SVT – nu på arabisk

Det går fort nu. Är det inte en arabisk biograf eller nyhetstidning på arabiska i Skåne så är det SVT-nyhetssändningar. Det förekommer redan flera nyhetsnotiser översatta till arabiska exempelvis i Metro, lokala tidningar som Mitt i (Stockholmsregionen) och City Skåne.SVT Tvärsnytt ska sända nyhetssammanfattning på arabiska

Dansk jihadist dræbt i Syrien

Der er formentlig tale om konvertitten Kenneth Sørensen f.1983. Et døgn efter har danske medier historien. TV-Avisen kalder Gudmundssons blog “en amatørhjemmeside.” De har ikke gidet google Per Gudmundsson, det tager også hele 0.14 sekunder.

En dansk man kallad “Abdul Malik” uppges ha dött i strid i Syrien. Enligt Facebooksidan Wake Up Ya Ahlul Sunnah stred Abdul Malik tidigare även i revolutionen i Libyen, där han blev kvar innan han reste till det heliga kriget i Syrien. Abdul Malik sägs ha konverterat till islam för elva år sedan. Han uppges ha dött söndagen den 3 mars.

Man uppger inte vilken grupp Abdul Malik ska ha stridit för, men Wake Up Ya Ahlul Sunnah förmedlar normalt martyrtillkännagivanden från Nusra-fronten och andra al-Qaida-anknutna grupper verksamma primärt i Syrien men också i andra uppror i den så kallade arabiska våren. Tillkännagivandet av Abdul Mailks död avslutas med en bön om att han ska accepteras som martyr av Allah. Gudmundsson m. foto

Stockholm: Tredje gruppevoldtægt i år

tensta

Namn på sex av de misstänkta för gruppvåldtäkten i Tensta på 15-åring, Flera anhållna för gruppvåldtäkt i Tensta. I år 2000 angav BRÅ antallet med over tre mistænkte til omkring ti i hele Sverige.

Den forkyndende frihedskæmper

”Jeg var ikke en de liberale muslimer, der ikke forstår islam, udbryder Sabatina James. Hun er netop kommet tilbage fra et interview med Rushy Rashid i Radio24syv, da jeg møder hende på hendes hotel, og hun er stadig optaget af samtalen eller snarere meningsudvekslingen med journalisten, der er pakistansk født ligesom hun selv.

”Jeg ville ønske, en liberal muslim som Rushy Rashid havde ret i, at profeten Muhammed var en mand, der forsvarede kvinders rettigheder, og at liberale muslimer havde indflydelse i de muslimske lande. At det var hende og ikke Al Qaradawi, der var på Al Jazeera. Men sådan er det ikke. Jeg sagde til Rushy: Det er din personlige mening om islam, du kommer med, men jeg er ikke interesseret i personlige meninger, jeg er interesseret i, hvad Koranen siger, hvad sunna’en siger og hvad de islamiske skoler siger, hvad sharia siger. [..]

Thilo Sarrazin, der besøger Trykkefrihedsselskabet i april, blev fyret for sin bog om indvandringens betydning for Tyskland, men bogen blev en bestseller på Harry Potter-niveau. Er det udtryk for en voksende forståelse for problemerne i Tyskland?

Nej, tyskerne er ikke ved at vågne op. Der er nogle, der ser problemerne, men de, der råber op, bliver beskyldt for at være racister. De bliver ikke respekteret og ikke inviteret til TV-debatterne. Det er problemet.

Og så har den tyske regering netop nu indledt et samarbejde med islamiske og tyrkiske organisationer, der betyder, at det er dem, der bestemmer indholdet af islam-undervisningen for muslimske børn i Tyskland. De islamiske organisationer beder også om at få lov til at stå for islam-undervisningen af tyske børn. Officielt for at styrke de interkulturelle bånd og for at give de tyske børn større forståelse for islam. Men det bliver aldrig foreslået, at børnene skal ned i den katolske kirke for at give børnene større forståelse for den kristne tro.Regeringen tror, at hvis man lader dem undervise i islam i skolerne, vil børnene blive beskyttet imod radikal islam. Men problemet er, at det er lige så naivt, som hvis jeg sagde: Hvis folk skal reddes fra hårde stoffer, skal man bare giver dem lidt mindre heroin. SAppho

Islams politiske krav i Sverige

Regeringen måste erkänna att svenska muslimers mänskliga rättigheter kränks.

