 er kendt. Disse er nye for de fleste:

Der er i det hele taget efter min Opfattelse noget mærkeligt tørt ved de Muhammedanere, som jeg kender, trods deres Lidenskabelighed; men jeg ved ikke, om det kommer af Religionen eller racen, eller maaske deraf, at de aldrig drikker Vin. Mon det ikke kan være, at en Nation, som aldrig er beruset, kommer til at mangle det “lyriske” Element i sine Følelser, ogsaa f. eks. det i deres sense of Humor, som vi kalder Gemytlighed? Skønt de er meget lattermilde, har de i Reglen helt andre Grunde for at le end skikkelige Mennesker derhjemme, det er nærmest haan eller Skadefryd. Fra: Anm: En kapital af visdom og dyrekøbte erfaringer, Karen Blixen Til Ingeborg Dinesen 27. februar 1918 – Jyllands Posten, 17 april 2013, log in

Fjordman om Fjordman-boka

Peder Nøstvold Jensen skriver via epost til Sunnmørsposten at han ikke ønsker å bli intervjuet om Simen Sætres bok, men gir følgende kommentar:

«Simen Sætre står fritt til å gi ut bok hvis han ønsker det. Han har vært relativt hensynsfull når det gjelder å håndtere andre slektninger av meg, hvilket er litt av grunnen til at jeg noe nølende gikk med på å møte ham. Han har derimot gjort forbausende dårlig research på bakgrunnen for at jeg skriver det jeg gjør. Det fortalte jeg også til ham ansikt til ansikt, og han innrømmet selv åpent at han ikke er i stand til å forstå hvorfor jeg skriver.

Jeg har etterpå avbrutt all videre kontakt med Sætre fordi han og forlaget insisterer på å publisere et såkalt intervju som ikke er en korrekt gjengivelse av hva vi faktisk snakket om, på tross av at jeg har gjort forfatteren oppmerksom på dette (…) SMP.NO

Sætre er aktuell med en bok om bloggeren Fjordman, og sa til Klassekampen onsdag at han ble forsøkt truet til å unnlate å ta med et intervju med Jensen i boka. – Han har forsøkt å true og presse meg til å ikke trykke ett bestemt kapittel fra boka, og sagt at «sånn og sånn skal skje» når vi likevel velger å trykke det, sa forfatteren til Klassekampen. I en epost til NTB nekter Fjordman for truslene.

– Jeg har ikke «forsøkt truet» Simen Sætre, men har med stigende irritasjon gjort ham oppmerksom på at det såkalte intervjuet med meg i boka hans ikke er blitt sitatgodkjent av meg, på tross av Sætres løfter om dette, skriver Jensen.Fjordman nekter for å ha truet forfatter

Af HANS RUSTAD
Aften­pos­ten både anmel­der og omta­ler Simen Sætres bok om Peder Nøst­vold Jen­sen som utkom­mer idag. Sætre beskri­ver ham som en “sky, høf­lig og vel­dig skik­ke­lig mann”. Ingunn Økland er skuf­fet når Sætre alle­rede i for­or­det skri­ver at “alt er for­and­ret ” etter at han fikk møte Fjord­man. Da skjedde en demystifikasjon.

Økland skri­ver at boken gjør det klart at Fjord­man var et feno­men som opp­sto i kjøl­van­net av 22/7. Hun er i tvil om inter­es­sen er beret­ti­get. Simen Sætre har ikke levert noe som er på høyde med det bil­det som ble skapt den gan­gen. Boken blir en slags nedtur.

Hvor­dan vel­ger så Aften­pos­ten å slå opp en bok som hver­ken brin­ger spe­si­elle nyhe­ter eller kom­mer Nøst­vold Jen­sen inn på livet? Ved å gå til­bake til den første ver­sjo­nen av Fjord­man, den karis­ma­tiske, mys­tiske blog­ge­ren som figu­rerte i mediene etter 22/7. Til tross for at bokens hoved­bud­skap er at denne myten ikke fin­nes. Den skyld­tes et sett av omsten­dig­he­ter, hvorav ano­ny­mi­te­ten var en vesent­lig del.

Aften­pos­ten slår Jen­sen opp på første­si­den, med bilde av en smi­lende Jen­sen og teks­ten: Fjord­man beta­les av høyre­eks­treme i USA.

Ingress:

Han var Anders Behring Brei­viks for­bilde. Nå dyr­kes Fjord­man av høyre­eks­treme som også finan­sie­rer ham.