Før valget i 2006 gik Mahmoud Jamil Aldebe, formand i Sveriges muslimska förbund, ud med et brev til samtlige riksdagspartier Ett öppet brev till alla svenska politiska partier som deltar i årets val. Kravene var horrible og blev afvist over en bank, og viste kun hvad enhver der ville, kunne vide på forhånd: At islam er grundlæggende politisk og at det ligger i dens DNA at gribe efter den politisk magt. Det viste naturligvis også, at Aldebe hverken kendte Sverige eller sin egen besøgelsestid. Tiden var ikke moden. En halv mio. muslimer kan lave larm, men de kan endnu ikke intimidere Riksdagen, selvom den er rigeligt timid. Med lidt fingerspidsfornemmelse havde Aldebe vidst, at den vil bakke helt af sig selv. Tiden er på hans side.

Om to årtier er tiden moden, og fra da vil indfødte svenskere begynde at miste magten i deres land. Ikke først og fremmest på grund af islams styrke og klogskab, men på grund af Riksdagens 40- årige forrædderi. Et andet beskrivende ord for disse Quislinges hærgen, er ikke muligt hvis man føler sig forpligtet af virkeligheden. Det kan ikke undgås, alene med den demografi, der er en kendsgerning i dag. Der er sat dato på, uanset hvad kommende politikere beslutter på udlændingeområdet. Man kan hade mig for at sige det, men så må man vende tilbage til denne tekst om tyve år og se, om man ikke er blevet klogere i mellemtiden. Jeg kan godt vente, og jeg tager mig ikke af folk der føler, i stedet for at vide.

Svenske muslimer kan imidlertid ikke så let styre deres dominans-gen allerede i dag, så nu er de på banen igen med nye krav. Denne gang går de uden om Riksdagen og direkte til og direkte til FN:s rasdiskrimineringskommitté (ICERD) med krav der er urimelige og indtil videre, uopfyldelige. En flagrant demonstration af illoyalitet over for den stat og det folk, der huser og føder dem. Deres “rettigheder i Sverige er krænkede”, i Sverige of all places. De lugter blod, det vil sige ‘svaghed’, og en genvej til politisk magt.

Sabatina James forudsagde i forgårs, at islams casus belli når den tid kommer, vil være, at de er “diskriminerede,” og det kan man trygt bide spids på nu i 2013. Uanset enhver dialog og indrømmelse, vil nogle agressorer bruge diskrimination som grund. En af medunderskriverne er Helena Benaouda, hvis svigersøn Munir Awad afsoner tolv år for terror i København. Det er et varsel om kommende tider, men ingen i den mediepolitiske klasse vil tage uheldsvangre varsler. De håber, de er pensionerede, når det går løs, for så uvidende og fantasiløse som de lyder, kan man ikke være undtagen med vilje. Et par smagsprøver fra Svenska muslimer vänder sig till FN för möjlighet till upprättelse!

Boendesegregation och ”Islamic banking” – Svenska myndigheter bör anta en handlingsplan för att ta itu med boendesegregationen. Denna plan bör vara ordentligt finansierad och omfatta konkreta åtgärder, såsom avlägsnande av rättsliga hinder för islamisk bankverksamhet som underlättar för muslimer att bli bostadsrätts- och villaägare.

Medias roll för islamofobin – Staten genom sina olika funktioner, såsom justitiekanslern, måste försäkra att medieorganisationer uppfyller sin skyldighet att vara rättvisa, noggranna, och balanserade och att rätten till yttrandefrihet balanseras av respekt för enskildas rättigheter och anseende. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt kommentarsfälten på Internetmedier. Staten bör också stödja ökad representation av människor med olika bakgrunder på olika positioner inom public service medier. För detta ändamål bör Sveriges television ta bort det diskriminerande förbudet mot huvudduk för nyhetsuppläsare.

Säkerhet för muslimska samfund – Regeringen bör anslå medel för muslimska samfunds säkerhet precis som den har gjort i syfte att främja judiska samfunds säkerhet. Regeringen bör ta notis om de muslimska samfundens önskningar och deras större storlek vid fastställandet av formerna och storleken på anslagen. Svenska muslimer vänder sig till FN för möjlighet till upprättelse!

Der er ikke så få, der i dag har lugtet, hvor vinden bærer hen. Vi har fått nog, nu flyttar vi från Malmö och skapar en gated community.

Fortsæt med at læse “Islams politiske krav i Sverige”

»Det får räcka nu«

Henrik Rönnquist – galleristen som ska ställa ut Lars Vilks. En samtal med Filippa von Platen

Henrik RönnquistGalleristen Henrik Rönnquist och terriern Lukas tar emot mig i Rönnquist & Rönnquists ljusa och trevliga lokal i centrala Malmö. Man ser inte spåren av den målarfärg som kastats mot galleriets fönster. För en vecka sedan visste jag inte vem han var, nu är han världskänd och journalister världen över vill tala med honom. Vem är han då, denne Rönnquist – har han fått tidigare okända Picassos eller Monets i sin ägo som nu för första gången ska ställas ut?

Det stämmer. Nästan. Men det är ännu omålade verk av den nu berömde skånske konstnären Lars Vilks som ska pryda galleriets väggar i sommar. I en normal värld hade detta varit en icke-händelse. Men vi lever ej längre i en normal värld och Lars Vilks står på al-Qaidas dödslista. Galleristen träffade Lars Vilks 2007 och han har velat ställa ut honom länge.

”Jag gillar Vilks målningar men jag har varit för rädd för att ställa ut. Jag har funderat på det flera år. Nu vet jag att det inte går att tiga längre. Det får räcka nu.”

Varför går det inte att tiga länge och vad är det som får räcka? Det finns två aspekter, säger Henrik. Den ena är kärleken till konsten. Galleriet har funnits i tretton år och det startades av den nu döde fadern, den kände abstrakte konstnären och glasblåsaren Björn Rönnquist, tillsammans med sonen. Det är Henriks livsverk och försörjningskälla. Han ställer bara ut konst han personligen tycker om, konst han vill se på väggarna hemma. Det lyser ur ögonen när han berättar. Men när vi kommer till den andra aspekten ändras tonläget:

”Det här är också en politisk fråga. Nej, stryk det. Det är en demokratisk fråga. Vet du, jag vågar inte gå hem ikväll och det har inte med Vilksutställningen att göra utan om brottsligheten. Jag frågar mig inte om jag blir rånad utan när. Sedan flera år tar jag taxi hem. Det kostar.

Henrik spänner ögonen i mig:

”Vet du att alla överfallsvåldtäkter i Oslo begås av MENA-invandrare? Inte 99%. 100 %. Gruppvåldtäkter är inte svenskt. Det är något som kommit utifrån. Jag var i Rosengårds Centrum med två vänner för två veckor sen. Mitt sällskap var de enda kvinnorna. Inte de enda icke-arabiska kvinnorna eller de enda kvinnorna utan slöja. Det gick inte att se en enda kvinna i stadsdelscentrat! Det här är inte det Sverige jag växt upp i, inte det Sverige jag vill leva i.”

Har brottslighet och Vilksutställning med varandra att göra? Det finns de som skulle säga att galleristen utnyttjar våldet för att provocera muslimer – att han vill straffa alla muslimer för vad några gör?

”Om det ligger en provokation i en konstutställning? … Varifrån kommer föreställningen om en provokation? Jag förstår inte frågan.”

Vi lever ju i en global värld. Ska man inte ta hänsyn till det när man ställer ut konst?

”Vi har länge levt i en global värld. Det görs karikatyrer av Ronald Reagan, Indira Ghandi, Jesus … Blir det upplopp för det? Och om inte, varför? Jag vägrar att se problematiken. Vi borde inte ha den här diskussionen egentligen. Det hela är absurt!”

Fortsæt med at læse “»Det får räcka nu«”

The Crumbling Swedish Welfare State

Av S.R.Larson

Sweden is on a downbound path that sooner or later will hurl the country into social chaos. The fact that this has not happened yet is entirely due to Swedes still believing that their country is a stable, functional welfare state. They are like the famous bumble bee, which can’t fly but does not know it can’t.

Flag of Sweden

There is a mysterious obsession with Sweden among American libertarians. They superficially glance at some isolated piece of legislation and suggest America follow the Swedish example. Having grown up in Sweden, and having escaped its oppressive tax system, its depressing social collectivism and cultural mediocrity, I am baffled by these Swedeophiles. The country I left for good 14 years ago had deteriorated pretty badly already then, and things have not gotten better.

If anything, Sweden is a prime example of what happens when you go out of your way to try and save a welfare state that is sucking the life out of its host organism, the private sector. From deteriorating schools to a health care system in real crisis, Sweden serves only one meaningful role: as a scarecrow in the cornfields of big government, deterring the sane, common-sensical observer from ever setting his foot there.

In previous articles I have explained how Sweden’s “successful” welfare state, recently praised by The Economist, is little more than an attempt at selling welfare-state snake oil; I explained that young Swedes are not only unemployed by the masses, leaving the country in desperate pursuit of a life, but those who stay are stuck living with their parents at alarming rates; I have pointed to the explosive problem with mass immigration of welfare-dependent illiterates from the poorest corners of the Third World; how the Swedish police is literally capitulating before the onslaught of organized crime; I have asked why such friends of liberty as Freedom Works are so appreciative of the grotesquely big Swedish welfare state, and I dispelled the myth that the Swedish treasury secretary, Anders Borg, is some kind of low-tax crusader.

In fact, On February 13 Mr. Borg explained in a tax policy debate in the Swedish parliament that he opposed flat income taxes and favors a steeply marginal, multi-bracket income tax code because, he said, it is an important income redistribution instrument.