Man for­ven­ter store avslø­rin­ger inne i avi­sen. Høyre­ek­estreme? Det må være folk med for­bin­del­ser til nyna­zis­tiske – av typen Wil­liam Pierce – eller andre hvite supremasis­t­grup­per. Men nei, det er Middle East Forum som får eti­ket­ten høyre­eks­trem. Middle East Forum er et aner­kjent sen­ter i USA, ledet av Daniel Pipes, som også er en aner­kjent Midtøsten-scholar. Pipes del­tar i debat­ter, skri­ver artik­ler i de store avi­sene. Han er sønn av den berømte Sovjet-historikeren Richard Pipes. Del av estab­lish­ment m.a.o. Men dette unn­la­ter selv­sagt Kaja Kors­vold og Aften­pos­ten å skrive. De later som de ikke vet det.

Ikke noe sted i det to siders inter­vjuet som Kors­vold har med Sætre nev­ner han “høyre­eks­treme”, selv om Kors­vold for­sø­ker så godt hun kan:

– Hvor eks­trem er han? Vil du kalle ham en sam­funns­fiende eller en fascist?

Kors­vold beteg­ner selv Middle East Forum som en kon­ser­va­tiv ame­ri­kansk tenke­tank. Men hvor­dan kan en kon­ser­va­tiv tenke­tank kal­les “høyreekstrem”?

Hvor­dan kan ordene skal­tes og val­tes med etter forgodtbefinnende?

Hvis man har en agenda. Hvis man har et behov for å utpeke poli­tiske fien­der. Fjord­man fyl­ler en slik rolle. Han kom sei­lende og norske medier kunne forme ham slik de ville ha ham. Han mis­tet kon­troll over hvem han var.

Nå snaut 2 år senere blir denne bru­ken enda tyde­li­gere. Man kan bruke den til å skape et dif­fust fiende­bilde, av å opp­rett­holde en reto­rikk som ikke gjør for­skjell på kon­ser­va­tiv og høyre­eks­trem. Slikt ska­per frykt, folk blir redde for å ytre seg. Hvilke menin­ger kan kva­li­fi­sere til å havne i samme gryte som Fjordman?

Det er det tyde­lige og enkle bud­ska­pet i Aften­pos­ten oppslag. De norske mediene har et under­lig­gende bud­skap og de drar i flokk.

Kon­ser­va­tiv – to versjoner

Fortsæt med at læse “Bruken av Fjordman”

Mandag nåede temperaturen op på 20,4 grader

Tell me upon whose grave you dance

and I will tell you what your opinions are. If you reply that you dance on no one’s grave, because it is unseemly to dance on graves, I have to tell you that you are not a modern man, indeed that you are seriously behind the times; for failure to celebrate the death of a person whom you detest implies a degree of self-control that is harmful to the health. As William Blake put it, ‘Sooner strangle an infant in its cradle than nurse unacted desires;’ and if you control yourself, who knows what terrible consequences might follow? Unseemliness is not something, therefore, that worries people unduly these days.

But dancing on her [Thatchers] grave is another thing. Blair is incomparably a worse person than she, with practically nothing to be said in his defence: but I would not dance on his grave because it wrong to dance on graves. Theodore Dalrymple: Thatcher – The Dance of Death

France’s Jewish exodus by CNN_International, 16.03.2013

 

Danmark är här

Det er en omskrivning for “fascismens retorik er her”, hvis nogen skulle tvivle. Jeg skrev om publicistklubben her:

“Varför vill ni inte ta debatten! Hur kan journalister vägra debattera? Förstår ni inte att det bara kommer att leda till katastrof?!” Ungefär så kan man sammanfatta Janne Josefssons indignation när han på måndagskvällen debatterade “debatten” med Åsa Linderborg, Ali Esbati, Jasenko Selimovic och Lena Andersson på Publicistklubben i Stockholm. Modererade gjorde samma Stina Dabrowski som i söndagens Agenda uppfann en “konsensus-elit” som hotade den svenska yttrandefriheten.

Handsken är kastad. Det är numera “vänsterextremisterna” Linderborg och Esbati som ska ställas till svars. Deras vägran att gå med på rasistiska utgångspunkter när de debatterar leder till ökad främlingsfientlighet, enligt Josefsson. Som använde sig av samma tryckkokarmetafor som turnerats i Norge och Danmark, likväl som av populister i hela Europa.