In other words, Sweden is still the full-fledged, “democratic” socialist welfare state it has been since the 1970s. The fact that the treasury secretary has a pony tail and knows folksy-talk does not make a tangible difference.

What does make a difference, but for the worse, is that yet another hallmark of the Swedish welfare state is now crumbling. The retirement system, overhauled 20 years ago in a reform praised as “free market based”, is under such severe pressure that the parliament may have to raise the retirement age to 75. Euractiv reports:

Swedes should be prepared to work until they are 75 and to change careers in the middle of their work life if they are to keep the welfare standards they expect, Swedish Prime Minister Fredrik Reinfeldt said. The retirement age is being debated in the Swedish parliament ahead of an expected pension reform package in April. In its proposal, the government wants to give people the right to remain at work until 69 instead of the current 67 cut-off age.

Let’s just make a brief stop here and notice something. The government in Sweden bans you from working when you turn 67. It is illegal for you to seek employment above that age. People get around that by starting small consulting businesses, but the law is still a good example of how the big, Swedish nanny state operates: anything that is not explicitly permitted is forbidden by default. Back to Euractiv:

Meanwhile, the right to early retirement would be delayed by two years, to 63. However, Reinfeldt said in several interviews over the weekend that Sweden must consider taking the step even further by raising the retirement age to 75. “This is a time of changes in the global world economy. The nations we meet in open competitions don’t have our welfare ambitions. They don’t put taxes on production to finance the pension system or welfare solutions. Therefore the question remains, is our equation correct?”

The man is delusional. This has nothing to do with saving the export industry. The big corporations that have characterized the Swedish private sector since at least the 1950s are either dead (SAAB Automobile), gone abroad (ABB; Pharmacia), gobbled up by foreign corporations (Ericsson; Volvo Cars; Scania) or in the process of leaving Sweden (Volvo Heavy Trucks). This is part of a natural industrial cycle, where big, mature corporations lose out to new, more dynamic business models. Just look at how the Japanese car manufacturers capitalized on the stale, bureaucratic inefficiency that characterized the Big Three in Detroit back in the ’80s.

Fortsæt med at læse “The Crumbling Swedish Welfare State”

“No sharia, no hijab” – Femen sværger i kirken

Female Iranian communists organize topless protest against hijabs in Swedish capital At dømme efter gadebelægningen, er vi på Sergels Torg i Stockholm, ‘Plattan’. Mullaherne kan ikke lide dem, russerne kan ikke lide dem, svenske medier nævner ikke demonstrationen med et ord – måske har de alligevel fat i noget, bortset fra det med kommunismen? Workers-communist Party of Iran, Gud døde mig.

Arabisering

Sveriges första lokaltidning på arabiska heter Akhbar Skåne. Sedan första numret lanserades i Malmö i januari har tidningen mötts av både ris och ros. En del tycker att den hämmar integrationen.(TT) En del tycker att den hämmar integrationen. Men för tidningen har lanseringen varit en framgång, inte minst tack vare en ny annonsmarknad och ny läsekrets. Ny tidning på arabiska i Malmö

Den planerade barnbiografen på Möllevången i Malmö kan också bli Sveriges första arabiska biograf. – Vi vill spegla hur Malmö ser ut, säger Suzanne Wiktorsson på Folkets bio. Folkets bios nya biograf i Arbetethuset på Bergsgatan ska öppna i september 2014. Som Sydsvenskan tidigare har berättat ska biografen ha ett fokus på barnfilm, även om det också blir reguljära visningar av vuxenfilm. Malmö kan få arabisk biograf

”Guds supermodell”

Hun er ikke i tvil, Sabatina James (32). Europa går mot et sivilisasjonssammenstøt. Konvertitten fra islam til katolisismen er heller ikke i tvil om at hennes venninne, Ayaan Hirsi Ali, har rett i påstanden om at muslimer som ikke klarer å legge fra deg gudstroen, bør hoppe over til de kristnes rekker. Det er der den rettskafne guden finnes.

Tror Sabatina Europa de neste tiårene vil takle presset fra islam? Nei, fordi for få folk er modige. De fleste er opptatt av egen komfortsone: de fleste liker å bli likt, de liker ikke å bli definert som islamofobe og rasist. De fleste vil ikke risikere å miste jobbe – eller livet. Politikerne kjører appeasment-linja. De håper at hvis de fortsetter ”å mate krokodillen” blir de de siste som blir spist. Derfor blir det et clash of sivilisations:

”Hvis vi ikke våkner, og det tro jeg vi ikke gjør. For vi trenger mange med mot, og de mange har vi ikke i dag.”

Sabatina fortsetter:

”Om en generasjon vil vi ha mange muslimer i ledende politiske posisjoner og i andre sentrale samfunnsinstitusjoner. Når clashet kommer, vil de si: ‘det skjedde fordi vi ble diskriminert,’ sier Sabatina med en oppgitt latter. ”Da frykter jeg at det blir voldelig. Fordi enten vil europeerne ha vært altfor tolerante overfor islam mens andre vil gå til den andre yttergrensen og dra alle muslimer over samme lesten. Folk vil ikke klare å kontrollere seg.” Hege Storhaug: ”Guds supermodell”

Sabatina James, 02.03.2013, II 019

Söndagskrönika: Ropen skalla, amnesti åt alla

Av Julia Caesar

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

picture376998

Sommaren 2012 smiter den tunisiske medborgaren Nadar Khiari, 28, olagligt in i Sverige via Italien. Det sker i augusti påstår han själv, vid midsommartid enligt vittnen. Han har inga skyddsskäl och söker inte asyl. Han har inte heller för avsikt att arbeta. Nadar Khiari kommer till Sverige för att försörja sig på kriminalitet, att råna och stjäla från svenskar.

Den 18 augusti 2012 rånar han en berusad 22-årig svensk man på kontanter och en mobiltelefon värd 7 000 kronor på tunnelbanestationen Enskede Gård i södra Stockholm. Den 8 september ska Nadar Khiari ådra sig hela världens avsky  genom att råna 38-årige Johnny Granberg på Sandsborgs tunnelbanestation i södra Stockholm.

Johnny Granberg är berusad och på väg hem tidigt på morgonen efter en glad kväll. När han försöker undkomma rånaren faller han ned på tunnelbanespåret och blir liggande medvetslös. Vig som en gasell hoppar Nadar Khiari ned på spåret och rånar Johnny Granberg på allt han har av värde; mobiltelefonen, 1 500 kronor i kontanter, plånboken och en halskedja av guld. Sedan tar han ett lika vigt skutt upp från spåret, går oberörd ut genom t-banespärren och lämnar sitt offer liggande på spåret. Johnny Granberg blir överkörd av tåget och skadas allvarligt.

Ett löjeväckande lågt straff

Rånet fångas på övervakningskameror, och sex dagar senare grips Nadar Khiari i en lägenhet i Akalla i nordvästra Stockholm. Vid häktningsförhandlingen säger han gråtande att han “ångrar sig”, att han “aldrig ska stjäla mer”, att han har stulit på varuhusen för att “han inte hade pengar till mat eller för att behandla sina skadade ben”. Påståendena är perfekta för en snyftartikel i Aftonbladet. Hur någon med “skadade ben” med sådan lätthet kan svinga sig ned på och klättra upp från tunnelbanespåret berättar inte Aftonbladet.

Nadar Khiari kan enbart dömas för två fall av grov stöld till det löjeväckande låga straffet ett och ett halvt års fängelse och fem års utvisning. Den svenska brottsbalken har nämligen inte förutsett att någon med berått mod kan lämna en annan person att skadas eller dö, så det finns ingen brottsrubricering och följaktligen heller ingen påföljd för den vidrigaste delen av brottet.

Knuten till dödsmisshandel i Frankrike

Nadar Khiari är vad svenska media kallar “papperslös”. Jag vet inte vad journalisterna tror sig kunna uppnå genom detta falska epitet. Lögnaktigt är det likafullt, och allmänheten har för länge sedan avkodat “papperslös” och andra ord som ska dölja verkligheten. Den som utan tillstånd uppehåller sig i ett land är en illegal invandrare som bryter mot utlänningslagen. Punkt slut.

Självklart har Nadar Khiari ID-handlingar, men dem vill han inte visa. Då skulle saker framkomma som han inte vill ska bli kända. Han har inga asylskäl. Hans hemland Tunisien är det land där den berömda “arabiska våren” tog sin början i december 2010 och det tunisiska folket i oktober 2011 röstade fram det islamistiska partiet Ennahda och dess ledare Rashid al-Ghannushi till makten. Om Nadar Khiari i likhet med en kompakt majoritet av invånarna i andra muslimska länder vill att islam ska spela en stor roll i politiken (Pew Research 2010) borde han stortrivas med islamisternas maktställning i hemlandet och inte längta någon annanstans.

Men Nadar Khiari har ett viktigt skäl att hålla sig borta från sitt hemland och gömma sig i en avkrok av världen. Han är efterlyst för en dödsmisshandel i Frankrike i januari 2011. Genom tips från den franska allmänheten och samarbete mellan fransk och svensk polis har han nu knutits till dödsmisshandeln och ska utlämnas till Frankrike när han har avtjänat sitt straff i Sverige.