Argumentet är att fascismens retorik måste lyftas in i de etablerade medierna, att det först är när den bemöts med rationella och demokratiska invändningar som den slutar att växa och utöva inflytande. Vi tycks inte bara vara på väg mot ett infekterat kulturkrig enligt dansk modell. Vi är redan där. Danmark är här

Man kan sige, at de svenske hattedamer ikke mangler fantasi. På den anden side er de også fuldstændigt blottede for forestillingsevne. Næppe havde de forestillet sig, at deres ideer skulle medvirke til at jage jøder ud af Europa, som man ser ovenfor og som også vil gøre Malmø og Amsterdam Judenrein i løbet af en generation. Nogle af de største katastrofer skabes af ahistoriske idealister, og jeg har ikke de sidste ti år lagt skjul på, at jeg mener Sverige nu driver mod en katastrofe af hidtil uset omfang, før nogen andre i Europa. Jeg havde lejlighed til at genopfriske, hvad Mark Steyn har sagt om fascisme og demografi i går. Det tåler gentagelse:

Why did Bosnia collapse into the worst slaughter in Europe since the second World War? In the thirty years before the meltdown, Bosnian Serbs had declined from 43 percent to 31 percent of the population, while Bosnian Muslims had increased from 26 percent to 44 percent. In a democratic age, you can’t buck demography — except through civil war. The Serbs figured that out, as other Continentals will in the years ahead: if you cannot outbreed the enemy, cull ’em. The problem that Europe faces is that Bosnia’s demographic profile is now the model for the entire continent.

When some left-wing critics claimed Steyn was advocating genocide in this passage, he wrote:

My book isn’t about what I want to happen but what I think will happen. Given Fascism, Communism and ethnic cleansing in the Balkans, it’s not hard to foresee that the neo-nationalist resurgence already under way in parts of Europe will at some point take a violent form. … I think any descent into neo-Fascism will be ineffectual and therefore merely a temporary blip in the remorseless transformation of the Continent.

Og lidt mere fascisme nu vi er igang. Et TT telegram, Sveriges ritzau:

KÖPENHAMN. Den omstridde danske journalisten och opinionsbildaren Lars Hedegaard tar timeout från ordförandeskapet i den grovt islam- och främlingsfientliga danska föreningen Trykkefrihedsselskabet.– Det har varit osedvanligt hektiska månader, säger Hedegaard, som i februari utsattes för ett mordförsök. Hans efterträdaren fram till oktober blir Katrine Winkel Holm, också hon känd för islamfientliga uttalanden. Holm hamnade i hetluften när hon nyligen via sin styrelseplats i Danmarks radio försökte ingripa mot en reporter som gjort en kritisk intervju med just Hedegaard.Hedegaard tar timeout

Den forbudte sandhed

Lars Hedegaard og Mogens Camre udsender ny bog:

Befolkningseksplosionen og det voksende kaos i den islamiske verden har siden 1970’erne affødt en masseudvandring til Europa. Levevilkårene hos os virker åbenlyst som en magnet. Den islamiske kultur er grundlæggende forskellig fra den vesterlandske, som har skabt det leveniveau, indvandrerne prøver at få del i. Ikke desto mindre accepterer de kun i de færreste tilfælde vore værdier. Det store flertal fastholder tværtimod den kultur, som er årsag til sammenbruddet i deres hjemlande, og kræver, at vi skal indrette os efter deres ønsker.

Fortsæt med at læse “France’s Jewish exodus”

De to sidste dele af Daily Callers interview med titlerne “Erosion of free speech ‘prerequisite of totalitarianism’ og “Liberals and sharia: ‘Who let Jaws into the swimming pool?’. De er alle her

Bruce Bawer: The lefts alliance with Islam trumps rights of women, gays, and Jews.

And of course, nobody in the Social Democratic hierarchy was shocked by any of this. They couldn’t have been. They know very well what they’ve allied themselves with. They don’t care. For on the left, the alliance with Islam trumps all other considerations, including the left’s supposed devotion to the rights of women, gays, and Jews. So it is that while any non-Muslim who says even the most innocuous thing that might be interpreted by the most oversensitive troublemaker as offensive to women or gays (not so much to Jews, though) can expect to be condemned in the harshest possible terms by morally alert socialists, Muslims are different. Muslims, in the eyes of those very same socialists, are exempt from such criticism, such, condemnation. They’re above it, precisely because, reality aside, today’s left-wing ideology insists on characterizing them as beneath everyone else – the ultimate victims, the most downtrodden of the downtrodden, the “least of these,” the quintessential “Other.” And since they’re on the very bottom, there’s nobody below them for them to stomp on – so that even when they spew the vilest, most murderous rhetoric about other groups, it just doesn’t count.Such is the twisted logic that makes it possible for the likes of Mustafa to get to the top to the heap in today’s Europe.[..]