Illegala invandrare måste försörja sig på brott

Huruvida Nadar Khiari är representativ för de invandrare som uppehåller sig illegalt i Sverige är ointressant. Han är en av tiotusentals utlänningar som medvetet bryter mot svensk lag, antingen genom att trotsa avslag i samtliga rättsinstanser, eller stanna kvar när visum har gått ut, eller som Khiari helt sonika ta sig in i landet och strunta i att ansöka om uppehållstillstånd. Ingen vet hur många de illegala är. Socialstyrelsen gissar på mellan 10 000 och 50 000, men de kan lika gärna vara mångdubbelt fler.

Vad medias gråterskor inte vill inse (eftersom det reducerar den magnifika känslan av att vara en verkligt god människa) är att illegala invandrare är hänvisade till att försörja sig genom att begå brott. När man har tagit sig in i ett land illegalt är man tvungen att fortsätta sin kriminella karriär. Svartjobb eller annan form av brottslighet är vad som står till buds – om man inte som “Maria” i Ulrika Bys snyftare i lördagens Dagens Nyheter lever av andras välvilja. Och hur länge kan man göra det?

“Hon åker till en hemlig adress och plockar upp basvaror som mjöl, mjölk och grönsaker som de får till skänks” skriver DN.

De har vistats olagligt i Sverige i nio år

“Maria” och hennes man är från Nordafrika och har lyckats med bravaden att bo olagligt i Sverige i nio år. De har inga skyddsbehov och har fått ett avvisningsbeslut som de struntar i att följa. Tre av de fyra barnen är födda i Sverige. Hur tänker man när man skaffar det ena barnet efter det andra när man vistas i ett land illegalt? Och hur bär man sig åt för att få en bostad när inte ens skötsamma svenskar kan få det? Det är frågor som Dagens Nyheter inte ställer.

“Hur ska jag någonsin kunna förstå den grymma, hycklande balansgången mellan det som är lag och det som är mänskligt rimligt?” snyftar reportern Ulrika By, svårt tyngd av skuldkänslor.

Det blir nog svårt. Då måste man ju överge sitt eget hyckleri, sluta dyvla sina privata skuldkänslor på läsarna och börja förmedla allsidig och korrekt information. Ett till synes oöverkomligt steg att ta för ljugande och hycklande svenska journalister.

Gävlepolisen hittar illegala i restaurangbranschen

Brottslighet är norm bland illegala invandrare. De återfinns framför allt i tre stora svartjobbsbranscher: hotell- och restaurangsektorn, städbranschen och byggsektorn. I Gävle arbetar gränspolisen med inre utlänningskontroller bland annat genom besök på restauranger. “Varenda gång får vi träff” säger Willie Aflarenko, chef för gränspolisen i Gävle. Mellan tio och femton svartjobbande illegala per år upptäcks i Gävle bara genom kontroll av restaurangbranschen.

Den “fria rörligheten” grogrund för organiserad brottslighet

När Sverige den 19 december 1996 anslöt sig till Schengensamarbetet upphävdes gränskontrollerna inom Schengen. Den uppreklamerade tjusiga “fria rörligheten” som skulle bli så fantastisk har visat sig erbjuda en stabil grogrund för både organiserad brottslighet i form av människosmuggling, trafficking och kringresande kriminella ligor, och tusentals ogrundade asylansökningar varje år från främst västra Balkan. De olagliga inresorna i EU ökar kraftigt, och viseringsfriheten inom Schengen är starkt ifrågasatt bland annat från Sverige.

Illegala gränsöverskridanden ökade med 35 procent

Att illegalt ta sig in i ett EU-land är ingen konst. Det bevisar fallet Nadar Khiari. Självklart upptäcks bara en del av dem som passerar EU:s gränser olagligt.

“Frontex (EU:s gränskontrollorgan) statistikförde nästan 141 000 olagliga gränsöverskridningar inom EU 2011, vilket motsvarar en ökning på 35 procent jämfört med föregående år. EU:s yttre gräns passerades olagligt främst vid de yttre gränserna i Grekland, Italien och Malta. I Finland påträffades 2011 ca 3 300 personer som vistades olagligt i landet”

skriver Merit Wager på sin blogg. Om 3 300 illegala invandrare påträffas i Finland med dess restriktiva invandringspolitik på ett enda år – hur många kan det då handla om i Sverige, landet med världens mest generösa asylpolitik? Ingen vet. Frågan är om någon egentligen vill veta.

Antalet avvisningar ska öka kraftigt

Det finns inget enda land som har fri invandring. Om det fanns ett sådant land skulle jag varmt rekommendera den svenska PK-eliten att bosätta sig där för att få uppleva den fulla innebörden av sina floskler. Alla länder har regler och kontrollsystem för vilka som tillåts uppehålla sig i landet. Sverige har liksom alla Schengenländer skyldighet att kontrollera och avvisa alla som uppehåller sig i landet utan tillstånd, och det är Polisen som ska sköta det jobbet.

Sedan 2009 arbetar den svenska gränspolisen på regeringens uppdrag med det så kallade REVA-projektet, en förkortning av ”Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete”. Projektet är ett samarbete mellan Polisen, kriminalvården och migrationsverket, och syftet är att arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut ska bli effektivare. Regeringen har angett att antalet avvisningar i år ska öka kraftigt jämfört med förra året.

I Extremlandet Tvärtom eskalerar vansinnet

I andra länder är det en självklarhet att lagen ska följas och illegala invandrare utvisas. Men inte i Sverige. Sverige är Extremlandet Tvärtom med ett för varje dag eskalerande kollektivt vansinne. Om Sverige vore en person skulle vårdintyg för sluten psykiatrisk vård utfärdas omedelbart. Så allvarlig är diagnosen. När inre gränskontroll och svensk utlänningslag ska tillämpas går ett ramaskri genom nationen. Det privilegierade skikt invånare som befolkar bostadsrätterna i Stockholms innerstad upplever plötsligt outhärdliga problem i sin närmiljö.

Polisens kontroller utförs delvis i Stockholms tunnelbana och blir därför på ett chockartat sätt synliga för blotta ögat för stadens boende. “Den intensifierade kontrollen i tunnelbanan har fått många stockholmare att reagera” skriver Dagens Nyheter och berättar om Jenny Lind som är initiativtagare till en Facebooksida som uppmanar folk att varna när de ser poliser i t-banan – alltså uppmuntra till lagbrott.

“En grupp som inte är beredd att inse konsekvenserna”

Protester mot det orimliga och inhumana i att följa svensk lag inlöper dagligen i media från den kulturella, politiska och mediala elit som anser sig själv bäst lämpad att avgöra vilka utlänningar som har rätt att stanna i Sverige. Närmare bestämt ska alla som vill bo i Sverige få stanna och få full tillgång till den välfärd som svenskarna har arbetat ihop.

“Dessa personer utgör en grupp som definitivt inte är beredda att inse konsekvenserna av vart deras bristande verklighetsuppfattning kan leda. Däremot har de funnit en perfekt metod för hur man förbrukar det förtroende man eventuellt kan ha vunnit i något annat sammanhang” skriver Rolf Hillegren, före detta åklagare, i en debattartikel på Newsmill.

“Oacceptabelt att stoppa mörkhyade i tunnelbanan”

ullenhag När innerstadens bortskämda PK-elit skriker och stampar med foten får regeringen ångest och kalla fötter. Alltså samma regering som har anslutit sig till Schengensamarbetets regler om inre gränskontroll och utfärdat direktiv till Polisen. Hela havet stormar, och en beklämmande teater utspelar sig. Inte bara regeringen står med ett vått pekfinger uppsträckt i vindarna från den högljudda innerstadsopinionen. Alla partier utom moderaterna sällar sig till protestkören mot sina egna beslut.

Som vanligt är det integrationsminister Erik Ullenhag (fp) som skämmer ut sig mest. Han fastslår att det är “oacceptabelt att stoppa mörkhyade i tunnelbanan”.

“Är det så att människor med mörk hudfärg stoppas för ID-kontroll så är det helt oacceptabelt. ID-kontroller på grund av utländskt utseende strider faktiskt mot det regelverk som finns. Det skapar en väldig oro om det är så att människor med mörk hudfärg eller utländskt utseende uppfattar att man kan bli stoppad för ID-kontroll, så är det en situation vi inte ska ha i Stockholms tunnelbana” säger Ullenhag.

Det vore givetvis mycket trevligare för regeringen och journalisterna om Polisen ägnade sig åt att kontrollera blonda och blåögda personer med typiskt svenskt utseende. Då slapp de ju bli utpekade som rasister.

Hur står poliserna ut? Hur orkar de?

Fortsæt med at læse “Söndagskrönika: Ropen skalla, amnesti åt alla”

De kommer att få lyssna till böneutrop


Vis Böneutrop i Botkyrka. på et større kort

“The authorities will measure the sound level. According tothe rules, the sound of the adhan shall reach two kilometers at most from the mosque,” Okur remarked, referring to theregional authorities who granted permission for the adhan recitation through minaret speakers.” Affe.