Meanwhile, party secretary Carin Jämtin seemed determined to distance the national party from Mustafa’s departure. Insisting that national party leaders had not asked for his resignation, she placed the responsibility for his exit squarely on Palm and her crew in Stockholm. Among the top party members who lamented Mustafa’s departure was former MP Mariam Osman Sherifay, who said, “I’m very critical of those who have depicted him as homophobic, anti-Semitic, and against equality between men and women…..Fear and Islamophobia have won.” Weiderud echoed her view, saying that Swedish Muslims were “extremely saddened and disappointed” by the whole kerfuffle and feel “hugely misunderstood” – for, after all, “Swedish Muslims are among the most progressive in the world, and Omar Mustafa is one of the most progressive.” Bruce Bawer: Swedish Left Reluctantly Drops Israel-Hating Party Leader

Bloggen PI-New-Net og partiet Die Freiheit sat under myndighedernes overvågning. Partiet svarer: Wir sind der Verfassungsschutz! Som Neuropa gradvist bliver mere ustyrligt, er det nemmeste for en afmægtig politiker at slå ned på ikke-voldelige demokrater, hvad kunne rigtige ekstremister ikke finde på? Og når det går rigtig ad Helvede til, så bliver det multikulturens kritiskeres skyld, ikke multikulturalisternes. Det er fremtiden og det siger sig selv, det er lige så logisk som at det er Pia Kjærsgaards skyld, at vi har skyderier i gaderne og at skolerne sprøjter arabiske analfabeter ud, som vores efterkommere skal forsørge og holde fra at angribe sig:

The Bavarian branch of Germany’s domestic intelligence agency, the Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV), has placed under state surveillance German activists accused of fomenting hate against Muslims due to their opposition to the construction of a mega-mosque in Munich. The move to silence critics of the mosque for being “unconstitutional” was announced by Bavarian Interior Minister Joachim Herrmann in a press conference on April 12, and represents an unprecedented threat to the exercise of free speech in post-reunification Germany.

Herrmann made the announcement while presenting an annual report about threats to democratic order in Germany. A seven-minute video of the press conference with subtitles in English can be viewed here.Herrmann singled out a citizen’s movement called Die Freiheit Bayern (Freedom Bavaria), as well as the Munich branch of a highly popular free speech blog called Politically Incorrect (PI), which focuses on topics related to immigration, multiculturalism and Islam in Germany.

Both groups have been drawing public attention to plans to build a massive mosque complex known as the Center for Islam in Europe-Munich (ZIE-M). The 6,000 m² (65,000 ft²) project, which will cost an estimated €40 million ($51 million), is designed to be a key strategic platform for spreading Islam throughout Europe. Germany Cracks Down on Critics of Mega-Mosque

En lille diskret injurie fra anstændigheden

Det er en kunstart venstresiden i Norge har raffineret siden Breivik, en hårfin balance på randen af æreskrænkelse. Det er helt klart, at Enebakk mere end antyder et aktivt samarbejde mellem Breivik og Fjordman. På en Twitterforespørgsel for jeg en goddag mand økseskaft bortforklaring. Rigtigt beskidte tricks af nydeligheden selv. Det skal nok blive meget værre fra på fredag, når bogen om Fjordman udkommer.

– Men jeg har aldri sett at han har gått tilbake på noe av det han har skrevet, og da blir det jo stående. Han har heller ikke innrømmet at jo, det er han som har skrevet 45 av kapitlene i Breiviks manifest. Det burde ikke være farlig å si det, for det er fakta. Jo mer som avdekkes om Fjordman, jo vanskeligere vil det være for han å fortsatt flykte fra sine egne formuleringer. Det tror jeg han egentlig har skjønt, sier Enebakk. Vidar Enebakk, tidligere forsker, nå førstekonservator ved Norsk teknisk museum i Oslo: Fjordman før og nå, Dagbladet om bogen.