Repatriering

Langt vanskeligere er det at få folk til at erkende og begribe, at det ikke alene er ytrings-, og åndsfriheden, der skal kæmpes for. Men at konsekvensen af at vælge denne vej er, at det politisk snarest besluttes, at den islamiske indvandring til Danmark standses eller i hvert fald begrænses dramatisk. Ydermere at der træffes beslutning om, at Danmark påbegynder hjemsendelse af de muslimer, som hverken kan eller vil assimileres, og som har dobbelt statsborgerskab.

Det, vi nemlig ikke må tillade, er, at den islamiske befolkningsgruppe bliver ved med at vokse for på et tidspunkt at komme i flertal i landet. Der er nemlig desværre i historien så mange, faktisk entydige, indicier for og eksempler på, at der hvor islam begynder at udgøre et stort mindretal af en befolkning eller kommer til at udgøre flertallet, sker der fundamentale ændringer i det samfund.

På det sociale plan, på det retlige område, på uddannelserne, på kønnenes ligeret. Og altid ændringer til det værre. Og her taler jeg altså ikke kun om tredjeverdenslande som Nigeria, Mali, Indonesien og Malaysia, men også om grundfæstede vestlige demokratier som England og ikke mindst Sverige.

Mange lande er faldet eller på vej til at falde til islam. Og demokratiet dér er enten forsvundet helt eller er nødlidende. Og med dette in mente spørger jeg: Hvorfor skulle et eksperiment her til lands falde anderledes ud? Hvorfor skulle vi i det hele taget foretage et sådant eksperiment med vort gode danske samfund, når det triste eksperiment jo allerede er blevet foretaget i adskillige lande. Nej, der er ingen som helst videnskabelig grund til at antage, at noget i den henseende skulle blive anderledes i Danmark. Søren Espersen, kronik: Islam er vor civilisations største trussel. (Danish MP: “Islam is the greatest threat to our society”.)

Menneskesynsdemonstration – jalla, jalla

I eftermiddag kommer civil olydnad stoppa polisens rasistiska kontroller, Ska Sverige ha en folkdomstol?

Det svenske asylvanvid

Det er typisk, det er i et nichemedie som Newsmill, man kan læse så fornuftig en artikel. Main-stream medier og politikere er fuldstændigt afkoblede fra virkeligheden – se bare Ge de papperslösa amnesti. I fire årtier har de ikke kunnet skifte spor, og jo mere de tager fejl, desto mere holder de fast i deres linje. Den svenske indvandringskatastrofe er en psykologisk brist med en psykoinfantil komponent. Fire årtiers erfaringer har ikke kunnet afficere medier eller politikere.

Under perioden 1980-2010 har Sverige fått 1.300.000 invandrare, men av dem var endast 71.000 flyktinginvandrare. Störst är gruppen ”anhöriginvandring”

Många politiker och journalister påstår att invandringen till Sverige drivs av en vilja att hjälpa flyktingar. Men kräver gängse hövligheten att man okritisk accepterar vad människor påstår om sina avsikter? Min uppfattning är att man bör se på beteendet och utifrån den observationen dra slutsatser om vad politiken faktiskt prioriterar. Man behöver inte vara cyniker för att misstänka att politiker gör en sak, men kallar det för något helt annat.[..]

De flesta utredningar kommer fram till att det primära är att hjälpa det stora antalet flyktingar som lever i konfliktlandet eller i dess närområde, inte att öppna en gräddfil till den första världen. Ett förslag om att skapa ”safe heavens” drevs av Tony Blair och diskuterades i EU, men asylmodellens förespråkare lyckas motarbeta en omprioritering. Internationell solidaritet bör inrikta sig på tre andra aktiviteter än att bekosta en dyrbar och destruktiv invandringsindustri: att hjälpa flyktingar i tredje världen, att finansiera barnbegränsningsprojekt och att hjälpa fattiga progressiva regimer som söker bryta sitt land ur en ond cirkel av fattigdom och förtryck. Den nuvarande modellen är ett oförsvarligt dyrbart sätt att hjälpa ett fåtal. Svensk invandring i ett globalt sammanhang

Skat på udlændinge i Antwerpen

Under the local law, passed this week and due to come into effect from May 1, citizens from other countries – both EU and non – will have to pay €267 to register with municipal authorities instead of €17 fee charged to Belgians.

“It’s nothing to do with keeping out British people,” Filip Dewinter, from the Flemish nationalist Vlaams Belang party, told The Daily Telegraph. “It’s about all the non-European foreigners who come here without any income. Political refugees, migrants from north Africa with no money – that’s the kind of people we don’t want. That’s the kind of people who can’t afford to pay €246 for everybody they bring over – their children, their parents.” Antwerp, a city of 1.2 million people, is home to hundreds of thousands of Moroccan, Turkish and Kurdish migrants, most of whom cluster in the same neighbourhoods.Antwerp to charge £230 for foreigners to live there, Antwerp tax on foreigners attracts EU attention.